Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Relevanta dokument
Lösning: ε= δ eller ε=du

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Lösningar, Chalmers Hållfasthetslära F Inst. för tillämpad mekanik

2. Ange dimensionen (enheten) hos följande storheter (använd SI-enheter): spänning, töjning, kraft, moment, förskjutning, deformation, vinkeländring.

P R O B L E M

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Tentamen i Hållfasthetslära AK

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Spänning och töjning (kap 4) Stång

Belastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA MAJ 2011

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

B3) x y. q 1. q 2 x=3.0 m. x=1.0 m

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Stångbärverk. Laboration. Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg. 14 mars 2014

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams

Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata

Svängningar. TMHL09 - Övningstal till avsnittet. Övningstal: Tal 1, 2, 3 nedan (variant av 14/28) Hemtal: 14/23, 14/12, Tal 4 nedan

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA JUNI 2014

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA JUNI 2016

Mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA OKTOBER 2017

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Fackverk. Projektuppgift 1 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

Biomekanik Belastningsanalys

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Hållfasthetslära Sammanfattning

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

FEM M2 & Bio3 ht06 lp2 Projekt P 3

FEM M2 & Bio3 ht07 lp2 Projekt P 3 Grupp D

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Material, form och kraft, F5

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Tentamen i Hållfasthetslära för I2

Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Övning 3 FEM för Ingenjörstillämpningar Rickard Shen Balkproblem och Ramverk

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Angående skjuvbuckling

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I1 MME januari (5 timmar) Lärare: Lars Sonnerup, tel:

Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008

Lösning till TENTAMEN

Tentamen i Balkteori, VSMN35, , kl

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

Tentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Randvillkoren tecknas

4.6 Stelkroppsrörelse i balk

1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1020, 4C1035, 4C1012) den 4 juni 2007

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal

Tentamen i Balkteori, VSMF15, , kl

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:


Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Material, form och kraft, F11

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

H Å L L FA S T H E T S L Ä R A

Dimensionering i bruksgränstillstånd

FEM1: Randvärdesproblem och finita elementmetoden i en variabel.

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Tentamen i hållfasthetslära fk för M3 (MHA160) måndagen den 23/5 2005

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

.4-6, 8, , 12.10, 13} Kinematik Kinetik Kraftmoment Vektorbeskrivning Planetrörelse

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Transkript:

Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) U G I F T E R med L Ö S N I N G A R 1. Ange Hookes lag i en dimension (inklusive temperaturterm), förklara de ingående storheterna, ge enhet på dessa, och ange när Hookes lag kan användas ε= σ E +αδt där ε är töjning (enhet m/m, d v s dimensionslös), σ är spänning (enhet N/m 2 ), E är elasticitetsmodul (enhet N/m 2 ), α är längd- (eller temperatur-)utvidgningskoefficient (enhet 1/ o C) och ΔT är temperaturändring (enhet o C). Hookes lag kan användas då materialet beter sig linjärt elastiskt, d v s samband mellan spänning och töjning är (åtminstone approximativt) linjärt och efter avlastning återgår materialet till sin ursprungliga form; plasticering får ej förekomma. 2. En axel av linjärt elastiskt material (med skjuvmodulen G) har längden L och tvärarean A = A(x) (tvärarean varierar alltså längs stången). Axels belastas med ett vridande moment M v. Svara Ja (j) eller Nej (n) på nedanstående påståenden (alla fyra svaren måste vara rätt för 1 poäng). M v M v Skjuvspänningen får i detta fall enheten Nm/m 2 (d v s moment genom area) Skjuvmodulen G har enheten N/m 2 Stångens förvridning är Θ= M vl GK v (x) Skjuvtöjningen γ är störst där arean A(x) är minst j/n n j n j 7

Tekniska Högskolan i Linköping, IK / DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 3. Två konsolbalkar, AB (längd 2L, böjstyvhet 2EI) och CD (längd L, böjstyvhet EI), är monterade så att balken AB stödjer balken CD i C 2 L, 2EI C. Balken CD belastas med kraften ic. A B D Bestäm hur stor kraft R som förs över från balken CD till balken AB genom "kulan" (leden) vid B. Elementarfall: Konsolbalk x z w(x) w(x)= L3 6EI w(l)= L3 3EI 3 x 2 L x 3 2 L 3 w (L)= L2 2EI z w(x) M x w(x)= ML2 2EI w(l)= ML2 2EI x 2 L 2 w (L)= ML EI Vid övergången mellan B och C överförs lasten R. Knutarna B och C kommer att förskjutas samma sträcka. Man får varur R = / 5 löses. δ B =δ C som ger R(2L) 3 3(2EI) = ( R) L 3 3EI 4. Ange randvillkoren, både med ord och med matematiska uttryck, för balken enligt figur. x Randvillkor "fritt upplagd", d v s w(0) = 0 och M(0) = 0, som ger EIw (0) = 0, i x = 0 och "fri balkände" i den andra änden, d v s M(L) = 0, som ger EIw (L) = 0, och T(L) = 0, som ger EIw (L) =0. 8

Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 2 - (roblemdel med hjälpmedel) 5. b En kopparledning (cirkulär, radie a, längd L, a E-modul E i ) omges av ett skickt (ett yttre skal) E av ett annat material (innerradie a, ytterradie b, y Ei samma längd, E-modul E y ). Ledningen belastas med en kraft. Bestäm spänningarna i respektive del av ledningen. Lasten bärs av både den inre och den yttre delen. Sätt spänningen i den inre delen till σ i och i den yttre till σ y. Jämvikt ger σ i πa 2 +σ y π(b 2 a 2 )= (a) Båda delarna får samma längdändring δ. Det ger i detta fall även samma töjning. Det ger, med användande av Hookes lag, Sambanden (a) och (b) ger varur löses Sambandet (b) ger nu (ε = ) σ i E i = σ y E y σ y E i E y πa 2 +σ y π(b 2 a 2 )= E y σ y = E i πa 2 + E y π(b 2 a 2 ) E i σ i = E i πa 2 + E y π(b 2 a 2 ) (b) (c) (d) (e) 9

Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 2 - (roblemdel med hjälpmedel) 6. En axel (cirkulär, radie a, längd L, skjuvmodul G i ) omges av ett skickt (ett yttre skal) av ett annat material (innerradie a, ytterradie b, samma längd, skjuvmodul G y ). Axeln belastas med en vridande moment M v. Momentet är så stort att följande skjuvspänningsfördelning erhålls i axeln: i den inre delen varierar skjuvspänningen linjärt från τ = 0 i centrum till τ = τ s vid radien a och i den yttre delen är skjuvspänningen konstant τ s (materialet plasticerar i den delen). Bestäm det moment M v som belastar axeln vid denna spänningsfördelning. M L v b M v a s M v = b a τ(r)2πr r dr = r τs 0 0 a 2πr r dr + b τs 2πr r dr a =τ s 2π a 4 a4 +τ2π1 s 3 (b 3 a 3 b 3 )=2πτ s 3 a 3 12 10

Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 2 - (roblemdel med hjälpmedel) 7. Två konsolbalkar, AB (längd 2L, böjstyvhet 2EI) och CD (längd L, böjstyvhet EI), är monterade så att balken CD stödjer balken AB i B. Balken AB belastas i mitten med kraften. (a) Bestäm hur stor kraft R som förs över från balken AB till balken CD genom "kulan" (leden) vid B. (b) Bestäm och rita upp moment- och tvärkraftsdiagram för balkarna. Ange extremvärden i diagrammen. A 2 L, 2EI (a) Balkarnas förskjutning vid B ska vara lika. Det ger L 3 3 (2EI) + L2 2(2EI) L R(2L)3 3(2EI) = RL3 3 EI som ger R = /4. (b) Stödreaktionerna via A blir R A = R =3/4 och M A = L + R2L = L/2. Momentdiagram (ritas ej här): M(0) = M A, M(L) =RL, M(2L) =0,M D = RL Tvärkraft (ritas ej här): T(0<x<L) =R A, T(L<x<2L) = R, T CD = R. B C D 11

Tekniska Högskolan i Linköping, IK / DEL 2 - (roblemdel med hjälpmedel) 3 L, E, A L, E, A 2 2 L, E, 2 A 1 1 3 8. Ett bärverk monteras med fem stänger som är L och 2L långa, E-modul E och tvärarea A respektive 2A, se figur. Den vertikala kraften belastar bärverket. Bestäm knutens (där angriper) vertikala förskjutning på grund av kraften. Lös talet genom att använda energibetraktelse, d v s Castiglianos sats ska användas. Jämvikt ger stångkrafterna S 1 = 1 3 S 2 = Den energi U som lagras i stängerna blir 2 3 och S 3 = 2 U = 2 S 2 1 2L 2E 2A + S 2 2 2L 2E 2A + 2 S 2 3 L 2E A = 2 L 1 EA 3 + 1 24 + 1 4 = 15 24 Knutens förskjutning i vertikal led blir Δ v = U = 15 L 12 EA 2 L EA 12