Innehåll. innehållsförteckning INLEDNING. Händelser under året Politisk kommentar Politiska mål Organisationsschema...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. innehållsförteckning INLEDNING. Händelser under året... 3. Politisk kommentar... 4. Politiska mål... 5. Organisationsschema..."

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 INLEDNING innehållsförteckning Innehåll Händelser under året Politisk kommentar Politiska mål Organisationsschema Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Redovisningsbegrepp och ordlista Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Finansiella rapporter Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter Sammanställd driftredovisning Sammanställd investeringsredovisning Koncernredovisning Resultaträkning för koncernen Balansräkning för koncernen Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Revisionsberättelse produktion: Årsredovisningen är producerad av Hatech - Digital grafisk produktion i samarbete med Ekonomiservice och informatören i Fagersta kommun grafisk form: Hatech - Digital grafisk produktion tel: , e-post: info@hatech.se foto i årsredovisningen: Fagersta kommun 2

3 INLEDNING Händelser under året och 100-lappen Hur 100 kronor i skatteintäkter har fördelats: Fördelning av 100 kronor % Äldreomsorg och sjukvård 24,41 Grundskola F-9 och fritidshem 20,06 Förskola 8,43 Särskola 1,16 Kulturell verksamhet 2,25 Fritidsverksamhet 2,39 Individ och familjeomsorg 3,63 Gymnasieskola och vuxenutbildning 10,90 Kommunalteknisk verksamhet 4,61 LSS/Psykiatri 5,71 Kollektivtrafik 0,6 Räddningstjänst 2,85 Bidrag till stiftelser och föreningar 0,45 Arbetsmarknadsåtgärder 2,86 Bygg och miljö 0,85 Försörjningsstöd 0,85 Övrig verksamhet 7,91 Summa 100,00 Christina Kaloinen, chef för socialförvaltningen serverar på invigningen av Malmen den 18 oktober. Ridhusbygget i Hedkärra är igång och beräknas vara klart under Fem nöjda kommunalråd presenterar beslutet att bilda en gemensam lönenämnd. Från vänster Kent Persson (v) Norberg, Gun Drugge (c) Hedemora, Ulf Berg (m) Avesta, Måna Matsson (s) Skinnskatteberg och Stig Henriksson (v) Fagersta. Jämställdhet är ett abstrakt begrepp som måste konkretiseras i vardagsarbetet för att det ska bli synligt och möjligt att arbeta med. Förskolan och skolan möter alla barn och ungdomar i kommunen. På frågan om det finns ojämställdhet svarar det flesta först nej men ändrar sig när de börjat observera sin verksamhet med genusglasögon. 3 Fagerstas första kulturnatt gick av stapeln 28 september. Biblioteket, Kulturskolan Bruksmuseet och kommunens kulturföreningar gjorde kvällen till en upplevelse för många sinnen med både utställningar, arrangemang och workshops.

4 POLITISK KOMMENTAR kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Bokslut Stig Henriksson, kommunstyrelsens ordförande. I den konkurrensutsatta värld, som är politikens var 2006 också väljarnas bokslut över valperioden. I september skedde sedvanlig upphandling i konkurrens och fyraårskontraktet med medborgarna slöts i vanlig ordning. Kommunens mer begränsade bokslut står dock i fokus här. Om vi skulle se på kommunen ur fyra olika infallsvinklar skulle dessa kunna vara verksamhet, miljö, personal och förstås ekonomi. Verksamheten är extremt diversifierad och såväl lagens krav som medborgarnas förväntningar förhindrar att tillverkningen av olönsamma produkter eller tjänster helt sonika läggs ner. På många områden är vi på olika sätt förhindrade att höja priset så det enda sättet att klara resultatet som också är ett lagkrav är att sänka kostnaderna. I denna stora diversehandel, kommunen är Fagerstas största arbetsgivare, sker förstås misstag och felsteg varje dag. Men det helt övervägande är faktiskt motsatsen. Varje dag produceras välfärd av väldigt god kvalitet i vården, skolan och omsorgen. Rent vatten produceras och det smutsiga tas om hand, gator snöröjs och gräsmattorna klipps (om än inte samtidigt), löner utbetalas, it-nätet fungerar, ärenden expedieras och myndighetsbeslut verkställs på ett rättssäkert sätt. Allt detta sker varje dag och är aldrig någon nyhet, för det är normen. Nyheten är förstås alltid det avvikande och därför ska vi vara innerligt glada att det är misstagen och felgreppen som skapar rubriker, för tänk om det avvikande vore rubriker i stil med ingen vanvård idag, sjuåring lärde sig läsa!, vattnet inte giftigt denna vecka? Men det finns även mer påtagliga bevis på verksamhetens kvalité. Det positiva måttet är olika typer av brukarundersökningar som genomgående ger verksamheterna goda omdömen. Ett annat mått är frånvaron av fällningar vid olika typer av överklaganden. Visst förekommer sådana, men de är mycket, mycket få. Miljöfrågan tränger sig på. En av höstens stora frågor har varit klimatförändringarna. Även om man kan le åt att en del tidningskampanjer för en annan klimatpolitik just och jämt avlöst namninsamlingskampanjen för lägre bensinskatt, så kan höstens 2006 framöver komma att beskrivas som en vändpunkt. Kommunen har antagit en miljöpolicy och även om många saker sker i det tysta med olika insatser, så måste nog kommunens miljöpolitik bli mer offensiv framöver. Det är så ont om jordklot! Vad gäller personalen så har vi så sakteliga börjat få fram förslag med anledning av den stora medarbetarenkät som gjorts och förhoppningsvis ska resultat börja visa sig vid nästa uppföljning. Den enskilt viktigaste frågan, förutom att lönerna i kvinnodominerade yrken generellt är högre i Fagersta än i jämförbara kommuner, är det oönskade deltiderna. De av kommunfullmäktige öronmärkta pengarna har också inneburit att tretton oönskade deltider försvunnit under 2006, vilket är ett bra första steg. Ekonomin är fortsatt stabil med ett överskott en bit över resultatmålet vilket gör det möjligt att avsätta pengar till både framtida pensioner och för att klara kommande års utmaningar. På de följande sidorna finns åtskilligt att fördjupa sig i, både vad det gäller siffror och bokstäver, så med förhoppning om intressant läsning och med ett stort tack till medpolitiker, medarbetare och medborgare överlämnas härmed årsredovisning 2006! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande

5 POLITISKA MÅL målbild fagersta Politiska mål Målbild Fagersta Övergripande mål Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor och företag möjlighet att vara aktiva och växande. Förutsättningar Vi ska målmedvetet arbeta för att vända befolkningsutvecklingen, och alla problem som hör samman med detta, till det positiva. Vi ska inte tala om att hejda utflyttningen, utan om att öka inflyttningen. Medel Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har och de vi ska utveckla. Prioriteringar Vi ska prioritera följande områden: Väl utbyggd infrastruktur (väg, järnväg och bredband) God utbildning Attraktiva boendemiljöer Fler mötesplatser Trygg stadsmiljö Metod Kommunens organisation ska svara mot det övergripande målet. All verksamhet från översiktsplan till folkhälsoarbete ska bidra till att uppfylla målen. Budgetarbetet ska harmoniera med det övergripande målet. Budskap att kommunicera I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva Allt detta ger Livstid! 5 Vill du prata om Målbild Fagersta är du välkommen att kontakta: kommunalråd: Stig Henriksson tel: e-post: stig.henriksson@fagersta.se

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisationsschema över fagersta kommun Överförmyndare Krisledningsnämnd Revision Valnämnd Vänortskommitté Fagersta kommunfullmäktige kommunstyrelse socialnämnd utbildnings- och fritidsnämnd Personal och lönekontor Upphandling och service Kommunkansli Ekonomiservice Räddningstjänst Socialförvaltning Utbildningsoch fritidsförvaltning Kansli Information Centralarkiv Skola & näringsliv Lärcenter Ekonomisk administration Kravhantering Redovisning Personaloch löneadministration Upphandling Vaktmästeri Kopiering Växel & reception Operativ räddningsverksamhet Förebyggande verksamhet Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsavdelning Förskola Grundskola Särskola Kostservice Fritid Turism Kultur Kulturskola Bibliotek Föreningsarkiv schema över samverkansorganisation Fagersta kommunfullmäktige Västmanland-Dalarna miljöoch byggnadsnämnd Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, nvk Norra Västmanlands Utbildningsförbund, nvu Tillväxtgruppen i Norra Västmanland, tvg Nämnd medlemskommuner: Fagersta, Norberg, Avesta Direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg Direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg Styrelse medlemskommuner: Fagersta, Norberg Västmanland-Dalarna miljöoch byggförvaltning NVK:s förvaltning NVU:s förvaltning TVG:s kontor Plan & bygg Miljöenhet Kart & mät Fastigheter Gator Vägar Vatten Parker Avlopp Avfallshantering Lokalvård Skogsförvaltning IT-service Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Näringslivsfrågor Information och organisationschema över Fagersta kommuns delägarskap i bolag hittar du under Koncernredovisning på sidan 51 i årsredovisningen. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Pa ris quadrifolia, ormbäret, blomman sägs vara ursprunget till järnstämpeln som användes i våra trakter på 1600-talet. Här är själva bäret. 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets verksamhet uppvisar ett resultat på 28,4 Mkr års resultat före extraordinära intäkter och kostnader var 21,8 Mkr och resultatet förbättrades med 6,6 Mkr. Resultatutveckling (Mkr) Det s k balanskravet (KL 8 kap. 5 ) tillämpades för första gången i bokslutet för Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler (se not 5 Justerat resultat). För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 procent av kommunens egna kapital. Det motsvarar för Fagersta kommun ca 7,8 Mkr och även detta resultatmål uppnås. Resultatdisposition Av tabellen framgår resultatdispositionen t o m år (Kommunfullmäktige har ännu inte beslutat om resultatdisposition för år 2006). Ändamål (Mkr) 2005 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 20,4 Pensioner 71,2 71,2 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 14,0 Målbild Fagersta 23,1 11,7 11,4 Res.utj.fond VA o renhållning 3,9 3,9 Resultatutjämning 14,0 7,7 6,3 Hälsobefrämj åtgärder 5,8 0,6 5,2 Summa 158,4 29,9 128,5 Kommunalskatt År 2001 tog kommunfullmäktige