Viggestorpsskolan med fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Viggestorpsskolan med fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan F-6 samt fritidshem 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan F-6 samt fritidshem a för planen Rektor, Karin "Kajsa" Sveilis Vår vision Alla på Viggestorpsskolan skall känna trygghet och arbetsglädje. Eleverna skall möta personal som tar ett gemensamt ansvar för att skapa en arbetsmiljö fri från kränkningar och trakasserier. På Viggestorpsskolan är vi alla lika unika och tillåts vara det. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet Eleverna deltar i framtagandet av planen via elevrådet. Eleverna besvarar Qualisenkäten under vårterminen och vår egen trygghet- och trivselenkät under höstterminen. Åtgärderna och insatserna som beskrivs och arbetas fram utgår från elevernas upplevelser Vårdnadshavarnas delaktighet Planen lyfts på skolråd och föräldramöten så att innehållet blir känt. Planen publiceras på skolans hemsida och lärplattform Fronter. Åsikter och förslag från vårdnadshavare tas i beaktande. Vårdnadshavare besvarar Qualisenkäten under vårterminen. Personalens delaktighet Skolans personal representeras i enhetens skolutvecklingsgrupp. Skolutvecklingsgruppens representanter ansvarar för att arbetslagen görs delaktiga i utvärdering och framtagande av ny plan. Personal på skolan besvarar Qualisenkäten under vårterminen. Förankring av planen Planen presenteras på föräldramöten samt på elevråd och klassråd/fritidsråd. Personalen delges planen i sina arbetslag. Planen finns tillgänglig på lärplattformen Fronter för elever, vårdnadshavare och personal samt på Finspångs kommuns hemsida. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Skolans elevhälsoteam har tillsammans utvärderat planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning och personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under första terminen på 2015 leddes Viggestorpsskolan av två olika tillförordnande rektorer. Arbetet med de förebyggande åtgärderna påverkades i och med detta. Trygghetsgruppens medlemmar har alltid varit stabila och rutinen kring dem akuta rutinerna flöt på som tidigare under vårterminen Skillnaden nu var att skolkurator istället för rektor tog beslut när Trygghetsgruppen skulle kliva in i ett ärende. Under höstterminen 2015 var det flera medlemmar i Trygghetsgruppen som fick förändrade uppdrag eller avslutade sitt uppdrag på Viggestorpsskolan. Medlemmarna ersattes inte och gruppen avslutades som en insats vid upprepade kränkningar. Nya rutiner skapades. Dessa rutiner finns beskrivet i den nya planen för kränkande behandling och diskriminering (se rubriken rutiner för akuta situationer). Under höstterminen 2015 fick Viggestorpsskolan en ny rektor. Nya rektorn satte in flera åtgärder som hoppades skulle ökade tryggheten i matsalen, som var en av de förebyggande åtgärderna som skrivits fram. Bland annat fick all personal gratis lunch i matsalen. Detta ökade vuxennärvaron markant vilket i sig bidrog till både tillfällen att skapa relationer mellan personal och elever men också att det fanns fler vuxna som kunde hjälpas åt att bidra till en god matro och ett gott bordsskick. I samtal med eleverna framkommer det att de upplever matsalssituationen som bättre sedan denna åtgärd påbörjades. Rektor har också under terminen arbetat fram nya matsalsregler som gäller. Dessa kommer att arbetas med ytterligare under vårterminen Bland annat kommer dem att skickas hem till samtliga vårdnadshavare för kännedom. De förebyggande åtgärderna kring språkbruk har inte genomförts på det sätt som var planerat och önskat. Flera pedagoger har på eget initiativ diskuterat språkbruk och vad ett acceptabelt språkbruk är tillsammans med klasserna. Trots detta upplever personal och elever på skolan att språkbruket gentemot varandra är mycket hård. Det används kränkande ord, könsord och svordomar mot varandra. All personal är överens om att detta är ett arbete som vi behöver jobba med även i detta års arbete för trygghet på skolan. Dock bör detta ske på ett annat sätt än hur skolan tidigare har arbetat. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan kommer att utvärderas genom elevrådet, personaldiskussioner, föräldraenkäter m.m. för att årets plan utvärderas Rektor 3/11

