Kommunstyrelsen. Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158

Transkript

1 Kommunstyrelsen Månadsrapport juli 2011 Dnr KS/2011:158 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över förväntat resultat för helåret. Månadsrapporter ska göras för februari, mars, april, juli, september och oktober. Enligt lag ska minst en delårsrapport upprättas årligen. Den har staden valt att göra per den 31 augusti. Konsult- och servicekontoret har sammanställt förvaltningarnas redovisningar över resultatet för perioden januari till och med juli samt resultatprognoserna för helåret Förslag Kommunstyrelsen beslutar följande: Månadsrapport för juli 2011 enligt konsult- och servicekontorets skrivelse, , läggs till handlingarna. Handlingar Konsult- och servicekontorets tjänsteskrivelse, Stadsledningskontorets månadsrapport, Konsult- och servicekontorets månadsrapport, Miljö- och stadsbyggnadskontorets månadsrapport, Fastighetskontorets månadsrapport, Förvaltningarnas skrivelser i akten

2 1. Inledning Budgeten för år 2011 inrymmer 29 mkr för att möta ökat antal grundskoleelever samt ökade omsorgsbehov inom äldre- och handikappomsorgen. Inom tekniska nämndens verksamhet har medlen för gatuunderhåll och asfaltering tillförts 5 mkr efter en temporär neddragning av anslaget under Vidare har 2 mkr tillförts för förbättringar i skötseln av parker och naturområden. För fortsatta insatser avseende åtgärdande av fukt- och mögelskadade lokaler inom förskolan tillfördes 5 mkr för Därutöver kompenserades verksamheterna med nära 20 mkr i en generell ökning av anslagen och pengbeloppen för att möta prisökningar under Periodens resultat Stadens resultat för perioden januari till och med juli är 70,8 mkr. Det budgeterade resultatet för perioden är 9,7 mkr. Årsbudgeten fördelar sig inte med samma belopp varje månad, utan är periodiserad utifrån viss säsongsvariation. För respektive nämnds resultat för perioden hänvisas till bilaga Resultatprognos för helåret 3.1 Årets resultat Resultatet för 2011 är budgeterat till 26,8 mkr, vilket motsvarar det finansiella målet på en procent av verksamhetens kostnader. Prognosen för helåret tyder på ett resultat på 70,2 mkr. Verksamheterna prognostiserar ett underskott på 10 mkr. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämningen kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos att bli 32,6 mkr högre än budgeterat och finansnettot inklusive utdelning från stadens bolag bedöms ligga i nivå med budget. Dessutom ingår 20,8 mkr i jämförelsestörande intäkter, 7,2 mkr i form av vinst från försäljning av två tomträtter samt 13,6 mkr i exploateringsintäkter från markförsäljning i kv Lagern i Rudboda, där ett äldreboende ska uppföras. Staden beräknas redovisa ett resultat på 49,4 mkr vid en avstämning mot balanskravet. Då har vinsten från fastighetsförsäljningarna och exploateringsintäkten räknats bort. Vid årets slut kommer nämndernas eventuella negativa resultat som finansieras genom utnyttjande av resultatutjämningsfonder också att bortses ifrån vid balanskravsavstämningen. 3.2 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster beräknas uppgå till 2 069,0 mkr, vilket är 10 mkr högre än budgeterat. De största avvikelserna mot budget redovisar tekniska nämnden som prognostiserar ett resultat på minus 5,6 mkr, och utbildningsnämnden med ett underskott på 3,6 mkr, medan äldre- och handikappnämnden prognostiserar ett överskott på 11,9 mkr. Pensionskostnaderna bedöms bli cirka 10 mkr högre än budgeterat. 2