i Fagersta ett inriktningsbeslut på att sänka skattesatsen med 0,5 procentenheter. Skatten har under perioden sänkts med 0,10 procentenheter om året. År 2006 uppgick kommunalskatten till 22,19 %. År 2001 var skattesatsen 2,12% procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2007 är differensen 1,41 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,71 procentenheter. Kommunalskattens utveckling (%) 23,0 22,5 22,0 21,5 21,0 20,5 20, Genomsnitt riket Fagersta kommun Analys av resultatförändring i jämförelse med år 2005 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade relativt starkt med 19,9 Mkr eller 4,0%, detta trots att utdebiteringen sänktes med 10 öre motsvarande 2,0 Mkr. Slutavräkning på 2005 års skatteintäkter uppgår till 2,6 Mkr och prognos för slutavräkningen avseende 2006 års skatteintäkter är 1,1 Mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 10,2 Mkr eller 2,1%. Finansnettot försämrades med 3,2 Mkr eller 19,4%. Resultatförändring Mkr % Skatteintäkter, generella statbidrag, utjämning 19,9 4,0 Verksamhetens nettokostnader -10,2-2,1 Finansnetto -3,2-19,4 Resultatförändring 6,6 30,0 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Nettokostnads- och intäktsökning Nettokostnader Intäkter Differens För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. Av diagrammet kan vi konstatera att verksamheternas nettokostnader ökade snabbare än skatteintäkterna tom år Sedan år 2005 ökar verksamhetens nettokostnader långsammare än skatteintäkter och statsbidrag. År 2006 ökade verksamhetens nettokostnader med 2,1% och skatteintäkterna med 4,0%. Olika kostnaders andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning % Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Årets resultat Nära till sjöar och rekreation. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Av tabellen framgår det att verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2006 uppgick till 98 %. Finansnettot andel utgör %. Årets resultats andel 9 är 6 % år Kravet för god ekonomisk hushållning brukar vara 2 % och Fagersta kommun uppfyller alltså detta. Nämndernas budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall, innebär ett överskott på 8,0 Mkr. Mkr Kommunfullmäktige -0,1-0,1-0,1 Kommunstyrelsen 8,1 7,0 7,0 Varav: NVK (Norra Västmanlandskommunal teknikförbund) 4,8 4,7 6,7 NVU (Norra Västmanlands utbildningsförbund) -0,6-2,9 0,6 MBN/ Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd* och byggnadsnämnd 0,1 0,2 0,2 Utbildning- och fritidsnämnden -0,6-0,4 0,2 Socialnämnden 1,5-2,0 0,8 Summa nämnderna 9,0 4,7 8,0 * Miljö- och byggnadsnämnden (MBN) upphörde och Västmanland- Dalarna miljö- och byggnadsnämnd bildades. Nämndernas överskott ökar med 3,3 Mkr från år 2005 till år Orsaken är framförallt att Socialnämnden, NVU och NVK förbättrar resultatet kraftigt. Kommunfullmäktiges underskott orsakas av att överförmyndarverksamheten är hårt belastad. Kommunstyrelsens budgetöverskott på 7,0 Mkr beror främst på att NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) gör ett stort överskott mot budget på 6,7 Mkr. NVK:s positiva resultat har sin förklaring i att medel för oförutsedda behov inte nyttjats fullt ut, av 4,2 Mkr har 4,0 Mkr inte tagits i anspråk. Orsaken i övrigt är uppskjutna underhållsåtgärder. Verksamhetsfastigheterna ger 0,5 Mkr i överskott och industrifastigheterna 0,2 Mkr i underskott mot budget. Bostäderna ger 0,9 Mkr i överskott mot budget. Bostädernas resultatmässiga underskott är 0,1 Mkr. Gatuverksamheten ger 1,0 Mkr i underskott pga ökade underhållsåtgärder. Vatten och avlopp ger ett överskott på 0,3 Mkr. Renhållningsverksamheten går bra med 0,5 Mkr i positivt resultat. Överskottet inom VA- och renhållningsverksamheterna fonderas inom NVK och går tillbaka till respektive kollektiv. NVU gjorde ett överskott mot lagd budget med 0,7 Mkr. Orsaken är att avsättningen till pensioner minskade med 0,3 Mkr mot budgeterad ökning på 0,7 Mkr, en differens på 1,0 Mkr. Verksamheten gjorde alltså ett underskott mot budget med 0,3 Mkr. (För ytterligare info se resp. förbunds årsredovisning).

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens förvaltningar lämnade ett överskott på ca 1,5 Mkr bl a beroende på vakanta tjänster och outnyttjade reserver för oförutsedda behov samt uppskjutet projekt för elektronisk fakturahantering. Räddningstjänsten visar ett underskott på 4,2 Mkr. Av underskottet beror 1,8 Mkr på kostnad avseende kommunikationsutrustning som är ett villkor för medlemskapet i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund) Verksamhetens underskott i övrigt är 2,4 Mkr som orsakas av att sparkrav på 1,0 Mkr inte kunnat genomföras samt ökade personalkostnader. Utbildnings- och fritidsnämnden lämnar ett överskott på 0,2 Mkr. Förskole- och dagbarnvårdarverksamheten redovisar ett underskott på 0,5 Mkr. Orsaken är främst ökade personalkostnader för att tillgodose ökat platsbehov. Grundskolan lämnar ett underskott på 0,5 Mkr. Underskotten balanseras bl a av överskott inom avsatta medel för oförutsedda behov. Socialnämndens överskott på 0,8 Mkr beror på överskott inom arbetsmarknadsavdelningen med 0,5 Mkr och att bufferten för oförutsedda kostnader gav ett överskott på 0,5 Mkr. Även äldreomsorgen gjorde ett överskott på 0,5 Mkr. Mindre underskott noteras inom individ- och familjeomsorgen, LSS och psykiatri. (För mer information angående nämndernas verksamhet, se respektive nämnds verksamhetsberättelse.) Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över- och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. 10 Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Fagersta kommun har under år 2006 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Investeringsutgifterna per nämnd framgår av tabellen nedan (Mkr):: Nämnd Nettoinvesteringar Kommunstyrelsen 15,5 Utbildning- och fritidsnämnden 0,9 Socialnämnden 1,0 Summa 17,4 Kommunstyrelsen har genom entreprenören NVK avslutat den ombyggnation av äldreboendet Malmen som påbörjades år Investeringen år 2006 uppgår till 3,0 Mkr och totalt beräknas investeringen till 30,0 Mkr. Nytt ridhus i Hedkärra har påbörjats till en utgift av 5,7 Mkr och totaltinvesteringen är 7,7 Mkr. Risbroskolans hus 1 samt Brinellskolans hus D har fått nya ventilationsanläggningar för 4,2 Mkr. Badrum på äldreboendet Koltrasten har handikappanpassats för 0,4 Mkr. Investering i ny ventilation på Norbergsvägen 19 har påbörjats till en kostnad av 1,3 Mkr. Kommunstyrelsen har dessutom investerat i kommunens bredbandsnät för 1,4 Mkr. Utbildnings- och fritidsnämnden har köpt datorer till grund- och förskolan för 0,2 Mkr och satsat 0,6 Mkr på inventarier. Socialnämnden har investerat i inventarier till de särskilda boendena och övriga verksamheter för 1,0 Mkr. För mer information, se investeringsredovisningen samt respektive nämnds verksamhetsberättelse. Över- och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Ekonomisk översikt och analys Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Likviditetsutveckling (Mkr) Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har fungerat bra under året med tillförlitliga prognoser och det har skett en utveckling av verksamhetsrapporteringen. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Har behandlats i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts. Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: ❶ Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. ❷ Pensionsmedelsförvaltning ❸ Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränteplaceringar för att medlen skall vara likvida. De likvida medlen låg vid årsskiftet på 100,8 Mkr, en minskning med 15,2 Mkr sedan ett år tillbaka. Detta trots 11 det starka resultatet på 28,4 Mkr. Orsaken till att de likvida medlen minskar är framförallt att 40 Mkr under år 2006 investerats i övrig långsiktig medelsförvaltning och 10 Mkr i pensionsmedelsförvaltningen. De kortfristiga fordringarna har ökat med 4,7 Mkr vilket påverkar kassaflödet negativt. Övriga kortfristiga skulder har ökat med 3,7 Mkr vilket påverkar kassaflödet positivt. För ytterligare information, se Finansieringsanalysen. Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA-KL av PFAavtalet. År 2006 har PFA-avtalet ersatts av KAP-KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP-KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA-KL). Avsättningar (KAP-KL) Kommunen har för perioden beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet KAP-KL till individuell andel. Den del av åtagandet som enligt avtalet inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick vid årsskiftet till 23,8 Mkr. I enlighet med finanspolicyn har under året 21,1 Mkr, motsvarande avsättningen , placerats inom ramen för pensionsmedelsförvaltningen. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA-KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden avsatt 71,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Denna

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som uppgick till 290,1 Mkr. Pensionsförpliktelser Mkr Avsättningar (KAP-KL) 21,1 23,8 Ansvarsförbindelse (PA-KL) 267,8 290,1 Summa 288,9 313,9 Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Etiska och miljömässiga hänsyn tas i placeringarna. Enligt Finanspolicyn får placeringar inte göras i företag vars omsättning från tillverkning eller försäljning av krigsmaterial, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller kommersiell spelverksamhet överstiger 5 procent. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA-KL) som upparbetats t o m Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. Förvaltning av pensionsskuld (Mkr) 2005/2006 var konsolideringen 112,8 %. Konsolideringen har ökat under år 2006, beroende på lyckosamma placeringar. Marknadsvärde Mkr Tillgångarna 79,3 114,7 Skulden 71,7 101,7 Konsolidering % 110,5 112,8 Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 22,5 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 20 procent av portföljen. En minskning från då andelen aktier var 33 %. Anledningen till minskningen i aktieandel är golvhöjningen från 100 % till 105 %, detta gör att marginalen till golvet minskar och därmed maximalt tillåten andel aktier. Räntebärande placeringar utgör 80 procent eller 92,2 Mkr. Som likvida placeringar ligger 26,3 Mkr motsvarande 23 % av tillgångarna. Anledningen till detta är att de nyavsatta medlen ännu ej är fullinvesterade. Avsikten är att 15 Mkr skall investeras i AB Pensionsfastigheter som kommunen är delägare i. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. Tillgångsallokering (Mkr) Totalt utländska aktier 8 % AIO 6 % Totalt svenska aktier 6 % Fastigheter 1 % Totalt realräntor 57 % Totalt nominella räntor 23 % Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 105 %. Under året har säkerhetsnivån höjts från 100 % till 105 % i konsolideringstermer. Det innebär att en viss del av tidigare konsolideringsvinst låses in. Marginalen till säkerhetsgolvet är 6,9 %, vilket innebär att tillgångarna kan minska med 6,9 % i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellerna visar att vid årsskiftet 2005/2006 var konsolideringen (värdet på tillgångarna/ värdet på skulden) 110,5 procent och vid årsskiftet Under året har 31,1 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 92,3 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i slutet av ,1 Mkr avser avsättningen (KAP-KL) i balansräkningen tom och 71,2 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA-KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på portföljen har ökat med 25 % sedan starten i slutet av år

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Tillgångar (kkr) Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfört värde Realräntor Sv statens realränteobligation Obligation Cloverie Investor obligationslån Svensk Exportkredit Totalt i realräntor Aktieindexobligation Kommuninvest aktieindexobligation Aktiefonder Global aktieindexfond Svensk index etisk Totalt i fonder Fastigheter Pensionsfastigheter 854 0,7 854 Likvidkonto Likvida medel Summa Resultatpåverkan av förvaltningen Pensionsförvaltningen har påverkat resultatet positivt med kkr. Resultatet återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårs period. Under 2006 har 40 Mkr investerats i övrig långsiktig medelsförvaltning. Samtliga placeringar är kapitalgaranterade vilket innebär att kommunen vid förfall erhåller minst det bokförda beloppet. Tillgångar (kkr) Marknads- Marknads- Bokfört värde värde värde Nominella räntor Nordea spreadobligation Utländska aktier Kommuninvest Etik Världen Morgan Stanley AIO Världskorg UBS AIO Emerging Markets Kassa i SEB Summa Resultatpåverkan av förvaltningen Under året har resultatet påverkats positivt med 449 kkr av förvaltningen. Låneskuldutveckling (Mkr) övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Soliditet (procent) Soliditet Inkl. pensionsskuld Ekonomisk översikt och analys genom lyckade placeringar av den starka kassan. År 2006 försämrades finansnettot med 3,1 Mkr. Orsaken till försämringen är en lägre aktieutdelning från VB-sfären. Under år 2006 har kommunen erhållit aktieutdelning från VB-sfären med 8,7 Mkr och ränteintäkter samt realisationsvinst på de finansiella placeringarna var 5,0 Mkr. Borgensförbindelser (Mkr) Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2006 en soliditet på 79 procent exklusive pensionsskulden och 24 procent inklusive. År 2005 var rikssnittet exklusive pensionsskulden 53 procent och inklusive 21 procent. Fagersta kommun har alltså en markant bättre soliditet exklusive pensionsskulden men ligger bara något över rikssnittet inklusive denna. Kommunen har en relativt hög pensionsskuld i jämförelse med snittet för Sveriges kommuner. Orsaken är bl a att kommunen minskat kraftigt i storlek. Finansnetto (Mkr) Intäkter Netto Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet. Kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990-talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999, minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 45,2 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader Kostnader Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens lån. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader. Finansnettot har sedan 1998 förbättrats med 20,2 Mkr vilket motsvarar ca 1 krona på skatten. De starka ekonomiska resultaten sen år 2000 har förbättrat kassaflödet kraftigt. De finansiella intäkterna har ökat 14 Den unika handelsboden på Hembygdsgården, väl värd ett besök.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 20,8 procent i respektive bolag. Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 8,7 Mkr till Fagersta kommun under Norra Västmanlands kommunalteknikförbund startade verksamheten den 1 januari Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. Fagersta kommun lämnade 23,5 Mkr i bidrag I kommunkoncernen ingår även Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Fagersta kommuns bidrag uppgick år 2006 till 55,6 Mkr. Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland- Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd. Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Fagersta kommuns bidrag uppgick till 4,3 Mkr år Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagerstas kommuns bidrag uppgick till 1,7 Mkr år Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Kommunen är även delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken uppgick år 2006 till 3,4 Mkr. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta var 0,4 Mkr år Småbåtshamnen i Västanfors. Framtiden Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90-talet var kommunens ackumulerade resultat 62,3 Mkr. Resultaten år på sammanlagt 196 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Vid millennieskiftet hade Fagersta kommun en soliditet på 6 % inkl pensionsskulden. Soliditeten inkl pensionsskulden är nu 24 %. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Den nya lagstiftningen angående God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ställer ökade krav på kommunerna vad gäller en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Mål och riktlinjer skall finnas för en god ekonomisk hushållning. Fagersta kommun har sedan år 2000 av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsregler som svarar upp mot ställda krav. Budgetperioden kommer att innebära rationaliseringar och verksamhetsanpassningar inom den kommunala verksamheten. Huvuddelen av Per-Ols skolan kommer att stänga pga vikande elevunderlag. Elevunderlagsminskningen kommer inom några år att flyttas från grund- till gymnasieskolan och därmed ställs det krav på verksamhetsanpassningar även där. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 90 år. Det krävs allt mer resurser för att kunna tillgodose behoven.

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En utredning angående konsekvenserna av den låga investeringsnivån har gjorts. Det kan konstateras att kapitalförstöring inte sker utan att underhålls- och investeringsnivån ligger på en acceptabel nivå. I framtiden kommer dock underhålls- och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VA- kollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott öronmärkts för underhållsåtgärder (se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Kommunen har även efter 2006 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kommunen är sedan den 10 mars 2004 skuldfri. Investeringsvolymen kommer under år 2008 att öka om beslut fattas att bygga flerfamiljshus i centrala Fagersta. Det finns förutsättningar för att kommunen även fortsättningsvis ska klara investeringar utan att behöva ta upp lån. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen, för att klara kostnadsökningen. Arbetslösheten var 3,0 (jan 06= 4,4 %) procent i Fagersta i januari Genomsnittet för riket var 3,6 % (jan 06=4,3%)) procent. Det senaste året har alltså i jämförelse med genomsnittet för riket, varit positivt gällande arbetsmarknaden i Fagersta kommun. Detta gäller framförallt ungdomsarbetslösheten som minskat kraftigt. Kostnaderna för socialbidrag har minskat från 4,0 Mkr 2005 till 3,5 Mkr år 2006, men kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ökat med 1,1 Mkr. Under 2007 förväntas arbetslösheten fortsätta att minska såväl på nationell- som lokal nivå. Detta skulle vara mycket positivt för kommunens ekonomi, då det skulle medföra högre skatteintäkter och lägre kostnader för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Riksdagen har beslutat om försämrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen och detta kan leda till ökade kostnader för socialbidrag. Samtidigt kan kostnaderna minska om fler söker sig ut på arbetsmarknaden. 16 Problemet på lite längre sikt kommer förmodligen inte att vara en ökad arbetslöshet utan att kunna rekrytera kvalificerad personal såväl till Fagersta kommun som företagen på orten. Den tilltagande arbetskraftsbristen kan medföra löneglidning och därmed ökade kostnader. Inom barnomsorgen kan behoven öka något under kommande år då fler barn föds jmf med några år tillbaka. Antalet födda var 124 år 2006, en marginell minskning från 2005 då antalet var 127. De statliga bidragen till ökad personaltäthet samt ökade födelsetal gör att behoven av förskollärare ökar. Det kan bli problem med personalförsörjningen, då samtliga kommuner kommer att ha stora rekryteringsbehov. NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. Nämnden ingår i Avesta kommuns organisation och Fagersta kommun köper tjänster från organisationen. En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norbergs, Skinnskattbergs och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Nämnden har startat sin verksamhet i januari Kommunfullmäktige fattade den 25 oktober 2005, ett inriktningsbeslut om att Fagersta kommuns räddningstjänst ska gå in i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Avesta, Norberg och Hedemoras kommuner är övriga medlemmar. Fagerstas kostnadsandel i förbundet är 19,5%. Kommunfullmäktige beslutade att räddningstjänstens förebyggande verksamhet ska prioriteras framför den utryckande. Utryckningsstyrkan skall vara heltidskår dagtid med 1+4 och deltid övrig tid samt helg 1+5. Befolkningsutveckling Ekonomisk översikt och analys Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990-talet minskade befolkningen med över personer eller ca 9 procent. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Efter att kommunen haft en positiv befolkningsutveckling år 2005 med 39 personer, minskade

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt och analys befolkningen med 68 personer under år Flyttnettot var -38 år Under året flyttade 697 personer till kommunen vilket var 64 personer fler än Antalet utflyttade ökade kraftigt till 735 vilket var 176 personer fler än Födelsenettot var -34 personer, 158 personer avled och 124 föddes. De befolkningsprognoser som kommunen arbetar med visar att ett positivt flyttnetto är nödvändigt för att befolkningen inte skall minska de närmaste åren. Anledningen är en åldrande befolkning och allt för få i fertil ålder. Sjukfrånvaro Långtidsfrånvaron (Sjukperiod 14 dagar och längre) har under år 2006 ökat från 29,6 dagar per anställd till 30,4, medan korttidsfrånvaron (1-14 dagar) ökat från från 7,2 dagar till 7,4 dagar per anställd. Kommunfullmäktige har avsatt 5,8 Mkr till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. För ytterligare information, se den personalekonomiska redovisningen. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Långtidsfrånvaron Korttidsfrånvaron Mkr Löneökning med 1 procent - 3,0 10 heltidstjänster +/-3,0 Ökade socialbidragskostn 10 procent + 0,4 Förändrad likviditet med 10 Mkr +/-0,3 Förändrad utdebitering med 1 kr +/-20,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv +/-4, Diagrammet visar den genomsnittliga kort- och långtidsfrånvaron åren Claes Becker Ekonomichef Sköna, vackra Fagersta, vy nordväst mot Kratten. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Mål Målet med den personalekonomiska redovisningen är att redovisa de verkliga personalkostnaderna sätta mål inom det personalekonomiska området göra bokslut likvärdigt det ekonomiska bokslutet upptäcka, värdera, analysera, åtgärda och ha möjlighet att ekonomiskt följa upp delar inom det personalekonomiska området, där vi anser att kostnaderna är betydande och vinster möjliga. Sysselsättningsgrad 39 % av kommunens arbetstagare är deltidsanställda. Av det totala antalet arbetstagare är 3 % män och 36 % kvinnor deltidsanställda Sysselsättningsgrad Heltid 61 % Deltid 39 % Antal anställda och personalkostnader Kommunen hade : 868 tillsvidareanställda samt 176 visstidsanställda totalt personer vilket är en minskning med 6 anställda jämfört med Antalet arbetstagare fördelat per anställningsmyndighet (tillsvidare- och visstidsanställda) Antal anställda Anställningsmyndighet Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden 12 Socialnämnden Utbildnings- och fritidsnämnden Totalt Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, 335 Mkr, vilket motsvarar 55 %. Frånvaro Av den totala arbetstiden utgör 26 % frånvaro enligt diagrammet nedan. De vanligaste frånvaroorsakerna är semester, sjukdom, studier och föräldraledighet. Under rubriken övrig ledighet ingår bl a militärtjänstgöring, fackligt arbete och studier. Den totala frånvaron är oförändrad jämfört med år Det genomsnittliga antalet sjukdagar per anställd har ökat från 36,8 dagar år 2005 till 37,7 dagar år Åldersfördelning Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen är 45,4 år. 41 % är 50 år eller äldre, 49 % är i åldern år och 10 % är 29 år eller yngre. Åldersfördelning (%) Stugan i småbåtshamnen i Västanfors i sommarsolens värme. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE personalekonomisk redovisning Frånvaro Arbetad tid 74,0 % Semester 10,3 % Sjukdom 8,2 % Övrigt 4,2 % Föräldraledighet 3,3 % Rekrytering och personalrörlighet Sammanlagt har 37 arbetstagare tillsatts på tillsvidareanställningar under året. Detta bedöms som en mycket låg personalomsättning. Några svårigheter att rekrytera personal har inte funnits. Vissa problem börjar dock uppstå vid rekrytering av behöriga arbetstagare inom barnomsorgen. Några större pensionsavgångar beräknas inte ske de närmast kommande åren. Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning år 2005 samt år % Total sjukfrånvarotid 8,6 8,7 Därav långtidssjukfrånvaro 66,6 62,1 Sjukfrånvarotid kvinnor 9,4 9,3 Sjukfrånvarotid män 5,5 6,2 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 4,7 5,3 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 7,9 8,4 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 10,8 10,1 Arbetsmiljö Förvaltningarna arbetar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Till stöd och hjälp för detta arbete finns företagshälsovården. Kommunen anslog kr till denna verksamhet, vilket innebar ca 780 kronor per anställd och år. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 86 procent av de anställda är kvinnor. En partsgemensam arbetsgrupp har under året arbetat fram ett förslag till jämställdhets- och mångfaldspolicy. Medellönen för kvinnor var kr och för män kr/månad. Handelsboden på Hembygdsgården. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning Framtiden Ett energi/klimatseminarium planeras. Kommunen kommer att arbeta vidare med att informera anställda, förtroendevalda och medborgare om miljöarbete inom kommunen. En skötselplan för tätortsnära naturområden ska produceras. Naturvårdsprogrammet för Fagersta ska färdigställas. Miljöredovisning Verksamhetsbeskrivning Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljökvalitets- och folkhälsomålen. Kommunerna har genom sin närhet till dig som medborgare en viktig uppgift i att föra en dialog om hur vi ska nå våra miljömål. Dialogen är viktig såväl för att informera om, lyssna av och för att sedan förankra miljömålen som för att genomföra de åtgärder som krävs för att vi ska kunna nå miljömålen. Fagersta kommun har flera betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen, dels genom myndighetsarbete, sitt ansvar för samhällsplanering och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering kan ge ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå. Agenda 21-processerna är en bra grund för att vidareutveckla arbetet med miljömålen. Andra exempel är miljöplaner, översiktsplanering, lokala investeringsprogram, miljöredovisning och gröna nyckeltal samt kommunens målbild som ska integreras i detta arbete. Kommunerna kan anpassa arbetet med miljömålen till att integreras i egna pågående processer inom kommunen som har stor betydelse för miljön, t ex i infrastrukturplanering och utveckling av trafiksystem, utveckling och bevarande av grönområden, energi- och vattenförsörjning, fastighets- och bostadsutveckling samt skydd och vård av vårt kulturarv. Pågående projekt som anknyter till miljömål Översiktsplanering. Översiktsplanens olika teman och områdesvisa ställningstagande har miljöbedömts. Miljöpolicy en kemikalieinventering har utförts på alla förskolor och grundskolor i kommunen samt olika enheter inom den sociala förvaltningen och kommunledningskontoret. De mest olämpliga produkter avlägsnades och hämtades av VAFAB som farligt avfall. En kemikaliemanual har lagts ut på kommunens intranät men information om kemikaliehantering, egenkontroll och databas innehållande säkerhetsdatablad för centralt inköpta kemiska produkter. 20 Arbetet har påbörjats med att genom arbetsplatsträffar informera anställda och förtroendevalda om villkoren för ett långsiktigt uthålligt samhälle. Ekologen har hållit informationsträffar för olika föreningar angående arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle och om kommunens miljöarbete. Kommunen har producerat en guide till Naturstigar i Fagersta som har delats ut till skolor, bibliotek och turistkontoret. Guiden har lagts ut på kommunens hemsida och extra kopior har tryckts upp för Fagerstabor som saknar dator. Restaureringsarbete utfördes i Jonhagens naturreservat. Kommunen bidrog med medel till Fågelskådarna i Fagersta för deras restaureringsarbete i Backgården. Kommunen köper miljövänlig el genom NVK Fikapaus vid rastplatsen vid Eskiln.

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE redovisningsbegrepp och ordlista Redovisningsbegrepp och ordlista Redovisningsbegrepp och ordlista Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder inkl avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande bruk. Avskrivningar Den värdeminskning (förslitning) som årligen sker på en anläggningstillgång, baserat på anskaffningsvärdet inkluderat omkostnader dividerat med den ekonomiska livslängden. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser som är säkra, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då dessa ska infrias och betalas ut. Eget kapital Består av anläggningskapital (bundet i anläggningar m m) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansiella anläggningstillgångar Aktier, obligationer, långsiktiga fordringar, avskrivning sker ej. God redovisningssed En faktisk förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga dvs man ska inte motgå lagar och uttalanden från den teoretiska verksamma expertisen såsom rekommendationsorganen. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten som skall betalas inom ett år. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt (förmågan att betala sina skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Lån som är på längre än ett år och innehåller ränteutgifter. Materiella anläggningstillgångar Kan vara fastigheter, byggnader, mark, maskiner och inventarier som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag mm. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Kan vara lager, förråd, kontanter, och kundfordringar (kortsiktiga). Periodisering Fördelning av inkomster och utgifter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Skuldsättningsgrad Hur stor del av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet Ett nyckeltal som visar procentuellt den del av totala tillgångar som är egenfinansierad, eget kapital dividerat med balansomslutningen (totalt kapital). Visar betalningsförmågan på längre sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. 21

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Innehåll. Fagersta här får du kreativitet. Hur fördelades dina skattepengar 2010?

Innehåll. Fagersta här får du kreativitet. Hur fördelades dina skattepengar 2010? Årsredovisning 2010 2 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Innehåll Fagersta här får du kreativitet Översikt, organisation och politik Innehåll..................................... 2

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Personalstatistik Bilaga 1

Personalstatistik Bilaga 1 Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

HSB Brf Pargas Årsredovisning 2015

HSB Brf Pargas Årsredovisning 2015 HSB Brf Pargas Årsredovisning 2015 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Org Nr: 716416-6501 HSB Bostadsrättsförening Pargas nr 195 i Stockholm Räntekostnader 13% Totala kostnader Personalkostnader 2%

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2016 31/8 2017 HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ Org Nr 746000-5171 HSB Brf Järven Verksamhetsplan 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8

Fagersta kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2009 Revisionsrapport KPMG 7 oktober 2009 Antal sidor 8 ABCD Fagersta kommun Granskning av delårsrapport 2009-08-31 Revisionsrapport

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

HSB Brf Trångsund i Trångsund ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING

HSB Brf Trångsund i Trångsund ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING HSB Brf Trångsund i Trångsund ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2018 2018 ORDLISTA ÅRSREDOVISNING En bostadsrättsförening är enligt bokföringslagen skyldig att för varje år upprätta en årsredovisning i enlighet

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF SKEPPSBYGGAREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF RINGSTED I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ 1 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

HSB Brf Husbonden i Trångsund ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING

HSB Brf Husbonden i Trångsund ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING HSB Brf Husbonden i Trångsund ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2018 2018 ORDLISTA ÅRSREDOVISNING En bostadsrättsförening är enligt bokföringslagen skyldig att för varje år upprätta en årsredovisning i enlighet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö

ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Lessö i Malmö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB

Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB Delårsrapport för Vilhelmina Bostäder AB 2004-01-01-2004-06-30 Vilhelmina Bostäder AB 1(11) Styrelsen och verkställande direktören för Vilhelmina Bostäder AB får härmed avge delårsrapport för perioden

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF DALSLUND I BURLÖV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ATT LÄSA EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGEN Från och med år 2014 har årsredovisningarna fått ett delvis nytt utseende. Orsaken

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer