NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN



Relevanta dokument
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Entreprenörskap i skolan

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Carin Welinder. Gymnasielärare

Entreprenörskap i styrdokumenten

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Begreppet entreprenörskap

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Teamplan Ugglums skola F /2012

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Förskoleklassnätverket. Vygotskij, 21 september 2017

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Tillsammans är vi starkare

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Kvalitetsredovisning

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

Digitalisering i förskolans läroplan

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Scouternas gemensamma program

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Entreprenöriellt Lärande I Förskolan. Avesta

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Plan för studie- och yrkesvägledning

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Katarina Ellborg

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Storyline och entreprenörskap

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Så svarade 128 lärare

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Skolplan Med blick för lärande

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Transkript:

Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt Lgr 11 "stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap" All undervisning har väl egentligen varit entreprenöriell långt innan begreppet blev till. Det är dessa generella kompetenser som man kallar för det entreprenöriella lärandet och Skolverket definierar det (.pdf) så här: Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta För att få eleverna mer nyfikna, engagerade och motiverade i skolarbetet. Det är viktigt att alla elever får utveckla sina förmågor för framtiden För att få in barnen på ett kreativt lösningsorienterat tänkesätt, inget rätt och fel, hur går jag vidare tänkande Begreppet är nytt men arbetssättet har funnits i många årtionde. För att jobba med detta arbetssätt så behövs det mer tid för läraren att planera sina lektioner så att eleverna finner lust att lära. Lärarens uppgift blir att entusiasmera och motivera eleverna till insikt i varför de ska lära sig nya saker. Huvudmålet är att förbereda eleverna för en framtid där de känner att de gör nytta och som de själva vill leva i. Alla elever ska känna att de passar in i ett samhälle oavsett vilken kunskapsnivå de än ligger på. Så att barnen i förlängningen ska kunna driva världen För att förbereda våra elever på framtiden. Inspirera till att våga ta tag i nya saker och tro på sig själva. För att utveckla elevrnas tro på sin egen förmåga och utveckla deras egen drivkraft By skola För att få elever som inte måste serveras en lösning utan vågar tänka själva och har uthållighet nog att försöka mer än en gång. Att arbeta på detta sätt möjliggör att kunna få eleverna att våga tro på sig själv vara sig det gäller ren kunskap eller förmåga att kunna lösa problem på egen hand. EFterssom världen förändras så snabbt behövs människor som tror på sej själva och kan ta egna initiativ.

Jag anser att det är bra för barnens utveckling samt ger dem en bättre förutsättning i framtiden. För att utveckla ovanstående egenskaper hos eleverna i skolan. Domarhagsskolan För att eleverna ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor som självständighet, ta egna initiativ, samarbete och framföra idéer. Det är så livet fungerar. Det är utvecklande för individen och samhället Det stärker elevens självförtroende. Det är viktigt att kunna gå vidare hela livet det är en grundläggande rättiget/färdighet som har nytta av. För att utveckla elevers kreativitet, samarbetsförmåga, initiativförmåga och prova egna idéer. Ge eleverna förmåga att klara sig i samhället där det krävs mer av initiativtagande och eget ansvar. För att fatta sambandet mellan ide och "färdig produkt", att leva ett respektabelt liv är att ett entrepenörskap i sig som kräver att man förstår att Learning by doing är en viktig viktig beståndsdel i kunnskapandet Delaktighet, glädje, motivation och nytt lärande, träning gör att eleverna vågar själv. För att om alla stöps i samma form så blir det inte bra. Alla behövs och alla behöver utmanas och tänka själva. Alla behöver träna sig i att ta sig an uppgifter utifrån olika infallsvinklar utifrån elevens nivå kunna påverka sin situation. Självständig göra egna val och samarbeta med andra elever. För att eleverna ska få utveckla förmågor som är nödvändiga i ett föränderligt samhälle och för sin egen personlighetsutveckling. De ska tro på sig själva och sin egen förmåga, kunna samarbeta samt våga och vilja delta aktivt i samhället och ett framtida arbetsliv. För att eleverna ska ha roligt, känna meningsfullhet och lära sig ta ansvar! Skolans uppgift är att förbereda eleverna inför framtiden. Då är det viktigt att ge eleverna möjlighet att tillägna sig de färdigheter som behövs. Dessa förmågor behövs. Samhället behöver nytänkande för utveckling. Dels för att det står i vår nya läroplan, dels för att synliggöra den verklighet som finns precis utanför skolknuten i form av företagande och idéer. Jag tror att elever som får lära sig tänka entreprenöriellt har goda möjligheter att lösa problem under resten av sitt liv om man kommer in i tänket. Eleverna är framtiden och vi ger dem redskapen att ta sig an den!

