Skärhamns skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5

Relevanta dokument
Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni Grundskola årskurs 1-5

Kållekärrs och Långekärrs skolor

Bleketskolan. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 6-9

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni Skärhamns Förskola

Myggenäs skola. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5

Arbetsplan augusti 2011 juni Skärhamns Förskola

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Arbetsplan 2018/19. Barn och utbildningsförvaltningen Linda Åberg Tjörn Möjligheternas ö

Arbetsplan. augusti 2015 juni Kållekärrs- och Långekärrs skolor. Ansvarig rektor Namn Hans Persson Datum Tjörn Möjligheternas ö

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola. Tångeröd Förskola

Tjörn Möjligheternas ö

Namn på förskolan Arbetsplan augusti 2015 juni Förskola Myggenäs

Österfärnebo skolas arbetsplan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kungsgårdens skola arbetsplan

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Västanbyns skolas arbetsplan

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Häggvallskolan. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 6-9

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

1. Inledning Förutsättningar... 3

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning Särskolan

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

1. Inledning Förutsättningar... 3

KVALITETSSAMMANFATTNING ÖSTRA-ÖSTRA STRÖ REKTORSOMRÅDE LÄSÅR

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Fullersta rektorsområde

Vallentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Lovisedal - Föräldrar år 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Mariehemsskolan

SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola.

Kvalitetsrapport. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Verksamhetsplan för Brännebro skola 2013/2014

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Föräldraenkät jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Kronbergsskolans rektorsområde

LOKAL ARBETSPLAN, Vår vision: S:t Pers skola är en spännande och utvecklande mötesplats där det goda samtalet ska genomsyra verksamheten.

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Lokal arbetsplan Läsåret

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Kållekärr och Långekärrs förskolor

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Verksamhetsplan förskola 18/19

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Vallentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ormstaskolan - Föräldrar år 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Transkript:

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 1-5 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig rektor namn Lars-Eric Pettersson 150615 Tjörn Möjligheternas ö

Innehåll 1 Enhetens namn Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Enheten ansvarar för följande områden... 4 1.1.1 Enhetens organisation Beskrivning av er organisation... 4 1.1.2 Elever årskurser... 4 1.1.3 Klassorganisation... 4 1.1.4 Arbetslagens organisation... 4 1.1.5 Antal pedagogisk personal... 4 1.1.6 Antal övrig personal... 4 1.1.7 Antal årsarbetare... 4 1.1.8 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare... 4 1.1.9 Ledning... 4 1.1.10 Övrigt... 4-5 2 Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling 6 3 Redovisning till nämnden 7 3.1 Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse... 7 3.2 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice.. 7 3.3 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen... 7 3.4 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid... 7 3.5 Reflektion utifrån förstärkning årskurs 1-3... 8 3.6 Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön... 8 3.7 Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens... 8 3.8 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn... 8 3.9 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter... 8 3.10 Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg... 9 4 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår 11 5 Nyckeltal 12 9 Sida 3 (25)

1.1 Enheten ansvarar för följande områden Förskoleklass, grundskola åk 1-5 och fritidshem 1.1.1 Enhetens organisation Beskrivning av er organisation Elever årskurser Fskl (43), åk1 (51), åk2 (35), åk3 (46), åk4 (34), åk5 (39). 1.1.2 Klassorganisation Tvåparallellig åldershomogen 1.1.3 Arbetslagens organisation Förskoleklass/fritidshem Åk 1-3 Åk 4-5 1.1.4 Antal pedagogisk personal 29 1.1.5 Antal övrig personal 6 1.1.6 Antal årsarbetare 31 1.1.7 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 100% 1.1.8 Ledning Rektor 100% 1.1.9 Övrigt Sida 4 (25)

Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Budgetdokument 2014-2015 - Mål och inriktning Mål öka elevernas kunskap och måluppfyllelsen Mål från likabehandlingsplanen Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för arbetet för förstärkningen årskurs 1-3 Mål för att förbättra utemiljön Mål för att öka lärarnas kompetens Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Mål utifrån IT-satsningen Sida 5 (25)

