PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskola: Grundskola: Gymnasium: Ansvarig för planen: Förskolechef Ringmurens förskola Inger Björklund Planens giltighetstid: 2015-2016 Utbildning & lärande 2013 1

2 (13) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. 2.1. Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Observera mera Se mer vad för kränkningar som förekommer. Vi har sett att vi kanske inte har diskuterat ordentligt vad en kränkning är. Diskutera i förebyggande syfte Sjurumskonceptet könsneutrala rum Verkstadsliknande miljöer, könsneutralt. Använda och erbjuda barnen olika material i olika miljöer för avidentifiering av materialet. Färre kränkningar, se hur vi kan förebygga att kränkningar sker. Alla oavsett kön skall känna sig hemma i våra lokaler. Alla våra miljöer skall kännas välkomnande för alla barn i möjligaste mån. Kunna få en miljö där barnen får identifiera sig som vad de vill. Inte leka med material bara för att vi har en identitet. Har ej i nog stor mån hunnit diskutera hur vi skall förebygga kränkningar. Att hindra en kränkning kan det vara en kränkning? Förebyggande. Ser att det går åt rätt håll alla barn oavsett kön deltar i alla aktiviteter. Erbjuda saker i olika rum för att se hur barnen använder materialet. Materialet används olika beroende på var de används. Vi pedagoger upplever att miljön är könsneutral, vi kan utmana oss själva genom att t.ex. flytta olika material mellan miljöerna mer än vad vi gör idag. Viktigt att barnen kan använda saker i olika miljöer blir då till andra föremål. Barnen är

Ta bort benämningen mamma pappa från barnens porträtt i hallen Ha en etnisk diskussion och få det levande under hela året. Vi ska påbörja en diskussion om den gemensamma barnsynen och hur vi ser på arbetet kring barnens kunnande Pedagogiska överenskommelser i praktiken - uppföljning Få föräldrarna mer delaktiga i vårt interkulturella arbete. Att synliggöra det interkulturella arbetet i våra lokaler. Avdramatisera olika familjekonstellationer Få en större interkulturell upplevelse och synliggöra detta mer i vardagen. Involvera modersmålspedagoger mer. Målet är att ha en gemensam barnsyn och kunskapssyn kring barns lärande. Få en samsyn i de större frågorna och rutinerna vi har på förskolan för en ökad konsensus. Se att vi är en mångkulturell förskola där barnen och föräldrarna känner sig stolta över sitt språk och sin kultur. 3 (13) kreativa. Gjort, ser ingen större effekt. Inte genomfört över hela förskolan än. Barnen har mer fokus på jaget. Vissa föräldrar har reflekterat över att de inte ser namnen på de andra föräldrarna i hallen. Effekten blev att pedagogerna ställer sig frågor som t.ex. ska vi ha bilder? Vad är syftet? Vi ser ingen större effekt, vi har de kulturer vi har försöker synliggöra detta genom bilder och aktiviteter på förskolan. Vi skulle önska större inblandning av föräldrar. Se 2016 Se 2016 Se 2016. Vi arbetar med detta redan idag men det syns inte tillräckligt i lokalerna utvärdera mer i nästa plan. 2.2. På vilket sätt medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen? Genom att delta i barnintervjuer, reflektionsstunder med andra barn, barnenkät, dagliga samtalet mellan pedagoger och barn. 3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten.

