Delårsrapport 2007-08-31 samt Resultatprognos 2007-12-31 Klockhuset på Andra Sidan
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 8 Resultaträkning, Balansräkning, Noter 9 16 Sammanställning drift och investeringar 17 Driftredovisning 18 21 Investeringsredovisning 22 23 Redovisningsprinciper 24 25 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 26 Kommunstyrelsen 27 28 Utbildnings och fritidsnämnden 29 34 Socialnämnden 35 39 Adress: Fagersta kommun 737 80 Fagersta Telefon: 0223 44000 Hemsida: http://www.fagersta.se
Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Resultat per den 31 augusti 2007 Resultatet per den 31 augusti uppgår till 21,5 Mkr. Utfallet är sämre än föregående år (23,2 Mkr). Utfallet per den sista augusti har legat till grund för den årsprognos som redovisas nedan. Årets prognostiserade resultat Årets verksamhet uppvisar ett prognostiserat resultat på 19,8 Mkr. Fjolårsresultatet var 28,4 Mkr. Nämndernas nettokostnader inkl lönekostnadsökningar ökar med 14,8 Mkr, motsvarande 2,9 % i jämförelse med år 2006. Denna kostnadsökning får anses vara acceptabel och visar att kommunen har kontroll över kostnadsutvecklingen. Finansens intäkter ökar med 1,5 % eller 8,3 Mkr. Resultatutveckling 50 40 30 20 10 0-10 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Det s k balanskravet (KL 8 kap. 5 ) tillämpades för första gången i bokslut 2000. Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 % av kommunens egna kapital. Det motsvarar för Fagersta ca 8,3 Mkr och det prognostiserade resultatet överskrider alltså målsättningen. Slutavräkningen av årets skatteintäkter beräknas bli positiv och detta ger ett överskott på 6,4 Mkr. 2006 års slutavräkning ger en positiv differens mellan slutlig taxering och prognos på 0,1 Mkr. År 2001 års resultat (42,2 Mkr) var per invånare räknat det bästa bland Sveriges kommuner. Resultatdisposition Det egna kapitalet stärks med 19,8 Mkr på grund av det positiva resultatet år 2007. Av tabellen framgår resultatdispositionen tom år 2006. Ändamål (Mkr) 2006 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 81,2 0 81,2 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 14,0 Målbild Fagersta 25,6 11,7 13,9 Res.utj.fond VA o 3,9 3,9 0 renhållning Resultatutjämning 19,8 7,7 12,1 Hälsobefrämj åtg 8,3 0,6 7,7 Klimatbefrämjande åtg 5,0 5,0 Summa 184,2 29,9 154,3 Kommunalskatt Skattesatsen år 2007 är 22,19 procent. Skatten har under perioden 2002 2006 sänkts med 0,10 procentenheter om året och totalt 0,5 procentenheter. År 2001 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2007 är differensen 1,41 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,71 procentenheter. Kommunfullmäktige har 2007 04 24 antagit avsiktsförklaringen att utdebiteringen av skatt sänks med 20 öre under planperioden 2008 2010. Kommunen har i årets redovisning valt att tillämpa rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning vad avser redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen avseende kommunalskatt innebär att inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: preliminära månatliga inbetalningar prognos för slutavräkning (år 2007) differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år ( 2006 ) - 1 -
% 23 22 21 20 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Nettokostnads och intäktsökning % 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Fagersta Riket Intäkter Nettokostnader Differens För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. Av diagrammet kan vi konstatera att verksamheternas nettokostnader ökat snabbare än skatteintäkterna sedan år 2002. Det är först år 2005 som verksamhetens nettokostnader ökar långsammare än skatteintäkter och statsbidrag. Prognosen för 2007 är att skatteintäkterna ökar med 3,0% och nettokostnaderna med 2,9%. Budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall redovisar ett överskott på 12,6 Mkr. Kommunstyrelsens överskott kommer till stor del från NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) som återbetalar 8,1 Mkr av driftbidraget från Fagersta kommun. NVK:s överskott orsakas av att 3,4 Mkr av medel för oförutsedda behov inte behövt nyttjas. Fastighetsförvaltningen ger 4,2 Mkr i överskott mot budget och anledningen är främst att kostnaderna för underhåll är lägre. NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) prognostiserar ett överskott på 0,1 Mkr. (För ytterligare information, se respektive förbunds delårsrapport). Kommunstyrelsens förvaltningar gör ett överskott på ca 1,1 Mkr som främst orsakas av outnyttjade reserver. Utbildning och fritidsnämnden gör ett underskott på 0,5 Mkr. Underskottet beror främst på högre kostnadsersättning till friskola. Socialnämnden prognostiserar ett utfall i balans med budget. Individ och familjeomsorgen redovisar ett överskott på 0,3 Mkr. Resultatet beror på minskade kostnader för barn och ungdomar samt färre insatser i missbruksvården. Äldreomsorgen visar ett underskott på 1,7 Mkr. Orsaken är ökat personalbehov. Underskottet vägs upp av att reserven för oförutsedda behov inte nyttjats fullt ut. Finansförvaltningens överskott beräknas till 9,2 Mkr. Årets skatteintäkter beräknas till 5,2 Mkr högre än budget. Orsaken är att skatteunderlaget ökar snabbare