Innehåll. Fagersta här får du kreativitet. Hur fördelades dina skattepengar 2010?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Fagersta här får du kreativitet. Hur fördelades dina skattepengar 2010?"

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 2 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Innehåll Fagersta här får du kreativitet Översikt, organisation och politik Innehåll Händelser under året Politisk kommentar Politiska mål Organisationsschema Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Personalekonomisk redovisning Redovisningsbegrepp och ordlista Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Finansiella rapporter Finansiella rapporter Resultaträkning (inkl. koncernöversikt) Finansieringsanalys Balansräkning Noter Sammanställd driftredovisning Sammanställd investeringsredovisning Total driftredovisning Total investeringsredovisning Diverse Redovisningsprinciper Revisionsberättelse Produktion: Hatech Digital grafisk produktion 2011 Foto: omslagsbild: Järnet som framställdes här i våra trakter på 1600-talet stämplades med bilden av en lilja som kännetecken. Ursprunget till den liljan sägs vara ormbärsörten, paris quadrifolia, som växer rikligt här i våra trakter. Kännetecknet lever vidare genom vår grafiska profil där ett stiliserat ormbär ingår. Foto: Merja Hellstrand. Fagerstahallens chef Staffan Larsson diskuterar utvecklingsplaner med Ingrid Edlund ledamot i kommunfullmäktige. Hur fördelades dina skattepengar 2010? s verksamhet finansieras till största delen av skatter som tas ut från kommuninvånarnas inkomster. För 2010 kostade kommunens verksamheter ca 576 Mkr. Av dessa kommer ca 481 Mkr från invånarnas kommunalskatt. Resten, ca 102 Mkr, kommer från generella statsbidrag. Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: Verksamhet kr Äldreomsorg och sjukvård ,72 Grundskola F-9 och fritidshem ,14 Gymnasieskola och vuxenutbildning ,20 Förskola ,31 Särskola ,96 Kulturell verksamhet ,10 Fritidsverksamhet ,01 Individ och familjeomsorg ,07 LSS/Psykiatri ,45 Kommunalteknisk verksamhet ,54 Kollektivtrafik ,63 Räddningstjänst ,67 Bidrag till stiftelser och föreningar ,24 Arbetsmarknadsåtgärder ,41 Bygg och miljö ,80 Försörjningsstöd ,13 Bostadsanpassning ,29 Näringsliv ,33 Övrig verksamhet ,00 SUMMA 100 kr

3 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik 3 Händelser under året Vilken färg vill ni ha? undrar kanslichef Anders Kilström. Flickorna har nämligen vunnit varsin Fagersta t-shirt på sitt studiebesök i kommunhuset. Malin Andersson och Tina Lainas är nya skeppare på Petrolia som går ut till oljeön i Åmänningen. Kommunalrådet Stig Henriksson tar i med bultsaxen för att knipsa av stål - bandet vid invigningen avgaspannorna som återvinner värme ur gasolugnarna på Fagersta Stainless AB. Vi ska på skattjakt i kommunhuset!

4 4 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Ljuset i tunneln Om inte uttrycket numera efter årtionden av vanskötsel lätt kunde missförstås, så kunde man säga att Fagersta går som tåget! Krisåren har förbytts i en närmast dånande högkonjunktur, företagen går bra, nyföretagandet fördubblat, kommunens ekonomi är stabil, arbetslösheten jämförelsevis låg och inflyttningen hög. Befolkningen ökade med hela 194 personer netto under 2010 siffror vi inte varit i närheten av sedan 60-talet och den största procentuella ökningen i Västmanland! Till glädjeämnena får numera också räknas att ha genomfört ett prickfritt allmänt val utan överklaganden och omval. Guldkorn finns med jämställdhetsprojektet, Tillväxtgruppens arbete, Norra Västmanlands Samordningsförbunds goda resultat och 16:e bästa plats av 290 kommuner när det gäller pensionärernas nöjdhet med hemtjänsten för att bara nämna några. Guldkornen lyser men det är i den mer kommunalgrå vardagen vi prövas; med friskt vatten i kranarna, fungerande snöröjning även vargavintrar, en skola under utveckling och en förskola som föräldrarna är trygga med och barnen växer i. En socialtjänst som förmår hjälpa, stötta och stärka kommunmedborgare i behov av detta. Och inte minst en administration som stöder alla verksamheter snabbt, korrekt och lyhört. För att nu nämna några exempel! På investeringssidan har det blivit stora skillnader mellan budget och redovisning. Tunga investeringar i kulturhus har skrinlagts, omtag har gjorts för LSS-boendet och kravet på kvävereduktion i avloppsreningsverket troligen dragits tillbaka. Det betyder att de tunga investeringarna 2010 gått till fritidssektorn med ny ispist på Fagerliden och ventilation mm på IP. Vi har även under året gjort kommunens del av förberedelser för handelsplatsen som intressenter vill satsa på. Trots en del satsningar i budgeten har verksamheterna fått slita hårt för att lösa sina uppgifter i enlighet med den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen. Överlag har man där gjort ett mycket gott arbete vilket kommunens totala resultat också pekar på. Problem finns dock kvar; en segsliten tvist med kyrkan angående fritidsverksamheten. Norra Västmanlands Utbildningsförbund har, trots ett ambitiöst arbete, svårt med elevflykten till större städer och därigenom också svårt att hålla budgeten. Befolkningsökningen beror till stor del på inflyttning av utlandsfödda vilket förstås innebär en möjlighet för en kommun så hårt plågad av befolkningsminskning tidigare decennier, men också en stor utmaning för det hitintills så framgångsrika integrationsarbetet i Fagersta. Den totala arbetslösheten har alltså minskat med hela 25 % jämfört med för ett år sedan, men ungdomsarbetslösheten biter sig fast. Skolans resultat måste gå från ok till minst VG och initiativ måste tas för att få fart på bostadsbyggandet så utmaningar saknas inte. Men det är med förtröstan och ett stort tack till alla som bidragit vi kan lägga 2010 års verksamhet till handlingarna och med tillförsikt möta framtiden. Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande Under året genomfördes också ett framgångsrikt arbete för att rädda den hotade tåglinjen 54 mellan Gävle-Fagersta-Örebro.