3.1. Förskolans/skolans insatser 4 (13) Områden 1. Kränkande behandling: 2. Kön: 3. Könsidentitet eller könsuttryck: 4. Etnisk tillhörighet: 5. Religion eller annan trosuppfattning: 6. Funktionsnedsättning: 7. Sexuell läggning: 8. Ålder: Alla dessa frågor måste vi få tid till att diskutera på alla våra APT, genom att ha förberedda frågeställningar och artiklar som sen diskuteras i mindre grupper. Utvecklingsgruppen tar ansvaret för att det finns material till arbetet under blockmötet. I januari 2015 fick två pedagoger i enheten intern utbildning angående detta arbete. Där kommer de att få inspiration om hur vi kan gå vidare. Och efter det lägger vi upp en plan om hur vi ska arbeta konkret. Bland annat: att vi utvärderar arbetet med barnen under april, likabehandlingsdagar med barnen, under september görs en kartläggning. Insats Förbättra: vårt förhållningssätt gentemot barnet, en aktiv diskussion kring barnsyn, inställning, förväntningar. För att bli mer medvetna ha mer diskussioner kring genusfrågor. Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur 1,2,7,8 Alla pedagoger Utvecklingsgrupp 2016 Året 2016 Vårterminen 2016 genom pedagogiska ställningstaganden med början studiedagarna 13-14/1. I utvecklingsgruppen följer vi upp vad som blivit gjort. Följer upp APT och blockmöten och på utvecklingsgruppen. Vi kommer att arbeta mer med detta under 2016.

5 (13) Förskolan ska ha ett gemensamt tankesätt angående könsöverskridande. Det ska vara tillåtet att var den man är. Vi måste observera mera, använda kränkningsglasögon. Alltid den kränktes tolkning av vad som är en kränkning. Observera barn och vuxna, diskutera i förebyggande syfte. Stödja varandra som kollegor och tydliggöra att det kan vara en kränkning. Viktigt att visa barnen tydliga gränser för att förebygga att kränkning uppstår. 2 3 7 Alla pedagoger Utvecklingsgrupp 1 Alla pedagoger Utvecklingsgrupp 2016 Blockmöten/APT Hela 2016. VT 2016 genom pedagogiska ställningstaganden med början på studiedagarna 13-14/1. Uppföljning på blockmöten, APT och utvecklingsgrupp. 2016 Uppföljning vid revidering av plan 1 gång per år VT 2016 genom reflektion i pedagogisk dokumentation samt genom pedagogiska ställningstaganden med början på studiedagarna 13-14/1 Förskolan kännetecknas av sju rumskonceptet där materialet är könsneutralt. Aktiviteter baseras på barnens intresse oavsett kön. Arbetet kring samarbetsövningar och vänskap stärker sammanhållning och suddar ut gränser mellan kön. 2 Alla pedagoger Miljöprogressionsgrupper Utvecklingsgrupp 2016 Blockmöten/APT Revidering sker en gång per år. VT 2016 genom pedagogiska ställningstaganden med början på studiedagarna 13-14/1. Material, leksaker, aktiviteter planeras så att alla barn oavsett kön 3 Alla pedagoger Miljöprogressionsgrupper 2016 Blockmöten/APT Revidering sker en gång per år.

kan delta. Mer verkstadsliknande miljöer gör att det blir mer könsneutralt. Använda material i olika sammanhang så de blir mer könsneutrala. Alla familjer skall bemötas lika. Utvecklingsgruppen 6 (13) Hela 2016 under arbetet med planering, förberedelse och reflektion via pedagogisk dokumentation. Synliggöra flerspråkighet och interkulturalitet och hålla det levande hela året. Vi är en mångkulturell förskola där de flesta barnen talar andra språk än svenska och vi vill skapa en atmosfär där barnen känner att det är naturligt att samtala på respektive språk. Involvera modersmålspedagogerna mer. Införa dans och musik från olika kulturer. Börja om med språkträdet. En medforskande pedagog som visar nyfikenhet på barnens språk och erfarenheter. 4 Alla pedagoger En pedagog från varje block har ansvaret för kontakten med modersmålpedagogerna. 2016 Genom gemensamma möten med modersmålspedagogerna regelbundet med en ansvarig från varje block som planerar modersmålspedagogernas arbete och språksamtalet med föräldrar. Uppföljning i utvecklingsgruppen. Revidering sker en gång per år. Kränkande behandling kan vara om någon förnekar någons tro samt inte respekterar och uppmärksammar högtider oberoende av tro. För det mesta diskuteras inte tro, men om barnen har frågor svarar pedagogerna ärligt utifrån den kunskap vi innehar. I matsituationen kan frågor uppstå 5,4,1 Alla pedagoger 2016 Blockmöten/APT Diskuteras kontinuerligt och revidering sker en gång per år.

