Beaujolais FYRA FILOSOFER I TEXT & FOTO ANDERS MELLDÉN

Beaujolais FYRA FILOSOFER I TEXT & FOTO ANDERS MELLDÉN Beaujolais rykte har varit skamfilat en längre tid. Men det finns gott om vinmakare som gör allt för att ändra på det, några mer filosofiska än andra. Häng med på en vinresa till fyra av dem. 118

Utsikt från Julie Balagnys vingård i Fleurie. Härifrån ser man La Madone de Fleurie med den gamla kyrkan högst upp på kullen. En bit bortom ligger Côte du Py i Morgon, och i bakgrunden skymtar Côte de Brouilly. Det är lustigt med Beaujolais. Nästan alla som regelbundet kommer i kontakt med vin har en uppfattning om området och dess viner. Ändå är det få som faktiskt har varit där, dricker vinerna ofta, eller har koll på några producenter vid sidan av de riktigt stora. Det finns dock två undantag: Unga sommelierer och vinbloggare. Många av dem formligen skriker ut sin kärlek för distriktets viner, utan att få något direkt gehör bland gemene man. Till gemene man räknar jag också de skribenter som riktar sig till just den målgruppen, som är fast i att Beaujolais är lika med enkla viner som inte får kosta över hundralappen. Det är synd, för de skulle vinna mycket på att (åter)upptäcka Beaujolais. Sommelierer älskar beaujolaisvin av flera anledningar, en är att det idag finns en mängd mycket personliga viner. En annan är att det är riktigt bra matviner. Något man inte hade koll på när jag själv läste till sommelier. Beaujolais passade till kycklingsallad, that s it. Placerades liksom i samma generaliserade fack som roséviner. Allt är dock inte konsumenternas fel. Det görs fortfarande en del skräp i området och Beaujolais Nouveau må ha varit ett lysande marknadsföringsknep till och med min morsa vet vad det är, och på 70-talet köade hon som alla andra på Systembolaget för att få köpa en flaska av det lättdruckna nyvinet. Men talar man med beaujolaisproducenter idag är det få som har något gott att säga om nouveau-hajpen. Att pressa fram ett vin på någon månad för konsumtion i plastmugg på en parisisk gata anses av dem inte främja områdets kvalitetsstatus. Många producenter i Beaujolais har också varit lata. Det har varit enklare att odla druvor för något kooperativ istället för att själv göra något vettigt av sin skörd. Eftersom ryktet säger att beaujolais är lättdrucket saftvin kan man liksom lika gärna producera sådant. Något har dock hänt på sistone, en ny generation har tagit över och många av dem vill göra något bra istället för något enkelt, som deras föräldrar gjorde. En slags ungdomsrevolt. I detta finns det som världen kallar naturvinmakare. Begreppet, som stötts och blötts i oändlighet redan, lämnar vi därhän just nu. Men att odla och producera på gammaldags vis, med så få kemiska tillsatser som möjligt, är även det en revolt mot föräldragenerationens industritänkande. Vad man än tycker om begreppet är naturvinproduktion populärt bland flera vinmakare i Beaujolais, något som förstås också föder en hel del filosofer bland gamaystockarna. 119