3 3.3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Årets kommunalskatteintäkter beräknas uppgå till 2 245,2 mkr, vilket är 40,1 mkr högre än budgeterat. Enligt utjämningssystemet får alla kommuner behålla 115 procent av medelskattekraften i riket (garantinivå). De kommuner som har en skattekraft över 115 procent (däribland Lidingö med 154 procent) betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet som används för att delfinansiera garantinivån för de kommuner som ligger under denna. Avgiften till inkomstutjämningen uppgår i år till 488,9 mkr, medan Lidingö får 245,8 mkr i kostnadsutjämning. Statsbidrags- och utjämningssystemet innebär sammantaget en nettobelastning med 135,3 mkr, vilket är 7,5 mkr högre än budgeterat. Det staden enligt prognosen får behålla av sina skatteintäkter efter avdrag för statsbidrag och utjämning är 32,6 mkr mer än budgeterat. 3.4 Finansnetto Finansnettot består huvudsakligen av två poster; avkastning på stadens innehav av värdepapper och räntekostnader på lån. Avkastningen på innehavet har i år budgeterats till 18,0 mkr. Utfallet beräknas bli något lägre. Anskaffningsvärdet på innehavet var 746,0 mkr den 31 juli. Marknadsvärdet uppgick samtidigt till 798,3 mkr. Den sista juli var aktieandelen 16 procent medan 84 procent utgjordes av räntebärande placeringar och likvida medel. Räntekostnaderna på stadens externa lån beräknas uppgå till 7,4 mkr, vilket i stort sett motsvarar budgeterat belopp. Lånet löper med rörlig ränta. Prognosen baserar sig på nuvarande räntenivå, som är 3,15 procent. Låneskulden uppgår för närvarande till 200 mkr. Dessutom hade cirka 15 mkr utnyttjats av checkräkningskrediten den sista juli. Finansnettot beräknas hamna i nivå med budgeterat, 8,3 mkr. 4. Förvaltningarnas och kontorens kommentarer Nedan redovisas kortfattat förvaltningarnas och kontorets kommentarer till avvikelser mot budget (inklusive avskrivningar och internränta). För utförligare information hänvisas till deras skrivelser. Stadsledningskontoret och den centrala politiska ledningen beräknas redovisa ett överskott på 0,5 mkr. Den politiska organisationen tillfördes vid kommunstyrelsens sammanträde i maj 1,9 mkr (från kommunstyrelsens medel för oförutsedda behov på 2,0 mkr) för att täcka ökade kostnader för arvoden och partistöd. 3

4 Konsult- och servicekontoret prognostiserar ett underskott på 1,4 mkr. Det beror bland annat på ökade kostnader för fordonsorganisationen, kundtjänsten i stadshusets entréhall samt överförmynderiet. Resultatprognosen kan komma att revideras om kontoret beslutar att genomföra fler insatser som ska finansieras med resultatutjämningsfond. Miljö- och stadsbyggnadskontoret beräknar redovisa ett överskott på 2,8 mkr. Det beror främst på lägre kostnader för arbetskraft, då några tjänster inte varit tillsatta under året, men även lägre konsultkostnader, högre bygglovsintäkter samt högre intäkter inom miljöenheten till följd av de förändringar av taxan som genomfördes under Fastighetskontoret prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Kontoret poängterar dock att det råder osäkerhet när det gäller omfattningen av underhåll och skador. Utbildningsnämnden beräknar redovisa ett underskott på 3,6 mkr. Antalet barn/elever i samtliga pengbaserade verksamheter förväntas bli färre än budgeterat, motsvarande 1,0 mkr. Prognosen avseende antalet barn/elever för höstterminen är dock fortfarande osäker. Staten ersätter kommunerna motsvarande pengen för diplomatbarns skolgång, vilket förväntas ge ett överskott på 5,6 mkr. Ej förbrukat vårdnadsbidrag beräknas uppgå till 1,5 mkr. De kommunalt bedrivna verksamheterna, både peng- och anslagsfinansierade, beräknas redovisa ett underskott på 11,7 mkr. Det beror bland annat på stor ledig kapacitet i åk 6-9 i några skolor. Inom gymnasieskolan finns också ledig kapacitet. Även de kommunala förskolorna visar på svårigheter att klara sig inom de ekonomiska ramarna. Äldre- och handikappnämnden prognostiserar ett överskott på 11,9 mkr. För äldreomsorgen prognostiseras ett underskott på 3,0 mkr. För särskilt boende prognostiseras sammantaget ett överskott om 5,0 mkr. Kostnaderna för äldrepengen beräknas bli 8,0 mkr lägre än budgeterat. Medel för en ny enhet med psykogeriatrisk inriktning kommer inte att nyttjas under året. Det ger ett överskott på 7,5 mkr. För verksamhet i egen regi beräknas ett underskott om 9,0 mkr. Nettokostnaden för köpta externa platser överskrider budgeten med 1,5 mkr. Prognosen för servicehus är ett underskott om 4,0 mkr, vilket avser verksamhet i egen regi. För ordinärt boende beräknas kostnaderna för hemtjänstpeng att överstiga budget med 3,0 mkr på grund av ett ökat antal hemtjänsttimmar. Inom verksamheterna för funktionsnedsatta prognostiseras sammantaget ett överskott på 13,9 mkr. För verksamhet för särskilt stöd beräknas ett överskott på 5,0 mkr, vilket avser färre boendeplatser än budgeterat. Inom daglig verksamhet beräknas ett överskott på 1,5 mkr i egen regi. För korttidstillsyn och korttidsvistelse beräknas ett överskott på 4,0 mkr, vilket beror på att volymökningen sker först nu i höst. Även inom personlig assistans beräknas ett överskott på 3,4 mkr till följd av färre timmar inom LSS. Inom socialpsykiatrin prognostiseras ett överskott på 2,0 mkr mot budget. Från årsskiftet blev insatsen boendestöd avgiftsfri, vilket gjorde att man budgeterade extra medel för en ökning av antalet timmar. Antalet timmar har ökat, men en del av budgeten förväntas inte nyttjas. Inom övrig service prognostiseras ett underskott om 1,0 mkr, vilket avser kostnader för bostadsanpassningsbidrag. 4

5 Socialnämnden beräknar redovisa ett nollresultat. Förvaltningen poängterar att det är svårt att prognostisera vårdkostnaderna eftersom antalet placeringar varierar under året. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är fortsatt lägre än budgeterat, men prognosen för helåret ligger i nivå med budget. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett underskott på 0,2 mkr. Kostnaderna beräknas liksom tidigare år att överstiga budget, men täcks av intäkter från försäljning av tjänster utöver budget. Förvaltningen understryker att det fortfarande finns flera osäkra faktorer som kan komma att påverka kommande prognoser. Tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet, prognostiserar ett underskott på 5,6 mkr. Det beror främst på att kostnaderna för vinterväghållningen beräknas bli 9,0 mkr högre än budgeterat, om nästa vintersäsong blir normal. För att minska det negativa saldot i resultatutjämningsfonden måste besparingar göras inom en del verksamheter, 1,6 mkr genom minskning av beläggningsunderhållet, 0,4 mkr för klotterborttagning och 0,5 mkr på drift och underhåll av gräsytor, naturparker samt buskage och planteringar samt lekplatser. Inom skogs- och landskapsvården kommer kostnaderna för underhåll av vandringsleder och naturreservat att hållas nere. Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad verksamhet, beräknas sammantaget redovisa ett positivt resultat på 5,3 mkr (inklusive finansiella kostnader), vilket är 3,3 mkr bättre än budgeterat. Resultatet för vatten och avlopp samt avfall påverkar inte stadens resultat utan nollställs och minskar fordran på abonnenterna. Pensions- och omställningskostnader Centralt belastas staden med kostnader för pensioner som inte täcks av personalomkostnadspålägget. I denna prognos ligger pensionskostnaderna i nivå med Det innebär en negativ avvikelse mot budget på 9,7 mkr. Det råder dock osäkerhet om kostnadernas storlek då premiejusteringar för enskilda individer kan behöva göras löpande under året. Även slutpremier vid pensionsavgångar kan innebära höga kostnader. 5. Investeringar Grundbudgeten för 2011 är 300,3 mkr, varav 141,5 mkr avser en investeringsreserv som står till kommunstyrelsens förfogande, och överföringsbudgeten är 149,1 mkr. Hittills i år har investeringar för 99 mkr genomförts. För helåret bedömer förvaltningarna att investeringsutgifterna kommer att uppgå till närmare 280 mkr. Prognosen för investeringsutgifterna är ännu väldigt osäker. Ny- och ombyggnationer i stadens skolor och förskolor, nya gruppboenden inom handikappomsorgen och investeringar i Lidingöbroarna samt utbyte av gatu- och parkbelysning är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen för de närmaste åren. 5

6 Bilaga 1 Resultaträkning Bilaga 2 Resultaträkning; prognos 2011 med avvikelse mot budget och jämförelse med 2010 Bilaga 3 Driftredovisning januari-juli 2011 Bilaga 4 Driftredovisning prognos 2011 Bilaga 5 Kapitalförvaltning per , rapport från Söderberg & Partner Sandro Runström Ekonomichef Elisabeth Sjöberg Redovisningschef 6

7 Bilaga 1 Resultaträkning (mkr) Utfall Budget jan-juli jan-juli Prognos Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 241,6 248,1 425,0 418,1 445,9 Jämförelsestörande intäkter 7,2-20,8-81,9 Verksamhetens kostnader , , , , ,9 Jämförelsestörande kostnader ,0 Avskrivningar -55,3-59,8-101,8-102,9-97,4 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter 1 309, , , , ,3 Generella statsbidrag och utjämning 1) -78,9-74,5-135,3-127,8-166,0 Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 0,1 0,2 0,2 4,0 Finansnetto 5,2 4,8 8,3 8,3 2,8 Periodens resultat 70,8 9,7 70,2 26,8 130,6 Justerat resultat vid avstämning mot balanskravet 2) 63,6 9,7 49,4 26,8 65,2 1) Specifikation generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning -122,2-121,1-488,9-484,4-503,0 Kostnadsutjämning 61,5 61,6 245,8 246,5 225,5 Kommunal fastighetsavgift 15,2 15,5 60,9 62,0 58,4 Regleringsbidrag 11,2 11,1 45,0 44,4 11,2 LSS-utjämning 0,5 1,0 1,9 3,7-0,5 Tillfälligt konjunkturstöd 42,4 Summa -33,8-31,9-135,3-127,8-166,0 2) Avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen 70,8 9,7 70,2 26,8 130,6 - vinst vid försäljning av mark och fastigheter -7,2-7,2-30,8 - exploateringsintäkter -13,6-51,1 - utnyttjande av resultatutjämningsfonder 16,5 Justerat resultat enligt balanskravet 63,6 9,7 49,4 26,8 65,2

8 Resultaträkning; prognos 2011 med avvikelse mot budget och jämförelse med 2010 (mkr) Bilaga 2 Prognos Budget Avvikelse Bokslut Förändring Förändring prognos i % bokslut 2010 Verksamhetens intäkter 425,0 418,1 6,9 445,9-20,9-4,7% Verksamhetens kostnader , ,2-18, ,9 54,3 2,3% Avskrivningar -101,8-102,9 1,1-97,4 4,4 4,5% Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) , ,0-10, ,4 79,6 4,0% Jämförelsestörande intäkter 20,8-20,8 81,9-61,1 Jämförelsestörande kostnader ,0 30,0 Verksamhetens nettokostnader , ,0 10, ,5 110,7 5,7% Skatteintäkter 2 245, ,1 40, ,3 17,9 0,8% Generella statsbidrag och utjämning -135,3-127,8-7,5-166,0-30,7-18,5% Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 0,2 0,0 4,0-3,8 Finansnetto 8,3 8,3 0,0 2,8 5,5 Årets resultat 70,2 26,8 43,4 130,6-60,4 Justerat resultat enligt balanskravet 49,4 26,8 22,6 65,2-15,8

9 Bilaga 3 Driftredovisning januari-juli 2011 (mkr) Netto- Budget- Intäkter Kostnader kostnader avvikelse Kommunstyrelsen * Central politisk org och stadsledningskontoret 5,0 46,5 41,5 0,5 * Konsult- och servicekontoret 60,5 59,9-0,6 0,6 * Miljö- och stadsbyggnadskontoret 5,2 18,5 13,3 3,5 * Fastighetsförvaltning 166,6 165,3-1,3 14,8 * Övrigt KS 4,9 4,9 0,1 Utbildningsnämnd 80,1 662,2 582,1 3,8 Äldre- och handikappnämnd 68,5 475,8 407,3 15,2 Socialnämnd 8,2 41,2 33,0-0,4 Kultur- och fritidsnämnd 20,3 64,5 44,2-1,3 Teknisk nämnd * Gator och natur 7,9 57,6 49,7 4,1 * Vatten och avlopp 29,4 25,0-4,4 3,0 * Avfall 20,6 19,2-1,4 1,1 * Jord- och stentipp 3,4 2,3-1,1 0,6 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,0 0,4 0,4-0,1 Pensions- och omställningskostnader 1) 34,4 34,4-3,0 Vatten och avlopp samt avfall, justering av resultatet 2) 5,8-5,8 Summa 475, , ,8 36,7 avgår internränta -36,1-1,4 differens 0,9-0,9 Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) 1 172,6 34,4 I redovisningen ingår externa och interna poster (ej intern interna) inklusive avskrivningar och internränta. 1) Avser de pensionskostnader som inte täcks av personalomkosnadspålägget och semesterlöneskuldens förändring. 2) Det positiva resultatet för vatten och avlopp samt avfall minskar fordran på va-abonnenterna, varför nollresultat redovisas.