2 Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Jag vill att skall präglas av ett lustfyllt lärande. För att detta skall kunna uppnås måste ett antal förutsättningar vara uppfyllda. Som elev måste du kunna känna att du är trygg, blir sedd, trivs och får utmaningar som stimulerar dig. Som pedagog skall du kunna känna att elevantalet i gruppen är rimligt för att kunna ge varje enskild elev den hjälp och stöd den behöver, uppleva att redskap i form av fortbildning och materiel är på en bra nivå och att du upplever ett tydligt ledarskap från min sida. Oavsett vilken roll du har på skolan skall du känna att det du gör är viktigt för helheten. Som förälder skall du uppleva att det är ordning och reda på skolan, du skall känna delaktighet i barnets utveckling och att du alltid är välkommen till skolan. Åtgärder för utveckling inför läsåret 14-15 Fortsätta arbetet med elevinflytande Ökat användande av digitala verktyg i undervisningen. Använda erfarenheter från matematiklyftet. Analysera medarbetarenkäten Ta fram en fungerande modell för IUP i skolwebben. Utemiljön måste bli klar Genomföra Nyckelpigans utbyggnation. Sida 6 (25)

3 Redovisning till nämnden 3.1 Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vi uppvisar goda resultat på nationella proven och vid genomgång av skriftliga omdömen ser vi också att de flesta eleverna når de för perioden uppsatta målen. Det har blivit tydligare för elever och föräldrar vilka mål som skall uppfyllas och i redovisningarna av skriftliga omdömena ser vi varje elevs utveckling i alla ämnen. 3.2 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice De prioriterade områdena för detta året handlade om lugnare miljöer, språkbruk och trygghet. I enkäter kan vi se att eleverna har svårt att hitta lugna miljöer framförallt i de stor grupperna på fritidshemmen och ser med tillförsikt fram emot en utbyggnad (påbörjad) av Nyckelpigans fritidshem. Det är fortfarande ett tufft språkbruk mellan eleverna så detta arbete måste fortsätta. Vi har intervjuat alla elever angående trygghet och trivsel. Trygghetsteamet genomför detta en gång på höstterminen och följer upp alla elever under vårterminen. Resultatet är väldigt positivt då de allra flesta elever är nöjda med sin situation 3.3 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Vi har genomfört regelbundna klass och elevråd där eleverna för fram sina åsikter och tankar. Under detta läsår har eleverna varit mycket delaktiga i utformandet av utemiljön. De har ritat skisser och varit på studiebesök på andra skolor. Alla klasser har även haft genomgång av innehåll och syfte med barnkonventionen. 3.4 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Kulturträdet har tydliggjort det stora utbudet av aktiviteter som vi har under ett år. Trädet visar vad varje årkurs skall göra vilket gör att lärarna kan planera och få in aktiviteten i sitt sammanhang i läroplan /kursplan. Vi har även i samspel med Kultur och Fritid genomfört projekt inom Skapande skola där fritidshemmen har varit involverad. Sida 7 (25)

3.5 Reflektion utifrån förstärkning årskurs 1-3 Förstärkningspengarna är en förutsättning för att kunna ge individuell hjälp och stöd till de elever som riskerar att inte nå målen. Det görs upp en planering för varje elev där studions personal i en mindre gruppering kan handleda eleverna. 3.6 Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön Elever och lärare har tillsammans förnyat utemiljön och vi kan se att multiarenan och andra lekredskap lockar till ökad fysisk aktivitet. Skolgården har blivit ett populärt ställe även på fritiden vilket var en av målsättningarna. 3.7 Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens Ett ökat IKT-användande kräver att pedagogerna får möjlighet till fortbildning och tid för träning och detta måste intensifieras. Förskoleklassens pedagoger har genomfört Matematiklyftet med ett väldigt positivt resultat. Det kollegiala lärandet har varit i fokus. 3.8 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn Eftersom socialtjänsten har haft stora problem med personalomsättning har vi tappat lite styrfart då socialsekreterare ej har kunnat vara med i Elevhälsoteamet. Vi har dock en bra kommunikation med Livbojen och de kommer att vara med på föräldramöten framöver. 3.9 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Det som sticker ut på ett positivt sätt är att vi har mycket goda resultat på trygghet, trivsel och att eleverna upplever att de får hjälp och stöd. Det vi måste titta mer på är upplevelser av dåligt städade toaletter, stora önskemål om separerade toaletter pojkar/flickor. Maten och matsituationen får också dåliga omdömen. Vi måste också undersöka varför intresset för matematik sjunker dramatiskt från år 2 till år 5. Sida 8 (25)