En person som enligt många varit mycket viktig i sammanhanget är Marcel Lapierre som, i och med att han hörde till föräldragenerationen, låg före sin tid. Redan för 10-15 år sedan satte han exempelvis ihop ett team som hade till uppgift att hjälpa vinmakare i området att se hur vilda jäststammar och bakterier påverkar deras vinifikation. Något som förstås än idag är mycket viktigt för de vinmakare som enbart använder naturjäst och inte vill svavla sina viner. Tekniskt sett är Beaujolais en del av Bourgogne. Talar man med vinmakare på endera sidan gränsen mellan Saint Amour och Fuissé hävdar de flesta dock att olikheterna är så pass stora att det borde handla om två skilda vindistrikt. En skillnad är förstås druvsorten. Okej, för vitt vin används chardonnay på båda platser, men vitvinsproduktionen i Beaujolais är mycket liten, bara några procent av totalen. För rödvinet är det gamay som gäller i Beaujolais, en druva med ganska tunt skal som ger jämförelsevis låg strävhet och lite mindre färg än pinot noir som används i Bourgogne. Det handlar också om jordmånen, som i stora delar av Beaujolais domineras av granit. Guillaume de Castelnau på Château des Jacques beskriver det på ett bra sätt: Jordmånen i Beaujolais hör samman med Centralmassivet, till skillnad från i Bourgogne där jorden domineras av kalkrik gammal havsbotten. Men inom Beaujolais skiftar jordmånen förstås, här och där är den mer vulkanisk, ibland järnrik eller rik på kvarts eller basalt. Men graniten finns alltid där under. Det är en tuff jordmån som passar bättre för gamay än för pinot noir. Även om gamay klarar tuff jord är det emellertid en skör druva som man måste behandla mycket varsamt, för att få fram bra viner. I vingårdarna ser man fortfarande i stort sett uteslutande gobeletsystem, det vill säga varje vinranka står för sig, ofta uppbunden. De är mycket låga eftersom de beskärs hårt varje höst. En del experiment sker dock med cordon-system som ger längre rader i lite mer human skördehöjd. Vinifikationen skiljer sig förstås åt mellan olika producenter och begreppet maceration carbonique eller kolsyrejäsning, där de hela druvorna eller druvklasarna jäser under ett kolsyretäcke tills de spricker, används fortfarande av många. Anledningen till metoden är man vill förbättra fruktigheten och få ut mer av urlakningen. Andra går dock ifrån detta för en mer konventionell urlakning och jäsning, och att avstjälka druvorna har börjat bli vanligare. Beaujolais är uppdelat i 12 olika appellationer. Förenklat kan man säga att efter en knapp timme med bil norrut från Lyon når man södra änden av Beaujolais. Man hamnar då i vinodlingar till viner som kort och gott etiketteras Beaujolais. Lite längre norrut görs även Beaujolais Villages från utvalda delar av distriktet. Fortfarande skrivs dock inga bynamn ut på etiketten. Mest kända är dock de tio bästa växtplatser, cru, som får sätta sitt eget namn på etiketten. Från söder heter de Brouilly, Côte de Brouilly (uppkallade efter den kulle där vinrankorna växer) och byarna Régnié, Morgon, Chiroubles, Fleurie, Chénas, Juliénas och Saint Amour. I norr ligger också cru Moulin-à-Vent uppkallad efter den väderkvarn som än idag står bland rankorna. Beaujolais är väldigt populärt bland både vinälskare, cyklister och vandrare. Det finns gott om boendemöjligheter både på vingårdar, lantgårdar och hos privatpersoner som driver bed and breakfast. Maten på restaurangerna är generellt rustik och traditionell, och här finns även ett antal stjärnkrogar. Det är enkelt att besöka och från Brouilly till Saint Amour är det bara någon timmes vacker bilresa genom vingårdarna. Morgon ligger ungefär i mitten och det är där vi börjar detta reportage hos fyra filosofer jag själv valt ut helt enkelt för att jag gillar deras viner. Fri frakt Över 500 viner, noga utvalda av landets 15 bästa sommerlierer. Kvalitetsviner från 59 kr till 56 250 kr med fri hemleverans. Vår nya sökfunktion, din digitala sommelier. WineFinder Middagsplaner? Skriv in kvällens huvudingrediens i WordFinders nya sökfunktion så föreslår vi passande recept på nolltid. När du bestämt dig för en rätt guidar vi dig vidare med passande vinförslag. I databasen finns fler än 500 viner matchade med över 1200 recept. Handla fraktfritt på www.winefinder.se 120 Alkohol kan skada din hälsa.

Jag försöker göra vinerna som man gjorde dem för 50 år sedan Mathieu Lapierre, Morgon Morgon är egentligen uppdelat i två. Dels den gamla byn som bara heter Morgon, med traditionella restaurangen Le Morgon som serverar klassisk fransk mat på gammelrosa dukar men ändå kan langa fram en skojig helfabrikatsglass till de yngsta gästerna. Dels är det Villié Morgon, den lite större byn som stoltserar med en handfull bra restauranger och en vinbutik och några av Beaujolais bästa vinmakare. Lapierre och grannen Foillard gör några av områdets mest spännande viner och några av dem, som Foillards Cuvée π (som i Pi, en ordlek med Morgons mest kända vingårdsläge Côte du Py) kan lura den mest luttrade vinprovare att gissa på både Rhône och Languedoc. Dagens besök går emellertid till Marcel Lapierre, eller närmare bestämt sonen Mathieu som nu på allvar tagit över efter faderns död alldeles nyligen. Vinhuset ligger precis i utkanten av Morgon och här jobbas det frenetiskt med smårestaureringar denna midsommarmorgon. Mathieu Lapierre dyker upp och vi går ut hårt, provar nybuteljerade Cuvée MMXI som görs av druvor från fyra hektar 100-åriga stockar. De romerska siffrorna bildar helt enkelt årgången och Mathieu Lapierre berättar att 2011 och 2010 hade i stort sett samma värden vid skörd, trots att 2011 var varmare med snabbare mognad. Resultatet, menar han, kan bli att 2011:orna håller sig fruktiga längre medan 2010:orna tidigare går över i en animalisk ton, mer lik den burgundiska. Så är det det här med svavlet. Journalistkåren drar gärna stora växlar på att Lapierre är naturvinmakare, där tillsatser i vinet ska undvikas så långt det bara är möjligt. För Mathieu Lapierre handlar det inte om en genrebestämning även om han inte har något emot begreppet. Han vill bara bort från de senaste årtiondenas industrialiserade vinmakning. Jag försöker göra vinerna som man gjorde dem för 50 år sedan, då Beaujolais var liktydigt med förstklassiga och populära viner som alla kunde ta till sig och hade råd med. Därför används enbart naturjäst, produktionen sker hantverksmässigt och vinet svavlas minimalt eller inte alls. I Cuvée MMXI används lite svavel, något Lapierre anser nödvändigt för ett vin som ska tåla lagring. Mathieu Lapierre har tagit över vineriet på allvar efter hans far Marcels bortång härom året. 121

