Åldrande ldrande- från n cell till samhälle lle 090915 Var smart, träna ditt hjärta rta Fysisk aktivitet och psykologisk hälsa för f äldre Magnus Lindwall, fil. dr., docent Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet & Magnus.Lindwall@psy.gu.se
Exercise psychology : Forskningsområdet kring fysisk aktivitet, träning och relationen till tankar, känslor k och beteende It s not rocket science- It s more complex than that
Att bli gammal
eller bara äldre och bättre?
The first half of life consists of the capacity to enjoy without the chance; the last half consists of the chance without the capacity. Mark Twain (1835-1910) 1910)
Utveckling och förändring av hälsotillstånd i ett livsloppsperspektiv (Kuh, 2007)
Ett life-spam perspektiv Skillnader i kognitiv förmf rmåga större med åldern Förändring ffa kopplat till miljöfaktorer (e.g Finkel & McGues,, 2007; Reynolds et al., 2002) Den kumulativa effekten av life s slings and arrows, dvs allt livet kastar mot oss genom åren. Effekten av livets slingriga vägar och krokiga stigar. e.g.,.,
Hälsobeteenden och hälsah Individer som uppfyllde alla hälsobeteenden hade motsvarande hälsoläge som 30 år yngre individer som enbart följde några (n=7000). Effekten större för äldre. 7-88 h sömn varje dag frukost varje dag ej rökning sällan äta mellan måltider vara nära föreslagen/ideal vikt måttligt eller ingen alkohol regelbunden motion (Belloc & Breslow,, 1972)
Måttlighetens lag Hälsa/Välbefinnande Fysisk aktivitet/träning
Cigaretter, whisky och vilda, vilda kvinnor: Allt är r inte sås enkelt som det verkar! One hundred and twelve years later, Henry William Allingham is in rude health as the oldest man in Europe Allingham Allingham,, with a twinkle in his eye,, has always attributed his own longevity to 'cigarettes, whisky and wild, wild women The Observer, Sunday June 1 2008 X Y Z
Kontrollgrupp Experiment
Fysisk aktivitet och psykologisk hälsa Sänkning av depression Sänkning av ångest/oro Förbättrad självk lvkänsla nsla, positivare fysisk självuppfattning och ökad self-efficacy efficacy Förbättrat humör Förbättrad kognitiv förmåga Lägre stress och bättre coping Högre subjektivt välbefinnande
Depression År r 2020 är r depression beräknat att utgöra den nästa tyngsta sjukdomsbördan påp samhället (Murray & Lopez, 2006).. Mentala hälsoproblem h kostar oerhörda rda pengar, för f r individ, företag f och stat. Vi konsumerar antidepressiva medel för f r ca 1,2-1,6 miljarder årligen. 5-dubbel 5 ökning sedan 80- talet. SSRI ej sås effektiva, (Kirsch( et al., 2008), skillnad mellan SSRI och placebo liten t.o.m. för f svår r depression. Alternativa metoder behövs!
Den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National Study on Aging and Care - startade 2001 påp initiativ av regeringen för f r att ge svar påp hur framtida behov av vård v och behov kommer att se ut och hur de bäst b skall tillgodoses (www.snac.org( www.snac.org) Fyra forskningscentra deltar i arbetet med var sitt ingående projekt. De aktuella studierna använder nder data från SNAC-Blekinge Blekinge.
Motion och depression för äldre (Lindwall et al., 2007) 6,0 0 5,00 Mean depsum 4,00 3,00 2,0 0 1,00 0,00 aldrig 1-3ggr / månad flera ggr/vecka varje dag m otlät4g Ref: Lindwall, M., Rennemark, M., Halling, A., Berglund, J., & Hassmén, P. (2007). The relationship between depression and exercise for elderly men and women: results from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Journal of Aging and Physical Activity, 15, 41-55.