3.10 Reflektion utifrån It-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Vi har idag en god tillgång på digitala verktyg men skulle ha behov av fler olika verktyg för att erbjuda eleverna utifrån behov. Ett stort önskemål är att förse förskollärare och fritidspedagoger med personliga bärbara datorer. Ikt-trappan kommer att vara ett stöd för pedagogerna så att eleverna når de uppsatta målen. Kommer att behövas mycket fortbildning framöver inom detta område. Sida 9 (25)

4 Kortfattad summering av årets verksamhet samt rektors analys och bedömning av årets resultat Läsåret 14-15 har varit turbulent med många långtidssjukskrivna pedagoger vilket har lett till många omgrupperingar av personal och många vikarier. Vi har ändå utifrån omständigheterna nått de uppsatta målen tack vare kompetent och flexibel personal. Det har varit både roligt och intressant att tillsammans med elever och pedagoger få utforma en uppfräschning av skolgården som idag inbjuder till spontanidrott och fysisk aktivitet. Ikt-satsningen har gett elever och pedagoger en dimension till i undervisningen och det finns ett stort intresse bland pedagogerna att utveckla ännu mera. Våra It-pedagoger har gjort ett alldeles utmärkt arbete med att visa och stötta andra. Nu har äntligen utbyggnaden av Nyckelpigans fritidshem påbörjats. Det finns ett stort behov av de nya ytorna då elevgrupperna ligger på 45 inskrivna elever och i elevernas enkätsvar syns tydligt att det finns ett behov av lugnare miljö. Det har under året utarbetats en mall för att i skolwebben skriva omdömen och utvecklingsplaner vilket kommer att underlätta pedagogernas administrativa arbete. Elevernas enkätsvar visar på att de inte fullt ut känner inflytande i undervisningen och att skolmat, toaletter och städning är optimalt. Sida 10 (25)

5 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår Arbeta vidare med elevinflytande Undersökande arbetssätt i no/teknik. Ökat samarbete mellan klasserna och förskoleklass/fritidshemmen Utveckla matematikundervisningen Arbeta med programmering. Värdegrundsarbete. Sida 11 (25)

6 Nyckeltal [Klicka här och skriv] Kund (svar i procentenhet) Föräldranöjdhet åk 2 (6 av 37) Föräldranöjdhet åk 5 (11 av 38) 2015 Totalt 83 54 2015 Pojkar 2015 Flickor 2014 Riket 2014 Totalt 2014 Pojkar Elevnöjdhet åk2 89 90 88 Elevnöjdhet åk 5 61 53 70 Åk 2 Jag tycker att matematikundervisningen är intressant. 94 94 94 82 82 80 Åk 5 Jag tycker att matematikundervisningen är intressant. 66 63 71 68 80 61 Stärka åk 0-3 i grsk Andel elever som klarat alla delprov i nationella proven i årskurs 3 - svenska 96 91 100 88 82 96 - matematik 98 96 100 94 94 94 Andel elever med godtagbar läsutveckling i åk 3 * Andel elever som uppnår godkänt i problemlösning, matematik, vt åk 2 Antal elever med åtgärdsprogram/läsår Säker & trygg kommun Antal registrerade barnolycksfall 94 87 100 88 88 88 97 95 100 100 100 100 23 16 7 23 12 11 13 7 6 13 2014 Flickor Simkunnighet i åk 3 100 100 100 97 97 100 Simkunnighet i åk 5 87 82 94 100 100 100 Antal ärenden till trygghetsteamet om -diskriminering/kränkn. 16 8 8 6 3 3 2013 Sida 12 (25)