4 Främjande insatser Namn Barns lika värde, religion eller annan trosuppfattning/etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Ø Eleverna ska acceptera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Ø Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och dess innebörd. Ø Eleverna i lågstadiet ska ha kunskap om att det finns olika världsreligioner. Ø Eleverna i mellanstadiet ska ha grundläggande kunskap om världsreligionerna. Insats Ø Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. Ø Vi konsulterar föräldrar, som vi känner till praktiserar en religion, för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Ø Vi skapar berättarstunder där barnen delger varandra historier från olika kulturella bakgrunder. All personal Arbetet kommer att pågå under hela Namn Barns lika värde, funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Ø Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Ø Eleverna ska ha kännedom om olika funktionsnedsättningar och vilka svårigheter detta kan innebära. Insats Ø Vi uppmärksammar olika funktionshinder med hjälp av rollspel och temadagar/veckor. Till exempel hälsoveckan. Ø Temaarbete om kroppen (F-3). All personal Arbetet kommer att pågå under hela /11

5 Namn Barns lika värde, sexuell läggning/könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Ø Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Insats Ø Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning eller könsidentitet. Ø Tänka över syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper. Vara medvetna om att det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Ø Se över skolans litteratur så den inte endast utgår från den stereotypa normen kring sexuell läggning och könsuttryck. All personal Arbetet kommer att pågå under hela Namn Barns lika värde, kön/ålder Områden som berörs av insatsen Kön och Ålder Ø Att ingen elev på skolan ska känna sig exkluderad på grund av ålder eller kön. Insats Ø Skapa många olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika ålder och kön umgås och samarbetar. Exempel där olika elevgrupper kan mötas är genom organiserade fritidsaktiviteter, på gemensamma lektioner med mera. Ø Genomlysa våra trivsel- och ordningsregler så att de inte begränsas utifrån ålder. All personal Arbetet kommer att pågå under hela /11

6 Namn Barns lika värde, kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Ø Eleverna ska respektera att varje individ är unik. Ø Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan. Ø Alla elever ska gentemot varandra och vuxna kunna använda ett acceptabelt språkbruk, utan könsord och svordomar. Insats Ø Ständig diskussion kring kränkande behandling och språkbruk i den dagliga verksamheten. Ø All personal på skolan ingriper vid kännedom om kränkande behandling eller språkbruk. All personal Arbetet kommer att pågå under hela /11

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Qualisenkät (Finspång kommuns kvalitetsverktyg) Trivsel- och trygghetsenkät (Elevhälsan) Utvecklingssamtal Klassamtal Elevvård inom arbetslag Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Qualisenkät Trygghet- och trivselenkät Klassråd Utvecklingssamtal Enskilda kartläggningssamtal (utförda av representanter ur Elevhälsan) Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner på skolutvecklingsgrupp. Diskussioner inom arbetslaget. Qualisenkät med frågor riktade till personal. Resultat och analys Resultat och analys från 2015 års kartläggningsmaterial visas nedan: Lågstadieelever upplever en del platser på skolgården som trygga. Till dessa platser hör fotbollsplanen, skogen och toaletterna. Personal på skolan har också uppmärksammat att lågstadieeleverna inte har fått den uppmärksamhet som de är i behov av under rastaktiviteter, till exempel har lågstadieeleverna inte vågat ta plats på fotbollsplanen då det ofta är mellanstadieelever där som spelar fotboll. I en schemaomläggning inför vårterminen 2016 har därför rastaktiviteter för lågstadiet och mellanstadiet delats upp och lågstadiet kommer från och med 2016 att ha skolgården för sig själva tillsammans med ansvarig personal. Det är fler killar än tjejer som upplever att vuxna på skolan inte bryr sig