Viggestorpsskolan med fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan F-6 samt fritidshem 1/10
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan F-6 samt fritidshem a för planen Rektor, Karin "Kajsa" Sveilis Vår vision Alla på Viggestorpsskolan skall känna trygghet och arbetsglädje. Eleverna skall möta personal som tar ett gemensamt ansvar för att skapa en arbetsmiljö fri från kränkningar och trakasserier. På Viggestorpsskolan är vi alla lika unika och tillåts vara det. Planen gäller från 2015-01-16 Planen gäller till 2016-01-07 Läsår Elevernas delaktighet Eleverna deltar i framtagandet av planen via elevrådet. Eleverna besvarar Qualisenkäten under vårterminen och vår egen trygghet- och trivselenkät under höstterminen. Åtgärderna och insatserna som beskrivs och arbetas fram utgår från elevernas upplevelser Vårdnadshavarnas delaktighet Planen lyfts på skolråd och föräldramöten så att innehållet blir känt. Planen publiceras på skolans hemsida och lärplattform Fronter. Åsikter och förslag från vårdnadshavare tas i beaktande. Vårdnadshavare besvarar Qualisenkäten under vårterminen. Personalens delaktighet Skolans personal representeras i enhetens skolutvecklingsgrupp. Skolutvecklingsgruppens representanter ansvarar för att arbetslagen görs delaktiga i utvärdering och framtagande av ny plan. Personal på skolan besvarar Qualisenkäten under vårterminen. Förankring av planen Planen presenteras på föräldramöten samt på elevråd och klassråd/fritidsråd. Personalen delges planen i sina arbetslag. Planen finns tillgänglig på lärplattformen Fronter för elever, vårdnadshavare och personal samt på Finspångs kommuns hemsida. 2/10
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Enhetens tidigare rutin kring att upprätta skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling; Trygghetsgrupp, har tillsammans gått igenom planen och sett över vilka förändringar som behöver göras. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under 2014 har Viggestorpsskolans Trygghetsgrupp utökats. Idag består gruppen av åtta medlemmar. Skolan har haft en mycket väl fungerande Trygghetsgrupp under 2014. Trygghetsgruppen har påbörjat ärenden skyndsamt. I de flesta ärenden har samtal med elever påbörjats redan samma dag eller dagen efter personal har fått kännedom om kränkningarna. Under 2014 har fokus legat på trygghet och trivsel på Fritidshemmet och för de elever som vistas där före och efter skolan. Under höstterminen påbörjade all fritidspersonal en fortbildning inom just organiserad fritidsverksamhet. Resultat från skolans trygghetoch trivselenkät visar att det i slutet av 2014 var 94 procent av eleverna på fritids som tyckte om att vara på fritids. 79 procent av de vårdnadshavarna som besvarade Qualisenkäten under höstterminen 2014 instämmer i att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast 2015-12-11 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Qualisenkät genomförs under vårterminen 2015. Arbetsmiljöenkät för eleverna genomförs under vecka 46. Resultatet från dessa två enkäter ligger till grund för utvärderingen och framtagandet av ny plan. för att årets plan utvärderas Rektor 3/10
Främjande insatser Namn Barns lika värde, religion eller annan trosuppfattning/etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Ø Eleverna ska acceptera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Ø Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och dess innebörd. Ø Eleverna i lågstadiet ska ha kunskap om att det finns olika världsreligioner. Ø Eleverna i mellanstadiet ska ha grundläggande kunskap om världsreligionerna. Insats Ø Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. Ø Vi konsulterar föräldrar, som vi känner till praktiserar en religion, för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Ø Vi skapar berättarstunder där barnen delger varandra historier från olika kulturella bakgrunder. Namn Barns lika värde, funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Ø Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Ø Eleverna ska ha kännedom om olika funktionsnedsättningar och vilka svårigheter detta kan innebära. Insats Ø Vi uppmärksammar olika funktionshinder med hjälp av rollspel och temadagar/veckor. Till exempel hälsoveckan. Ø Temaarbete om kroppen (F-3). 4/10