Fors skola Att kunna driva sin egen tanke och genomföra ett arbete utifrån detta har man nytta av i alla lägen. Kreativitet är det som har drivit samhället framåt och det kommer alltid att vara det som gör att vi som personer och samhälle utvecklas. Det är i första hand ett förhållningssätt och det stöder barnet i dess utveckling, det gäller att titta sig själv i spegeln och fråga, vad kan jag göra för att detta barn ska utvecklas maximalt? Världen förändras snabbt, det behövs männniskor som tror på sej själva och kan tänka fritt. Johan-Olovskolan För att eleverna ska bli mer självständiga och kunna se möjligheter. Lättare att vidareutveckla och analysera. Vi behöver ansvarstagande människor som kan både arbeta själständigt men också i grupp i samhället. Vi ska jobba med det för att öka kreativiteten hos det uppväxande släktet. Arbetslivet efterfrågar arbetare som kan ta egna initiativ. Om man inte får ett arbete som man vill ha så kan möjligheten att starta eget finnas om man har det rätta drivet och nischen. Jag tror att arbetsmarkanden blir mer ombytlig och att ha en nyfikenhet och drivkraft ger individen möjligheter. För att eleverna ska lära sig att tänka utanför ramarna, se att de, var och en, kan komma med idéer som kan leda till något konstruktivt, en produkt, som andra kan ha nytta av. Karlbo skola Detta kan, om det används på rätt sätt och medvetet vad gäller förkunskaper, ge initiativrika, ansvarstagende och engagerade elever. Eleverna får träna på att ta ansvar och hitta lösningar på problem som uppstår och även vara skapande och kreativa. För att få idérika elever som tror på sig själva och vill utveckla sig själva. det ger en helhetssyn på varje elev och även på undervisningen. För att stärka eleverna i skolarbetet. Klockarskolan För att utveckla elevernas nyfikenhet, kreativitet, ansvarstagande, självständighet och sin förmåga att lösa problem. Detta är något de kommer att behöva för sin fortsatta utveckling.

Det ger förhoppningsvis självständiga och självtänkande individer. För att lära eleverna att egna initiativ och att arbeta mot ett inriktat mål. Lära barnen eget ansvar Därför att det idag är än mer viktigt att kunna tänka utanför ramarna, våga ta för sig och att ha en egen åsikt. För att eleverna ska utveckla sina förmågor och växa som människor. De ska känna att de kan påverka sitt lärande. Eleverna är framtidens samhällsmedborgare och samhällsplanerare. Med den snabba utveckling som sker idag måste eleverna få rätt verktyg för att utvecklas till de medborgare vi kommer att behöva i framtiden. Det ger självförtroende att se en ide/projekt växa fram till något reellt. De behöver det för att klara sig i livet. För att det är ett arbetssätt som kan bidra till att eleverna får stärkt självförtroende, skapa nyfikenhet, öva samarbetsförmågan och viljan att ta eget ansvar. För att lära eleverna att bli självständiga och inte beroende av andra Krylbo Eleverna ska ges möjlighet att träna det som nämndes i förra svaret. Kreativt tänkande är alltid viktigt men att döpa det till ent...lärande som ingen kan uttal är verkligen inget kreativt tänkande. Helheten i begreppet utgör basen för hur vi (bör leva i alla fall) lever i samhället. Egentligen anser jag att jag jobbat hela livet med just entreprenöriellt lärande inom förskolan; begrepp som jagutveckling/begreppsbildning/kommunikation har varit ledorden- jag tycker de är det idag också. a) styrdokumentet Lgr11 b) eleverna måste utveckla förmågor och kompetenser som förbereder dem för en värld i ständig omvandling. För att mer konkret förbereda eleverna för arbetslivet. o För att uppmärksamma, tillämpa och tillvarata flera kreativa kunskaper och tillvägagångssätt som sträcker sig utanför skolans värld och in i verkligheten. För att eleverna har en god grund i sina framtida liv och passar in på arbetsmarknaden. Samhället behöver människor med nya tankar och idéer och det behövs också männiksor somvågar tänka annorlunda.

Nutid och framtid kräver nyfikna, drivna, modiga och innovativa samhällsmedborgare. Jobbar vi med att utveckla dessa förmågor förbereder vi våra barn och ungdomar för att bli goda och förhoppningsvis glada samhällsmedborgare! För att de behöver kunna det om de ska klara sig som vuxna. De kommer att vara avgörande om man på egen hand kan skapa sig en tillvaro eller om man bara sitter och väntar på att få livet serverat på ett fat. För att eleverna blir mer aktiva och deltagande om de varit med i planeringen. De lär sig även att ta ansvar för sina studier. För att göra eleverna tränade för förståelse att bli tänkande operativ och användbar i ett samhälle där den egna förmågan att nå ett mål är avgörande. För att skapa självständiga och kreativa elever. Markusskolan Ett mer aktivt tänkande för att utnyttja sig själv och sina kamraters förmågor och kunskaper. Praktiskt omsätta dessa! Förhoppningsvis kan det leda till ett framåttänkande som ger delaktighet i utvecklingsmöjligheter, man behöver få uppleva att tänkande och planerande ger positiva saker tillbaka på olika sätt. Därför att vi vill ha tänkande, problemlösande, självständiga barn..som lär sig att ta konsekvenserna av sitt handlande och som utvecklas som människor..vilket ger ett eget gott liv med bra självkänsla/självförtroende och sedan ett bra samhälle. För att rusta eleverna för att de skall upp i vuxenvärlden. Skolverket kräver det. För att skolan ska vara representativ för samhället utanför. För att det kommer krävas till framtidens jobb och andra krav som kommer ställas på medborgare i samhället. För att främja egenskaper som självständigt och kreativt tänkande. Att våga prova utan att vara rädd för att misslyckas. Fungerade det inte på ett sätt är det bara att prova igen på ett annat sätt. Att vi ger utrymme för det i skolan. För att stärka individer och ge dem möjlighet att utveckla egna tankar. Få driftiga elever som vågar ta för sig och prova egna idéer. För att eleverna ska tänka och utveckla sina tankar samt att lyssna och ta in, analysera och värdera andras tankar. För att främja företagsamhet hos individen - kunna samarbeta, hitta lösningar på problem, ta egna initiativ.

Samhällsnytta i framtiden då de blir äldre och senare i livet när de lämnar skolan ska ha en ryggsäck med möjligheter. För att skapa "entrepenöriella" medmorgare med känsla för individens ansvar, möjligheter och förutsättningar i alla situationer. För att stärka varje elevs egna vilja att nå dit de vill. För att stärka elevernas självkänsla för framtiden. För att vara kreativ och våga testa olika saker, lära sig ta ansvar och utöva ledarskap. Nordanö-Lunds skola ramtidens yrken kommer att kräva att man kommer att kunna lösa problem, det finns inga färdiga koncept. bli en tänkande människa som kan ta egna beslut För att det är bra att vara kreativ och på så sätt bli någon som bidrar till samhällsutvecklingen. För att utveckla varje individ till att känna självtillit, vara kreativ och ta egna initiativ. Stärka barnen så att de blir kreativa och tror på sig själva. Att de vågar prova igen om de misslyckas med något. Viktiga förmågor för framtiden. Skogsbo skola Jag tror att eleverna får en större förståelse för hur det ser ut i verkligheten och att det är en bra grund att stå på när de blir äldre. Det är bra att börja redan i grundskolan och göra det mer och mer avancerat ju äldre eleverna blir. Därför att vi behöver få elever som kan ta initiativ till eget arbete och kunna påbörja projekt och samtidigt slutföra dem med ett resultat. För att eleverna ska bli självständiga och tänkande individer som tror på det de gör. För att eleven ska utveckla sin kreativa förmåga och samtidigt kunna ta ansvar tillsammans med läraren att den blir genomförd (om möjlighet finns) För att eleverna ska få utveckla den skapande förmågan och lära sig mer ansvar och praktiskt arbete, till viss del även ett elevinflytande För att våra elever ska klara av att möta morgondagens/framtidens utmaningar.