Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Orrelyckans förskola Läsåret 2015/2016
Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(6) Pedagogerna har läst boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan (Sandvik och Spurkland 2015) som de haft som underlag i lärsamtal, där de även jobbat med att omvandla teori till praktik. Pedagogerna tänker att när de har boksamtal med några barn är det pedagogerna själva som väljer ut en bok och de har läst igenom den innan de läser den för barnen. Tanken är på så sätt att vara anpassad till barnens intresse samt utmana barnens proximala utvecklingszon. Verksamheten har fått sinnenas trädgård och där ser pedagogerna spår i vardagen. Barnen befinner sig där, vattnar blommorna, smaka på kryddorna, gå balansgång på stenarna, undersöker växterna. På så sätt får barnen möjlighet/använder sina sinnen. Samtliga avdelningar har arbetat för att bli certifierade litteraturförskoleavdelningar. Vi pedagoger har blivit bättre på att ställa utmanande frågor. Språket har varit en stor del av verksamheten. Pedagogerna har lärt sig ta tillvara på stunderna vid läsning så som att pedagogerna kan berätta sagor på olika sätt och att fantasin sätter inga gränser. Pedagogerna är mer medvetna när de väljer böcker. Många läroplansmål kommer automatiskt med i språkarbetet. Med sinnenas trädgård behöver vi pedagoger extra hjälp och det har inte funnits möjlighet att göras än. Pedagogerna anser att de gör ett bra jobb trots stora barngrupper. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? De övergripande läroplansmål pedagogerna har utgått ifrån är: utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utöver dessa mål har vi jobbat med många övergripande läroplansmål i bakgrunden och använt oss av lotus diagram som hjälpmedel. Målet för utvecklingsarbetet Alla barn har demokratisk rättighet till att kunna ges samma förutsättningar till en litterär och språkplattform. Pedagogerna vill lära sig mer om hur de kan få barnen att bli medvetna och delaktiga i verksamheten och det pågående språkarbetet.
3(6) Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Pedagogerna ser att barnen är intresserade av bokstäver och att barnen själva skapar egna flanosagor och böcker. Barnen har även visat ett ökat intresse för böcker och vill bli lästa för samt även läsa för varandra och pedagogerna. Barnen arrangerar teater av böckers handlingar exempelvis Bockarna Bruse och Alfons. Avdelning Blå Pedagogerna har jobbat med 10 små kompis böcker som bland annat är skrivna av författaren Linda Palm. Syftet med arbetet och böckerna var att barnen ska få ta del utav värdegrundsbegrepp och känslor och även kunna sätta sig in i andra människors perspektiv. Efter avslutet med kompisböckerna har avdelningen fortsatt på vänskapstema genom att göra ett hjälte tema. Temats utformning gjordes både utifrån barn och pedagogers intresse. Temat har grundat sig på att en hjälte vid namn hjälte- Julia har skickat brev med uppdrag. Barnen har själva eller med stöttning fått skriva brev till Julia med frågor och funderingar, på så sätt har pedagogerna fortsatt arbetet med temat då de fått tagit del av barnens intresse och gjort de delaktiga i processen. Pedagogerna ser att barnen visar ett ökat intresse för böcker. Pedagogerna ser detta genom att barnen spontat vill läsa och även sitter själva eller tillsammans med andra barn och bläddrar/ läser på många platser på avdelningen. Avdelning Brun Vi pedagoger upplever att barnen är mer intresserade av olika genrer så som kartböcker, faktaböcker, pixiböcker och djurböcker. Några barn ritar egna böcker och skriver egna berättelser. Barnen är intresserade av bokstäver och några barn kan även läsa själva. Avdelning Gul Barn har visat ett större intresse för böcker, skrift och talspråk. Barnen har visat ett ökat intresse för att läsa spontant utöver de fasta lässtunder som avdelningen erbjuder. Barnen har utvecklat sin förmåga att förmedla tankar och erfarenheter genom bland annat bild, lek, sång och berättande. Avdelning Grön Avdelningens huvudmål har varit att arbeta med sagoskrivning och sagoläsning. Pedagogerna upplevde att de behövde hjälpa barnen att stärka kamratrelationerna. De använde sig utav Alfons vänskapslåda som är utformad av Friends. Pedagogerna ser att arbetet har hjälpt många barn genom att de nu kan prata om känslor och sätta ord på egna känslor. Pedagoger och barn avslutade arbetet genom att spela en teater om boken tjuvalfons och visade upp för resterande barn i verksamheten. Pedagogerna anser att barnen har fått inflyttande i verksamheten bland annat genom att få välja sånger, lekar och experiment. Barnen har visat ett intresse för att skriva egna sagor vilket kan tyda på god kvalitets uppfyllelse med huvudmålet. Lärdomar Pedagogerna anser att de har fått en ökad kunskap om flerspråkighet samt varför det är bra med bokläsning. Erfarenhet när det gäller barn med annat modersmål än svenska är att det kan ta tid innan man ser ett tydligt resultat, att barnet kan uttrycka sig på det nya språket. Det är då vårt ansvar som pedagog att låta det ta tid, fortsätta stimulera och vänta ut barnen. En annan lärdom är att bokläsning inte bara är viktigt för att få ett ökat ordförråd utan även att boken kan bli en samlingspunkt då barnen kan få en gemensam upplevelse genom att delge sina egna tankar om boken. Fler lärdomar pedagogerna har fått är: Blivit mer medvetna om att barnen och vuxnas tyckande är lika mycket värda.