Det är annorlunda för en beaujolais nouveau som ska drickas direkt, då är det enkelt att producera utan svavel. Apropå beaujolais nouveau det är inget Mathieu Lapierre ger särskilt mycket för. Det ger alldagliga viner av låg kvalitet, och framförallt har jag svårt att producera ett vin till ett speciellt datum. Tänk om vinet inte är klart, ska jag då åka iväg med ett halvfärdigt vin? Det filosofiska tänket fick han med sig från barnsben. Hans far är välkänd för sina tankar kring hur vin ska tillverkas för så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Mathieus intresse har utvecklats under åren, bland annat arbetade han som kock under många år. Som kock ställer du krav på råvaruproducenterna. Har du sedan de bästa råvarorna är det upp till dig att göra bästa möjliga mat. Som vinmakare är du både råvaruproducent och kock. Du har all möjlighet att kontrollera hela kedjan och det bör man utnyttja. Jag har provat mig fram under åren och kommit fram till att den metod vi använder ger den sanna smaken. Och när man väl har känt den finns ingen återvändo. På frågan om han tycker att naturviner är bättre generellt sett är han dock mer diplomatisk. Det finns en del dåliga naturviner, men när de är bra är de riktigt bra. I vinhuset i byn huseras numera endast kontor och det Mathieu kallar farfars källare. Här sker slutlagring i fourdres, och fatproverna vi testar har en tydlig koldioxidsprits kvar. Något som, tillsammans med kylan, förhindrar oxidering när nu inget svavel används. I ett av lagerutrymmena lackas flaskorna med den karaktäristiskt knallröda lacken som kännetecknar flera beaujolaisviner. Någon kilometer utanför byn ligger själva vineriet. Runt om ligger vingårdarna med sina låga gobelet-stockar. Deras ålder, snittet ligger på 70 år, syns egentligen inte på själva rankan eftersom den beskärs så hårt varje höst. Jordmånen är granitbaserad med kvarts på toppen och större sten längre ner. Någon grön skörd behövs inte, menar Mathieu, urvalet sker naturligt. Skörden sker tidigt på morgonen för att friskheten ska behållas, och man plockar i små korgar. Druvklasarna sorteras sedan noggrant eftersom gamaydruvan är känslig för botrytis. Claire ser till att flaskorna får sin karaktäristiska röda lack över korken. I vineriet sköter just nu Mathieus lillasyster Camille, som till vardags arbetar som sommelier, buteljeringsmaskinen tillsammans med några kollegor. Taket är vackert målat och ramar in de 12 koniska ekståndarna. När druvklasarna sorterats läggs de i ekståndarna för den första urlakningen och kolsyrejäsningen (maceration carbonique). Under 2-5 veckor sker en kemisk process som ger doft, smak och utvinner färg ur druvorna. Därefter pressas druvorna försiktigt i korgpressar, ibland även med gammeldags fotkraft. Allt beroende på just de druvornas kondition. Alkoholjäsningen sker alltid i gamla fat eller fourdres. Ingen filtrering sker utan fällningen låter man samlas på fatens botten. Blandningen av de olika vinerna sker i fourdres och vinerna får sedan jäsa färdigt, och mogna, i fat före buteljering. Mathieu Lapierre plockar fram några årgångar och varianter av hans vanliga Morgonvin. De görs i en lättsvavlad variant och en där inget svavel alls använts. På baksidesetiketten skrivs det tydligt ut vilket som är vilket för att konsumenten själv ska kunna välja det som passar. I 2011:an är det nästintill omöjligt att känna skillnaden, i 2010:an har det osvavlade vinet ett uns mer utvecklade toner. Mathieu hävdar som sagt att lite svavel kan vara avgörande för att vinet ska kunna lagras, framförallt hos konsumenter som inte har tillgång till svala vinkällare eller vinskåp. Svavel är inte förbjudet hos oss. Vissa gånger krävs det för att vinet inte ska bli dåligt. Det är som med människor, är vi sjuka får vi medicin. Att däremot äta medicin i onödan, i förebyggande syfte, gör oss till slut sjuka. 122