om dem. 11 stycken lågstadieelever har angivit att personal inte bryr sig om dem i elevenkäten. Av dessa är 10 stycken av eleverna killar. En kille beskriver ett exempel där han inte fick hjälp av en vuxen när han hade ramlat och slagit sig. 75 procent av lågstadieeleverna uppger i elevenkäten att de mår bra när de tänker på skolan. Flera elever upplever att det kan vara jobbigt att gå till skolan för att man är trött på morgonen. Det har varierat på vilket sätt eleverna har tolkat frågan. I kartläggningar framkommer det att det finns två stycken mellanstadieelever som aldrig trivs i skolan. Dessa två är pojkar. Orsaker som framkommer i kartläggningen till varför man inte trivs, eller ibland inte trivs, beskrivs vara den hårda jargong som finns eleverna emellan. Det är flera som både i elevenkäten och i samtal med personal har berättat att de varje dag hör kränkande ord och könsord sägas till andra elever. En del elever berättar att det är så vanligt att de har slutat reflektera över det. I årskurs sex är det fler elever som upplever att andra elever är utsatta för kränkande språkbruk än vad de själva är utsatta för det. Andra orsaker till att man trivs mindre bra i skolan beskrivs vara en för hög ljudnivå och en otrygghet i att en del elever inte följer klassrumsreglerna. Elever i årskurs fyra har berättat att det är otryggt att gå på toaletten under rasten. Orsaken är att det kommer in elever från andra klasser och försöker öppna dörrarna. I 2016 års schemaförändring har skolan tagit hänsyn till detta och alla mellanstadieklasser har inte längre rast samtidigt. Beslut på arbetslag har också fattats att en personal som är schemalagt under mellanstadiets raster alltid ska befinna sig i närheten av toaletterna för att öka tryggheten. Ingen av mellanstadieeleverna har enligt resultatet på elevenkäten blivit utsatt på grund av sin sexuella läggning. Det finns elever som upplever att de blir behandlade sämre på grund av deras etiska bakgrund. 18 stycken elever på mellanstadiet har berättat genom elevenkäten att de ofta eller ibland blir behandlade sämre på grund av kroppsspråk, kläder eller sätt att vara på. En elev beskriver att hen har fått kommentarer om att hen är "för glad. En annan elev berättar att hen har fått kommentarer som "den där tröjan kan du väl inte ha. Byt stil!". 7/11

8 Förebyggande åtgärder Namn Språkbruk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ø Alla elever ska gentemot varandra och vuxna kunna använda ett acceptabelt språkbruk utan kränkningar, könsord och svordomar. Ø Öka tryggheten på skolan. Uppföljning kommer genomföras med en enskild enkät utformad för detta arbete. Samt med hjälp av elevhälsans trygghet- och trivselenkät, Qualisenkät och Åtgärd Ø På mellanstadiet genomför vi en kartläggning av språkbruket med hjälp av en enkät. Ø Vi inför nolltolerans mot kränkande ord, svordomar och könsord på hela skolan. Ø Personal diskuterar språkbruk på arbetslag för att skapa en gemensam bild av vad som är ett acceptabelt språk att använda och vad som inte är ett acceptabelt språk att använda i skolan. Ø Vi sätter upp affischer synligt på hela skolområdet (inomhus och utomhus) för att tydligt uppmärksamma skolans policy om nolltolerans. Ø All personal kommer att agera om de hör eller får kännedom om kränkande ord, svordomar eller könsord. Ø Närvarande personal meddelar kränkande ord, svordomar och könsord till elevens mentor genom en lapp. Ø Mentor tar kontakt med hemmet och informerar om vad personal på skolan har hört. Ø Vi skickar hem informationsbrev om arbetet mot kränkande ord, svordomar och könsord till samtliga vårdnadshavare på skolan. Ø Vi genomför en uppföljning med hjälp av en enkät för att kartlägga en eventuell förändring av användandet av svordomar och könsord. Ø Vi skickar hem informationsbrev till vårdnadshavare och berättar om resultatet på enkäterna som gjorts. Motivera åtgärd I kartläggningar på skolan, både i enskilda samtal och i enkätundersökningar, framkommer det att många elever får utstå svordomar och könsord. Flera elever anger att detta har blivit så vanligt i elevernas språkburk att det till och med är flera som inte reagerar när de blir kallade för fula ord. Andra berättar att det är flera elever som använder