Namn Barns lika värde, sexuell läggning/könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Ø Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Insats Ø Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning eller könsidentitet. Ø Tänka över syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper. Vara medvetna om att det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Ø Se över skolans litteratur så den inte endast utgår från den stereotypa normen kring sexuell läggning och könsuttryck. Namn Barns lika värde, kön/ålder Områden som berörs av insatsen Kön och Ålder Ø Att ingen elev på skolan ska känna sig exkluderad på grund av ålder eller kön. Insats Ø Skapa många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika ålder och kön umgås och samarbetar. Exempel där olika elevgrupper kan mötas är genom organiserade fritidsaktiviteter, på gemensamma lektioner med mera. Ø Genomlysa våra trivsel- och ordningsregler så att de inte begränsas utifrån ålder. 5/10
Namn Barns lika värde, kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Ø Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Ø Alla elever ska gentemot varandra och vuxna kunna använda ett acceptabelt språkbruk, utan könsord och svordomar. Insats Ø Ständig diskussion kring kränkande behandling och språkbruk i den dagliga verksamheten. Ø på skolan ingriper vid kännedom om kränkande behandling eller språkbruk. 6/10
Kartläggning Kartläggningsmetoder Qualisenkät (Finspång kommuns kvalitetsverktyg) Trivsel- och trygghetsenkät (Elevhälsan) Utvecklingssamtal Klassamtal Elevvård inom arbetslag Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Qualisenkät Trygghet- och trivselenkät Klassråd Utvecklingssamtal Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner inom arbetslaget. Qualisenkät med frågor riktade till personal. Resultat och analys Resultat från 2014 års trygghet- och trivselenkät visas nedan: 94 procent av eleverna på lågstadiet trivs i skolan. 78 procent av eleverna på lågstadiet tycker att de har arbetsro i klassen. 87 procent av eleverna på lågstadiet tycker att det finns vuxna att prata med vid behov. 96 procent av eleverna på lågstadiet har bra kompisar i skolan. 63 procent av eleverna på lågstadiet ansåg att de hade matro i matsalen. 74 procent av eleverna på mellanstadiet trivs i skolan. 83 procent av eleverna på mellanstadiet känner sig trygg i skolan. 94 procent av eleverna på mellanstadiet har någon att vara med på rasten, om de vill. 89 procent av eleverna på mellanstadiet anser att det är arbetsro i sin klass. 95 procent av eleverna på mellanstadiet trivs med personalen på skolan. 74 procent av eleverna på mellanstadiet har uppmärksammat elever som är dumma mot andra elever. 94 procent av eleverna på mellanstadiet har uppmärksammat ett dåligt språkbruk som innehåller kränkningar eller svordomar hos andra elever. 79 procent av de vårdnadshavarna som besvarade Qualisenkäten under 2014 instämmer i att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. Resultatet från kartläggningen visar att majoriteten av eleverna på Viggestorpsskolan trivs i skolan. Av alla elever är det fler lågstadieelever som trivs i skolan än vad mellanstadieeleverna gör. Mellanstadieeleverna anger i större utsträckning att de har arbetsro på lektionerna. I lågstadieelevernas enkätsvar gällande arbetsron i klassrummet var det en klass som utskilde sig. Årskurs ett hade i högre utsträckning angett att arbetsron inte var tillfredsställande. 7/10