Ur Lapierres sortiment Importör Wine Trade 2011 Cuvée MMXI (buteljerat 15 dagar tidigare) Privatimport / Ca 350 kr Ännu ganska sluten doft, med fint kryddig fatton. Mjukt kryddig med god rödfrukt som skiftar i lite mörkare toner. Ungdomligt syrarik och lång eftersmak. Har även provat äldre årgångar av detta vin, som definitivt tål och behöver lagring. Vinet görs endast utvalda årgångar och druvorna kommer från de äldsta stockarna, de flesta uppåt 100 år gamla. 2011 Morgon Tradition Nature Privatimport / 198 kr Frisk och mycket rödfruktig doft med liten söt kryddighet från det orientaliska köket. Rik smak av hallon och körsbär med läcker kryddighet, inslag av viol och saftade nypon. Fin pepprighet och bra syra i eftersmaken. Ett av områdets mest charmiga viner i mitt tycke, och som utvecklar komplexitet med lite mognad. Årgång 2010 lanserades på Systembolaget våren 2012 och förhoppningsvis kommer en ny lansering, då av årgång 2012, våren 2013. ÅRETS VINIMPORTÖR stellankramer.se MMXI kommer till Sverige och under hösten. Raisins Gaulois är Lapierres mest lättdruckna vin gjort av gamay från unga stockar. FYND! Dina Viner 2012 FOX CREEK WINES 5 star rated winery James Halliday 2012 FOX CREEK SHORT ROW SHIRAZ 175kr 14,5% nr 6145 FOX CREEK RED BARON SHIRAZ 109kr 14,5% nr 2194 På Systembolaget finns också FOX CREEK 2007 RESERVE SHIRAZ 399 kr nr 92113 Med eller utan svavel. Lapierre låter konsumenten välja själv. Alkohol kan orsaka skador på lever och bukspottskörtel. 123