svordomar och könsord på skoj för att reta andra elever. Även personal har uppmärksammat att svordomar och könsord har eskalerat den senaste tiden på skolan. Kartläggning, uppföljning, affischer, informationsbrev: skolkurator - Diskussion i arbetslag: arbetslagsledare Aktivt arbete under hela terminen Namn Allas lika värde Områden som berörs av åtgärden Kön Ø Alla elever ska känna att de utifrån samma förutsättningar får stöd och hjälp av personalen på skolan oberoende av vilket kön de tillhör. Ø Öka tryggheten på skolan. Åtgärd Ø Vi inför jämställdhets- och mångfaldsdiskussioner på Arbetsplatsträffarna. Motivera åtgärd I kartläggningar på skolan framkommer det att fler killar än tjejer upplever att de inte får den hjälpen av vuxna som de behöver. De beskriver incidenter när de till exempel har ramlat och slagit sig. Det är också fler killar än tjejer som upplever att de blir behandlade sämre i jämförelse med tjejer på skolan. Det flesta killar som upplever att de inte får den hjälp av vuxna när de behöver är lågstadielever. Skolkurator ansvarar för att skapa material som sedan används till regelbundna diskussioner. - Arbetslagsledare ansvarar för att diskussionen hålls levande inom arbetslagen /11

9 Namn Självklart! Det handlar om rättigheter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ø Att alla elever ska få en större kunskap om barnkonventionen. Ø Att ge eleverna kunskap om sina rättigheter. Ø Att ge eleverna kunskap om allas lika värde. Ø Att skapa ett respektfullt klimat i skolan. Åtgärd Ø Vi påbörjar ett systematiskt värdegrundsarbete i alla mellanstadieklasser. Skolkurator med hjälp av fem stycken representanter från Centrala barn- och elevhälsan är ansvariga för att planera och genomföra arbetet i de olika klasserna. Arbetet är planerat efter materialet Självklart! Det handlar om rättigheter som är framtaget av Rädda Barnen. Arbetet kommer att genomföras mellan vecka 3 och vecka 9 under ett tillfälle per vecka. Varje ansvarig bokar in lämpliga tider med klasslärare eller mentor. Motivera åtgärd Under höstterminen 2015 uppmärksammades ett "hård klimat" på skolan, både av personal men också av föräldrar till barnen som går på skolan. Under terminen har flera utredningar utifrån kränkande behandling gjort av både personal på skolan men också av skolkurator. Ett flertal anmälningar till Barn- och elevombudet samt kommunen har också gjorts av vårdnadshavare gällande kränkningar. Skolkurator är samordnande i kontakten med Centrala barn- och elevhälsan. för arbetet och planeringen för arbetet i klasserna är varje representant från Centrala barn- och elevhälsan. Se bifogad planering /11

10 Rutiner för akuta situationer Policy Alla elever ska må bra och känna sig trygga i skolan. Det ska råda nolltolerans mot svordomar, könsord, kränkningar och trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi prioriterar en hög vuxennärvaro både under lektionstid och utanför lektionstid för att kunna möta upp de barn som är i behov av vuxet stöd på olika sätt. Viggestorpsskolan har till exempel elevcoacher kopplade till varje årskurs på mellanstadiet. Elevcoacherna följer eleverna under hela dagarna (både på lektioner, raster och matsalssituationer) och på så sätt finns det alltid en person som har en röd tråd över dagen och över elevernas skolsituation. I och med systemet med elevcoacher finns det också alltid en känd person som eleverna har en relation till närvarande för dem. Vi har också rastvaktsschema som innebär att det alltid finns personal ute på raster. Det är alltid mellan två till sju stycken av personalen ute samtidigt. Antalet beror på hur många klasser det är ute samtidigt. Andra sätt som vi på Viggestorp använder oss av för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling tidigt är: - Elevråd - Fritidsråd - Skolråd - Trygghet- och trivselenkät - Qualisenkät - Utvecklingssamtal Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om du som vuxen hemma får kännedom om att ett barn på något sätt far illa eller blir utsatt i skolan av en annan elev - kontakta barnets mentor eller klasslärare. Mentorer/klasslärare går att nå på klassernas klasstelefoner. Se nummer nedan. Får du inget svar direkt kan du skicka ett sms där du beskriver vilken person du söker och vem du är så ringer denna personen upp. Du kan också vända dig till någon i elevhälsan (skolkurator, specialpedagog eller skolsköterska). Se telefonnummer nedan. Om du som vuxen hemma får kännedom om att ett barn på något sätt far illa eller blir utsatt av en vuxen på skolan - kontakta skolans rektor. Rektor Karin "Kajsa" Sveilis nå på telefonnummer , eller via mejladressen karin.svelis@finspang.se. Om du som elev vill vända dig till någon vuxen på skolan kan du göra det till en vuxen som du har förtroende för. All personal på skolan är skyldiga att ingripa om en elev på något sätt far illa. Du kan också vända dig till skolans kurator Isabell Hellerstedt eller till skolans specialpedagog Magdalena Eronn. Se nummer nedan. Kontaktuppgifter: Isabell (skolkurator) eller isabell.hellerstedt@finspang.se Magdalena Eronn (specialpedagog) eller magdalena.eronn@finspang.se Cecilia Grenestam (skolsköterska) eller cecilia.grenestam@finspang.se Mellanstadiet 4A och 4B Mellanstadiet 5A och 5B Mellanstadiet 6A och 6B Lågstadiet Fritidshem F Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. All personal är skyldig att ingripa om någon elev kränker en annan elev. - Stoppa kränkningen och markera tydligt att beteendet inte är acceptabelt. - Närvarande personal eller personal som har fått kännedom om kränkningen samtalar med eleverna och tar reda på vad som hänt. - Uppmana och stöd eleverna till att lösa konflikten på ett sådant sätt att de lämnar varandra i en god stämning/försoning. - Informera eleverna hur du kommer att gå vidare. 2. Kränkningen anmäls skyndsamt till rektor. - Informera även elevens mentor/klasslärare. - Eventuella vidare åtgärder beslutas i samråd med rektor. 3. Rektor anmäler kränkningen till huvudman via utsedd utvecklingsstrateg på sektor Barn och utbildning. 4. Aktuell personal informerar vårdnadshavare samma dag som kränkningen inträffat. 5. Samma vuxen är ansvarig för uppföljning i ärendet, inom två veckor. Hela processen dokumenteras i skolans dokument för incidentrapporter som sedan lämnas in till skolans rektor. Vid kännedom om upprepande kränkningar eller trakasserier kontaktas skolans elevhälsoteam. Ovan nämnda ärendegång följer även vid upprepade kränkningar och trakasserier. Skolan har tagit fram rutiner kring disciplinära åtgärder och hur det fattas beslut om dem. Åtgärder som kan bli aktuella vid upprepade kränkningar är. - Samtal kring skolans ordningsregler - Vidare utredning enligt 5 kapitel 9 SkolL 10/11

11 - Kuratorskontakt - Elevhälsakonferens - Polisanmälan - Orosanmälan till socialtjänst - Skriftlig varning - Tillfällig omplacering inom enheten - Tillfällig omplacering till annan skola - Permanent omplacering Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. All personal har skyldighet att ingripa om någon vuxen kränker en elev. - Stoppa kränkningen! - Samtala med eleven och ta reda på vad som hänt. - Informera eleven hur du kommer att gå vidare. 2. Kränkningen anmäls skyndsamt till rektor. 3. Rektor anmäler kränkningen till huvudman. Vidare åtgärder beslutas gemensamt dem emellan. 4. Rektor, eller av rektor utsedd person, dokumenterar händelsen. 5. En skadeanmälan skrivs. - Vid behov görs en polisanmälan. Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp så snart som möjligt, inom två veckor. Därefter hålls vid behov regelbundna kontrollsamtal med berörda elever. Den personal som agerat i kränkningen är också ansvarig för uppföljning. Vid överenskommelse med mentor/klasslärare kan ansvaret läggas över på denna. Rutiner för dokumentation Berörd personal har skyldighet att dokumentera gjorda insatser. Dokumentationen sker i skolans incidentrapport som sedan lämnas vidare till rektor. Dokumentationen förvaras i en fysisk pärm på kurators rum. Ansvarsförhållande All personal under ledning av rektor ansvarar för att rutinerna fungerar. Personal som är närvarande när en kränkning sker eller en personal som får kännedom om en kränkning är ansvarig för att agera, utreda och följa upp om denne inte kommer överens med mentor/klasslärare om annat. Rektor är ansvarig för att ta emot och fatta beslut om vidare åtgärder utifrån den utredning som personal har gjort. Skolkurator är ansvarig för att förvara dokumentationen. 11/11