Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR

Relevanta dokument
Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR

Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev HL

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii

Föreläsning 5. Kursstruktur. Agenda Planering och styrning

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet

Uppgift 2 (max 5p) Beskriv orderklyvning och överlappning och skillnader mellan dessa. Härled de formler som ingår i respektive metod.

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii TORSDAGEN DEN 20 DECEMBER 2012, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks 9.

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Lösningar till Matematisk analys IV,

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Livförsäkringsmatematik II

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

n Ekonomiska kommentarer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

2 Laboration 2. Positionsmätning

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Repetitionsuppgifter

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

3 Rörelse och krafter 1

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

1. Geometriskt om grafer

Miljörapport Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan den 27:e augusti.

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Differentialekvationssystem

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Vad är den naturliga räntan?

Föreläsning 19: Fria svängningar I

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Anm 3: Var noga med att läsa och studera kurslitteraturen.

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii

Demodulering av digitalt modulerade signaler

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Laboration 3: Växelström och komponenter

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Repetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Om de trigonometriska funktionerna

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2016

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Damm och buller när avfall blir el

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Truckar och trafik farligt för förare

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Transkript:

Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev2833MR Lieraur: Olhager (2) kap..3, 2. och 7 (ej 7.3) Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå 2 innehåller mer dealjerade räkneuppgifer kring några cenrala eman. Nivå 3 innehåller uppgifer som går på bredden genom flera olika eman och specifika problemsällningar. Nivå 3 liknar enamensuppgifer. Nivå 4 innehåller eoriuppgifer. Innan lekionen kan uppgifer på nivå suderas. Innehåll Nivå : Produkion mo kundorder (SVP.) Monering mo kundorder (SVP.2) Produkion mo lager (SVP.3) Lagerlös produkion (Chase) (SVP.4) Ujämnad produkion (Level) (SVP.5) Dynamisk modell (SVP.6) Produkionsak (SVP.7) Produkgrupper (SVP.8)* Nivå 2: SVP vid MTS resp MTO (SVP2.9)* Lägsa produkionsak (SVP2.) Val av produkionsak (SVP2.)* Nivå 3: Tenamensuppgif 26-- (SVP3.2) Nivå 4: Ulego (SVP4.3) * Uppgifer som behandlas på lekion Nivå Uppgif SVP. Åskådliggör kapialbindningskurvan för produkion mo kundorder. Uppgif SVP.2 Åskådliggör kapialbindningskurvan för monering mo kundorder. Uppgif SVP.3 Åskådliggör kapialbindningskurvan för produkion mo lager. Uppgif SVP.4 I kursen har inom sälj- och verksamhesplanering (aggregerad planering) vå olika exrema planeringssraegier diskueras. Formulera exremsraegin jagande produkion ( chase ) maemaisk (definiera införda beeckningar och variabler!), dels för lagerillverkning (MTS), dels för kundorderillverkning (MTO). Uppgif SVP.5 Formulera exremsraegin ujämnad produkion ( level ) maemaisk (definiera införda beeckningar och variabler!), dels för lagerillverkning (MTS), dels för kundorderillverkning (MTO). Uppgif SVP.6 Formulera, med nedan givna beeckningar, de aggregerade planeringsprobleme för sälj- och verksamhesplanering som en dynamisk modell, summan av kosnader för lagerhållning och exra kapacie (.ex. överid, personal från arbespooler, ec.) skall minimeras. Ingångslagren är noll och eferfrågan skall äckas uan brissiuaioner. Formuleringen skall avse produkgrupper i och produkionsgrupper j över e anal perioder (fors. näsa sida). 2