Jag var 5 när jag öppnade min första flaska vin. julie balagny, fleurie Besöket hos Julie Balgny börjar som en karikatyr över naturvinmakaren. Hon är försenad och lyckas nästan telefonledes beskriva vägen till hennes hus från torget i Fleurie. Efter lite vilseåkning hamnar jag till slut i hennes kök där två vingårdsarbetare äter linser ur en kastrull. Jag bjuds på en kall ekoöl från ett franskt mikrobryggeri. Sen kommer hon nerför trappan, efter att ha duschat av sig förmiddagens arbete i vingården. Hon är drygt 30, kommer från Paris och är en jävel på dragspel. Organisk vinodling lärde hon sig när hon praktiserade och under 10 år jobbade på vingård i Languedoc. Jag var 5 när jag öppnade min första flaska vin, berättar hon när hon slår sig ner vid bordet i det bohemiskt hemtrevliga köket. Hemma talades det mer om vinet än om maten man åt till, och jag kände tidigt att jag inte var skapad för att bo i Paris. Jag ville ut på landet. Beaujolais blev det för att hon gillar vinstilen. Lapierre och Yvon Métras var två av förebilderna och när hon hittade sin vingård gjorde hon slag i saken. Sedan februari 2009 arrenderar hon den knappt 4 hektar stora marken, hyr sitt hus och hyr in sig i ett vineri för att göra sina viner. Vi tar bilen till vingården En Remont. Efter några kilometer, när man inte tror att vägen kan bli sämre, är vi framme. Rakt fram ligger hagar där vi hälsar på de sydfranska fåren. En bit upp på sluttningen betar hennes ko och åsna. Till höger klättrar vingården uppför den branta sluttningen. Ja, det finns faktiskt riktigt branta vingårdar i Beaujolais och det här kan vara den brantaste. Väl uppe på toppen har man vidunderlig utsikt söderut. Man ser La Madone de Fleurie med den gamla kyrkan högst upp på kullen. En bit bortom ligger Côte du Py i Morgon, och i bakgrunden skymtar Côte de Brouilly. En Remont användes av ägaren tidigare endast till att odla druvor att sälja till kooperativen, den var helt enkelt för fysiskt krävande att satsa på. Detta ändrade dock Julie Balagny på när hon tog över. Nu är hon och killarna där varje dag, hackar, håller efter gräs och dränerar om det behövs. Till sin hjälp har de en gammal traktor från 60-talet och redskap som ser ut att komma från ungefär samma årtionde. Men med muskelkraft, blod svett och tårar kommer man långt. Julie Balagny är stolt över att kunna särskilja de olika bergarterna i jordmånen. Förutom den vanliga graniten finns kvarts och basalt och under sina första år som vinmakare har hon producerat några olika viner från de olika lägena och åldrarna på vinrankorna. Inget är emellertid skrivet i sten, hon provar sig fortfarande fram. Första året, 2009, kom en rejäl hagelskur i maj. Efter det var 60 procent av skörden borta. Annars var det en varm och rik årgång som jag gillar. 2010 års viner blev lite stramare. Dem har hon dock rönt stora framgångar med. Vinet En Remont är det fylligaste, gjort av de äldsta druvorna i den basaltrika jorden. Cayenne är från samma jord, men av stockar som bara är 30 år gamla. Vinet är lite mer varmfruktigt och flörtigt. Från kvartsjorden kommer Simone som har en ljusare bärfrukt och tydligare mineraltoner. Vinerna provar vi i byn Vauxrenard där hon hyr in sig i ett litet vineri. Här står de stålinklädda betongkaren på rad, och ett fåtal fat och flaskor från årgång 2010 finns kvar. Hon är uppriktigt orolig för årgång 2011 och säger att hon ringde vinägerfirman i mars. När vi nu provar två olika varianter från fat tycker jag inte att oron är befogad. Smaken har satt sig och doften lugnat ner sig. Allt talar för att hon i höst, efter skörden, kommer att buteljera ett enda vin av årgång 2011. Efter handskörd i små korgar tas druvklasarna in och får eventuellt kylas ner lite innan den långsamma jäsningen påbörjas. På så sätt måste jästen verkligen kämpa för att komma igång, och processen går så långsamt som hon vill. Jäsningen sker med vildjäst, vilket kan spöka lite upp till de första 5 procenten eftersom många olika arter hjälper till. Därefter brukar jäsningen renodlas och få fortsätta tillsammans med urlakningen under cirka tre veckor, en tid då temperaturen inte kontrolleras men väl hålls under uppsikt. Pressningen sker först därefter i korgpress och fortsatt jäsning fortgår i cementtankarna. Vinet tappas slutligen i fat med lite socker kvar för att slutjäsningen ska ske i faten. På så sätt skyddar koldioxiden mot oxidation. Vid buteljering tillsätts ibland inget, men oftast en mycket liten mängd, svavel. Efter provningen kör Julie oss åter tillbaks till sitt hus. Hon berättar att hennes syster är läkare och att hennes familj till en början tyckte det var lite lustigt att Julie skulle flytta ut på landet och bli bonde. Nu är de dock stolta över hennes viner som blivit kult på många av Frankrikes vinbarer. Men visst, hon flyttade hit helt själv och medger att vintern kan vara tuff. Jag har ju ingen TV och värmer upp huset med vedeldning Samtidigt verkar hon helt klart trivas. Med sina två praktikanter och fullt med arbete i vingården går dagarna snabbt, och skulle hon få tid över tar hon fram dragspelet och river av en fransk chanson. 124

De två vingårdsarbetarna praktiserar hos Julie Balagny. 60-talstraktorn används flitigt. 125

Ur Balagnys sortiment Importör Vin & Natur Parisiskan Julie Balagny insåg tidigt att hon inte var någon storstadstjej, utan ville ut på landet. 2010 En Remont Privatimport / Ca 285 kr Stor, yppig doft med rik kryddighet och violparfym. Smaken är angenämt hallonbitter med fin pomeranston och liten rökig fatton. Eftersmaken är lång och läskande god. 2010 Simone Privatimport / Ca 360 kr Ljus i färgen, med lika ljus och aningen diskret bärfrukt och krydda som kommer fram efter hand. Smaken är elegant och syrarik med snygg kryddighet, röda bär och mycket mineralsälta i eftersmaken. Det vin som vinner mest på luftning och som är det mest spännande i längden. 2011 Privatimport / Ca 210 kr Fatprovet har fruktig och lite fatkryddig doft med inslag av järn och viol. Smaken är lite fetare och generösare än 2010, med god körsbärsfrukt blandat med blodapelsinsyra och ett uns mineralsälta. Kryddig fatton i eftersmaken, som lugnar ned sig med lite luft. Vinet kommer till Sverige under hösten. De sköna etiketterna är Balagnys kännetecken. 126

www.spendrupsvin.se SySkonk ÄRLEk fr ån four SiStERS Four Sisters startades av vinmakarna Alister Purbrick och Trevor Mast under 90-talet. Syftet var att ta fram en serie viner i en modern och tillgänglig stil för att tilltala en yngre publik. Namnet Four Sisters anspelar på Trevors fyra döttrar, som också blev ambassadörer för vinerna och sin generation i Australien. FYND Ett ungt, friskt vin från Victoria med torr, elegant frukt, bra balans och inslag av grapefrukt, persikor, krusbär, äpple, blommor och mineraler. 86 poäng / DVpE 2012-17 Sibling RivalRy Sauvignon blanc Semillon Central ViCtoria, australien Art.nr: 6021-01. Pris: 89 kr. 75 Cl. Alk: 12,5% Vol. Alkohol kan skada din hälsa. 127

