Personlighetsstörningar

Relevanta dokument
Personlighetsstörningar

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Personlighetsstörningar

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Personlighetsstörningar

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Psykopatologi & Psykiskt status

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

International Classification of Functioning, Disability and Health

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Selektiv mutism och dess behandling

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Kommunikation, konflikter och bemötande

Känslor och känslohantering

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter

Mentalisering och borderline

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Om självskadebeteende och bemötande

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

Underlag för psykiatrisk bedömning

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht

Samtal med den döende människan

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang

Barn med psykisk ohälsa

Att hjälpa istället för att stjälpa

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Anknytning/ Relationer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Carolina Lindberg & Malin Valsö. Ung och vuxen med. asperger & AST EN GUIDE I VARDAGEN

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Transkript:

Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande Klusterindelning - Indelas i Kluster A, B och C - Denna indelning saknar vetenskapligt stöd - Används i praktiken då den ger en upplevelse av logik Prevalens - I befolkningen 9-15% - På en psykiatrisk mottagning 60-80% Förlopp (Torgersen, 2009) 1

Prognos (Torgersen, 2009) Arvet och miljön (Caspi et al 2002) 2

Antaganden om patienten som hjälper - Patienten gör så gott hon/han kan. - Patienten vill bli bättre - Patienten har kanske inte skapat alla sina problem, men det är bara hon/han som kan lösa dem. - Patienten måste anstränga sig mera, arbeta hårdare och motivera sig mera för förändring Förhållningssätt - Lyssna och observera. - Summera, spegla, återge, förmedla korrekt förståelse. - Döm inte, värdera inte patientens handlingar eller känslor - Behandla patienten som jämlik person. - Var genuin. - Behandla ej patienten som skör eller mindre vetande Patientens reaktioner och beteenden är fullt begripliga utifrån de omständigheter hon befinner sig i, utan att detta måste motsäga behovet av förändring Som behandlare måste du förstå, acceptera och respektera patientens tankar, känslor och handlingar 3

KLUSTER A Udda, excentriska Gränssnitt mot asperger, schizofreni Paranoid - Utpräglat misstänksamma - Hänger upp sig på upplevda oförrätter - Överdrivet känsliga för kritik - Avsaknad av mjukhet, empati, humor Diff. Diagnos: vanföreställningssyndrom Prognos: Pessimistisk Schizoid - Likgiltig inför relationer till andra inkl. att skaffa partner - Trivs bäst ensam - Brist på känslor, förmåga att uttrycka dem - Likgiltig för beröm/kritik Diff. Diagnos: Asperger Gemensam genetisk bakgrund med schizofreni Schizotyp Svårigheter att upprätta gränser mellan själv och andra Mycket magiskt tänkande, vancerad andlighet (spöken, aura, m.m.) Excentriska Begränsat affektivt register Trivs bäst själva Misstänksamma Diff diagnos: Begynnande schizofreni. Gemensam genetisk bakgrund med schizofreni Diff diagnos: Begynnande schizofreni. Gemensam genetisk bakgrund med schizofreni 4

KLUSTER B Dramatiska, känslomässiga, färgstarka Gränssnitt mot bipolär II, ADHD, missbruk Antisocial (psykopat) Använder knep för att påverka andra, oärlig Oförmåga till skuld, däremot skam Impulsiv, oansvarig Ytlig charm men ingen förmåga till djupare relationer Likgiltig, hänsynslös inför andra Ytlig charm men inga djupare relationer Lättväckt aggressivitet Emotionellt instabil (borderline) - Instabil självbild - Svängande känslor, instabila relationer - Impulsiva - Mycket självkritik/depressivitet/ångest - Kronisk tomhetskänsla - Upprepad suicidal kommunikation Diff diagnos: ADHD, bipolär II Prognos: Rel god för de 90% som överlever Narcissistisk Kräver beundran Socialt välfungerande, söker när fasaden rämnar Menar att regler är till för andra Oförmögna till empati, tendens till ytliga relationer Minskad förmåga att känna igen andras känslor Övertygade om att de bara kan förstås av personer med hög status Histrionisk Mycket färgstarka, dramatiska Flirtiga Stora gester, stora ord. Gärna i centrum Byter lätt åsikt/stil efter tillfällig påverkan 5

KLUSTER C Inåtvända, ängsliga, försiktiga Gränssnitt mot ångestsyndrom Fobisk Låg självkänsla Upptagna av rädsla för kritik Undviker konflikter/ sociala kontakter Avsaknad av glädje i livshändelser/ omgivning Ångestbenägna Rädda för allt obehagligt Oroar sig mycket för fysisk säkerhet Vanligt hos personer med ångestdiagnos Tvångsmässig Svårt att ta till sig andras idéer Svårt att fullfölja uppgifter pga perfektionism Hög moral/moraliserande Plikttrogna, upprättar schema Håller ut med attityder/uppgifter långt efter att det slutat vara funktionellt Perfektionister, noggranna Rigida, svårt att samarbeta Osjälvständig Låter andra bestämma över viktiga områden i livet har svårt att fatta vardagliga beslut utan ett övermått av goda råd Söker gärna dominerande partner har svårt att visa sig oenig med andra av rädsla för att mista deras stöd eller gillande är orimligt upptagen av rädsla för att bli övergiven och behöva ta hand om sig själv 6