10 Bilaga 4 Driftredovisning prognos 2011 (mkr) Netto- Budget- Intäkter Kostnader kostnader avvikelse Kommunstyrelsen * Central politisk org och stadsledningskontoret 9,9 81,3 71,4 0,5 * Konsult- och servicekontoret 102,6 104,0 1,4-1,4 * Miljö- och stadsbyggnadskontoret 8,9 34,9 26,0 2,8 * Fastighetskontoret 278,2 293,4 15,2 0,0 * Övrigt KS 8,6 8,6 0,0 Utbildningsnämnd 137, , ,0-3,6 Äldre- och handikappnämnd 125,1 838,8 713,7 11,9 Socialnämnd 16,0 71,9 55,9 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 36,8 110,5 73,7-0,2 Teknisk nämnd * Gator och natur 13,7 107,3 93,6-5,6 * Vatten och avlopp 47,4 43,6-3,8 1,5 * Avfall 35,1 32,9-2,2 1,9 * Jord- och stentipp 4,2 3,4-0,8-0,1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,0 0,8 0,8-0,2 Pensions- och omställningskostnader 1) 63,7 63,7-9,8 Vatten och avlopp samt avfall, justering av resultatet 2) 6,0-6,0 Summa 815, , ,2-8,3 avgår internränta -63,2-1,3 differens -0,4 Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) 2 069,0-10,0 I redovisningen ingår externa och interna poster inklusive avskrivningar och internränta. 1) Avser de pensionskostnader som inte täcks av personalomkosnadspålägget och semesterlöneskuldens förändring. 2) Det positiva resultatet för vatten och avlopp samt avfall minskar fordran på va-abonnenterna, varför nollresultat redovisas.

11 Nominellt belopp TILLGÅ NGAR A ntal andelar Marknadsvär de Månads avkastning Löptid Rating Vikt Duration NOMINELLA RÄN TOR Danska staten 3,165% ,9% AAA 4% 2,5 EIB 4,5% ,9% AAA 3% 5,0 Göteborgs stad 2,5% ,2% AAA 4% 0,1 Investor AB 5,25 % ,4% AA- 3% 6,3 Landshypotek 376 2,9% ,3% AAA 5% 0,9 NordeaHypotek ,25% ,8% AAA 5% 1,8 NordeaRäntefond ,4% - 12% 0,2 Totalt nominella räntor ,8% 37% 1,8 REA LRÄNTOR Akademiska Hus 3,5% ,3% AA 4% 4,0 Specialfastigheter Sverige 3,5% ,3% AA+ 4% 4,0 Svensk Exportkredit 4,0% ,9% AA+ 2% 7,9 Svenskastaten ,0% ,3% AAA 10% 7,9 Svenskastaten ,5% ,1% AAA 26% 13,6 Totalt realräntor ,8% 47% 10,3 Totalt räntor ,8% 84% 6,6 SVEN SKA A KTI ER SEB Sw edi sh Et h ical Beta Fund ,0% - 4% Totalt di rektägda aktier och fonder ,0% 4% UTLÄNDSKA AKTIER SEB Etisk Global Indexfond ,8% - 10% Totalt di rektägda aktier och fonder ,8% 10% GLOBALA STRUKTURERADE PRODUKTER Barclays AIO S&P BRIC ,6% AA- 2% 3,2 Totalt globala strukturer ade produkter ,6% 2% 3,2 Totalt utlän dska akti er in kl. stru kt urer ade produkter ,4% 12% Totalt aktier ,0% 15% LIKVIDA MEDEL Likvida medel % Totalt likvida medel % TOTALT ,2% 100% 6,5 Instrum enten är i ndelade efter huvudsakl ig exponering. A vkastningen per instrument är beräknat utifrån att instrumentet innehavs oavbrutet från den första dagen i m ånaden ti ll den sista, inklusive eventuell autdelningar och kuponger. A vkastningen per delportfölj och totalportföljen är justerad för eventuella transaktioner som har gjorts under perioden, vilket gör att den kan skilja sig från genomsnittet av avkastningen på de enskilda instrumenten.