Give: X i I i D i h i a ij r j E j c j e max, j T m n = Anal enheer av produkgrupp i som produceras i period = Ugående lagernivå för produkgrupp i i period = Prognosiserad eferfrågan av produkgrupp i i period = Lagerhållningskosnad per enhe av produkgrupp i i period = Kapaciesbehov i produkionsgrupp j för illverkning av en enhe i produkgrupp i = Reguljär illgänglig kapacie i produkionsgrupp j i period = Exra kapacie mosvarande produkionsgrupp j som unyjas i period = Kosnad för en produkionsimme i exern resurs (ulego) mosvarande produkionsgrupp j i period = Maximal exra kapacie mosvarande produkionsgrupp j i period = Anal idsperioder, =,, T = Anal produkgrupper, i =,, m = Anal produkionsgrupper, j =,, n Uppgif SVP.7 En föreagsdivision illverkar enbar en produkgrupp. Den aggregerade eferfrågan för hela produkgruppen förvänas blir 7,, 8,, och 7 de närmase 6 månaderna. De enskilda produkerna belägger produkionsanläggningen likara. Ingångslagre för halvåre är enheer. Produkion och eferfrågan anas ske koninuerlig under varje månad. i) Besäm den lägsa, konsana produkionsak för föreage, give a all eferfrågan skall illgodoses uan briser. i Hur sor blir medellagernivån och hur sor blir ugångslagre? Uvärdera den framagna produkionsplanen och jämför den med en plan, där den konsana produkionsaken är sa ill 8 enheer per månad och där ulego unyjas vid behov. Lagerhållningskosnaden är 5 kr per enhe och period medan ulego kosar kr per enhe. Skapa en produkgruppssrukur och a fram en produkionsplan för de re produkerna basera på veckoaker. Anag 3 veckor per kvaral. Produkgrupp Alfa Kvaral: -2-2 3 4 Försäljningsplan [s] 3 54 54 9 9 7 7 Fakisk försäljning [s] 4368 546 546 Varav AOne [s] 284 273 273 Varav ATwo [s] 92 365 365 Varav AThree [s] 92 365 365 Nivå 2 Uppgif SVP2.9 I sälj- och verksamhesplanering (SVP) används ofa grafer som visar ackumulerad försäljning och ackumulerad produkion. Ge exempel på grafernas ypiska useende för följande föreag: (i) e föreag som producerar mo lager (make-o-sock, MTS), respekive ( e som producerar mo kundorder (make-o-order, MTO). Förklara i samband med hänvisning ill dessa grafer hur man kan uppskaa lagernivåer och ordersockens sorlek, sam vad som menas när man ibland säger a kundordersock ugör negaiv lager. Ange också hur man i grafen för MTO-föreage kan uläsa leveransledidens förändring över iden. Uppgif SVP2. E föreag arbear i sin sälj- och verksamhesplanering med aggregerade eferfrågedaa och möer följande eferfrågan de kommande sex månaderna för en av föreages produkfamiljer: {7, 9,, 9, 65, 5} enheer. Föreage har e iniiallager på enheer. Besäm den lägsa, konsana produkionsaken (anal enheer per månad), så a föreage kan illgodose eferfrågan under dea halvår uan a briser uppsår. Eferfrågan och produkion anas vara jämn fördela över varje månad. Uppgif SVP.8 E föreag har re produkgrupper; Alfa, Bea och Gamma. Varje grupp innehåller e anal produker. Alfa innehåller AOne, ATwo och AThree vilka är föreages sörsa produker. Nedan åerfinns en abell över produkgruppen Alfa. De re senase kvaralens produkion och försäljning finns, sam försäljningsplanen över följande fyra kvaralen (se abell nedan). Uppgif SVP2. De nysarade föreage Salk AB har en ny produk som endas har illverkas i 2 exemplar och som nu ligger på lager. Produken har en beräknad eferfrågan de närmase sex månaderna på {55, 9, 8, 8, 75, 6} enheer per respekive månad. 3 4

i) Beräkna den lägsa konsana produkionsak som illgodoser eferfrågan uan a säkerheslagernivå på s underskrids. i) Beräkna den lägsa konsana produkionsak P som illgodoser eferfrågan uan a säkerheslagernivån underskrids. (2p) i Produkionsekniska fakorer gör a produkionsaken ine kan väljas godycklig. Salk AB har a välja mellan en produkionsak på 75 s/månad respekive 65 s/månad. Lagerkosnaden uppskaas ill SEK/(månad s) och möjlighe ill ulego finns ill en merkosnad av 25 SEK/s (dessa produker behöver då ine lagerhållas). Vilken produkionsak skulle du föreslå a Salk AB bör använda give a de vill minimera kosnaderna för ulego och lagerhållning? Säkerheslagernivån får ine heller här underskridas. Vad skall merkosnaden för ulego vara för a Salk AB skall vara likgilig inför vale av produkionsak, allså när ger de vå alernaiva produkionsakerna samma kosnad? i På dea möe skall även hyresavalen skrivas på gällande produkionslokaler och lagerurymme för kommande år. Hur många lagerplaser (en lagerplas rymmer en laspall) behöver Trafford Inc. hyra under näsa år? De lagerplaser de ine behöver hyra, hyrs u ill andra föreag. (p) Om lagerplaserna kosar 3 kronor a hyra per månad, hur mycke skulle Trafford Inc. vara beredda a beala för a fri kunna variera produkionsaken i inervalle [26 P 3] enheer per månad? (2p) Nivå 4 Nivå 3 Uppgif SVP3.2 (Tenamen 26--, Uppgif 3, 5p) Uppgif SVP4.3 Ange för- och nackdelar med ulego. När är de bra a använda sig av ulego? Föreage Trafford Inc. har sälj- och verksamhesplaneringsmöe inför de sundande åre. Den prognosiserade eferfrågan för näskommande år är enlig följande: Tabell: Prognosiserad eferfrågan Månad Eferfrågan 25 2 27 3 325 4 35 5 35 6 29 7 285 8 235 9 245 275 285 2 28 Summa 336 Medel 28 Prognosen anses vara ämligen säker. Vid ingången av månad ligger 7 enheer i lagre. Säkerheslagernivån är sa ill 25 enheer och denna nivå får ine underskridas. Trafford Inc. bedriver sin verksamhe i hyrda lokaler illsammans med flera andra föreag. Hyresavalen går på kalenderår och avser dels produkionslokaler men även lagerya, dvs. Trafford Inc. måse besämma hur många lagerplaser de vill kunna förfoga över under näskommande år. Produkerna är ganska skrymmande och förvaras syckvis på laspall. 5 6