5 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik 5 Politiska mål Målbild Fagersta Övergripande mål s övergripande mål är att vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Förutsättningar: Vi arbetar målmedvetet för en positiv befolkningsutveckling genom ökad inflyttning. Medel: Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för männiksor i familjebildande ålder i stor städerna och för de företag som kan dra nytta av kom - munens plusvärden de vi har samt de vi ska utveckla. Prioriteringar: Vi ska på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik! Byggande och boende! Tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi! Metod: En gemensam värdegrund har tagits fram som speglar målbilden. Budskap att kommunicera: Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva. Allt detta ger Livstid! Vill du prata om Målbild Fagersta är du välkommen att kontakta: Stig Henriksson, kommunalråd

6 6 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Organisationsschema över Krisledningsnämnd Fagersta kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Valnämnd Kommunstyrelse Socialnämnd Utbildnings- och fritidsnämnd Kommunkansli Ekonomiservice Personalkontor Upphandling och service Socialförvaltning Utbildnings- och fritidsförvaltning Kansli Information Centralarkiv Skola & näringsliv Beredskapsfrågor Ekonomisk administration Kravhantering Redovisning Personaladministration Upphandling Vaktmästeri Kopiering Växel & reception Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknads - avdelning Förskola Grundskola Särskola Kostservice Fritid Turism Kultur Kulturskola Bibliotek Föreningsarkiv Schema över samverkansorganisation Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Nämnd Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Norberg Västmanland-Dalarnas miljöoch byggförvaltning Plan & bygg Miljöenhet Kart & mät Miljöenhet Kart & mät Västmanland-Dalarnas gemensamma lönenämnd Nämnd Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg Västmanland-Dalarnas gemensamma löneavdelning Lönefrågor Norra Västmanlands Sam - ordningsförbund NVSam Styrelse Medlemmar: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland samt kommunerna i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg Norra Västmanlands Samordningsförbund Förbundet arbetar för att utveckla samverkan mellan myndigheterna inom rehabiliteringsområdet. Fagersta kommunfullmäktige Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund nvk Norra Västmanlands Utbildningsförbund nvu Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund sdr Tillväxtgruppen i Norra Västmanland tvg Direktion Direktion Direktion Styrelse Medlemskommuner: Fagersta, Norberg Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg Medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg Medlemskommuner: Fagersta, Norberg Fastigheter Gator Vägar Vatten Parker NVK:s förvaltning Avlopp Avfallshantering Lokalvård Skogsförvaltning IT-service NVU:s förvaltning Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare SDR:s förvaltning Operativ räddningsverksamhet Förebyggande verksamhet TVG:s kontor Näringslivsfrågor

7 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 7 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys sid 7-21 Personalekonomisk redovisning sid Redovisningsbegrepp och ordlista sid 24 Höstens kaskad av färger, vy från kommunhuset.

8 8 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Finansiell analys RK-modellen För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat - kapacitet och risk - kontroll utgör hörnstenar i modellen. Den finansiella analysen utgår från följande fyra aspekter som är viktiga att beakta: Vilken balans har kommunen haft mellan kostnader och intäkter under året och över tiden? Finns det varningssignaler? Hur utvecklas investeringarna? Resultat Kapacitet Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på lång sikt? Vilken betalningsberedskap finns? Finns det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen exponerad finansiellt? Risk Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Hur väl följs upprättade planer? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld.