Förebyggande åtgärder Namn Språkbruk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ø Alla elever ska gentemot varandra och vuxna kunna använda ett acceptabelt språkbruk, utan könsord och svordomar. Ø Eleverna ska ha en förståelse för det språkbruk de använder. Åtgärd Ø Synliggöra för eleverna kring deras användande av kränkande språkbruk, samt förklara hur detta språkbruk kan påverka dem och andra. Ø Rastvakter är särskilt uppmärksamma på kränkande språkbruk under rastaktiviteten King. Motivera åtgärd 94 procent av eleverna på mellanstadiet har uppmärksammat ett kränkande språkbruk hos andra elever. Flera elever har i skolans trygghet- och trivselenkät antecknat egna kommentarer där de berättar om att det är ett hårt språkbruk under rastaktiviteten King. Namn Trygghet och trivsel i matsalen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ø Alla elever ska respektera varandras matro. Ø Alla elever ska ha ett acceptabelt bordsskick. Ø Att fler vuxna närvarar i matsalen. Åtgärd Ø Organisering av matsalsvistelsen. Ø Lågstadiets elever går på led till matsalen. Ø Mellanstadiets elever samlas på led innan de går in i matsalen. Ø All pedagogisk personal erbjuds att äta gratis i matsalen Motivera åtgärd 37 procent av lågstadiets elever tycker inte att de har matro i matsalen. 8/10
Rutiner för akuta situationer Policy Alla elever ska känna sig trygga i skolan, samt på vägen till och från skolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal har gemensam uppfattning av vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. Rastvakter på alla raster, samt under andra fria aktiviteter. Elevråd Fritidsråd Skolråd Trygghet- och trivselenkät Qualisenkät Utvecklingssamtal Personal som elever och föräldrar kan vända sig till mentor Rektor, Karin "Kajsa" Sveilis 072 244 80 11 el. 0122 855 96 Kurator, Isabell Hellerstedt 072 246 25 66 el. 0122 852 74 Specialpedagog, Magdalena Eronn 072 571 27 53 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. är skyldig att ingripa om någon elev kränker en annan elev. - Stoppa kränkningen! - Samtala med eleverna och ta reda på vad som hänt. - Uppmana och stöd eleverna till att lösa konflikten på ett sådant sätt att de lämnar varandra i en god stämning/försoning. - Informera eleverna hur du kommer att gå vidare. 2. Kränkningen anmäls skyndsamt till rektor. - Vidare åtgärder beslutas i samråd med rektor. 3. Rektor anmäler kränkningen till huvudman. 4. Aktuell personal informerar vårdnadshavare om den aktuella incidenten. 5. Samma vuxna är ansvarig för uppföljning i ärendet, inom två veckor. Hela processen dokumenteras i skolans dokument för incidentrapporter. Vid upprepande kränkningar eller trakasserier kontaktas skolans elevhälsoteam. Ovan nämnda ärendegång följer även vid upprepade kränkningar och trakasserier. Åtgärder som kan bli aktuella vid upprepade kränkningar är. - Samtal kring skolans ordningsregler - Kuratorskontakt - Vidare utredning enligt 5 kapitel 9 SkolL - Elevhälsakonferens - Polisanmälan - Orosanmälan till socialtjänst - Skriftlig varning - Tillfällig omplacering inom enheten - Tillfällig omplacering till annan skola - Permanent omplacering Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. har skyldighet att ingripa om någon vuxen kränker en elev. - Stoppa kränkningen! - Samtala med eleven och ta reda på vad som hänt. - Informera eleven hur du kommer att gå vidare. 2. Kränkningen anmäls skyndsamt till rektor. 3. Rektor anmäler kränkningen till huvudman. Vidare åtgärder beslutas gemensamt dem emellan. 4. Rektor, eller av rektor utsedd person, dokumenterar händelsen. 5. En skadeanmälan skrivs. - Vid behov görs en polisanmälan. Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp så snart som möjligt, inom två veckor. Därefter hålls regelbundna kontrollsamtal med berörda elever. Rutiner för dokumentation Berörd personal har skyldighet att dokumentera gjorda insatser. Dokumentationen sker i skolans incidentrapport som sedan 9/10
lämnas vidare till rektor. Dokumentationen förvaras sedan i en fysisk pärm som förvaras på kurators rum. Ansvarsförhållande under ledning av rektor ansvarar för att rutinerna fungerar. 10/10