Här trivs egentligen chardonnay och pinot noir bäst. jean-paul brun, Charnay Jean-Paul Bruns vineri ligger nästan så långt söderut man kan komma i Beaujolais. Trots att han alltså inte hör hemma i någon cru är det inte något fel på hans rykte. Han gör viner från de flesta områden i Beaujolais och hör nog till de absolut nyfiknaste vinmakarna i området. Inte mindre än 16 olika viner hinner vi testa under mitt besök, inklusive några som han tillverkar hos en kusin i norra Rhônedalen. Terres Dorées gör verkligen skäl för namnet. Den gyllene jorden har mycket lite gemensamt med norra Beaujolais. Här i byn Charnay är det den gula kalkstenen som varenda hus och mur är byggd av. Och Jean Paul Brun producerar en Bourgogne Rouge av pinot noir från de närliggande vingårdarna, eftersom den druvan trivs bättre i kalkjorden än gamay. Vi provar vinet direkt från tanken och det är generöst bärigt med fina salmiaktoner och rostade fatinslag. Annars är det främst för sina viner från Fleurie och Moulin-à-Vent, och beaujolaisvinet L Ancien han är mest känd. Och för sina fantasifulla och estetiska etiketter som han är med och designar själv. För att hitta till Brun frågar jag ett par damer om vägen, och på deras ansiktsuttryck förstår jag att han också är en mycket populär profil i byn. Under mitt besök kommer en granne in för att köpa några flaskor till helgen. Han får sig en pratstund och ett par glas vitt innan han beger sig hemåt igen. Jean-Paul Brun växte upp här. Föräldrarna hade kor och odlade grödor, men när Jean-Paul var 16 år bestämde han sig för att satsa på vin. 1977 började pappan investera i utrustning och sedan dess är det vin, och lite körsbärsträd, som gäller. Han har under åren utökat de 4 hektar han ärvde till 15 hektar i Charnay, 4 i Côte de Brouilly, 1 hektar i Morgon, 5 i Fleurie och 5 i Moulin-à-Vent. Han åker ofta runt bland vingårdarna för att följa vinets utveckling. I den kalkrika jorden här nere trivs egentligen chardonnay och pinot noir bäst. Uppe i granitjordarna i norr blir gamayvinet rundare med mjukare tanniner, säger han. Man skulle kunna snacka om naturvintillverkning, svavel och jäst i timmar med Jean-Paul Brun, men kortfattat kan man säga att hans stora intresse är hur de olika jäststammarna påverkar vinets smak. Han använder precis så lite svavel som behövs och inga som helst kemiska bekämpningsmedel i vingårdarna. I källaren anar man hans filosofiska sida när korvar hänger på tork längs med raderna av cementtankar. De gamla tankarna behåller han trots att han på sistone också byggt en ny källardel med en pneumatisk press och horisontella jästankar som han använder allt mer, speciellt till de viner som ska lagras på jästfällningen. De alltmer populära vita chardonnayvinerna lagras här på fat, medan användningen av ekfat i övriga viner är sparsam. Målet är istället att plocka fram vinernas ursprung och ställa det i första rummet. Chardonnayvinet var Jean-Paul Bruns första egna vin och idag gör han en variant utan fatlagring, samt Beaujolais Blanc som lagras i fat. Röda L Ancien var hans första försäljningsframgång och vinet görs av gamaydruvor från 40-åriga stockar, medan samma vin med tillägget Le Buissy kommer från stockar med minst 65 år på nacken. Vinerna görs på näst intill burgundiskt vis och maceration carbonique, som ju annars är vanligt i området, har Jean-Paul Brun inte pysslat med på 20 år. Bland hans mer udda vintyper testar vi Rosé d Folie ett slags saigné av 100 procent gamay det vill säga självavrunnen rosa must från rödvinstillverkningen som sedan jäses och buteljeras i februari efter skörd. Ett rikt, hallonfruktigt vin med frisk syra. Charmes Extra Brut är som namnet antyder ett torrt mousserande vin. Det görs av chardonnay, är torrt, friskt och seriöst med bra syra och lång eftersmak. Mindre seriöst är vinet FRV100 som är ett mousserande ganska sött gamayvin. Det är verkligen gjort med glimten i ögat och är läskande lättdrucket med sina 7,5 procent alkohol. Vinet jäser i tank upp till 6 procent, därefter sker sista jäsningen i flaska så att kolsyran stannar kvar. Metoden kallar Jean-Paul Brun för méthode ancestrale. Med alla sina viner att hålla reda på kan man ju fråga sig: Sätter han sig någonsin ner och kollar på TV? Svaret är nej, vinerna är hans barn och pysslar han inte med dem ritar han på någon ny kul etikett. 128