och därmed skatteintäkterna. I kommunens budget finns budgeterade avsättningar till pensioner på 0,1 Mkr samt underhållsfond 1 Mkr. Dessa budgeterade kostnader resultatförs inte i bokslutet och ger därför ett budgetöverskott på totalt 1,1 Mkr. De finansiella intäkterna är 4,4 Mkr högre än budgeterat. Avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen är 4,2 Mkr bättre än budget. Försäljning av aktiefonder medför realisationsvinster på 2,8 Mkr och förbättrad avkastning inom kapitalförvaltningen 1,4 Mkr. Övrig långsiktig medelsförvaltning ger ett överskott mot budget på 2,4 Mkr. VB sfären lämnar en aktieutdelning på 6,8 Mkr. Aktieutdelningen var budgeterad till 9,0 Mkr och detta ger alltså en negativ budgetavvikelse på 2,2 Mkr. Investeringar Budgetavvikelse (Mkr) 2007 Kommunfullmäktige 0 Kommunstyrelsen 13,1 Varav NVU 0,1 Varav NVK 8,1 Varav V D MBN 0 Varav SDR 0 Varav lönenämnden 0 Utbildning och fritidsnämnden 0,5 Socialnämnden 0 Summa nämnderna 12,6 40 30 Mkr 20 10 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Helårprognosen tyder på 12,2 Mkr i nettoinvesteringar. Finansförvaltningen 9,2 Summa inkl finans 21,8-2 -
Investeringsutgifterna per nämnd framgår nedan (belopp i Mkr): 31/8 31/12 /8 31/12 Kommunstyrelsen 1,2 8,7 Utbildnings och 0,3 1,5 fritidsnämnden Socialnämnden 1,6 2,0 Summa 3,2 12,2 Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgiftskostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften 2007. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Fagersta kommun har under år 2007 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant - 3 - sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomisk och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har fungerat bra under året med tillförlitliga prognoser och det har skett en utveckling av verksamhetsrapporteringen. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Skall behandlas i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts. Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1.) Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. 2.) Pensionsmedelsförvaltning 3.) Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränteplaceringar för att medlen skall vara likvida. Under 2007 har 10 Mkr förts över till övrig långsiktig medelsförvaltning. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har 10 Mkr placerats i pensionsmedelsförvaltningen. Avsättning till pensionsförpliktelser upptagna i balansräkningen uppgick 2007 08 31 till 28,5 Mkr. Av dessa medel kommer
15 Mkr att investeras i pensionsfastigheter AB. Mkr 200 150 100 50 Likviditetsutveckling (Mkr) 0 1998 2000 2002 2004 2006 De likvida medlen låg per den sista augusti på 102,4 Mkr, en ökning med 1,7 Mkr sedan årsskiftet. Pensionsförpliktelser Mkr 2006 12 31 2007 08 31 Avsättningar (PFA) 23,8 28,5 Ansvarsförbindelse (PA KL) 290,1 339,5 Summa 313,9 368,0 Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Etiska och miljömässiga hänsyn tas i placeringarna. Enligt Finanspolicyn får placeringar inte göras i företag vars omsättning från tillverkning eller försäljning av krigsmaterial, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller kommersiell spelverksamhet överstiger 5 procent. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA KL) som upparbetats t o m 1997 12 31. Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA KL av PFAavtalet. År 2006 har PFA avtalet ersatts av KAP KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA KL). Avsättningar (KAP KL) Kommunen har för perioden 1998 2005 beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet PFA till individuell andel. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Den del av åtagandet som enligt avtalet som inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick per den sista augusti till 28,5 Mkr. En ökning med hela 4,8 Mkr sedan årsskiftet. Orsaken till den kraftiga ökningen är sänkt diskonteringsränta samt ny prognos över livslängden. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden 2000 2006 avsatt 81,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som uppgår till 339,5 Mkr. En ökning med hela 49,4 Mkr sedan årsskiftet. Orsaken till den kraftiga ökningen är sänkt diskonteringsränta samt ny prognos över livslängden. Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 105 %. Sen 2005 har säkerhetsnivån höjts från 100 % till 105 % i konsolideringstermer. Det innebär att en viss del av tidigare konsolideringsvinst låses in. Marginalen till säkerhetsgolvet är 9,2 %, vilket innebär att tillgångarna kan minska med 9,2 % i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellerna visar att 2007 08 31 var konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) 115,6 procent och vid årsskiftet 2006/2007 var konsolideringen 112,8 %. Konsolideringen har ökat under år 2007. Marknadsvärde Mkr 2006 12 31 2007 08 31 Tillgångarna 114,7 128,6 Skulden 101,7 111,2 Konsolidering % 112,8 115,6-4 -
Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 29,6 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 23 procent av portföljen. Räntebärande placeringar utgör 72 procent eller 92,6 Mkr. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. 5% eller 6,4 Mkr är placerade i fastigheter. Pensionsförvaltningen har påverkat resultatet positivt med 5 604 kkr, var av 2 832 Kkr avser realisationsvinst från försäljning av aktiefonder och aktieindexobligation. Den totala vinsten återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en två års period. Under året har kommunen investerat i aktieindexobligationer till ett värde av 10 Mkr. Totalt har 60,0 Mkr investerats. Marknadsvärdet på investeringarna har ökat sedan köpet gjordes. Investeringarna är till 100% kapitalgaranterade. Under året har 12,6 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 104,0 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i slutet av 2003. 23,8 Mkr avser avsättningen (KAP KL) i balansräkningen tom 2006 12 31 och 81,2 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på portföljen har ökat med 24% sedan starten i slutet av år 2003. Tillgångar (kkr) Räntor Nominella räntor Marknadsvärde 07 08 31 Kaupthing 9 000 Marknadsvärde 06 12 31 Likvida medel 6 290 26 Totalt nominella räntor 15 290 26 Realräntor Bayerische landesbank 6 401 Obligation Cloverie 7 424 7 495 Investor obligationslån 1 248 1 218 Sv statens realränteobligation 49 144 43 864 Sv exportkredit 13 067 13 189 Totalt i realräntor 77 284 51 808 Totalt räntor 92 574 65 765 Aktier Aktiefonder Global aktieindexfond 8 380 9 178 Svensk index etisk 5 748 6 753 Totalt i fonder 14 128 15 931 Strukturerade produkter Kommuninvest aktieindex obl 6 550 Barclays AIO Europa 2 561 UBS AIO global 12 902 Totalt strukturerade produkter 15 462 6 550 Totalt aktier 29 590 22 481 Pensionsfastigheter Sverige AB 6 392 854 Totalt hela portföljen 128 556 115 401 Tillgångar (kkr) Nominella räntor (100% kap garanterad) Mrkns värde Mrkns värde Nom värde 07 08 31 06 12 31 Nordea spreadobligation 8 4 415 4 370 5 000 Aktieindexobligationer 100% kapitalgaranterade Kommuninvest obl etik 346 5 200 5 300 5 000 M.S AIO Världskorg 37 458 36 194 35 000 Emerging Markets 5 175 4 775 5 000 Övriga strukturerade Indexobl korträntestrategi 9 850 10 000 Likvida medel 449 259 Summa 62 567 50 639 60 000 Resultatpåverkan av förvaltningen Under året har resultatet påverkats positivt med 200 kkr av förvaltningen. Mkr 250 200 150 100 50 0 1996 Låneskuldsutveckling 1998 2000 2002 2004 2006 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. - 5 -
Soliditet Inkl pensionsskuld pensionsmedelförvaltningen är 5,6 Mkr. Likviditetsförvaltningen ger 4,0 Mkr i intäkter. % 100 50 0-50 1998 2000 Soliditet 2002 År 2004 2006 Mkr 300 200 100 0 1998 2000 Borgensförbindelser 2002 År 2004 2006 Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2006 en soliditet på 79 procent exklusive pensionsskulden och 24 procent inklusive. Per den sista augusti 2007 är soliditeten 76 procent exklusive pensionsskulden och 17% inklusive. Anledningen till att soliditeten försämras är sänkt diskonteringsränta och ökat livslängdsantagande vid beräkningen av skulden och avsättningen. Mkr 20 10 0-10 -20 Finansnetto 1998 2007 (Mkr) 1998 2000 2002 2004 2006 År Netto Intäkter Kostnader Finansnettot består av finansiella intäkter, så som ränteintäkter, aktieutdelning och realisationsvinster, samt finansiella kostnader som i huvudsak har varit räntekostnader på kommunens lån. Eftersom kommunen sedan 2004 inte har någon låneskuld är kostnaden numera endast räntekostnad på pensionsskulden. Finansnettot har förbättrats kraftigt under de senaste åren. De finansiella kostnaderna har minskats genom amortering av lån och genom att räntenivån kunnat sänkas. De finansiella intäkterna har ökat genom placering till bra avkastning samt att likviditeten har förbättrats. De finansiella intäkterna uppgår år 2007 till 16,4 Mkr. Aktieutdelning från VB bolagen uppgår till 6,8 Mkr. Avkastningen från - 6 - Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet, kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990 talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999 minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtaganden uppgick per den 31 augusti till 46,5 Mkr. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 20,8 % i respektive bolag. Bolagen lämnade aktieutdelning på 6,8 Mkr till Fagersta kommun under 2007. Kommunen är delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken beräknas till 3,4 Mkr år 2007. I kommunkoncernen ingår Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Kommunens andel i NVU beräknas till ca 52 % år 2007 och kommunens bidrag till ca 61 Mkr. I kommunkoncernen ingår även NVK, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Kommunalförbundet har Fagersta och Norbergs kommun som medlemmar. Förbundet bedriver verksamhet inom bostadsfastigheter, VA och renhållning, gator och vägar, parker och skogsförvaltning, verksamhetsfastigheter samt IT. Verksamhetsbidraget till NVK beräknas till 21,8 Mkr i år. Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland Dalarna Miljö och byggnadsnämnd. Avesta, Fagersta och Norbergs