Fritidshem Elevers ansvar och inflytande Målbeskrivning Entreprenöriellt lärande Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Eleverna tar ansvar för sina idéer och utvecklar nya. Åtgärder/hur har vi arbetat? Vi frågar eleverna val av sysselsättning. Delger vår planering och genom våra fritidsråd Ger en tydlig information. Temaarbete Utvärdering Utifrån de förutsättningar och stora barngrupper har det gått relativt bra. Måluppfyllelse Att de elever som önskat genomföra sitt intresse, har getts de möjligheter vi har haft utifrån de stora barngrupperna. Hur är bedömningen gjord? Elever som trivs och respons ifrån föräldrar. Analys och bedömning av årets resultat Utifrån de förutsättningar och stora barngrupper har det gått relativt bra Åtgärder för utveckling inför nästa läsår Fortsätta med att utveckla det entreprenöriella lärandet. (2015/2016) Sida 13 (25)

Normer och värden Målbeskrivning Ge eleverna trygghet i det sociala samspelet Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Vi har arbetat med trygghet i det sociala samspelet på fritidshemmen utifrån de förutsättningar vi har. Åtgärder/hur har vi arbetat? Dagliga samlingar och genom fritidsråd. Brännbollsturnering och skolgårdsstäd. Gruppstärkande aktiviteter, gymnastik och drop in kaffe. Utvärdering Svårt att nå alla pga förstora barngrupper och begränsad personaltäthet. Måluppfyllelse Se med egna ögon och ha förståelse för andras känslor Ta konsekvensen av sitt eget handlande. Hur är bedömningen gjord? Genom observationer och trivsel enkäter. Analys och bedömning av årets resultat 70% Åtgärder inför nästa läsår Att eleverna får träna på social kompetens Sida 14 (25)

Prioriterade mål utifrån Likabehandlingsplan 2014-2015 (här ingår mål för jämställd medborgarservice) Målbeskrivning Social kompetens Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Eleverna visar hänsyn och respekterar varandra för den man är, tar ansvar för sig själv,sina aktiviteter,sin skola/fritidsmiljö såväl ute som inne. Är delaktiga i planeringen och innehållet i verksamheten. Får intresse och lärdom om att organisera planerade aktiviteter. Få en positiv bild på sig själv som stärker självförtroendet för var och en och vi tillsammans. Åtgärder/hur har vi arbetat? Planerade lässtunder, massagestunder Analyserat inomhusmiljön så att val av aktivitet görs i rätt rum, skapar en delvis lugn atmosfär. Engagera och organisera storstädning i samverkan med eleverna. Äldre barnen mer delaktiga. Utvärdering Var sak och aktivitet på rätt plats. Storstädning 1ggr/ månad med barngruppen. Utifrån de förutsättningar som finns har verksamheten fungerat relativt bra. Sida 15 (25)

Måluppfyllelse Trygga, glada och mindre stressade elever. Hur är bedömningen gjord? Dagliga observationerna och trivselenkäter. Analys och bedömning av årets resultat Utifrån de förutsättningar som finns har verksamheten fungerat relativt bra. Åtgärder för utveckling inför nästa läsår (2015/16) Eleverna skall öka ansvaret kring sin skolmiljö Detta tycker vi inte har fungerat. Eleverna tar inte ansvar för de gemensamma utesakerna. Mål, cyklar, sandleksaker slängs ute på skolgården och lämnas kvar efter stängning, vilket innebär att saker försvinner och går sönder. Dock visar eleverna att de tar ansvar för avdelningens egna saker. Sida 16 (25)

Prioriterade mål från läroplanen inför 2014-2015 förskoleklassen Elevers ansvar och inflytande Målbeskrivning Ge eleverna arbetsro, trygghet, trivsel och säkerhet. Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Att fler elever ska uppleva att vi vuxna har tid att lyssna på dem. Åtgärder/hur har vi arbetat? Vi har arbetat i halvklass, i samarbete med fritidspedagogerna. Arbetssättet har präglats av förutsägbarhet och igenkännande. Utvärdering Utifrån förutsättningarna med stora barngrupper var halvklassarbetet delar av dagen bästa lösningen. Måluppfyllelse Vi har inte uppnått målet helt. Hur är bedömningen gjord? Informell, iakttagande bedömning. Analys och bedömning av årets resultat Ansvarig pedagog har inte fått en helhetsbild av varje elev, p.g.a. uppdelningarna. Bristen av tid för dialog/planering med fritidspedagogerna påverkar måluppfyllelsen. Åtgärder för utveckling inför nästa läsår (2014/2015) Fortsatt arbete i halvklass, samt gemensam tid med fritidspedagoger för reflektion och planering. Sida 17 (25)

