Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Relevanta dokument
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra?

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Begåvning och brottslighet bland svenska män

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Barn med psykisk ohälsa

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

TRESTADSSTUDIEN. Vad är Trestadsstudien?

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

MÅLGRUPPSINVENTERING

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Inledning Sammanfattning

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Cannabis och psykos. Google:

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Barn utsatta för våld i Sverige

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Inskrivning text, IKM-DOK

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Inledning

Barnperspektivet inom Beroendevården

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

När mamma eller pappa dör

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving socarb.su.se

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Transkript:

Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/ bland ungdomar Övrig karaktäristika hos ungdomarna Verkligheten Hur går det Hur ser prognosen ut för de med tidiga missbruksproblem avseende psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet 3500 individer som tidigare vårdats på Maria Ungdom Kohort I 1967-71 Kohort II 1980-84 1

Hur ser prognosen ut för de med tidiga missbruksproblem avseende psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet Problematiskt bruk: Uppfyllde en missbruks/ Omfattande bruk av någon substans Mindre problematiskt bruk: Inget frekvent användande Experimenterande Problematiskt bruk: 1400 personer (40%) Mindre problematiskt 2100 personer (60%) Matchad kontrollgrupp - representerar normalbefolkning Matchad på: Ålder Kön Födelseort Invandrarstatus Uppföljning Uppföljningstid varierar mellan 20 35 år Grupperna följda i register: Dödsorsaksregistret Slutenvårdsregistret Socialtjänstens register Försäkringskassans register Lagfördaregistret 2 2 1 1 Dödlighet under uppföljningsperiod 21,9% 13,1% 8,5% 5,5% 5,3% 1,9% 2

Dödsorsaker Någon gång vårdats inneliggande med psykiatrisk diagnos som huvuddiagnos 2 2 19,2% 1 12,0% 1 8,8% 7,7% 3,6% 3,6% Någon gång vårdats inneliggande med schizofrenidiagnos som huvuddiagnos Någon gång vårdats inneliggande pga självskada 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 4,0% 3,0% 4,3% 8,3% 4,5% 6,3% 2 2 1 1 8,8% 20,8% 7,3% 17,2% 2,0% 1,0% 1,3% 0,8% 2,9% 1,3% 3

4 3 3 2 2 1 1 Någon gång vårdats inneliggande med missbruk/ som huvuddiagnos 1,1% 9,8% 29,4% 3,1% 13,4% 36,9% 8 7 6 5 4 3 2 1 Någon gång dömts för brott 76,1% 50,6% 53,3% 28,1% 26,6% 6,5% Någon gång dömts för våldsbrott Någon gång mottagit ekonomiskt bistånd från socialtjänsten 4 4 3 3 2 2 1 1 41,7% 19,9% 17,2% 5,9% 4,8% 0,6% 8 7 6 5 4 3 2 1 68,9% 55,7% 44,9% 33,1% 20,9% 16,5% 4

Ek. bistånd Summa Kostnader för samhället per år efter fyllda 20 (2002) Slutenvård psyk Slutenvård Slutenvård missbruk övrigt Operationer Kriminalvårdsanstalt Förtidspension Kontroll 1100 172 3600 1900 170 400 1600 8900 Ej problem 13900 2300 6600 2700 3400 400 7200 36400 Problem 19000 8300 9500 3100 10900 1700 12800 65300 Ek. bistånd Summa Kostnader för samhället per år efter fyllda 20 (2002) Slutenvård psyk Slutenvård missbruk Slutenvård övrigt Operationer Kriminalvårdsanstalt Förtidspension Kontroll 2200 500 1900 800 2100 600 1800 9900 Ej problem 9300 3100 3200 1000 10200 800 4200 31700 Problem 19200 10400 5600 1300 30600 1700 9800 78600 Slutsatser av långtidsuppföljning av MU patienter Generellt dåligt/mkt dåligt utfall för de med tydliga substansproblem i ungdomen Problemen är mångfacetterade hälsa död - psykiskt mående kriminalitet - försörjningssvikt missbruk höga kostnader De med mindre substanskonsumtion i ungdomsåren blir inte normala i vuxen ålder Dessa individer behöver också behandling i ungdomsåren för att öka chansen till ett bättre utfall i vuxen ålder minska kostnader! Problemet med samsjuklighet 5

Graden av samsjuklighet bland ungdomar i normalpopulation 60% av alla ungdomar som har substans-problem, missbruk eller beroende möter samtidigt kriterierna för minst en psykiatrisk störning Vad kommer först? I en överväldigande majoritet av fallen uppträder symptomen på det psykiatriska tillståndet långt före första användandet av alkohol eller droger Förekomsten av uppförandestörning ökar risken för att senare utveckla ett missbruk/beroende alldeles särskilt Armstrong & Costello, 2002 Costello, Erkanli, Federman, & Angold, 1999 Disney, Elkins, McGue, & Iacono, 1999; Lewinsohn, Hops, Roberts, Seeley, & Andrews, 1993 Hur ser det ut idag? Beskriva karaktäristika hos de ungdomar och deras föräldrar som besöker Maria Ungdom Att identifiera risk- och skyddsfaktorer för ohälsa Att identifiera vilka behandlingsformer som är associerat med olika utfall i hälsa Studera vårdöverlämnande från ungdoms- till vuxensidan Studera överföringen av psykiatriska- och missbruksproblem från föräldrar till barn 6

180 ungdomar och deras föräldrar (270) har slumpmässigt valts ut från de som söker sig till Maria Ungdom under våren 2004 De har intervjuats och fått fylla i självskattningsformulär med avseende på psykiatrisk problematik, missbruksutveckling, psykosocial funktion, personlighetsdrag, anknytning, begåvning, skolprestationer, fritidsaktiviteter, relationer, familj, vänner, aggressivitet och kriminalitet Lärare har fått skatta ungdomens skolprestation samt beteende Ett halvår samt vid ett år efter den ursprungliga intervjun följs ungdomarna upp med nya intervjuer och skattningar Ett år efter ursprungsintervjun samlas socialtjänstens akter in Jämförelsen med andra ungdomar sker genom ett samarbete med Örebro universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet Psykiatriska/missbruksproblem Ungdomar Föräldrar Övriga karaktäristika Ungdomar på MU Livstid Psykiatrisk diagnos inklusive Psykiatrisk.diagnos exklusive Någon missbruks/ Alkoholmissbruk/ Narkotikamissbruk/ 85% 82% 57% 48% (15) 37% (15) 92% 90% 59% 44% (15) 36% (15) Pågående Psykiatrisk.diagnos inklusive Psykiatrisk.diagnos exklusive Någon missbruks/ Alkoholmissbruk/ Narkotikamissbruk/ 74% 67% 41% 27% 73% 67% 38% 30% 7

Livstid Alkoholmissbruk/ Narkotikamissbruk/ Psykiatrisk diagnos inklusive Psykiatrisk diagnos exklusive Någon missbruks/ Mamma 80% 77% 22% 17% 9% Pappa 70% 60% 37% 32% Livstid Depression Uppförandestörning Fobier Ätstörningar Paniksyndrom De fem vanligaste psykiatriska problemen hos MU-ungdomar 40% 63% 17% 2% 4% 64% 44% 48% 22% Vad kommer först Depression Före Samtidigt Efter 75% 15% 10% 70% 10% Våld Uppförandes. Före Samtidigt Efter 100% 0% 0% 75% 25% 0% 8

Våldskriminalitet Någon våldshandling (12 mån) 38% 62% 14-16 år Nej P Köping U F 85% 89% MU-Ungdom P F 52% 71% Våldsbrott - domar Dömd för våldsbrott 3% 16% 1-3ggr 4-10ggr 11% 9% 3% 1% 26% 27% 13% 2% >10ggr 1% 1% 9% 0% Deltagit i slagsmål på stan senaste året 17-18 år Nej P Köping U F 87% 86% MU-Ungdom P F 52% 68% Mamma Lindrigt 47% 29% 58% 32% 1-3ggr 4-10ggr >10ggr 13% 13% 1% 28% 10% 4% 10% 8% Allvarligt Extremt 11% 7% 3% 3% 8% 11% 6% Deltagit i slagsmål på stan senaste året våld i hemmet - ungdomens rapport om moderns våld 9

Pappa Lindrigt Allvarligt Extremt 52% 28% 16% 10% 8% 5% 48% 29% 23% 8% 17% 5% våld i hemmet - ungdomens rapport om faderns våld MISSBRUK Substansanvändning under uppföljning Substansanvändning under uppföljning Alkohol Droger Vid tiden för: AUDIT AUDIT Vid tiden för: DUDIT DUDIT Baseline 11.5 10.5 Baseline 7.1 8.9 1:a uppföljning 9.8 8.1* 1:a uppföljning 6.9 5.7* 2:a uppföljning 10.9 10.1 2:a uppföljning 7.2 4.2 10

100 % 70 80 60 60 50 40 40 30 20 20 10 0 Ingen förälder Ena föräldern Båda föräldrarna 0 Ingen förälder Ena föräldern Båda föräldrarna ÖVERFÖRING AV MISSBRUK HOS FÖRÄLDER TILL ALKOHOLMISSBRUK HOS BARNET ÖVERFÖRING AV MISSBRUK HOS FÖRÄLDER TILL NARKOTIKAMISSBRUK HOS BARNET 11