kommuner samverkar i en gemensam miljö och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö samt plan och byggområdet. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 4,6 Mkr år 2007. Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 1,7 Mkr år 2007. Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta är 0,5 Mkr år 2007. Sedan årsskiftet ingår Fagersta i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Medlemsbidraget uppgår till 8,8 Mkr 2007. En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norbergs, Skinnskattbergs och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Nämnden har startat sin verksamhet i januari 2007. Kostnaden för lönenämndens verksamhet uppgår till 2,4 Mkr 2007. Framtiden Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90 talet var kommunens ackumulerade resultat 62,3 Mkr. Resultaten år 2000 2006 på sammanlagt 196 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Även 2007 års resultat kommer att stärka ekonomin. Utdebiteringen har under 2000 talet kunnat sänkas med 0,5 procentenheter. Kommunfullmäktige har 2007 04 24 antagit avsiktsförklaringen att utdebiteringen av skatt sänks med 20 öre under planperioden 2008 2010. Skatteunderlaget ökar snabbt och kommunens ekonomi är stabil. Förutsättningarna är goda för att kommunen även fortsättningsvis skall ha sunda finanser. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Lagstiftningen angående God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ställer ökade krav på kommunerna vad gäller en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Mål och riktlinjer skall finnas för en god ekonomisk hushållning. Fagersta kommun har sedan år 2000 av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsregler som svarar upp mot ställda krav. De nya löneavtalen för år 2007 2009 är klara. Den relativt höga avtalsnivån inom kommunals avtalsområde blir kännbar för kommunens ekonomi. En utredning angående konsekvenserna av den låga investeringsnivån har gjorts. Det kan konstateras att kapitalförstöring inte sker utan att underhålls och investeringsnivån ligger på en acceptabel nivå. I framtiden kommer dock underhålls och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VAkollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott öronmärkts för underhållsåtgärder (se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Kommunen har även efter 2007 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kommunen är sedan den 10 mars 2004 skuldfri. Investeringsvolymen kommer under år 2007 att sjunka i jämförelse med år 2005. En utredning avseende förutsättningarna att bygga ett flerbostadshus i Fagersta centrum pågår. Investeringsutgiften beräknas till ca 30 Mkr som kan finansieras med egna medel. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Budgetperioden 2008 2010 kommer att innebära rationaliseringar och verksamhetsanpassningar inom den kommunala verksamheten. Per Ols skolan kommer på sikt att stänga pga vikande elevunderlag. Elevunderlagsminskningen kommer inom några år att flyttas från grund till gymnasieskolan och därmed ställs det krav på verksamhetsanpassningar även där. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. - 7 -
Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 85 år. Det krävs allt mer resurser för att kunna tillgodose behoven. Tekniksatsningen i äldreomsorgen måste fortsätta så att kostnaderna kan begränsas. Kostnaderna inom Individ och familjeomsorgen har under 2007 fortsatt att minska. Socialnämndens förändrade inriktning mot stöd i hemmet med familjebehandling, nätverksarbete, familjecentral, konsulentstödda familjehem, Violen, medling och föräldrautbildning, ger bra stöd till rimligare kostnader och med god kvalité. Socialbidragskostnaderna ökar åter under år 2007 efter att ha minskat under 2006. Anledningen är försämringarna för arbetslösa och sjukskrivna. Den öppna arbetslösheten var 3,0 (aug 06= 3,6) procent i Fagersta i augusti 2007. Genomsnittet för riket var 2,9 (aug 06=3,8) procent. Utvecklingen av arbetslösheten är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Problemet på lite längre sikt kommer förmodligen inte att vara en ökad arbetslöshet utan att kunna rekrytera kvalificerad personal såväl till Fagersta kommun som företagen på orten. Den tilltagande arbetskraftsbristen kan medföra löneglidning och därmed ökade kostnader. De statliga bidragen till ökad personaltäthet gör att behoven av förskollärare ökat. Det kan bli problem med personalförsörjningen, då samtliga kommuner har stora rekryteringsbehov. En lösning kan vara att arbetslösa lärare får arbete inom barnomsorgen. NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. 14000 Befolkningsutveckling Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990 talet minskade befolkningen med över 1 200 personer eller ca 9 procent. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Under år 2006 minskade befolkningen med 68 personer. Sedan årsskiftet tom den sista augusti har befolkningen i Fagersta minskat med 24 personer. De befolkningsprognoser som kommunen arbetar med visar att ett positivt flyttnetto är nödvändigt för att befolkningen inte skall minska de närmaste åren. Anledningen är en åldrande befolkning och allt för få i fertil ålder. PROCENT 12 10 8 6 4 2 0 SJUKSTATISTIK FAGERSTA KOMMUN juni juli augusti september oktober november december jan-07 februari mars april maj juni juli augusti MÅNAD Totalt Kvinnor Män Kommunfullmäktige har avsatt 5,8 Mkr till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under år 2005 genomfördes en medarbetarenkät, resultaten från enkäten används för att vidta åtgärder. Bl a bedrivs ett projekt med utbildning av friskvårdsinspiratörer och kommunen har också beviljat att anställda tränar på arbetstid en timma per vecka, om arbetet så medger. De anställda får träna gratis i Fagersta hallen. Personalekonomisk redovisning har inte kunnat göras pga nytt lönesystem som ännu ej kan lämna nödvändig statistik. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Mkr Antal 13000 12000 11000 1991 1995 1999 År 2003 2007 Löneökning med 1 procent 10 heltidstjänster Ökade socialbidragskostn 10 procent Förändrad likviditet med 10 Mkr Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/ 100 inv 3,1 +/ 3,2 + 0,5 +/ 0,40 +/ 22,0 +/ 4,2 Claes Becker Ekonomichef - 8 -
Resultaträkning (kkr) Not Bokslut 2006 Budget 2007 0601 0608 0701 0708 Ber res 2007 12 31 Verksamhetens intäkter 1 137 288 107 481 90 222 93 596 86 518 Verksamhetens kostnader 1 614 792 622 904 405 919 422 517 591 366 Avskrivningar 2 22 702 23 600 15 203 14 588 22 000 Verksamhetens nettokostnader 500 207 539 023 330 900 343 509 526 849 Skatteintäkter 3 444 294 457 800 295 780 308 844 463 264 Generella statsbidrag och utjämning 3 71 103 68 000 47 402 45 147 67 720 Finansiella intäkter 4 13 744 11 974 11 341 11 433 16 399 Finansiella kostnader 4 553 740 417 376 700 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 28 381 1 989 23 206 21 538 19 834 Resultat 5 28 381 1 989 23 206 21 538 19 834-9 -
Balansräkning (kkr) Not Bokslut 061231 060831 070831 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 241 717 235 893 234 343 Maskiner och inventarier 6 12 660 11 435 9 835 Finansiella anläggningstillgångar 7 123 449 108 671 142 180 Summa anläggningstillgångar 377 826 356 000 386 359 Omsättningstillgångar Förråd 8 113 119 119 Kortfristiga fordringar 9 39 135 77 134 75 601 Kortfristiga placeringar 10 11 853 18 822 9 657 Kassa och bank 11 100 765 67 268 102 422 Summa omsättningstillgångar 151 866 163 344 187 799 Summa tillgångar 529 691 519 344 574 157 Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital 12 415 872 410 698 437 411 därav resultat 28 381 23 206 21 538 Summa eget kapital 415 872 410 698 437 411 Avsättningar Avsättning pensionsförpliktelser 13 23 761 22 612 28 518 Summa avsättningar 23 761 22 612 28 518 Skulder Kortfristiga skulder 14 90 059 86 034 108 229 Summa skulder 90 059 86 034 108 229 Summa skulder och eget kapital 529 691 519 344 574 157 Ansvarsförbindelser 15 a) pensionsförbindelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna, inkl löneskatt 290 081 271 291 339 540 b) övriga förpliktelser 45 176 46 499 45 176 Summa ansvarsförbindelser 335 258 317 790 384 717-10 -
Noter (kkr) 061231 060831 070831 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter enligt redovisning 137 288 90 222 93 596 Kostnader enligt redovisning 614 792 405 919 422 517 Verksamhetens nettokostnader 477 504 315 697 328 921 Justerat med interna poster 17 029 9 540 10 738 Kapitalkostnader 35 204 8 424 22 717 Total justering interna poster 52 233 17 964 33 455 I verksamhetens intäkter ingår: Statsbidrag maxtaxa förskoleverksamhet 3 534 2 356 2 289 Statsbidrag kvalitetssäkring åtg förskoleverksamhet 562 375 365 Statsbidrag personalförstärkning skola och fritidshem 1 271 847 901 Statsbidrag bl a personalförstärkning förskola 2 238 1 492 0 Reavinster vid försäljning av: Inventarier 696 Gärdet 3 63 Gärdet 2 och Meling 11:1 386 Skrotaren 2 61 Skärmen 2 224 Sundbo 7:2 145 75 Semla 11:4 och del av Säteriet 1:4 297 297 Bellis 2 41 41 Hugo 7 39 39 746 377 1 281 I verksamhetens kostnader ingår: ökning av pensionsavsättning, inkl löneskatt 2 104 1 466 4 450 pensionsutbetalningar 8 584 5 906 6 005 pensionskostnader individuell del 9 858 6 067 7 221 löneskatt pensioner 5 296 3 344 3 436 Summa pensionsskostnad 25 842 16 783 21 112 förändring semesterlöneskuld 69 4 570 reaförlust försäljning Sänket 15 16 40 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar 22 702 15 203 14 588 Summa avskrivningar 22 702 15 203 14 588-11 -
(kkr) 061231 060831 070831 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatt 440 638 293 759 304 559 Slutavräkning tidigare år 2 555 1 753 41 Prognos slutavräkning 1 101 269 4 245 Summa skatteintäkter 444 294 295 780 308 844 Inkomstutjämning 48 484 32 323 32 134 Kostnadsutjämning 6 469 4 312 130 Införandebidrag 6 835 4 557 3 182 Regleringsavgift 216 144 0 Regleringsbidrag 7 412 Utjämningsbidrag LSS 2 372 1 581 2 549 Sysselsättningsstöd 7 159 4 772 0 Summa generella statsbidrag och utjämning 71 103 47 402 45 147 Summa skatteintäkter och generella statsbidrag 515 397 343 182 353 991 4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 4 034 1 631 2 489 Utdelning aktier 8 745 8 745 6 802 Reavinst försäljning aktier 2 028 Övriga finansiella intäkter 964 964 114 Finansiella intäkter 13 744 11 341 11 433 Räntekostnader 37 16 2 Ränta pensionskostnad 319 230 307 Övriga finansiella kostnader 196 170 67 Finansiella kostnader 553 417 376 5 Årets resultat Årets resultat 28 381 23 206 21 538 Avgår: samtliga realisationsvinster/ förluster 746 377 1 241 Justerat resultat 27 635 22 829 20 297 6 Materiella anläggningstillgångar Markreserv Ingående bokfört värde 4 739 4 739 4 658 Nyanskaffningar 63 33 0 Försäljning -88 130 0 Avskrivningar/nedskrivningar -57 10 10 Utgående bokfört värde 4 658 4 632 4 648 Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 178 186 178 186 179 800 Nyanskaffningar 14 749 2 337 7 366 Avskrivningar/nedskrivningar 13 134 8 724 9 999 Utgående bokfört värde 179 800 171 799 177 167-12 -