Normer och värden Målbeskrivning Att fler elever ska uppleva att vi vuxna har tid att lyssna på dem. Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Trygga elever. Åtgärder/hur har vi arbetat? Arbetet i halvklass ger oss möjlighet att se varje elev. Utvärdering Utifrån förutsättningarna med stora barngrupper var halvklassarbetet, delar av dagen bästa lösningen. Måluppfyllelse Vi har delvis uppnått målet, delar av dagen då vi arbetar i halvklass. Hur är bedömningen gjord? Informell, iakttagande bedömning. Analys och bedömning av årets resultat Målet är delvis uppfyllt p.g.a. stora klasser. Åtgärder för utveckling inför nästa läsår (2014/2015) Fortsatt arbetet i halvklass. Sida 18 (25)

UTVÄRDERING AV MÅL Lokal arbetsplan och Likabehandlingsplan 14/15 Målbeskrivning Lokal arbetsplan: Ge eleverna arbetsro, trygghet, trivsel och säkerhet. Likabehandlingsplanen: Att fler elever ska uppleva att vi vuxna har tid att lyssna på dem. Kriterier för måluppfyllelse (hur ser det ut när målet är uppfyllt?) Lokal arbetsplan: Att fler elever ska uppleva att vi vuxna har tid att lyssna på dem. Likabehandlingsplanen: Trygga elever. Åtgärder/hur har vi arbetat? Lokal arbetsplan: Vi har arbetat i halvklass, i samarbete med fritidspedagogerna. Arbetssättet har präglats av förutsägbarhet och igenkännande. Likabehandlingsplanen: Arbetet i halvklass ger oss möjlighet att se varje elev. Utvärdering Lokal arbetsplan: Utifrån förutsättningarna med stora barngrupper var halvklassarbetet delar av dagen, bästa lösningen. Likabehandlingsplanen: Utifrån förutsättningarna med stora barngrupper var halvklassarbetet, delar av dagen bästa lösningen. Måluppfyllelse Lokal arbetsplan: Målet är delvis uppfyllt på grund av omständigheterna. Se analys. Likabehandlingsplanen: Vi har delvis uppnått målet. Vi har under året fått resursförstärkning för de barn som är i behov av extra stöd, vilket påverkar helheten och gör att man får mer tid för varje elev. Hur är bedömningen gjord? Lokal arbetsplan: Informell, iakttagande bedömning. Likabehandlingsplanen: Informell, iakttagande bedömning. Sida 19 (25)

Analys och bedömning av årets resultat Lokal arbetsplan: Ansvarig pedagog har inte fått en helhetsbild av varje elev, p.g.a. uppdelningarna. Förflyttningarna för eleverna har ibland inneburit oro. Bristen av tid för dialog/planering med fritidspedagogerna påverkar måluppfyllelsen. Likabehandlingsplanen: Målet är delvis uppfyllt p.g.a. stora klasser. Åtgärder för utveckling inför nästa läsår (2015/2016) Lokal arbetsplan: Vi kommer att prova ett nytt arbetssätt tillsammans med fritidspedagogerna, som istället kommer in i klasserna, så att eleverna slipper förflyttning. Vi strävar fortfarande efter att få planeringstid ihop med fritidspedagogerna. Likabehandlingsplanen: Att resurser sätts in från början för de elever som är i behov av det. Sida 20 (25)

Arbetsplan Arbetslagsnivå Lågstadiet Verksamhetens prioriterade mål utifrån Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Budgetdokument 2014-2015 - Mål och inriktning Prioriterade mål från läroplanen inför 2014-2015 Så här har vi arbetat Att tydliggöra målen är ett ständigt pågående arbete. De flesta är delaktiga på klassråden. Vi har haft en tydlig dagordning på klassråden. Klasserna har haft klassråd i genomsnitt 2 gånger/månad. Elevrådet har haft bra återkoppling på inlämnade motioner. Bra information inför aktiviteter. Vi har haft olika läsprojekt/läsgrupper i klasserna. Måluppfyllelse/Resultat Vi ser en ökad medvetenhet gällande lärandemålen hos eleverna. Elevrådsmötena och elevrådsstyrelsen har fungerat väl. Skolbiblioteket har haft en positiv inverkan på läsintresset i klasserna. Eleverna vill gärna låna böcker själva. Läsprojekten och läsgrupperna har visat sig ge en positiv effekt på både läsintresset och läsförståelsen. Sida 21 (25)