4(6) Pedagoger erbjuder barnen olika genre exempel fakta, poesi, folksagor m.m. och även tar till vara på vad barnen visar intresse för. Dela in barnen i mindre grupper efter mognad och intresse. Pedagogernas uppfattning är att det är lättare för barn att komma till tals i mindre grupper, så det hjälper alla barn oavsett modersmål. Bra med rekvisita till sagorna för att fånga många barn på ett djupare plan och det blir mer inbjudande. Att läsa igenom böcker innan pedagogerna presenterar/läser dem för barnen. På så vis har pedagogerna en uppfattning om i fall de är lämpliga för den tänkta barngruppen. Verksamheten har placerat ut litteratur på många platser på avdelningarna exempelvis vid bilar, målarhyllor och hemvrån. Låta de ta tid och ta tillvara på de som finns i verksamheten både material och kunskap, vi behöver inte se resultat med en gång. Vetenskapliga perspektiv Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan (Sandvik och Spurkland 2015). Sagans värld (Muntlig föreläsning vid knäpplans förskola 2016-03-16). Certifiering av litteraturförskola (2015). Barns delaktighet i arbetet Barnen är mer delaktiga och väljer böcker, när avdelningarna går till biblioteket får barnen själva välja några böcker. Pedagogerna tar till vara på barnens intresse och utgår mycket ifrån de i vardagen. I verksamheten har avdelningarna haft boktips detta innebär att ett barn i taget får ta med en bok som sedan läses upp i barngruppen. Fördelen med detta är att även vi pedagoger får ta del av barnets intresse och göra barnet delaktigt genom att stå i centrum och genom att få möjligheten att berätta mer om varför den boken valdes osv. Detta är även ett samarbete mellan förskola och hem som pedagogerna upplever som positivt. Det kan även uppstå positiva och intressanta diskussioner mellan barnen. Utifrån pedagogernas erfarenhet har de inte upplevt något negativt med boktips, men något som de funderat över skulle kunna vara att alla har olika erfarenheter och förutsättningar hemifrån. Med detta menar de att barnen har exempelvis inte lika många böcker. Verksamheten arrangerar och har aktiviteter på våren för barn som till hösten ska börja skolan. Barnen får vara delaktiga genom att komma på namn och demokratiskt få rösta fram årets 5årsgrupps namn. 2016 års namn var Diamantgruppen. Analys av verksamhetens resultat Pedagogerna anser att de har fått de resultat de fått för att de under lärsamtal fått ökad kunskap från Sandvik och Spurkland (2015). Pedagogerna har i och med denna bok kunnat delge varandra tankar och kunnat omvandla teori till praktik. Något annat är även att de är bättre att sätta ord på handlingar generellt i alla sammanhang både emot barn, föräldrar och personal. I brukarundersökningen framkom det bland annat att vårt utvecklingsarbete inte fullt ut är tydligt för föräldrar och därför vill pedagogerna fortsätta arbeta med det.