från barn när det serveras specialkost till vissa barn. Här skulle det vara stödjande för oss pedagoger om föräldrar berättar för sina barn varför de inte äter viss mat på förskolan. 7 (13) Alla med funktions nedsättning, viktigt att höja barnets status i gruppen berätta om och informera och sprida kunskap om barnets funktionsnedsättning med tillåtelse från vårdnadshavare. Bra att titta på film som handlar om barn med särskilda rättigheter. Lyfta frågor med barnen omkring detta. Lekar med barnen där de får känna hur det känns att vara utan ben, armar. 6 Alla pedagoger 2016 I reflektion med barnen, kollegor och föräldrar. Blockmöten/APT Revidering sker en gång per år. Barnens tankar kring kärlek, partners och familjekonstellation. Man retas inte med barnen om deras ålder. Se till barnens kompetens - barnen kan. Barn lär i sociala sammanhang. Lättare med åldershomogena grupper där vi kan ha allt material tillgängligt för alla barn. Viktigt att prata med den kollegan som man tycker ha gått 7 Alla pedagoger 2016 Blockmöten/APT Diskuteras kontinuerligt och revidering sker en gång per år. 8 Alla pedagoger 2016 VT 2016 genom pedagogiska ställningstaganden med början på studiedagarna 13-14/1. Blockmöten/APT Revidering sker en gång per år.

över gränsen och pålysa detta. 8 (13) Vi kanske skall börja med att berätta vilka skyldigheter vi har mot varandra i ett demokratiskt samhälle. Vi är skyldiga att inte kränka eller skada andra. Genom att lära sig vad vi har för skyldigheter kan vi få dem till goda förebilder för varandra med lika skyldigheter och rättigheter. Kroppsspråk vad signalerar vi med det, vad signalerar barnen när ser vi att detta händer? Lyfter vi det på samlingar och reflektioner med barnen. Hur agerar vi vuxna? Vi ska tänka på hur vi framställer saker till barnen. Vara medvetna om vår roll att inte överföra äldre värderingar i vårt föränderliga samhälle. 1-8 Alla pedagoger 2016 VT 2016 genom pedagogiska ställningstaganden med början på studiedagarna 13-14/1. Blockmöten, APT, reflektioner med barnen. Revidering sker en gång per år. 1-8 Alla pedagoger 2016 VT 2016 genom pedagogiska ställningstaganden med början på studiedagarna 13-14/1. Följs upp på APT och blockmöten. 1-8 Alla pedagoger 2016 VT 2016 genom pedagogiska ställningstaganden med början på studiedagarna 13-14/1. Arbetslagen, APT, Blockmöten, Reflektioner.

9 (13) 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. 4.1. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Barnen har medverkat genom den dagliga kontakten och kommunikationen med pedagogerna på respektive block, föräldrarna genom den dagliga kontakten med pedagogerna. Barnintervjuer, reflektionsstunder med barnen, egna observationer tillsammans med andra pedagoger, samtal med barnen där återkoppling sker har legat till grund för barnens medverkan. Utvecklingssamtal, incidentrapporter, föräldramöten, enskilda samtal och föräldraenkäter har legat till grund för föräldrarnas medverkan. 4.2. Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys Vi kom fram till att vi inte ser några särskilda platser där kränkningar sker mer frekvent, utan att de kan förekomma överallt och att faktorer som påverkar detta är: Var pedagogerna befinner sig, vilka barn som är med i situationen och hur bra insyn det finns till den plats där barnen befinner sig. Vi har utifrån detta resonemang diskuterat fram några områden som kan ses som riskområden som vi behöver vara extra vaksamma över dessa områden är: Hallsituationer, där det är många barn som är på väg in eller ut eller där barn befinner sig i hallen för byte av kläder eller av annan anledning. Toaletten, ett område där barnen ofta vill vara själva och där det är viktigt att vi som pedagoger ändå har insyn i vad som händer. Buskar, förråd, kojor eller instängda rum, områden där det kan vara svårt för en vuxen att se barnen och därför vad som sker, viktigt att vi ser till att veta vad som händer i dessa områden och att höra vad barnen gör.