Analys, bedömning och hur bedömningen är gjord av årets resultat Genom analys av olika tester och diagnoser kan vi bedöma att läsförståelsen ökat. Eleverna lånar fler böcker spontant. Vi ser att eleverna är mer aktiva på klassråden. Vi har haft fler elevrådsmöten. Åtgärder för utveckling inför nästa läsår (2015/2016) Ökat samarbete mellan F-åk 5. Utveckla matematiken. Värdegrundsarbete Sida 22 (25)

Arbetsplan Arbetslagsnivå Mellanstadiet Verksamhetens prioriterade mål utifrån Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Budgetdokument 2014-2015 - Mål och inriktning Prioriterade mål från läroplanen inför 2014-2015 Så här har vi arbetat Alla grupper har arbetat med elevinflytande men vi har ännu inte utvecklat gemensamma metoder och lyckats synliggöra det för eleverna. Vi har arbetat med värdegrundsfrågorna, genom olika aktiviteter i klassrummen, gemensamma aktivitetsdagar, utökat antal rastvärdar med västar, skapat större förståelse för individers olikheter. Trygghetsteamet och klasslärarna har haft kontinuerliga individuella utvärderingar om klimatet i klasserna och på skolan. I arbetslaget har vi haft diskussioner om läsförståelse och inspirerat varandra. Vi har under året arbetat med medvetna läsförståelsestrategier. Måluppfyllelse/Resultat Målet angående elevinflytande är ännu inte uppfyllt. Eleverna känner sig tryggare och mer respekterade. Eleverna har utvecklat sina läsförståelsestrategier och vi upplever därför att de har ökat sin läsförståelse. Sida 23 (25)

Analys, bedömning och hur bedömningen är gjord av årets resultat Målet angående elevinflytande är ännu inte uppfyllt men påbörjat. Utvärderingar och intervjuer med eleverna visar att eleverna känner sig tryggare och mer respekterade. Vi ser i det dagliga arbetet att eleverna använder sig av olika läsförståelsestrategier. Åtgärder för utveckling inför nästa läsår (2015/2016) Vi fortsätter arbetet med att utveckla metoder som visar att eleverna har inflytande i skolarbetet. Utveckla det undersökande arbetssättet i NO-ämnena och teknik. Prioriterade mål från likabehandlingsplan 2014-2015 Här ingår mål för jämställd medborgarservice Så här har vi arbetat Vi har arbetat med värdegrundsfrågorna, genom olika aktiviteter i klassrummen, gemensamma aktivitetsdagar, utökat antal rastvärdar med västar, skapat större förståelse för individers olikheter. Trygghetsteamet och klasslärarna har haft kontinuerliga individuella utvärderingar om klimatet i klasserna och på skolan. Måluppfyllelse/Resultat Målet angående elevinflytande är ännu inte uppfyllt. Eleverna känner sig tryggare och mer respekterade. Analys, bedömning och hur bedömningen är gjord av årets resultat Målet angående elevinflytande är ännu inte uppfyllt men påbörjat. Utvärderingar och intervjuer med eleverna visar att eleverna känner sig tryggare och mer respekterade. Sida 24 (25)

Åtgärder för utveckling inför nästa läsår (2015/2016) Arbeta med Barnkonventionen och allas lika värde genom tex Likabehandlingsplanen för att öka trygghetskänslan och elevernas inflytande. Exempel på hur måluppfyllelsen kan bedömas Måluppfyllelsens bedömning enligt följande värderingssystem Bedömningen har gjorts av personalen i arbetslagen. 4. Mycket bra (76-100% av målet är uppfyllt) 3. Bra (51-75% av målet är uppfyllt) 2, Ganska bra (26-50% av målet är uppfyllt) 1. Mindre bra (0-25% av målet är uppfyllt) Sida 25 (25)