Jean-Paul Brun producerar en mängd olika viner och är en av distriktets mest nyfikna vinmakare. Ur Jean-Paul Bruns sortiment Importör: Prästgårdens vinhandel 2010 Beaujolais Blanc Privatimport / 179 kr (gäller årgång 2008) Nötig doft med fatton, tropisk frukt och ett uns stenrök. Bra frukt med fin syra, mineralsälta och stram citrus blandat med försiktig nötton i eftersmaken. 2011 L Ancien Nr.75464 / 134 kr Aningen återhållen doft, men inbjudande av karamell, nötter, viol och kryddor. Rik och kryddig smak med fin hallon- och körsbärsfrukt och generös, lång eftersmak. 2010 Morgon Läckert utvecklad doft av kryddor och järn blandat med körsbär och vildhallon. Smaken är stram och tanninrik med bra syra i seriös stil, med fruktinslag från hallon och syltade jordgubbar. Varm och rik eftersmak. 2010 Fleurie Nr.90105 / 179 kr Fint blommig doft med parfymerade inslag av viol och pomerans. Rik, generös och inbjudande smak med läcker syra och pomeransbeska. Mycket fin, stram och elegant, eftersmak. 2010 Fleurie Grille Midi Privatimport / Ca 198 kr Ett snäpp mer av allt jämför med vanliga Fleurie: Djup, mineralisk doft av rök, blod och järn. Varm blodapelsinsmak blandat med jordgubbar och stram strävhet. Kryddig, lång och läskande god eftersmak. Han använder gamla cementtankar för jäsningen av sina viner. 129

Det stora vinet är levande, har positiv energi som gör att folk vill njuta av det igen. guillaume de castelnau, moulin-à-vent Guillaume de Castelnau tar emot i slottet som ligger i utkanten av den lilla staden Romanèche-Thorins. Bourgognefirman Jadot köpte egendomen 1996 och Guillaume har varit vinmakare här sedan år 2000. Trots att man tillhör de stora i Beaujolais, med sina 80 hektar och sin försvarliga portfölj med viner, saknas för den skull inte filosofiskt tänk. Vi slår oss ned i varsin djup skinnfåtölj i ett av slottets rum och Guillaume berättar hur han ser på vinmakandet. För honom är terroir kompositören, druvorna är instrumentet och vinmakaren är musikern som egentligen bara har till uppgift att återge musiken. Han ger också sin syn på skillnaden mellan ett bra vin och ett stort vin: Det stora vinet är levande, har positiv energi som gör att folk vill njuta av det igen. Vinmakarens roll är att se till att förutsättningarna för att vinet ska bli stort är de allra bästa. Om det sedan innebär biodynamisk, ekologisk eller konventionell odling beror på varje vin och varje terroir. Vi promenerar över gårdsplanen in till vineriet. Här står 15 cementtankar, just nu en för varje vingård man gör vin från. Fokus ligger på närområdet Moulin-à-Vent, den cru som av många anses vara Beaujolais bästa. Namnet kommer inte från en by, som de flesta andra crus, utan helt enkelt från att det står en väderkvarn mitt bland vingårdarna. Här har Château des Jacques 7 olika lägen och medan övriga producenters vingårdar fortfarande har kvar gobelet-systemet har Château des Jacques börjat binda upp sina stockar i cordon-system. I mångt och mycket för att det blir mer lättarbetat. Man har också flera vingårdar i olika lägen i Morgon samt gårdar i Fleurie och Chiroubles, några helt nya i och med årgång 2011. Sedan 2007 har man även en hektar i Chénas. När Jadot kom till Beaujolais var man en av de första i området som sorterade druvorna vid sorteringsbord och avstjälkade druvklasarna. På det viset jobbar man fortfarande och tekniken tillåter, enligt Guillaume, lång urlakningstid utan risk att få gröna tanniner från stjälkarna. Druvorna skördas för hand och tas till vineriet i små korgar. Efter sortering och avstjälkning sker urlakning och alkoholjäsning under 3-4 veckors tid i jästankarna. Behövs det, används lite svavel och viss chaptalisering av musten. Första tiden är vinet i livmodern, säger Guillaume de Castelnau när vi går runt i vineriet, och han fortsätter: Temperaturen är jämn, vinet förvaras mörkt i de runda faten och tankarna. Sedan kommer det kritiska ögonblicket då vinet ska förlösas, tappas på flaska. Provsmakar man sedan på ett riktigt ungt vin är det öppet glatt. Sedan går det in i en trulig och tjurig tonårstid. Precis som med oss människor är det svåra att veta när vinet når sin topp. Vi går ner i den vackra källaren vars äldsta del är från 1500-talet. Resterande del är från 1850 då slottet byggdes. Här ligger faten på rad, det vanliga förloppet är att vinet tappas direkt från jästankarna ner i faten där vinet ligger fram till juni. Därefter sker blandning och vila i tankar några veckor innan buteljeringen startar i juli. En del viner får dock längre tid i faten, och några av dem är endast till för källarprovningar. I den avdelningen av källaren ligger utvalda vingårdsviner och vi slår oss ner för att prova igenom några buteljerade 2010:or, som den friska och aromatiska Beaujolais Blanc från Grand Clos de Loyse, och den mer fatiga Bourgogne Blanc från samma årgång och vingård. Därefter ger vi oss på fatprover av ett av de mest generösa fleurieviner jag hittills provat. Det är årgång 2011 och även Guillaume är överraskad över att vinet redan bjuder så mycket på sig själv. 2011 Moulin-à-Vent Rochegrès, från fat, är lite slutet men snyggt mineralrökigt med både längd och elegans. 2011 Morgon Côte du Py är rejält stenrökigt med violtoner och söta körsbär. Båda de sistnämnda vinerna bådar mycket gott för framtiden. Ur flaska provas årgång 2010 av det än så länge fruktdrivna och mustiga Moulin-à-Vent, och det betydligt tuffare och karaktärsrikare Morgon. Från årgång 2009 provas suveräna Morgon Roche Noire och Moulin-à-Vent Clos des Thorins. Det är oerhört sällan man erbjuds möjligheten att prova mogen beaujolais, men Guillaume de Castelnau korkar upp en flaska 2000 Moulin-à-Vent. I det 12 år gamla vinet finns utvecklad snygg mineralrök och ett angenämt uns stall. Smaken är rik och sammetslen med lång, rik kryddighet och bra frukt. Helt plötsligt liknar gamayvinet i mångt och mycket sina pinotkusiner i norr. En elegant komplexitet som gör att man lämnar källaren med ett leende på läpparna. 130

En cementtank för varje vin. 131

Ur Château des Jacques sortiment Importör: Vinunic 2010 Moulin-à-Vent Champ de Cour Generös doft av röda bär, kryddor, lite salmiak och apelsinskal. Smaken är mustig och rejält fruktig av syrliga körsbär, tobaksliknande fattoner, peppar och mjuk och varm eftersmak. Detta är det vin som brukar frekventera den svenska marknaden, och har funnits som exklusiv lansering på Systembolaget. Just nu finns årgång 2009 i Systembolagets beställningssortiment, ett vin med aningen tydligare fattoner och mer tobakskryddighet. 2009 Morgon Roche Noire Karaktärsrik och hyfsat tuff med skönt animaliska toner och stenrök i doften. Smaken är varm, rik och sötfruktig blandat med snyggt tjurig strävhet och syra, inslag av viol och apelsinskal i eftersmaken. Bångstyrig men min personliga favorit. 2009 Moulin-à-Vent Clos des Thorins Stor och inbjudande doft av sötlakrits och viol blandat med fullmogna körsbär. Smaken är rik och komplex med sötfrukt, mineralrök och rostade fattoner. Fin syra och strävhet i eftersmaken. Ett vin som trots sin smakrikedom bjuder på balans och elegans i framtoningen. Guillaume de Castelnau mitt i vingården Clos du Grand Carquelin med väderkvarnen som givit Moulin-à-Vent sitt namn. Moulin-à-Vent anses av många vara Beaujolais främsta cru. 132

NYHET! Ny fyndchampagne från Clouet! Producenten André Clouet är känd för sina prisvärda Champagner gjorda på 100% Pinot Noir. Här i en version som med sin lagring på Sauternesfat adderar ytterligare en nivå på njutningen. Doft av torkad frukt och rostat bröd. André Clouet Silver Brut Nature är en naturligt torr Champagne utan tillsatt socker. Perfekt till ostron och skaldjur. FYND! ALLT OM MAT FYND! DAGENS NYHETER NU I FASTA SORTI- MENTET! Champagne André Clouet Silver Brut Nature Art.nr. 7546. Alk. 12% vol. 289 kr IMPORTERAS AV WINE WORLD 08-662 18 00 Alkohol är beroendeframkallande 133