9 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 9 Finansiell analys - Resultat och kapacitet Årets resultat Årets verksamhet uppvisar ett resultat på 25,8 Mkr års resultat före extraordinära intäkter och kostnader var 13,6 Mkr och resultatet förbättrades med 12,2 Mkr. Resultatutveckling (Mkr) Mkr Det s k balanskravet (KL 8 kap 5 ) tillämpades för första gången i bokslutet för Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler (se not 5 Justerat resultat). För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 procent av kommunens egna kapital, motsvarande 9,7 Mkr. Olika kostnaders och intäkters andel av skatte - intäkter, generella statsbidrag och utjämning % Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Årets resultat Analys av resultatförändring i jämförelse med år 2009 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade med 16,8 Mkr eller 3,0 %. Slutavräkning på 2009 års skatteintäkter uppgår till 0,3 Mkr och prognos för slutavräkningen avseende 2010 års skatteintäkter är 5,6 Mkr. Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,1 Mkr eller 0,6 %. Finansnettot försämrades med 1,5 Mkr eller 8,2 %. Förändring Mkr % Skatteintäkter, generella statbidrag, utjämning 16,8 3,0 Verksamhetens nettokostnader -3,1-0,6 Finansnetto -1,5-8,2 Resultatförändring 12,2 90 Nettokostnads- och intäktsökning Mkr Intäkter Nettokostnader Differens För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. År 2010 ökade verksamhetens nettokostnader med endast 0,6 % och skatteintäkterna med 3,0 %. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Av tabellen framgår det att verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2010 uppgick till 98 %. Finansnettots andel utgör 3 %. Årets resultats andel är 4 % 2010 och kravet för god ekonomisk hushållning brukar vara 2 %, uppfyller alltså detta. Kommunfullmäktiges ordförande Ann-Christine Andersson får hjälp att öppna skattkistan. Det är några av kommunens femåringar som är inbjudna på femårskalas i kommunhuset.

10 10 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Nämndernas nettokostnadsutveckling Förändring Mkr % Kommunfullmäktige inkl revision 1,2 1,2-1,6 Kommunstyrelsen 136,4 135,3-0,8 Varav: NVK 1) 28,5 26,1-8,4 NVU 2) 63,7 64,5 1,3 MBN 3) 4,1 4,6 12,2 SDR 4) 9,4 9,6 2,1 Lönenämnden 2,1 2,1 0 Utbildnings- och fritidsnämnden 200,3 195,1-2,6 Socialnämnden 235,4 244,2 3,7 Summa nämnderna 573,2 575,7 0,4 1) Norra Västmanlands kommunalteknikförbund 2) Norra Västmanlands utbildningsförbund 3) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 4) Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Nämndernas nettokostnader ökade med 0,4 % Kostnadsstruktur Förändring Mkr % Löner, sociala avgifter och personalsociala kostnader 381,5 410,6 7,6 Varav lön och ersättningar 275,6 295,7 7,3 Varav sociala avgifter 103,9 111,4 7,1 Pensionskostnader inkl löneskatt 28,3 32,1 13,4 Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter 148,2 147,0-0,8 Lokalkostnader (hyror, städ) 65,9 64,5-2,1 Bidrag och transfereringar 28,7 32,6 13,6 Övriga kostnader 33,9 33,3-1,8 Verksamhetens kostnader 686,5 720,1 4,9 Lönekostnaderna inkl sociala avgifter ökade med 7,6 % Den kraftiga ökningen orsakas delvis av ökade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som finansieras med statsbidrag. Intäktsstruktur Taxor och avgifter ökade med 3,1 %. Hyresintäkter avser uthyrning av kommunens fastigheter till NVK och Socialförvaltningens hyresintäkter. Bidrag ökade väldigt kraftigt och orsaken är ökade ersättningar från migrationsverket med 15,4 Mkr. Även bidrag för olika typer av arbetsmarknadsåtgärder ökade kraftigt. Resultatdisposition Av tabellen framgår resultatdispositionen t o m år (Kommunfullmäktige har ännu inte beslutat om resultatdisposition för år 2010). Kolumnen disponerat innehåller beslut tom budget Ändamål (Mkr) 2009 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 102,2 7,3 94,9 Underhållsåtgärder 20,0 10,0 10,0 Målbild Fagersta 35,6 32,7 2,9 Resultatutjämning 52,2 34,6 17,6 Hälsobefrämj åtg 9,9 7,9 2,0 Klimatbefrämjande åtg 5,0 0,9 4,1 Summa 245,3 93,3 152,0 Kommunalskatt Skattesatsen i var år ,99 procent. Under perioden har skattesatsen sänkts med 0,7 procentenheter eller 3,1 procent. Detta motsvarar kronor per år vid en inkomst på kr per månad. År 2001 var skattesatsen 2,12 % procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2010 är differensen 1,25 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,87 procentenheter. Kommunalskatt (%) % 23,0 22,5 22,0 21,5 21,0 20,5 20, Förändring Mkr % Taxor och avgifter 15,9 16,4 3,1 Hyror 35,4 33,7-5,0 Bidrag 56,8 81,6 43,7 Öviga intäkter 32,8 39,4 20,1 Verksamhetens intäkter 140,9 171,1 21,4 Investeringar (%) Nettoinvesteringar Mkr Bruttoinvesteringar