Lösningsförslag Uppgif SVP. Uppgif SVP.3 Kapialbindning Kapialbindning Orderbunde maerial Tid Förråd PIA Kommenar: Hacke i kurvan vid de orderbundna maeriale kan bero på maerial som direklevereras ill en slumoneringslina (uan a förs ligga i lager/förråd). Uppgif SVP.2 Tid Förråd PIA Färdigvarulager Uppgif SVP.4 Minimera P eller I give lagerkoninuie i alla perioder, sam med hänsyn ill säkerheslager. Kapialbindning Chase: MTS: min T I = I = I + P D =,..., T då I SS =,...,T P =,..., T Tid Produkionsaken är beslusvariabel, där: P = Produkionsak i period I = Lagernivå i period D = Prognosiserad eferfrågan i period SS = Säkerheslagernivån T = Planeringshorisonen Förråd PIA- Halvfab.lager PIA-2 7 8

MTO: N min O = O = O + D P,..., N då O,..., N P,..., N Produkionsaken är beslusvariabel, där: O = Ordersocken i period Övriga beeckningar enlig ovan. Uppgif SVP.5 Level: MTS: min P I + P SS + Di då i= P Produkionsaken är beslusvariabel, där: P = Produkionsak i period I = Lagernivå i period D = Prognosiserad eferfrågan i period SS = Säkerheslagernivån T = Planeringshorisonen max P MTO: P O + D,,.., = i N då i P Produkionsaken är beslusvariabel, där: O = Ordersocken i period Övriga beeckningar enlig ovan. Uppgif SVP.6 Dynamisk planeringsmodell: Probleme kan formuleras enlig nedan. =,..., T min T m h I + n i i j = i= j= Under bivillkoren: c E j I = I + X D i Lagerkoninuie i i, i i, m i= aij X i rj + E j j, Produkionskapacie E e j Maximal exra kapacie E j max, j, I, X i j i i, j, Uppgif SVP.7 Icke-negaivie i) Numerisk: Lå x vara en konsan produkionsak, I iniiallager och D eferfrågan period. Då gäller följande villkor; n I + nx D n =.. T, vilke ger x = 9 enh/period. o = Lagernivåer fås genom a använda lagerkoninuiesvillkoren; I = I + x D I = 2 ( I + I) I = I 6 Medellagernivån: 75 enh Slulager: 2 enh i Besäm kosnad för planerna give lagerhållningskosnad h = 5 kr/enh. och ulegokosnad c = kr/enh. Kosnad plan uan ulego = hti = 5 6 75 = 52 5 kr Ulegoplanens medellagernivå besäms som i ill 5 enh., oalågång av ulego fås som lagerdiff. 5 enh. Kosnad ulegoplan = hti + 5c = 5 6 5 + 5 = 65 kr Välj egenillverkning y 52 5 kr < 65 kr 9

Uppgif SVP.8 Produkgruppssrukuren ser u enlig följande: Uppgif SVP2.9 Exempel på MTS, dvs då produkionen sker före (ligger ovanför) försäljning: 35 3 25 Alfa 2 5 AOne (5%) ATwo (25%) AThree (25%) 5 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Enlig den hisoriska försäljningen så har fördelningen mellan AOne, ATwo och AThree vari konsan, därav anar vi a denna fördelning även gäller för kommande år. Om vi ugår från fördelningen enlig ovan och försäljningsplanen får vi följande veckovisa försäljningsplan per produk (3 veckor per kvaral): Produkgrupp Alfa Försäljningsplan i veckoaker per kvaral [s/vecka] Kvaral: -2-2 3 4 Försäljningsplan [s] 7 7 9 9 Fakisk försäljning [s] Varav AOne [s] 35 35 45 45 Varav ATwo [s] 75 75 225 225 Varav AThree [s] 75 75 225 225 Försäljning Produkion Exempel på MTO, dvs då försäljning sker före (ligger ovanför) produkionen: 9 8 7 6 5 4 3 2 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Försäljning Produkion De verikala avsånde mellan kurvorna i MTO mosvarar ordersocken och om vi anar a kundorder kommer a uppfyllas i ur och ordning så mosvarar avsånde mellan kurvorna i princip också den förvänade leveranslediden. De horisonella avsånde mellan kurvorna ger dock en direk uppskaning av leveranslediden. För MTO så är gape mosvarande ordersocken vilke beräknas som: Ordersock = Ack försäljning Ack produkion = Lager ( negaiv lager ). I MTS-falle så ugör gape mellan kurvorna lageruvecklingen beräknad som Lager = Ack produkion Ack försäljning 2