5(6) Utvecklingsmål utifrån denna analys Vi kommer under hösten 2016 att fortsätta med språkarbete genom att i huset arbeta med boken Albin och det märkvärdiga paraplyet. Förskolorna i Hjo kommun kommer att ingå i det kommunövergripande projektet Fullfölja studier/inkluderande lärmiljöer- Trygghet och Studiero. Under ht 2016 kommer forskaren Helen Jenvén föreläsa kring sin aktionsforskning på detta område samt utbilda förskolepersonal i konkreta kartläggningsverktyg. Detta är en del i vårt likabehandlingsarbete och temat för arbetet kommer att vara barns sociala samvaro. Orrelyckan kommer i sina lärsamtal använda sig av skolverkets läslyft för förskolan. Vi kommer att välja att fördjupa oss i de moduler som rör föräldrasamverkan och utveckling av vårt litteraturprojekt. Tex högläsning, berättande, skriftspråksutveckling etc. Förskolechefens reflektioner Jag kom in i enhetens kvalitetsarbete i januari 2016 och har därför bara halva verksamhetsåret att reflektera över. Språket har varit den röda tråden under vårterminens arbete dels genom våra lärsamtal kring Sandvik och Spurklands (2015) Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan och dels genom arbetet mot att bli certifierade litteraturförskoleavdelningar. När jag i januari kom in i lärsamtalen förstod jag att flera av pedagogerna hade upplevt boken som ganska svår och med många teoretiska begrepp, det kunde även ställa till det ibland att den utgår från norsk förskoleverksamhet. En del av pedagogerna tyckte författarna kunde vara motsägelsefulla och funderade mycket över hur de menade med det de skrev. Detta ledde till intressanta och givande lärsamtal. Vi var under vårens lärsamtal mycket tydliga med att inga frågor är "dumma frågor", lärledarna har sett till att alla har kommit till tals samt att det är viktigt att vi i vår profession förankrar oss i teoretiska grunder och begrepp samtidigt som vi behöver brygga över ny kunskap till vår vardag och praktik. Orrelyckan har därför under våren arbetat konkret med att även praktiskt göra det vi tagit till oss genom att läsa litteraturen. Till ett av våra lärsamtal fick varje pedagog redogöra för en konkret uppgift de skulle genomföra med barnen till nästa gång och sedan berätta hur det gått, vad de lärt sig och varför de trodde att resultatet blev som det blev. Detta ser jag var ett mycket bra sätt för pedagogerna att tillägna sig nya kunskaper, genom både teori och praktik. Jag har under våren sett många spår i vardagen hos pedagogerna. Parallellt med våra lärsamtal har samtliga avdelningar arbetat mot att bli certifierade litteraturförskoleavdelningar. De processamtal som genomförts med mig och läs-skriv och språkutvecklare har gjort att pedagogerna fått sätta ord på det de gör men också blivit utmanade i att ta nästa steg. Ett positivt arbete där jag sett samtliga avdelningar växa och utvecklas. Exempel på spår är att de litterära miljöerna har utvecklats både ute och inne, pedagogerna har blivit bättre på att tydligt förmedla till föräldrarna vad vi jobbar med och varför. Via lotusdiagram uppmärksammas man på att samtliga läroplansmål tas upp via språkarbetet. På förskolan har det under året funnits två barn med annat modersmål än svenska. Båda barnen har haft svårt att börja uttrycka sig på svenska något som bidragit till både oro och frustration hos pedagogerna. Men genom nya kunskaper via lärsamtal samt övriga samtal, mycket visuellt stöd, tydlighet och närvaro av trygga professionella vuxna har nu båda barnen börjat utveckla och använda sitt svenska språk. Värdegrundsarbetet har också fortsatt i huset via tio små kompisböcker och Friends Alfonslåda. Materialet har använts konkret tillsammans med barnen och bidragit till samtal och utveckling av hur vi är
6(6) mot varandra. Det är tydligt hur samtliga läroplansmål tas upp i vårt språk och litteraturarbete som har blivit en helhet där jag upplever att pedagogerna växer och utvecklas samt tar vara bättre på varandras olikheter och tillgångar. Det har också varit första våren då vi fått "skörda" arbetet med sinnenas trädgård. En uppskattad plats och lärmiljö för barnen där pedagogerna också ser ytterligare utvecklingsområden som att gjuta gångplattor, skriva växtskyltar, lära sig mer om olika växter etc. Orrelyckans förskola fortsätter nu arbetet mot att bli en certifierad litteraturförskola och kommer som kommunens övriga förskolor att arbeta med en gemensam barnbok i huset under höstterminen. Reflektionsprotokollen är vårt inre utvecklingsarbete och för mig har det under våren varit viktigt att i små steg hjälpa varje avdelning att komma igång med detta. Att man som arbetslag regelbundet reflekterar över vad man gör och varför är navet i vår verksamhetsutveckling. Det har därför varit mycket bra och viktigt att man under våren på Orrelyckan hittat former för hur varje avdelning kunnat ha 1,5h reflektionstid 1 ggr/vecka. Något vi kommer att fortsätta med under höstterminen. På Orrelyckans förskola finns mycket kompetens och erfarenhet. Från vikarier får man ofta höra att det på Orrelyckan finns en god "tillsammanskultur", något vi vill fortsätta att vårda. Jag ser också att jag som förskolechef behöver fortsätta att utmana och stödja pedagogerna i att vara tydliga i vad de gör och varför. Det finns så mycket osynlig kompetens som behöver synliggöras och här är processamtalen inför litteraturcertifiering till mycket god hjälp. Då det också finns en del oro bland föräldrar över stora barngrupper och mycket vikarier behöver vi tillsammans fortsätta att fundera över hur vi kan göra samtliga föräldrar trygga, se varje individuellt barn och dess utveckling även om förutsättningarna inte alltid är de lättaste. 160705 Susanne Rydberg Förskolechef