11 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 11 Soliditet % Soliditet Inkl pension Många beslut har klubbats igenom i kommunstyrelsen med denna klubba från 1985 gjord av masurbjörk och silverbeslag. Investeringsbudgeten 2010 var på hela 122,6 Mkr och utfallet endast 16,1 Mkr vilket ger en budgetavvikelse på 106,6 Mkr. Orsakerna är beslutet att avskriva planerna på ett kulturhus för 70 Mkr. Exploateringen av Norra Sjöhagen för totalt 9 Mkr belastade inte 2010 års investeringsbudget och det gjorde inte heller byggandet av ett LSS-boende för 15 Mkr. Utbildnings- och fritidsnämndens investeringsbudget ger ett överskott på 0,7 Mkr. Detta beror dels på kvarvarande budgeterade medel för infartsskyltar på 0,4 Mkr och dels på överskott från satsningen en till en, dator till varje elev, på 0,1 Mkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 0,5 Mkr. Orsaken är den nya korttidsavdelningen på Norrbygården. Investeringsutgifterna per nämnd framgår av tabellen nedan (Mkr): Netto Brutto Nämnd investeringar investeringar Kommunstyrelsen 9,9 10,1 Utbildnings- och fritidsnämnden 3,7 3,7 Socialnämnden 2,5 2,5 Summa 16,1 16,2 NVK är entreprenör för investeringar i fastigheter, gator, ledningar, va-verk och andra anläggningar. De största investeringarna under året är ny pist och värmeanläggning på totalt 5,6 Mkr. Västanfors IP har fått VVS- anläggningen ombyggd för 1,5 Mkr. Stallet i Hedkärra är ombyggt för 1,0 Mkr. Utbildnings- och fritidsnämnden har köpt datorer till grund- och förskolan för 2,2 Mkr. I övrigt är det inventarier som står för huvuddelen av investeringarna. Socialnämnden har investerat i inventarier till de särskilda boendena och övriga verksamheter för 2,5 Mkr. För mer information, se investeringsredovisningen samt respektive nämnds verksamhetsberättelse. Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den högre stapeln visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den lägre stapeln inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. har per den sista december 2010 en soliditet på 78 ( %) procent exklusive pensionsskulden och 31 ( %) procent inklusive. Den kraftiga förbättringen av soliditeten på 8 procentenheter inklusive pensionsskulden beror till stor del på att skulden minskat i storlek. År 2009 var rikssnittet exklusive pensionsskulden 52 procent och inklusive 18 procent. Finansnetto (Mkr) Mkr Intäkter Netto Kostnader Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens lån. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader. Finansnettot har sedan 2001 förbättrats med 12,8 Mkr. De starka ekonomiska resultaten sen år 2001 har förbättrat kassaflödet kraftigt. De finansiella intäkterna har ökat genom placeringar av den starka kassan. År 2010 förbättrades finansnettot med 3,4 Mkr. Under år 2010 har kommunen erhållit aktieutdelning från VBsfären med 10,8 Mkr och ränteintäkter samt realisationsvinst på de finansiella placeringarna var 11,0 Mkr.