Uppgif SVP2. Alernaiv I: Numerisk Lå x vara en konsan produkionsak, då gäller följande bivillkor; + x 7 x 3 + 2x 6 x 3 + 3x 27 x 567 vilke ger a x = 65 enh/mån. + 4x 36 x 65 + 5x 425 x 65 + 6x 475 x 625 Alernaiv II: Grafisk Sök lägsa produkionsak, vilke erhålls som luningen i grafen: ΔAckP AckP5 AckP4 = ΔT T T 5 45 4 35 3 25 2 5 5 5 4 425 36 = = 65s / mån 5 4 2 3 4 5 6 Ack D Ack P Uppgif SVP2. i) Lägsa konsana produkionsak blir 74 s/månad. Lägsa konsana produkionsak I S D D o P 2 55 55 45 2 2 9 45 675 3 2 8 225 77 4 2 8 35 738 5 2 75 38 74 6 2 6 44 77 Salk AB bör välja en produkionsak om 75 s/månad för a minimera sina kosnader. Produkionsak = 75 s/månad Period 2 3 4 5 6 Eferfrågan 55 9 8 8 75 6 Produkion 75 75 75 75 75 75 Ing lager 2 4 25 2 5 5 Ug lager 4 25 2 5 5 3 Medellager 3 325 225 75 5 225 Kosnad 4 Ug lager 3 Lagerh kosn Produkionsak = 65 s/månad + ulego Period 2 3 4 5 6 Eferfrågan 55 9 8 8 75 6 Produkion 65 65 65 65 65 65 Ulego 5 5 5 Ing lager 2 3 Ug lager 3 5 Medellager 25 2 25 Kosnad 2 Ug lager 5 Lagerh kosn Legokosnad 25 i Vid en merkosnad för legoillverkning om 7 SEK/s erhålls samma kosnad för de respekive produkionsakerna. medellager H = medellager H + ulego X 75 65 X 7 SEK/s 3 4

Uppgif SVP3.2 i) Enlig formeln för lägsa konsan produkionsak fås följande: Månad D Ack D Lägs P Ug. Lager (P = 285) 25 25 25 5 2 27 52 2375 2 3 325 845 2667 8 4 35 6 2788 5 5 35 465 284 3 6 29 755 285 25 7 285 24 285 25 8 235 2275 2788 75 9 245 252 275 5 275 2795 275 25 285 38 2759 25 2 28 336 2763 3 Max 285 3 De maximala ugående lagre, som också dimensionerar lagerurymme, uppgår i dea fall ill 8 enheer vilke mosvarar en lagerkosnad på 24 kronor. Skillnaden i kosnad för hyr lagerurymme uppgår ill 5 kronor vilke åerspeglar de maximala Trafford Inc. skulle vara villig a beala för möjligheen a variera kapacieen. Uppgif SVP4.3 Nackdelen med ulego är ganska given, de är ofa kossam a överlåa produkion på någon annan. Fördelarna finns givevis också. De är bra a slippa överdimensionera sin kapacie bara för a man har sor eferfrågan en viss period, då är de bäre a.ex. köra ulego för a kunna fylla alla order. En annan anledning a använda ulego är om e anna föreag hel enkel kan producera bäre eller billigare än du själv har möjlighe ill. De är ibland bäre a koncenrera sig på sin egen verksamhe och låa en annan leveranör/producen sköa de de gör bäre än du. Den lägsa konsana produkionsaken är 285enheer per månad. De högsa ugående lagre är de som måse dimensionera lagerurymme, dvs. 3 enheer. Dessa 3 innehåller inkluderar även säkerheslagre. Trafford Inc. behöver 3 lagerplaser under näsa år. i För a besämma värde av möjligheen a kunna variera kapacieen måse vi besämma hur mycke vi kan spara i ermer av ugående lagersaldo. Ur uppgif fås a de maximala ugående lagre uppgår ill 3 enheer. Kosnaden för dea blir 3 * 3 = 39 kronor per månad. Om vi fri kan variera kapacieen mellan 26 och 3 enheer per månad blir produkionsplanen enlig följande ablå. Månad D P Ug. Lager 25 26 8 2 27 26 7 3 325 3 45 4 35 3 3 5 35 3 25 6 29 29 25 7 285 285 25 8 235 26 5 9 245 26 65 275 26 5 285 26 25 2 28 28 25 Max 8 5 6