(kkr) 061231 060831 070831 Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde 18 823 18 823 15 566 Nyanskaffningar 69 Avskrivningar 3 258 2 215 1 835 Utgående bokfört värde 15 566 16 609 13 799 Omsorgsfastigheter Ingående bokfört värde 4 233 4 233 3 708 Avskrivningar 525 350 350 Utgående bokfört värde 3 708 3 883 3 358 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 12 417 12 417 11 270 Nyanskaffningar 418 0 0 Försäljningar 0 0 850 Avskrivningar 1 565 1 101 850 Utgående bokfört värde 11 270 11 317 9 570 Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde 26 875 26 875 25 876 Nyanskaffningar 18 Försäljningar 0 0 222 Avskrivningar 999 666 665 Utgående bokfört värde 25 876 26 209 25 007 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 908 908 839 Avskrivningar 68 46 46 Utgående bokfört värde 839 862 794 Inventarier Ingående bokfört värde 12 260 12 260 12 469 Nyanskaffningar 2 963 751 2 039 Försäljningar 263 263 3 378 Avskrivningar 2 491 1 879 1 528 Utgående bokfört värde 12 469 10 870 9 602 Maskiner Ingående bokfört värde 425 425 191 Nyanskaffningar 63 63 72 Avskrivningar 297 213 30 Utgående bokfört värde 191 275 234-13 -
(kkr) 061231 060831 070831 7 Finansiella anläggningstillgångar FAIK 0 14 0 Fagersta Golfklubb 300 750 375 Fagersta Sportdykarklubb 71 104 55 Fagersta Ryttarklubb 780 600 Obligationer, avsättning för pensioner Pensionsfastigheter 46 Svenska statens realränteobligationer 35 036 35 036 40 921 Investor obligationslån 1 188 1 188 1 188 SPV 6 573 6 573 6 573 Kommuninvest aktieindexobl global 5 000 5 000 0 Exportkredit 13 379 13 379 Aktieindexobligation Europa 2 518 Kommuninvest etik 346 5 015 5 015 5 015 Nordea spreadobligation 8 5 000 5 000 5 000 MS 5 årig världskort 35 000 35 000 35 000 UBS AG Jersey branch 5 000 5 000 5 000 Investering pensionsfastigheter 808 5 239 Exportkredit indesobl lån 129 10 000 Bayerische Landesbank realränteobl 1 108 Aktier Västmanlands lokaltrafik 555 555 555 Vafab Miljö AB 207 207 207 Nyemission Vafab Miljö AB 2 446 2 446 2 446 VB Elnät AB 624 624 624 VB Energi AB 3 120 3 120 3 120 VB Värme AB 2 288 2 288 2 288 Andelar 1 059 751 925 123 449 108 671 142 180 8 Förråd Varulager kostservice 113 119 119 113 119 119 9 Kortfristiga fordringar Handkassor 19 36 104 Interimsfordringar 12 383 40 309 47 705 Kundfordringar 10 447 1 256 6 729 Prognos slutavräkning skatt 1 101 5 386 Övriga fordringar 15 185 35 533 15 676 39 135 77 134 75 601-14 -
(kkr) 061231 060831 070831 10 Kortfristiga placeringar Avsättningar för pensioner Global aktieindex 7 094 7 094 5 948 HB Sv index etisk 4 759 4 759 3 709 Statsskuldsväxlar 0 6 969 0 11 853 18 822 9 657 11 Kassa och bank Kassa 6 17 5 Plusgiro 755 943 306 Bank 100 003 68 194 102 111 100 765 67 268 102 422 12 Eget kapital Ingående eget kapital 387 492 387 492 415 872 Årets resultat 28 381 23 206 21 538 Summa eget kapital 415 872 410 698 437 411 Anläggningskapital utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder/avsättningar 354 065 333 388 357 841 Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder 61 807 77 310 79 570 Summa eget kapital 415 872 410 698 437 411 13 Avsättningar pensionsförpliktelser Avsättning pensionsförpliktelse Fagersta kommun 9 170 8 203 11 803 Avsättning löneskatt Fagersta kommun 2 225 1 965 2 863 Avsättning pensionsförpliktelse NVU 2 414 3 084 2 737 Avsättning löneskatt NVU 586 729 665 Avsättning pensionsförpliktelse NVK 7 538 6 946 8 409 Avsättning löneskatt NVK 1 829 1 685 2 040 23 761 22 612 28 518 14 Kortfristiga skulder Interimsskulder 11 284 9 379 16 481 Leverantörsskulder 12 943 14 333 21 603 Semesterlöneskuld 27 119 22 618 26 765 Statsbidragsförskott flyktingar 5 500 4 541 5 720 Upplupen pensionskostnad individuell del 9 858 6 633 7 221 Arbetsgivaravgifter 6 423 7 389 6 934 Preliminärskatt löner 6 247 7 152 6 117 Övriga kortfristiga skulder 1 903 1 258 6 781 Löneskatt 7 179 10 326 10 606 Prognos slutavräkning skatt 1 602 2 405 0 90 059 86 034 108 229-15 -
(kkr) 061231 060831 070831 15 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Västmanlands avfall AB 4 687 5 150 4 687 Strömsholms kanalaktiebolag 1 358 1 400 1 358 Summa bolag och stiftelser 6 045 6 550 6 045 Bostadsrättsföreningar och egna hem 38 132 38 849 38 132 Övriga föreningar 1 000 1 100 1 000 Summa borgensåtaganden 45 176 46 499 45 176 Pensionsförpliktelser ansvarförbindelse enligt KPA 233 447 218 325 273 250 Löneskatt 24,26 % 56 634 52 966 66 290 Summa pensionsförpliktelser 290 081 271 291 339 540 Summa borgensåtaganden och pensionsförpliktelser 335 258 317 790 384 717 Övrigt Fagersta kommun har i november 1993, KF 101, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. 2007 08 31 uppgick detta lånebelopp till 0 kr. Kommunen har en beviljad men ej utnyttjad checkräkningskredit i Nordea på 20 Mkr. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVU vid årsskiftet 1996/1997. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVK vid årsskiftet 2003/2004. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot kommunalråd. - 16 -
Sammanställd driftredovisning Nämnd Nettokostn Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto (kkr) 2006 2007 060831 070831 071231 avvikelse Kommunfullmäktige 1 602,8 417,0 890,0 323,0 417,0 0,0 Kommunstyrelsen 129 259,1 141 718,6 86 594,9 79 971,2 128 574,7 13 143,9 Utbildnings och fritidsnämnden 178 133,1 183 753,0 120 320,1 124 751,6 184 253,0 500,0 Socialnämnden 203 289,2 205 311,0 133 874,9 135 976,8 205 311,0 0,0 Summa nämnderna 512 284,2 531 199,6 341 679,9 341 022,6 518 555,7 12 643,9 Finansiering 538 659,2 529 211,0 364 886,2 362 560,9 538 389,9 9 178,9 Totalt 26 375,1 1 988,6 23 206,3 21 538,4 19 834,2 21 822,8 Sammanställd investeringsredovisning Nämnd Nettoinvest Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto- (kkr) 2006 2007 060831 070831 071231 avvikelse Kommunstyrelsen 15 513,8 49 265,2 2 223,2 1 166,7 8 740,2 40 525,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 912,3 1 486,6 228,7 346,7 1 486,6 0,0 Socialnämnden 1 019,3 2 000,0 814,9 1 634,9 2 000,0 0,0 Totalt 17 445,4 52 751,8 3 266,8 3 148,3 12 226,8 40 525,0-17 -
Driftredovisning (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID 2006 2007 060831 070831 071231 Nettoavvik Kommunfullmäktige 1000 Kommunfullmäktige 405,8 417,0 256,8 323,0 417,0 0,0 1002 Revision* 440,8 229,9 0,0 1003 Överförmyndare* 654,4 561,8 0,0 1100 Allmänna val* 101,8 158,5 0,0 Kommunfullmäktige 1 602,8 417,0 890,0 323,0 417,0 0,0 *) Tillhör kommunstyrelsen fr o m 2007 01 01 Kommunstyrelsen 2000 Kommunstyrelsen 2 030,9 2 722,9 1 379,9 1 571,4 2 722,9 0,0 2002 Samarbetsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2003 Ansl f oförutsedda utg 1 722,5 3 075,0 893,8 172,3 575,0 2 500,0 2004 Ansl t särsk utredn 276,7 910,0 257,7 325,3 335,0 575,0 2006 Hälsobefrämjande åtg 3,6 360,6 3,6 84,0 360,6 0,0 2007 Växtkraft Mål 3 93,4 0,0 0,0 94,3 0,0 0,0 2008 Samverkan skola näringsliv 472,9 250,0 166,7 166,7 250,0 0,0 2049 Målbild Fagersta 674,5 35,0 0,0 35,0 35,0 0,0 2050 Totalförsv o samhskydd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2060 Bidr stiftelser o övr fören 2 283,8 2 228,3 844,0 1 508,1 2 262,3 34,0 2070 NVU 55 612,2 61 369,0 35 713,6 37 373,7 61 251,0 118,0 2080 Tomträtter 711,8 710,0 477,7 455,6 685,0 25,0 2090 Kollektivtrafik 3 395,9 3 410,0 2 335,6 2 303,0 3 660,0 250,0 2100 NVK 23 542,7 29 924,0 20 590,3 13 078,2 21 781,0 8 143,0 2101 Bidrag till TVG 1 721,1 1 743,0 1 147,3 1 151,8 1 743,0 0,0 2102 Västm Dala MBN 4 320,3 4 633,0 3 028,0 3 088,7 4 633,0 0,0 2103 N V manlands samordnförb 383,2 528,0 264,0 352,0 528,0 0,0 2104 Bidrag till SDR 8 791,0 5 860,7 8 791,0 0,0 2105 Bidrag till lönenämnden 2 385,0 1 590,0 2 410,0 25,0 2120 Bredband Västmanland 0,0 0,0 0,0 979,1 979,1 979,1 2201 Vänortsutbyte 44,4 0,0 29,4 0,7 0,7 0,7 2202 Stöd t politiska partier 510,0 510,0 340,0 340,0 510,0 0,0 2203 Borgerliga förrättningar 0,0 7,0 0,0 0,7 7,0 0,0 2204 Revision* 582,0 278,8 582,0 0,0 2205 Överförmyndare* 773,4 758,7 923,4 150,0 2206 Allmänna val* 0,0 23,4 0,0 0,0 2500 Infriande av borgen 15,1 0,0 13,5 2,1 2,1 2,1 Övrigt 96 361,2 123 527,2 66 502,7 68 532,0 111 694,7 11 832,5 *) tillhörde tidigare kommunfullmäktige 2010 Kommunkansli 3 775,3 3 031,6 1 963,4 1 785,1 2 831,6 200,0 2011 Arkiv 142,9 473,0 93,0 111,6 273,0 200,0 2012 Ekonomiservice 2 764,7 4 306,6 1 864,9 1 938,0 3 906,6 400,0 2013 Upphandlingsservice 929,1 1 211,6 747,0 770,9 961,6 250,0 2014 Televäxel/reception 130,9 0,0 245,6 233,9 50,0 50,0 2016 Vaktmästeri 802,0 1 027,7 573,9 736,6 1 027,7 0,0 2017 Personal o lönekontor 3 944,5 1 734,2 2 634,6 1 375,7 1 734,2 0,0 2018 Företagshälsovård 781,6 819,0 448,2 576,8 819,0 0,0 2020 Fackliga företrädare 1 140,0 1 176,0 831,0 803,2 1 176,0 0,0 2021 Personalvård 118,8 200,0 30,6 46,5 200,0 0,0 2600 Information 1 044,0 1 004,0 559,3 525,3 1 004,0 0,0 Förvaltningar 15 312,0 14 983,8 9 500,2 8 435,7 13 883,7 1 100,1-18 -
(kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID 2006 2007 060831 070831 071231 Nettoavvik 2043 Lärcenter kompetenskluster 38,7 0,0 38,7 0,0 2044 Stålkluster 27,3 0,0 27,3 0,0 2045 Lärcenter i utv i Fag kom 373,8 0,0 157,6 32,7 32,7 32,7 2047 Landsbygdsutveckling 28,8 0,0 20,6 0,0 Näringsliv 391,3 0,0 166,8 32,7 32,7 32,7 2032 Fagersta turism* 703,6 0,0 712,6 0,0 2033 Kultursamordning* 656,8 0,0 660,0 0,0 2034 Kulturbidrag* 1 105,7 0,0 798,7 0,0 2035 Besökscentrum* 161,2 0,0 157,0 0,0 Kultur och turism 2 627,2 0,0 2 328,3 0,0 0,0 0,0 *)tillhör utbildnings o fritidsnämnden 2040 Räddningstjänst 14 567,1 3 207,6 8 096,5 3 036,2 3 029,0 178,6 2041 Sotningsväsende 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst 14 567,5 3 207,6 8 096,9 3 036,2 3 029,0 178,6 Kommunstyrelsen 129 259,1 141 718,6 86 594,9 79 971,2 128 574,7 13 143,9 Utbildnings och fritidsnämnden 60xx Kontor, nämnd 5 015,7 9 062,0 3 000,0 4 200,7 9 062,0 0,0 61xx Kostservice 155,2 120,0 1 361,6 211,0 120,0 0,0 62xx o 685xKulturskolan & Bibl 7 864,4 7 587,8 5 207,0 4 813,1 7 587,8 0,0 64xx Barnomsorg 43 042,4 42 893,7 28 880,6 29 264,2 43 043,7 150,0 65xx Skolbarnomsorg 6 320,3 6 769,5 4 213,0 4 434,3 6 969,5 200,0 65xx Förskoleklass 4 289,1 4 224,7 3 056,7 3 047,0 4 224,7 0,0 66xx Grundskola 91 775,9 89 920,2 61 784,1 62 818,4 89 920,2 0,0 67xx Särskola 5 904,8 4 950,4 3 949,1 3 780,0 4 950,4 0,0 68xx Fritidsverksamhet 12 214,4 14 462,2 8 571,0 9 589,5 14 612,2 150,0 692x Turism 546,4 1 329,8 175,0 747,8 1 329,8 0,0 691x o 693x Kultur 1 004,5 2 432,7 122,0 1 845,6 2 432,7 0,0 Utbildnings och fritidsnämnden 178 133,1 183 753,0 120 320,1 124 751,6 184 253,0 500,0 Socialnämnden Socialnämnd 1 251,9 2 796,6 530,6 569,2 1 575,7 1 220,9 Gem. Administation 7 313,2 8 261,3 4 817,8 5 106,3 8 261,3 0,0 Sjukv. Rehab personal 102,0 76,5 33,1 34,9 76,5 0,0 Biståndsbedömning 1 616,6 1 642,2 1 045,4 1 043,3 1 642,2 0,0 Projekt 908,3 1 164,0 283,9 494,3 1 164,0 0,0 Gemensam Administration 11 192,1 13 940,6 6 143,0 7 248,1 12 719,7 1 220,9 Gem. Adm IoF 6 441,0 6 306,3 4 162,4 3 952,1 6 276,5 29,8 Serveringstillstånd 49,0 165,7 49,0 203,5 165,7 0,0 Boende för vuxna 1 018,4 3 401,4 913,3 1 874,8 2 935,7 465,7 HVB för barn o ungdom 1 813,9 2 148,0 1 066,7 1 673,9 2 409,1 261,1 Familjehemsvård för Barn o Unga 6 112,9 5 164,8 4 273,8 3 176,3 4 845,4 319,4 Öppen vård o behandling 1 311,8 1 446,7 905,2 720,9 1 165,1 281,6 Råd o Stöd 2 484,7 2 808,7 1 646,5 1 428,0 2 626,5 182,2 Individ o familjeomsorg 19 231,8 21 441,5 13 016,9 13 029,3 20 424,0 1 017,6-19 -
(kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Delprogram 2006 2007 060831 070831 071231 Nettoavvik Försörjningsstöd 3 449,4 4 043,5 2 043,6 3 155,4 4 764,0 720,5 Försörjningsstöd 3 449,4 4 043,5 2 043,6 3 155,4 4 764,0 720,5 Gem. Adm 6 917,2 6 850,2 4 543,6 4 719,5 7 122,8 272,6 Hälso o sjukvård 8 434,4 8 659,4 5 606,4 5 789,4 8 659,4 0,0 Vikariepool 3 623,5 3 179,0 2 512,4 3 235,5 3 379,0 200,0 Hemtjänst 50 110,2 34 503,8 33 366,4 24 175,3 35 379,0 875,2 Malmen 16 139,2 11 397,5 16 755,7 616,5 Gruppboende, äldre 10 229,7 10 256,5 6 942,3 6 608,6 10 100,6 155,9 Gruppb, funktionshindrade 16 663,1 17 127,6 11 250,7 11 378,1 17 182,4 54,7 HVB LSS/Psyk 2280,4 2 053,7 1 464,9 1 441,1 2 290,2 236,5 Solliden 24 797,4 25 091,1 16 529,5 16 740,4 24 909,7 181,4 Norrbygården 1 096,7 107,6 1 089,9 73,0 107,6 0,0 Kanalen 2 383,7 2 701,4 1 568,6 1 552,2 2 577,6 123,8 Stöd och service 5 243,4 5 051,7 3 637,7 3 875,7 4 504,4 547,3 Malmens dagverksamhet 725,5 775,0 475,3 566,4 833,9 58,9 Sollidens dagverksamhet 981,1 928,4 676,6 641,3 941,3 12,9 Fritidsklubb/Korttids 2 000,0 1 618,3 1 419,9 1 051,1 1 717,7 99,4 Daglig verksamhet 3 097,0 3 161,0 2 002,1 2 091,8 3 196,0 35,0 Dagcentraler 7 731,4 8 153,7 5 772,4 5 431,5 8 164,6 10,9 Färdtjänst 1 742,1 1 821,8 1 099,5 1 232,5 1 896,6 74,8 Psykiatri 5 699,3 5 720,0 3 801,4 3 963,8 5 799,8 79,8 Vård och omsorg 153 756,1 153 899,3 103 759,5 105 964,9 155 518,3 1 619,0 Invandrarbyrån 727,7 419,3 270,6 292,4 727,7 308,4 Flyktingmottagning 727,7 419,3 270,6 292,4 727,7 308,4 Flyktingverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Konsumentbyrån 82,8 88,9 60,0 59,5 88,9 0,0 Konsumentverksamhet 82,8 88,9 60,0 59,5 88,9 0,0 AMA 7 795,4 9 197,1 5 416,9 5 287,0 9 627,5 430,4 Stödboende 2 430,5 1 637,7 0,0 Daglig verksamhet LSS 1 618,6 1 171,6 944,1 467,2 639,9 531,7 Bostadsanpassning 1 419,3 1 346,4 570,8 756,6 1 346,4 0,0 Integrationsenheten 115,8 0,0 131,6 151,7 0,0 0,0 Empowerment 2006 177,7 150,8 0,0 Empowerment 13,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Navigator 0,0 182,0 160,4 182,3 0,3 Arbetsmarknadsenheten 13 571,1 11 897,2 8 851,9 6 519,5 11 796,1 101,0 FINSAM 0,0 0,0 0,0 0,0 FINSAM 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden 203 289,2 205 311,0 133 874,9 135 976,8 205 311,0 0,0 Totalt nämnderna 512 284,2 531 199,6 341 679,9 341 022,5 518 555,7 12 643,9-20 -
Finansiering (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat 2006 2007 060831 070831 071231 Nettoavvik 31 Taxor och avgifter 31,0 0,0 20,3 22,0 30,5 30,5 34 Hyror och arrenden 0,0 0,0 20 839,0 20 531,4 0,0 0,0 35 Bidrag 7 922,7 5 452,0 5 113,8 3 569,3 5 480,3 28,3 38 Försäljn anläggn.tillgångar 746,0 0,0 377,2 1 241,0 1 241,0 1 241,0 80 Skatteintäkter 444 293,7 457 800,0 295 780,1 308 844,4 463 263,7 5 463,7 82 Generella statsbidrag 71 318,9 67 600,0 47 545,9 45 276,5 67 914,8 314,8 84 Finansiella intäkter 13 743,7 11 974,0 11 340,9 11 432,8 16 399,2 4 425,2 86 Avsättningar 1 000,0 1 000,0 0,0 666,7 1 000,0 0,0 47 Konsultjänster 132,1 0,0 92,5 0,0 0,0 50 Löner arbetad tid 0,0 8 541,0 0,0 4 745,0 8 541,0 0,0 51 Förändr semesterlöneskuld 69,3 1 500,0 4 570,2 1 500,0 0,0 56 Soc avg enl lag 9 467,2 2 621,0 5 360,8 2 086,5 2 938,8 317,8 57 Pensionskostnader 20 381,7 10 500,0 12 404,1 7 819,1 12 150,0 1 650,0 58 Personalsoc kostnader 9,8 24,0 177,2 300,0 300,0 67 Div främmande tjänster 0,0 0,0 0,0 102,9 150,0 150,0 73 Försäkr o riskkostnader 390,2 259,3 289,7 426,0 426,0 78 Avsättn underhållsfond 0,0 1 000,0 0,0 0,0 1 000,0 79 Avskrivningar 22 702,4 23 600,0 15 203,0 14 588,0 22 000,0 1 600,0 83 Inkomst o kostnadsutjämn 215,8 400,0 143,8 129,9 194,8 594,8 85 Finansiella kostnader 514,9 700,0 394,9 353,4 700,0 0,0 86 Avsättningar 790,7 1 553,0 376,7 917,1 1 439,0 114,0 97 Div interna kostnader 35 204,3 35 000,0 2 788,4 2 185,6 33 400,0 1 600,0 Finansieringen 538 659,2 529 211,0 364 886,2 362 560,9 538 389,9 9 178,9 TOTALT 26 375,1 1 988,6 23 206,3 21 538,4 19 834,2 21 822,8-21 -