12 12 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Risk och kontroll I detta avsnitt analyseras risker i kommunens ekonomi och hur dessa hanterats. Kommunens finansiella mål redovisas. Nämndernas budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall, innebär ett överskott på 6,3 Mkr. Mkr Kommunfullmäktige -0,1 0 0,1 0,1 Kommunstyrelsen 21,7 9,9 14,8 5,0 Varav: Fagersta Event Arena 11,0 NVK 1) 12,1 5,1-0,1 1,9 NVU 2) 2,9-1,0-3,0-1,7 MBN 3) 0,4 0,8 1,1 0,9 SDR 4) 0-0,3-0,1-0,1 Utbildnings- och fritidsn. -0,5-1,6-1,9 1,7 Socialnämnden 1,9 1,8 2,7-0,5 Summa nämnderna 23,0 10,1 15,6 6,3 1) Norra Västmanlands kommunalteknikförbund 2) Norra Västmanlands utbildningsförbund 3) Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 4) Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Nämndernas överskott minskar med 9,3 Mkr från år 2009 till år År 2009 var 11,0 Mkr av överskottet beroende på beslutet att inte finansiera en Event Arena. Kommunstyrelsens överskott beror på att 2,1 Mkr av anslaget för oförutsett och särskilda utredningar ger tillbaka 2,1 Mkr tillbaka. NVK (Norra Västmanlands kommunalteknikförbund) gör ett överskott mot budget på 1,9 Mkr. Medel för oförutsedda behov på 0,5 Mkr har inte nyttjats. Utförarenheterna gör ett överskott på 2,9 Mkr. Verksamhetsfastigheterna ger 0,8 Mkr i underskott och industrifastigheterna 0,7 Mkr i underskott mot budget. Bostäderna ger 0,8 Mkr i underskott mot budget och bostädernas resultatmässiga underskott är 1,3 Mkr. Gatuverksamheten ger 2,2 Mkr i underskott pga. ökade underhållsåtgärder. Skogsbruket ger ett överskott på 0,6 Mkr mot budgeterat avkastningskrav. Det resultatmässiga överskottet är 2,2 Mkr. Vatten och avlopp ger ett överskott på 3,0 Mkr. Renhållningsverksamheten ger ett underskott på 0,1 Mkr. Resultatet inom VA- och renhållningsverksamheterna fonderas inom NVK och går tillbaka till respektive kollektiv. Fonderade medel inom VA- verksamheten uppgår till 13,3 Mkr och inom renhållningen till 0,5 Mkr. NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) gjorde ett underskott mot lagd budget med 1,7 Mkr, främst beroende på högre interkommunala kostnader och att fler elever väljer att studera ett fjärde gymnasieår (För ytterligare info se resp. förbunds årsredovisning). Kommunstyrelsens förvaltningar lämnade ett överskott på ca 2,0 Mkr bl a beroende på vakanta tjänster och outnyttjade reserver för oförutsedda behov. Utbildnings- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 1,7 Mkr, samtliga verksamheter håller sig inom budget eller noterar endast mindre avvikelser. Överskottet kommer från kvarvarande medel avsatta för oförutsedda behov samt att särskolan gör ett överskott på 0,6 Mkr. Socialnämndens gör ett negativt resultat på 0,5 Mkr. Individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen gör underskott på 0,6 respektive 4,3 Mkr. Orsaken till äldreomsorgens underskott är ökat behov av korttidsplatser. LSS och psykiatri redovisar ett överskott på 3,6 Mkr. Färre personer har fått LASS insatser och budgeten för LSS- boendet används inte Administration och nämnd gör ett överskott på 2,1 Mkr, beroende på att medel för oförutsedda behov inte fördelats ut. Försörjningsstöd gör ett underskott på 0,6 Mkr (För mer information angående nämndernas verksamhet, se respektive nämnds verksamhetsberättelse.) Låneskuldsutveckling (Mkr) Mkr övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. Borgensförbindelser (Mkr) Mkr

13 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 13 Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 45,2 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över- och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Brandmän från Södra Dalarnas Räddningstjänst läser skattkartan för att kunna vägleda barnen på femårskalaset i kommunhuset. har under år 2010 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över- och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Taxor och avgifter har under 2010 ökat med 3,1 %. Nämnderna och kommunfullmäktige strävar efter indexmodeller som följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomisk- och verksamhets rapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har i stort sett fungerat bra under året med i huvudsak tillförlitliga prognoser. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Har behandlats i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts.

14 14 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys För att förbättra avkastningen på korta placeringar har fastränteplaceringar gjorts, certifikat och obligationer har också använts i förvaltningen. Kassalikviditet Matkok i skogen. Många hungriga förskolebarn väntar. 2,5 2,0 1,5 1,0 0, Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1.) Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. 2.) Pensionsmedelsförvaltning 3.) Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränte - placeringar för att medlen skall vara likvida. Bankinlåning (Mkr) Mkr Bankinlåningen låg vid årsskiftet på 37,5 Mkr, en minskning med 22,1 Mkr. Orsaken till den minskade bankinlåningen är minskade finansiella investeringar på 7,2 Mkr. De kortfristiga fordringarna ökar med 10,1 Mkr och de kortfristiga skulderna minskar med 17,0 Mkr, vilket påverkar kassaflödet negativt. För ytterligare information, se Finansieringsanalysen. Likviditeten är ett mått på kommunens förmåga att i rätt tid infria sina betalningsförpliktelser. De tillgångar som på relativt kort tid kan omvandlas till likvida medel är omsättningstillgångarna. Kassalikviditeten definieras som omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Förenklat är en kassalikviditet större än 1,0 bra, så till vida att kommunen inom en ettårsperiod kan betala de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten per den sista december år 2010 var 1,77. Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA-KL av PFA-avtalet. År 2006 har PFA-avtalet ersatts av KAP-KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP-KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA-KL). Pensionsförpliktelser (Mkr) Nämnd Avsättningar (KAP-KL) 37,4 41,6 Ansvarsförbindelse (PA-KL) 344,0 316,2 Summa 381,4 357,8 Pensionsportföljen 168,5 171,7 Återlånade medel 212,9 186,1 s totala pensionsåtagande är 357,8 Mkr. Marknadsvärdet i pensionsportföljen är 171,7 Mkr och kommunen har återlånat 186,1 Mkr. Avsättningar (KAP-KL) Kommunen har för perioden beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet PFA till individuell andel. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Den del av åtagandet som enligt avtalet som inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick per den sista december till 41,6 Mkr, en ökning med 4,2 Mkr.