Förändring i motionsvanor och depression (Lindwall et al., 2007) 5,00 4,00 Mean depsum 3,00 2,0 0 1,00 0,00 inte nu, inte tidigare tidigare, inte nu nu, inte tidigare nu, tidigare m otlätch
Motion som behandling av 202 vuxna med diagnosticerad egentlig depression över 50 år 4 grupper under 16 veckor: medicin (SSRI); bevakad motion i grupp 3ggr/vecka; hemmabaserad motion; placebo Aktiv behandling bättre b än placebo vid 4 mån; m 45% i bev mot, 40% i hemmabas mot, 47% i medicin & 31% i placebo grupp friska Ingen skillnad i effekt mellan medicin och motionsgrupper som behandling Ref: Blumental et al.,2007, Psychosom Med 69, 587-596 596 depression
Interventionsstudier (RCT) av motion och depression Stöd d för f orsak-verkan effekt i meta-analyser analyser.. Störst effekt påp kliniskt deprimerade (e.g.,., Sjösten & Kivelä,, 2006) Stöd d både b för f r effekt av aerob träning och motstånds/styrketr nds/styrketräningning Längden & trivsamheten är r viktiga för f r producerandet av de positiva psykologiska effekterna Motion lika effektivt som en rad olika typer av psykoterapeutisk och medicinsk behandling; kombinerad effekt dock bäst b (Landers( Landers & Alderman,, 2007; Lawlor & Hopker,, 2001). Effekt av träning kommer dock senare jämfj mfört med t ex antidepressiv medicin Förändringar i aerobisk kapacitet ej nödvn dvändig för f positiva effekter påp depression Ändå,, skeptiskt försiktig f inställning från n vård, v läkare l & medicinsk expertis (t ex SBU)
Motion som behandling av mental ohälsa lsa- fördelar (Fox et al., 2000) Billigt Få bieffekter Självupph lvupphållande/självförstärkanderkande Mer tillgängligt - når ut till bredare klientel Promotivt- förstärkanderkande av fysik och positiva hälsoaspekter
Motion som behandling av mental ohälsa lsa- nackdelar Längre verkningstid än n t e x psykofarmaka Kräver att personen inte är r i alltför r dåligt d tillstånd Osäkert vad mekanismerna är, vad fungerar gällande g typ av aktivitet, intensitet mm Kräver långsiktighet l och regelbundenhet för r effekt, svårt att fåf människor förändra f livsstil och hålla h sig till (adhere( adhere) ) beteendet
Kognition och äldre Åldrande medför ökad sårbarhet s för f nedsättning i kognition (uppmärksamhet, minne, beslutsfattande) Intakt kognitiv förmf rmåga är r centralt för f många vardagsaktiviteter ( t ex minnas telefonnummer, hitta hem, köra k bil) och har en stark påverkan p påp livskvalitet Negativa förändringar f i kognitiv status är en nyckelprediktor för r utveckling av demens (e.g.,., Small et al., 2000)
Kognitiv status and motion (Lindwall, Rennemark & Berggren, 2008) Ref: Lindwall, M., Rennemark, M., & Berggren, T. (2008). Movement in mind: The relationship of exercise with cognitive status for older adults in the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Aging and Mental Health, 12, 212-220.
Förändringar i motionsvanor och kognitiv status (Lindwall och och Rennemark,, 2007) Ref: Lindwall, M., & Rennemark, M. (2007). The effect of change in exercise behaviour on cognitive functioning in older people. Journal of Sport Sciences, 25 (Supplement), S314-315.
Fysisk träning och kognition: En meta-analys (Colcombe & Kramer, 2003) Träning relaterat till 0.5 SD förbättring i kognition, oavsett typ av uppgift Störst effekt på exekutiv funktion (planerande, hindra felaktig respons mm) Störst effekt för: (a) kombinerad styrke och aerob träning; (b) program som varar > 6 mån; (c) ca 31-45 min varje gång; (d) medelgamla, dvs 66-70, 71-80 större effekt än 55-65; (e) grupper med mer än 50% kvinnor
Demens och fysisk aktivitet (Andel et al., 2008; Larson et al., 2006; Rovio, 2008; Rovio et al., 2005) Fysiskt aktivitet i medelåldern ldern (2-3ggr/ vecka) relaterat till minskad risk (ca 30-60%) för f r senare demens & Alzheimers jämfört med inaktivitet. Störst effekt för f r de med nedsatt fysisk förmåga. Effekt större hos bärare b av riskallelen ApoE-e4. Fysisk aktivitet i medelåldern ldern även relaterat till större gråsubstans och hjärnvolym
Träna? Jättehjärna! Effekten av träning på hjärnvolym (Colcombe et al., 2006) 59 friska äldre delades in i träningsgrupp vs. kontroll (stretch) i 6 månader 3ggr/vecka 1 timme Träningsgruppen uppvisade ökad hjärnvolym, relativt till kontrollgrupp, både för vit och gråsubstans primärt i prefrontala och temporala cortex Regionerna där störst förändring skedde uppvisar oftast åldersrelaterad nedsättning med kliniska syndrom.
Träning och hippocampus (Erickson et al., in press, Hippocampus) Vältränade äldre hade större hippocampus volym och bättre minnesförmåga. Effekten av träning på minnesförmåga går delvis via (medieras av) hippocampusvolym.
Fysisk aktivitet/motion och mental ohälsa hos äldre Take-home home-messages: 1. Regelbunden fysisk aktivitet viktig för f bibehållandet av mental hälsa h påp ålderns höst. h Var smart, motionera ditt hjärta rta (Hillman, Erickson & Kramer, 2008) 2. Det är r aldrig för f r sent att börja b och alltid för f tidigt att sluta, träningens effekt en färskvara, f use or loose it? 3. Ingen linjär dos-respons trend, måttlig m intensitet ett par gånger g i veckan räckerr 4. Könsskillnader?
Modererande variabler, när r och för f r vilka påverkar p träning Motion psykologisk hälsa? h X,Y,Z (kön, ålder mm) Mental hälsa X,Y,Z x Motion
Medierande variabler, varför påverkar träning psykologisk hälsa? Vilka är r mekanismerna? Mediatorer, mekanismer Motion Mental hälsa
Psykosociala mekanismer Placebo (Desharnais et al., 1993; Crum & Langer, 2007) Distraction - time out från n andra saker (stress) Social aspekt - träffa människorm Ökat själv lv-värde (self-esteem) a) Positivare kroppsuppfattning b) Känsla K av färdighetsbehf rdighetsbehärskning rskning (mastery( mastery), effektivitet och prestation c) Känsla K av självbest lvbestämmande och kontroll gällande kroppen
Tack för f r uppmärksamheten! Frågor på det? Magnus.Lindwall@psy.gu.se