Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare Vår vision: Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Planen gäller från: Oktober 2014 Planen gäller till: Oktober 2015 Barnens delaktighet i arbetet med planen: Vi vill skapa en verksamhet där alla barn får förutsättning att vara delaktiga i planen. Barnen har varit delaktiga i arbetet med planen genom samtal kring hur man är mot varandra och hur man är en bra kompis. Barnen har tillsammans med personalen tagit fram gemensamma trivselregler som gäller på förskolan. Vi arbetar med barnen i mindre grupper där alla kommer till tals. Förskolans barn har varit delaktiga i arbetet med planen genom att tillsammans med personalen göra en kartläggning av miljön. Kartläggningen ägde rum ute på gården och inne på förskolan för att ta reda på vilka platser barnen upplever som trygga respektive otrygga. Vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet med planen: Föräldrarna kommer att göras delaktiga genom föräldramöten. Planen kommer att finnas på varje avdelning och på hemsidan. På utvecklingssamtalen görs föräldrarna delaktiga genom att vi tillsammans
diskuterar värdegrunden. I månadsbreven beskriver vi hur vi arbetar med vår likabehandlingsplan. Personalens delaktighet i arbetet med planen: Personalen har varit delaktiga genom utvärdering av planen. Utvärderingen har lett till hur denna plan har utformats. Observationer kring barnens lek och hur det sociala samspelet mellan barnen fungerar. Arbetslagen har regelbundna reflektioner för att kartlägga situationer och platser där det kan förekomma diskriminering eller kränkande behandling. Personalen har gjort kartläggning med barnen på förskolan. De har gått trygghetsvandring med barnen. Resultatet av kartläggningen har legat som grund till utformningen av denna plan. Förankring av planen: Genom samlingar och samtal förankrar vi planen hos barnen, samtal om kamratskap och trivselregler. Vårdnadshavare informeras om vår likabehandlingsplan på inskolningen. All personal har ansvar att aktivt arbeta med planen. Varje förskollärare ansvarar för att planen aktualiseras och följs i det egna arbetslaget. Planen diskuteras på reflektioner i arbetslagen. Nyanställd personal och vikarier får ta del av planen. Likabehandlingsplanen skall finnas i vikariepärmen på förskolan. Planen ska finnas tillgänglig på vår hemsida. Utvärdering: Så har förra planen utvärderats: Vi har utvärderat planen genom att varje arbetslag under en utvecklingsdag diskuterade och utvärderade förskolans likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av förra planen: Förskolechefen
Pedagogisk utvecklare All personal Resultat av utvärderingen av förra planen: Vi har medvetet arbetat utifrån planens alla delar. Genom vårt förhållningssätt, arbetssätt och val av material. Vi ser genom vår dokumentation att barnen har empati, hjälper varandra och visar stor respekt för varandra och för miljön. Vi vill att planen ska vara levande i vår verksamhet. Planen måste genomsyra vår verksamhet. Det vill vi göra genom att regelbundet diskutera planen i arbetslagen på reflektionen. Likabehandlingsarbetet är ett arbete som alltid kan utvecklas och förbättras. Vi behöver regelbundet diskutera vad diskriminering och kränkande behandling betyder och diskutera fram ett gemensamt förhållningssätt när det gäller allas lika värde. Viktigt att hålla diskussionen levande. Årets plan ska utvärderas senast: Juni 2015 Så ska årets plan utvärderas: Planen diskuteras i varje arbetslag. Därefter görs en gemensam utvärdering med förskollärare, pedagogisk utvecklare och förskolechef. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechefen Främjande insatser: Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Mål: Att göra förskolan tillgänglig för alla barn. Insats: Vi ska ha en miljö som är föränderlig oavsett vilket funktionsnedsättning barnen har och utifrån de behov som finns. Samarbeta med berörda kring barnet utifrån de behov som finns för att få ökad kunskap.
Dela barnen i grupper med färre barn. Vi har en specialpedagog som vi kan få hjälp och stöd av. Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Mål: Att alla barn känner stolthet över sig själva, sitt modersmål och sin etniska tillhörighet. Insats: Vi har litteratur som visar på mångfald som vi läser och pratar om tillsammans med barnen. Vi ska använda oss av musik från olika länder. Vi ska involvera modersmålslärarna i vår verksamhet och tematiska arbetssätt. Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Mål: Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Insats: Bemöta alla familjer lika, allas lika värde genom respekt. Vi ska använda oss av barn litteratur med olika familjekonstellationer. Tex Farbror Raring och Alfons Åberg. Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet Mål: Att alla barn utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den. Insats: Alla barn får se ut som de vill, kan vara så att de identifierar sig med någon annan som de ser upp till. Att nå ut till alla föräldrar, allas lika värde och barnens rätt i samhället. Diskrimineringsgrund: Kön Mål: Att alla barn oavsett kön ska behandlas lika och ges samma möjligheter. Insats: Vi personal ska bemöta individen och inte utseendet.
Alla barn ska introduceras in i miljön på samma villkor och med vetenskapen om vilket material som finnas att leka med. Alla barn ska ha samma möjlighet till lek. Tex hemvrån, bygg och ateljé. Diskrimineringsgrund: Ålder Mål: Att alla barn utvecklar sina förmågor och intressen oavsett ålder. Insats: Vi ska skapa en miljö efter barnens intressen och förmågor. Tex bokstäver, siffror och material. Personalen förhåller oss till barnens intressen och visar vår nyfikenhet och inte begränsa på grund av ålder. Utmana barnen med material. Diskrimineringsgrund: Religiös övertygelse Mål: Barn med olika religioner bemöts på lika villkor. Insats: Vi personal ska samtala med barnen om de olika religionerna. Vi ska använda oss av bild och film för att förtydliga. Kartläggning: Kartläggningsmetoder Regelbundna reflektioner med personalen för att kartlägga situationer eller platser där det kan förekomma diskriminering eller kränkande behandling. Trygghetsvandring tillsammans med barnen. Observationer kring barnens lek och hur barnen är mot varandra. Samtal med barnen i förskolan. Daglig kontakt med vårdnadshavare.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras genom regelbundna samtal där personalen tar tempen på gruppen och för att ta reda på barns upplevelse av klimatet. Barnen involveras genom att personalen observerar och dokumenterar var barnen leker och hur de är mot varandra. Barnen har tillsammans med personalen gått trygghetsvandring inne och ute i och under vandringar får barnen möjlighet att berätta hur de upplever olika platser på förskolan. Om förskolan känns trygg och säker. Föräldrarna involveras genom den dagliga kontakten. Men även genom utvecklingssamtal. Föräldrarna ska få ta del av kartläggningen barnen gjort tillsammans med personalen genom månadsbrev. Hur personalen har involverats i kartläggningen Varje arbetslag diskuterar tillsammans om det förekommit några misstänkta diskrimineringar eller kränkande behandlingar, om det har observerats någon plats eller situation där det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling, och vad som kan göras för att förebygga och förhindra detta. Dessa frågor diskuteras regelbundet i arbetslaget och tillsammans med enhetens pedagogiska utvecklare. Arbetslagen har genom observationer kartlagt inne och ute miljön. Det har synliggjorts att det finns platser på förskolan både inne och ute där det kan finnas risk för diskriminering och kränkande behandling. Resultat och analys Utifrån den kartläggning vi gjort har vi kunnat se att barnen trivs och har roligt på förskolan. Men vi har sett att det finns platser ute och inne på förskolan där det finns risk för att diskriminering och kränkande behandling uppstår. Toaletten är en plats som kommer fram under kartläggningen på Myran. Där märker vi att barnen känner sig otrygga då de inte kan öppna dörren.
Ute har vi sett är att det finns risk för diskriminering eller kränkande behandling på skymda platser på förskole gården. Bland annat vid kompis gungan, kullen på framsidan, borgen och lekstugan på baksidan. Den plan som gjorts kring hur vi ska placera oss ute på gården behövs ses över och följas. Planen beskriver fördelning av pedagoger ute på gården. Varje avdelning har olika ansvarsområden ute för att de olika platserna ska vara bemannade. Vi behöver påminna varandra om hur vi placerar oss. Utifrån trygghetsvandringen med de äldsta barnen på förskolan har vi sett att barnen känner sig trygga både inne och ute. Det som framkom var att barnen inte tycker om när det blir bråk och skrik. När det är stökigt tycker de inte heller känns bra. Barnen tycker att det är hög ljudnivå i matsalen på stora blocket. När det uppstår konflikter är det viktigt för barnen att det finns närvarande personal som de kan vända sig till. Vi personalen måste vara närvarande och vara där barnen är. Förebyggande åtgärder: Ute miljön Områden som berörs av åtgärden: Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Mål och uppföljning: Utemiljön på förskolan ska vara inbjudande, trygg och tillgänglig för alla barn. Närvarande och lyhörda personal ska sträva efter att finnas i barnens närhet. Åtgärd: Vi ska se över och följa planen som gjorts för hur vi personal ska fördela oss på gården. Detta för att bemanna på de platser där det kan uppstå diskriminering och kränkande behandling. Vi ska observera barnens lek för att se om det finns platser på förskolan där barn kan känna otrygghet eller där kränkande behandling kan uppstå.
All personal är ansvariga för förskolans alla barn. Ute behöver personalen bli bättre på att fördela sig och aktivt delta i barnens lek aktivitet. Ansvarig: All personal. Inne miljön Områden som berörs av åtgärden: Funktionsnedsättning, Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Könsöverskridande identitet, Kön, Ålder och Religiös övertygelse. Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Vi ska erbjuda alla barn en trygg och lärande inne miljö. Åtgärd: Vi har tillsammans med barnen tagit fram trivselregler som gäller på förskolan för att det ska vara tryggt och roligt för alla. Trivselreglerna behöver vi arbeta regelbundet med vilket blev tydligt efter den trygghetsvandring vi genomförde. Vi behöver arbeta med att sänka ljudnivån på förskolan då barnen upplever att det är skrikigt och för högt ljud. Vi ska observera barnens lek för att se om det finns platser på förskolan där barn kan känna otrygghet eller där kränkande behandling kan uppstå. Personalen ska regelbundet se över miljön på varje avdelning så att den är trygg och utmanade. Toaletten är en plats som vi behöver se över då barnen känner sig otrygga då dörren är stängt. Regelbundet diskutera hur vi placerar oss i rummen på avdelningen i relation till barnen för att vara nära barnen i deras lek. Personalen behöver vara närvarande och delaktiga i barnens lek. Ansvarig: All personal.
Rutiner för akuta situationer: Policy: Det ska råda noll tolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen ska vara närvarande i verksamheten både inne och ute. Personalen ska vara aktiva i barnens lek och lärande. Personalen ska ha god uppsikt över barnen och vara redo att ge stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. När personalen misstänker eller upptäcker diskriminering eller kränkande behandling ska åtgärder genast vidtas. Förskolechefen ska alltid informeras. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Personalen på barnets avdelning eller annan personal som man har förtroende fö.r Förskolechefen Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Prata med berörda barn. Dokumentera det barnen säger. Personalen informerar berörda vårdnadshavare om händelsen och ev åtgärder och uppföljning. Informera alltid förskolechef. Dokumentera alla åtgärder som görs. Lämna kopia av dokumentationen till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Var rak genom att reagera och våga säga till om någon kollega beter sig kränkande mot något barn.
Dokumentera allt och lämna en kopia till förskolechefen. Informera förskolechef vid diskriminering eller kränkande behandling. Förskolechefen pratar med berörd personal att om hon/han utsatt barn för diskriminering eller kränkande behandling. Det är förskolechefen som ansvara för att dessa utreds och för vidare åtgärd. Rutiner för uppföljning: Återkoppla i arbetslaget om de insatser och åtgärder som gjorts. Bestäm datum och tid för uppföljningssamtal. Ansvarig personal har uppföljningssamtal med berörda barn och vårdnadshavare, behov av ytterligare åtgärd bedöms. Förskolechefen gör en uppföljning av händelsen tillsammans med vårdnadshavare till det kränkta barnet och ansvarig personal. Rutiner för dokumentation: Om det sker diskriminering eller kränkande behandling ska följande dokumenteras: - Datum förskola, ditt namn - Närvarande - Händelse - Åtgärd (vad ska göras? vem gör det? när ska det göras?) - Uppföljning (hur sker uppföljningen? När sker den? Vilka närvarar?) När detta gjorts tas en kopia på dokumentet. Ett ex lämnas till förskolchefen. Ett ex spar man på avdelningen, detta dokument ska vara inlåst. Ansvarsförhållande: All personal på vår förskola är ansvariga för att vidta åtgärder enligt ovan beskrivna rutiner om de får kännedom eller ser diskriminering eller kränkande behandling. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till huvudman.