15 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 15 Avsättningen avser pensionsförpliktelser för, NVU och NVK. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA-KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden avsatt 102,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Under 2010 lyftes 9,5 Mkr ur pensionsavsättningen för att finansiera ökade utbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som uppgick till 316,2 Mkr. Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Kommunen skall genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi, tobaks- och alkoholvaror eller kommersiell spelverksamhet som en väsentlig del av verksamheten. Kommunen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Kommunen skall ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar skall inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Kommunen skall även visa miljöhänsyn genom att, när man har relevanta faktaunderlag, inte direkt placera i bolag som bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna i Sverige. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA-KL) som upparbetats t o m Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. Söderberg & Partners har på uppdrag av analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 100%. Marginalen till säkerhetsgolvet är 10,0 procent, vilket innebär att tillgångarna kan minska med 10,0 procent i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellerna visar att vid årsskiftet 2010/2011 var konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) 110,0 procent och vid årsskiftet 2009/2010 var konsolideringen 108 procent. Konsolideringen har alltså förbättrats under Marknadsvärde Mkr Tillgångarna 168,5 171,7 Skulden 156,1 156,2 Konsolidering % 108,0 110,0 Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 42,1 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 24 procent av portföljen. Räntebärande placeringar utgör 66 procent eller 114,1 Mkr. Andelen i Pensionsfastigheter AB är 12,2 Mkr motsvarande 7 procent av portföljens värde. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. Tillgångsallokering (%) Kassa 9 % Svenska aktier 9 % Fastigheter 7 % Globala aktier 6 % Nominella räntor 15 % AIO 9 % Realräntor 51 % Förvaltning av pensionsskuld (Mkr) Täcks av fondering Täcks av kommunen Under året har 2,5 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 139,6 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i maj Under 2010 har 9,5 Mkr lyfts ur pensionsmedelsförvaltningen för att täcka ökade pensionsutbetalningar tom år ,1 Mkr avser avsättningen (KAP-KL) i balansräkningen tom och 109,5 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA-KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på insatt kapital har ökat med 32 %.

16 16 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Tillgångar Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfört värde (kkr) Nominella räntor UBS AIO global Barclays AIO global tillväxt Framtiden cert Barclays AIO Europa Totalt i nominella räntor Realräntor Bayerische landesbank Realränteobl GE Swedbank hypotek Svensk Exportkredit Sv statens realränteobl såld Sv statens realränteobl Sv statens realränteobl Totalt i realräntor Totalt räntor Aktiefonder Carlsson Sweden Micro Cap SEB Swedish Ethical SEB etisk global Skagen global Totalt i fonder Strukturerade produkter DNB Nor US Helath Care Nordea tillväxtmarknader SEB AIO kinesiska drakar Totalt strukturerade produkter Totalt aktier Fastigheter Pensionsfastigheter Sverige AB Alternativa tillgångar Valutaobligation Euro såld Likvida medel Totalt hela portföljen

17 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 17 Resultatpåverkan av förvaltningen Pensionsportföljens påverkan på kommunens redovisade resultat 2010 var 8,3 Mkr. Realisationsvinst försäljning av realränteobligationer uppgår till 5,1 Mkr. Ränteintäkter uppgår till 2,9 Mkr och aktieutdelning till 0,3 Mkr. Portföljens riskjusterade avkastning uppgår till 6,1 procent under året. Resultatet av pensionsmedelsförvaltningen återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Tillgångsallokering (%) Likvida medel 0 % Alternativa tillg. 5 % Svenska aktier 13 % Nominella räntor 39 % Utländska aktier 44 % Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårs period. Under 2010 har 17,2 Mkr investerats i överlikviditetsportföljen. Nedan framgår allokeringen av de medel som är avsatt till övrig långsiktig medelsförvaltning. inbjöd till paneldebatt om jämställdhet på internationella kvinnodagen den 8 mars 2010.

18 18 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Tillgångar Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfört värde (kkr) Nominella räntor Fingrid Oyj FRN Fortum LF hypotek FRN General Electric FRN Såld Indexob korträntestrategi Sthlms läns landsting FRN Swedbank hypotek FRN Landshypotek Såld Stockholms stad Såld Totalt i nominella räntor Svenska strukturerade produkter Nordea verkstadskorg SHB AIO OMX Totalt Utländska strukturerade produkter Barclays AIO S&P BRIC M.S AIO Världskorg RBS AIO Global SHB AIO Asien Kommuninvest etik världen såld UBS AIO Emerging Markets UBS AIO S&P Totalt Alternativa tillgångar SEK Råvaruobligation Windcap Totalt Likvida medel Summa Resultatpåverkan av förvaltningen Överlikviditetsportföljens påverkan på kommunens redovisade resultat 2010 var 1,2 Mkr. Portföljens riskjusterade avkastning var 2,5 procent.