Ute där vuxen inte finns i närheten, viktigt att vi vuxna ser till att vara närvarande där barnen är så att vi vet vad som försiggår. Lekar, risk att vissa barn inte får vara med eller att man inte vill stå bredvid någon speciell eller att någon inte blir vald, viktigt att vi som pedagoger är medvetna om detta och motverkar det så alla får känna sig delaktiga. Viktigt att barnen i de lägen där de inte förmår att berätta till pedagogerna vad som inträffat eller hur de känner sig att de då berättar till föräldrarna som sedan kan ta upp det med förskolan. Där är det väldigt viktigt att vi som pedagoger har en god föräldrakontakt där steget för föräldrarna inte känns för stort att ta kontakt med oss. 5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts. 5.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan 10 (13) Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Så ofta som möjligt delar vi in barnen i förskola Alla ska känna sig trygga mindre grupper. och sedda. Genom att vi arbetar i pedagogiska par Vi pedagoger måste fördela oss överallt där barnen befinner sig såväl inomhus som utomhus. Utomhus ska vi även ha uppsikt över skymda miljöer som bakom buskar och förråd förskola och pedagogiska trios. Alla ska känna sig trygga och sedda samt pedagogisk kvalitet hela dagen. Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Alla pedagoger Hela 2016 Alla pedagoger Hela 2016 Kontinuerligt på våra reflektioner. Kontinuerligt på våra reflektioner. I barnens lek ska pedagogerna se till så alla barn är delaktiga. förskola Alla ska känna sig trygga och sedda. Alla pedagoger Hela 2016 Kontinuerligt på våra reflektioner. Ha en god relation till varje barn och föräldrar så de vågar ta kontakt med oss angående sina funderingar eller tala om något som har hänt, stort som litet. förskola Alla ska känna sig trygga och sedda. Alla pedagoger Hela 2016 Kontinuerligt på våra reflektioner.

I verksamheten använda oss av musik, sång, sagor, berättelser, olika skriftspråk och siffror på olika språk Förskola Alla ska känna sig trygga och sedda. Genom att synligöra det interkulturella arbetet kan varje barn känna stolthet över sin identitet. Alla pedagoger Hela 2016 11 (13) Kontinuerligt på våra reflektioner. Samt i den dagliga verksamheten 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 6.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Informeras om till alla nya föräldrar på föräldramöte, informeras om när en situation har uppstått och även på föräldramöten. Vi ser inte att information om anmälan behöver delges barnen eftersom de är vårdnadshavarens ansvar eventuellt med förskolan. Vi informerar föräldrarna vid en händelse att de kan anmäla på förskolans hemsida. När en incident har inträffat meddelar personalen förskolechefen och föräldrarna. Förskolechefen bokar ett möte med alla inblandades vårdnadshavare och pedagoger från barnens respektive block, händelsen gås igenom och uppföljningssamtal bokas. 6.2. Rutiner för personalens respektive rektorns/förskolechefens skyldighet att anmäla Personalen anmäler kränkande behandling till sin överordnade chef. Biträdande Förskolechefen tar kontakt med berörda parter. Under möte med berörda parter bestäms om biträdande förskolechef skall göra vidare anmälan. Anmälan görs då av biträdande förskolechef om detta ses nödvändigt Biträdande Förskolechef gör efter en tid en uppföljning på vad som hänt sedan anmälan gjorts, behövs fler insatser, nya samtal? 6.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling När en kränkning skett antecknar pedagogen(samtal med berörda barn samla information) som var närvarande eller delgavs situationen ner detta för att sedan kunna delge vårdnadshavare och chef vad som inträffat, när möte bokas dokumenterar chefen och pedagogerna vad som sägs på mötet ett protokoll från mötet upprättas och delges de som deltog i mötet. Där framgår tydligt vilka åtgärder och vidare utredningar som skall göras(handlingsplan), förskolechefen ansvarar sedan för att detta sker och kallar eventuellt till fler möten eller insatser om så krävs. Efter en tid gör

12 (13) förskolechefen en uppföljning med vårdnadshavare och pedagoger för att se att det som skrevs i handlingsplanen har genomförts och en utvärdering av hela förloppet görs. Vid en kränkning skall barn och vårdnadshavare i första hand kontakta hemvistens pedagoger och i andra hand biträdande förskolechef. När detta gjorts kan en plan för hur de skall gå vidare upprättas i samråd med berörda parter och förskolans chef. 6.4. Rutin när personal har kränkt barn/elever Ta upp med den personal som har kränkt barnet att detta var en kränkning och fråga varför det skedde. All personal har en skyldighet att reagera och ta upp med förskolechef om man upptäcker att en personal kränker ett barn. Förskolechefens utredningsskyldighet innebär att: Ta uppgifterna på allvar och gå till grunden med dem. Ta reda på vad som hänt från alla inblandade utan dröjsmål. Tala om för den som blivit utsatt vad för handlingsalternativ som finns. Lyssna på anmälarens önskemål om hur ärendet skall hanteras och åtgärdas. Klargöra att förskolan inte accepterar diskriminering och trackaserier eller kränkande behandling. Dokumentation sker som i punkt 6.3 Om förskolechef/rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 6.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Revideringen av planen skall ske fortlöpande under 2016 där enskilda punkter från planen skall tas upp vid olika tillfällen under året på utvecklingsgruppen. Dessa punkter skall sedan tas med till respektive block för återkoppling och sedan revideras planen på nästkommande möte. Planen skall vara reviderad och klar senast december 2016. 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Genom att känna till hur vi skall vara mot varandra och kunna vara goda förebilder. Genom att ta hjälp av pedagogerna när en situation har uppstått. Genom att delta i enkäter, reflektionsstunder och intervjuer där dessa frågor tas upp. Genom en god och öppen dialog med pedagoger på förskolan.

7.2. Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Genom att i så stor utsträckning som möjligt vara där barnen är och på det sättet veta vad som händer i barnens vardag. Genom att använda planen som ett verktyg i det dagliga arbetet ha fokus på alla individers lika värde. Nolltolerans för kränkande behandling, inte acceptera att det förekommer kränkningar på förskolan. Ta upp med barnen när något inträffat och göra dem delaktiga i det åtgärdande arbetet. 13 (13) 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING För att en plan mot diskriminering och kränkande behandling skall vara till någon nytta för verksamheten och de som befinner sig i den är det viktigt att den görs känd bland kunder och anställda. För att göra dokumentet känd krävs att alla pedagoger känner till planen och arbetar utifrån den. För att lyckas med detta krävs att alla är delaktiga i arbetet med denna plan och att detta utarbetas över tid, inte hastas fram. Alla pedagoger skall sedan läsa planen, så att de vet vad som står i den och använda det i sitt dagliga arbete. För att göra planen känd bland barnen är det viktigt att vi arbetar med likabehandlingsfrågor med barnen och håller allas lika värde som en grundbult i verksamheten. Planen skall göras känd hos barnen genom att vi förmedlar till dem hur vi vill att vi är mot varandra och vad som är tillåtet och inte tillåtet i kontakt med andra människor. Vi förmedlar till barnen vilka skyldigheter och rättigheter vi har. Vi pratar med barnen och visar i handling vad likabehandling innebär. Vi pratar tillsammans om känslor och om hur vi är mot varandra. Vi delger föräldrarna planen vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramöten genom att informera om var den finns, på hemsidan och som dokument att läsa på förskolan. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/allmänna råd 2. Vård & Bildnings rutiner