19 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 19 Kommunkoncernen är delägare i Västerbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Elförsäljnings AB. Kommunens ägarandel är 20,8 procent och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 Mkr. Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 10,6 Mkr till under Norra Västmanlands kommunalteknikförbund startade verksamheten den 1 januari Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. lämnade 26,1 Mkr i driftbidrag I kommunkoncernen ingår även Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning Fagersta kommuns bidrag uppgick år 2010 till 64,5 Mkr. Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. s bidrag uppgick till 4,6 Mkr år Sedan år 2007 ingår Fagersta i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund). Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Medlemsbidraget uppgick till 9,6 Mkr år En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norberg, Skinnskattberg och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Nämnden startade sin verksamhet i januari Fagerstas andel av kostnaden för lönenämndens verksamhet uppgår till 2,1 Mkr lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. s bidrag uppgick till 1,9 Mkr år Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Kommunen är även delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken uppgick år 2010 till 3,6 Mkr. är delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norberg, och Skinnskattbergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Från oktober är även Sala, Surahammar och Hallstahammar medlemmar i förbundet. står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta var 0,5 Mkr år Omvärldsanalys och framtiden De globala ekonomiska utsikterna fortsätter att förbättras och SEB:s ekonomer drar nu upp prognosen för tillväxten i de rika industrialiserade länderna inom OECD ytterligare några snäpp och räknar med 2,8 procent tillväxt under både 2011 och I Sverige växer ekonomin med 4,7 procent i år. Svensk ekonomi är i ett näsan euforiskt berusat tillstånd. BNP stiger med 4,7 procent 2011 efter en rekordhög tillväxt på 5,7 procent förra året. Nästa år bidrar en starkare krona till att tillväxten dämpas till 2,6 procent. Arbetslösheten fortsätter att falla i snabb takt från dagens 8,0 procent till 6,5 procent i slutet av Samtidigt fortsätter statsskulden att falla (Källa SEB:s konjunkturrapport Nordic Outlook februari 2011). Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90-talet var kommunens ackumulerade resultat -62,3 Mkr. Resultaten år på sammanlagt 306 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Utdebiteringen har under 2000-talet kunnat sänkas med 0,7 procentenheter. Antalet arbetslösa i Fagersta inklusive sökande i program med aktivitetsstöd var vid årsskiftet 7,6 % i Fagersta jämfört med 6,8 % i riket. Utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten och sysselsättningen på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den sjunkande arbetslösheten och stigande sysselsättningsnivån gör att förutsättningarna för kommunens ekonomi ser ljusare ut. En utredning angående konsekvenserna av den låga investeringsnivån har gjorts. Det kan konstateras att kapitalförstöring inte sker utan att underhålls- och investeringsnivån ligger på en acceptabel nivå. I framtiden kommer dock underhålls- och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VA-kollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott

20 20 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys öronmärkts för underhållsåtgärder (se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Investeringarna i kommunen kommer att öka ganska kraftigt de kommande åren. Bl a kan kommunen behöva investera i kväverening i kommunens avloppsreningsverk för ca 23 Mkr. Exploatering av mark för att möjliggöra byggande av bostäder i sjönära boende vid Sjöhagen är budgeterade till 9 Mkr. Ett nytt LSS-boende är budgeterat till 24,5 Mkr. Mariaskolan är i behov av ombyggnad och även Fagerstahallen. Kommunens finansiella styrka gör att investeringarna klaras med egna medel. Kommunen har förbundit sig att medfinansiera utbyggnaden av City-banan med 10,4 Mkr mellan Kommunen har även efter 2010 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Bostadsmarknaden i präglas av en för låg efterfrågan som gör att prisnivån är för låg för att möjliggöra nyproduktion, detta medför brist på attraktiva bostäder. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Fr o m år 2009 används en demografisk resursfördelningsmodell avseende äldreomsorg, barnomsorg, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk resursfördelningsmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. För budget förändras budgetramarna pga av den demografiska förändringen enligt nedan: Sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar, kkr Tabellen visar hur den demografiska förändringen påverkar budgetramen Äldreomsorg Ackumulerat Nettoram Förändring i kkr Procentuellt 1,1% 1,0% 1,2% 3,3% Förskolan Ackumulerat Nettoram Förändring i kkr Procentuellt 3,7% -0,3% 0,8% 4,2% Grundskola, skolbarnoms. förskol Ackumulerat Nettoram Förändring i kkr Procentuellt -1,4% 0,2% 2,4% 1,2% Totalt Ackumulerat Nettoram Förändring i kkr Procentuellt 0,8% 0,5% 1,5% 2,8%

21 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys 21 NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990-talet minskade befolkningen med över 1200 personer eller ca 9 procent. Under år har befolkningsminskningen varit Befolkningsutveckling Antal Sagostund. Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 90 år. Ramarna räknas upp med 3,3 procent under Elevunderlagsminskningen inom grundskola, skolbarnomsorg och förskoleklass bryts under perioden och totalt räknas ramarna upp med 1,2 procent under perioden Inom förskolan förstärks budgetramen med 4,2 % under perioden. Här är naturligtvis osäkerheten stor vad gäller födelsetal. Gymnasieskolan bedrivs av NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund). NVU får medlemsbidrag av ägarkommunerna och bidraget baseras på en demografisk modell. T o m år 2013 kommer gymnasieskolan att tappa ca 14 procent av elevunderlaget från Fagersta. Detta kommer att ställa stora krav på verksamhetsanpassningar. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. De statliga bidragen till ökad personaltäthet gör att behoven av förskollärare ökat. Det kan bli problem med personalförsörjningen, då samtliga kommuner har stora rekryteringsbehov. En lösning kan vara att arbetslösa lärare får arbete inom barnomsorgen. 314 personer. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Under 2010 har befolkningen ökat med 194 personer. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Känslighetsanalys Förändring av: Mkr Löneökning med 1 procent - 3,7 10 heltidstjänster +/- 4,0 Ökade socialbidragskostn 10 procent + 0,8 Förändrad likviditet med 10 Mkr +/- 0,1 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 23,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv +/- 4,2 Claes Becker Ekonomichef -

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

5-årskalas. Delårsrapport 2013-08-31 med resultatprognos 2013-12-31

5-årskalas. Delårsrapport 2013-08-31 med resultatprognos 2013-12-31 5-årskalas Delårsrapport 2013-08-31 med resultatprognos 2013-12-31 Fagersta kommun - Delårsrapport 2013-08-31 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1-12 Personalekonomisk redovisning 13 Nämndernas

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2013

Budget 2011 Plan 2012-2013 Budget 2011 Plan 2012-2013 2 Budget 2011 Översikt, organisation och politik Innehåll Översikt, organisation och politik Innehåll..................................... 2 Korta fakta om skattens fördelning...............

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

2011-08-19. Kommunstyrelsen. Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158

2011-08-19. Kommunstyrelsen. Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158 2011-08-19 Kommunstyrelsen Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Budget 2013 Plan 2014-2015. Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln.

Budget 2013 Plan 2014-2015. Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln. - Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln. Innehåll Översikt, organisation och politik Innehåll 2 Kort om Fagersta kommun 3 Fagersta

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 2012 2014 KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS 212 214 VILHELMINA KOMMUN Miljö och byggnadsnämnden, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 94-14 e-post: miljobyggnadsnamnd@vilhelmina.se

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Budget 2009 Plan 2010-2011

Budget 2009 Plan 2010-2011 Fagersta kommuns budget / - - Rönnbär i Vilhelminaparken. Foto: Merja Hellstrand Fagersta kommuns budget / - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation 1 Kommunstyrelsens ordförande

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2004

Rapport över granskning av bokslut 2004 Rapport över granskning av bokslut 2004 KPMG 2005-06-28 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 3 5. Resultaträkning 3 5.1 Nyckeltal (i mkr) 3 5.2 Utfall

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-08 Kommunstyrelsen Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31 Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning, se bifogad rapport. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

BALANSRÄKNING. Summa tillgångar 1 256 804 1 195 297 1 169 738. Eget kapital (Not 14) 853 622 814 613 787 970 Därav årets resultat 39 009 26 643 51 241

BALANSRÄKNING. Summa tillgångar 1 256 804 1 195 297 1 169 738. Eget kapital (Not 14) 853 622 814 613 787 970 Därav årets resultat 39 009 26 643 51 241 BALANSRÄKNING Balansräkningarna för de tre senaste årens årsredovisningar visas nedan. Beloppen är angivna i kkr. Sammanställningen är för samtliga år uppställd och redovisad enligt gällande regler. TILLGÅNGAR

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Jenny Nyholm Richard Vahul (certifierad kommunal revisor) April 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning p1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN ÄNGELHOLMS KOMMUN Budgetberedningen 1 (3) ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN Tid 2014-09-22 2014-09-23 Plats Ärende Ledamöter Övriga deltagande Hotell Erikslund Förslag till budget

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Brf Linnégatan 41-45

Brf Linnégatan 41-45 Brf Linnégatan 41-45 ÅRSREDOVISNING 1 januari 31 december 2012 Bostadsrättsföreningen Linnégatan 41-45 796909-5228 Nyckeltal Kostnadsfördelning 2012 2011 (exklusive fönster & fasadprojekt 2012) Planerat

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr.

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr. ÅTVIDABERGS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Utfallsprognos per 31 mars 2015

Utfallsprognos per 31 mars 2015 Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Tjänsteskrivelse -04-23 1(6) Henrik Nilsson 046 35 55 21 henrik.nilsson3@lund.se Kommunstyrelsen Utfallsprognos per 31 mars 1 Sammanfattning Årets första utfallsprognos

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4 1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning Maj Bilaga KS /58/4 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget Prognos Avvikelse

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1(9) Ekonomisk månadsrapport Utfall per: 30 september 2012 1. Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Utfall Utfall Föränd- Budget Utfall perioden perioden ring perioden

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Koncernrapport Augusti 2007

Koncernrapport Augusti 2007 Koncernrapport Augusti 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 AB Vänersborgsbostäder 3 Fastighets AB Vänersborg 5 Fyrstads Flygplats AB 6 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 7 Vattenpalatset Vänerparken

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500

Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-05-21 Kommunstyrelsen Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500 Beslut: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer