Budget 2011 Plan

Transkript

1 Budget 2011 Plan

2 2 Budget 2011 Översikt, organisation och politik Innehåll Översikt, organisation och politik Innehåll Korta fakta om skattens fördelning Korta fakta om Kommunstyrelsens ordförande har ordet Organisationsschema Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Budgetprocessen Ekonomiska utgångspunkter Demografisk utveckling God ekonomisk hushållning Principer för nämndernas budgetarbete Budget 2011 och verksamhetsplan Bilagor Bilaga 1 Resultatbudget Bilaga 2 Balansbudget Bilaga 3 Finansieringsanalys Bilaga 4 Skatter och generella statsbidrag Bilaga 5 Driftbudgetram och demografisk budget. 23 Bilaga 6 Investeringsbudget Bilaga 7 Ekonomistyrningsregler Bilaga 8 Förkortningslexikon Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildnings- och fritidsnämnden Finansförvaltning Kommunens mål Målbild, övergripande mål Kommunstyrelsen effektmål Socialnämnden effektmål Utbildnings- och fritidsnämnd effektmål omslagsbild: s flagga i vårsolen utanför kommun - huset på Norbergsvägen 19. foto: Erica Hellstrand, Tillväxtgruppen. Hur fördelas dina skattepengar 2011? s verksamhet finansieras till största delen av skatter som tas ut från kommuninvånarnas inkomster. För 2011 planeras kommunens verksamheter kosta ca 600 Mkr. Av dessa kommer ca 478 Mkr från invånarnas kommunalskatt. Resten, ca 114 Mkr, kommer från generella statsbidrag (se bilaga 4). Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: Verksamhet kr Äldreomsorg och sjukvård ,59 Grundskola F-9 och fritidshem ,36 Gymnasieskola och vuxenutbildning ,99 Förskola ,94 Särskola ,05 Kulturell verksamhet ,37 Fritidsverksamhet ,91 Individ och familjeomsorg ,94 LSS/Psykiatri ,25 Kommunalteknisk verksamhet ,84 Kollektivtrafik ,62 Räddningstjänst ,69 Bidrag till stiftelser och föreningar ,27 Arbetsmarknadsåtgärder ,65 Bygg och miljö ,93 Försörjningsstöd ,28 Bostadsanpassning ,29 Näringsliv ,33 Övrig verksamhet ,70 SUMMA 100 kr

3 Budget 2011 Översikt, organisation och politik 3 Korta fakta om Under 2010 genomfördes ett framgångsrikt arbete för att rädda den hotade tåglinjen 54 mellan Gävle-Fagersta-Örebro. Kommunal skattesats kommunal skattesats Kr/100 kr :99 21:99 21:99 Landstinget 10:50 10:50 10:50 Summa 32:49 32:49 32:49 Medlem i Svenska Kyrkan 1:13 Stiftsavgift 0:08 Begravningsavgift (obligatorisk) 0:28 Summa 1:49 Totalt 33:98 Mandatfördelning mandat- och röstfördelning Vänsterpartiet (20 mand.) 55,6 % Övriga 0,3 % Miljöpartiet (0 mandat) 1,1 % Centerpartiet (0 mandat) 1,9 % Folkpartiet (1 mand.) 2,2 % Kristdemokraterna (1 mand.) 2,3 % Sverigedemokr. (2 mand.) 4,6 % Moderaterna (3 mand.) 8,1 % Socialdemokr. (8 mand.) 23,9 % Summa: 100% befolkningsförändringar År Folk- Kvinnor Män Födelse- Flyttnings- Total mängd överskott överskott

4 4 Budget 2011 Översikt, organisation och politik Om nutid och framtid En vanlig fråga i besparingstider är varför man alltid ska spara på barn, handikappade och gamla? Mitt lite provokativa svar är att det ska man vara glad för! För det är nämligen baksidan av det mynt vars framsida skiner desto klarare. Det handlar då om att vi använder den allra största delen av pengarna just för dessa grupper. Merparten av verksamheterna kan därför inte heller vara opåverkade om pengarna tryter. För tänk om vi jämt hade en så stor administration så att vi under magrare år kunde klara betinget bara genom att skära där? Det skulle ju betyda att vi alla normala år grovt misshushållade med våra resurser är dock inte besparingar på dagordningen. Vi gör omfattande satsningar just för barn, handikappade och äldre. kommunalskatten ligger trots detta oförändrad, inga lån behöver tas upp och resultatmålet klaras Satsningar på skolan med fortsättning på en-till-en (datorsatsning på högstadiet), vidareutbildning genom fortsatt sk lärar- och förskollärarlyft och lärarvikariepool inrättas. En öppen förskola inrättas och en helgöppen sådan prövas, samtidigt som den allmänna förskolan från 3 år införs. Äldreomsorgen får personalförstärkningar på Koltrasten och Stolpvreten och korttidsplatserna på Norrbygården behålls. Ett nytt LSS-boende* med 12 platser byggs. Men är det då kulturen som drabbas? Nej, verkligen inte! Den utlovade kulturmiljonen börjar förverkligas, främst genom satsningar på biblioteket med läsplattor, bok- och skivinköp, extrastöd till Hembygds - föreningen, Norrby Teater och Folkets Hus. Fagerstahallen handikappanpassas och det skapas ett ungdomscenter, simhallen byggs om med leklandskap för de minsta och idrottsföreningarna får dela på kronor extra per år. Men kommunalskatten ligger trots detta oförändrad, inga lån behöver tas upp och resultatmålet klaras. Mandatperiodens första budget präglas av den stabilitet som utmärker Fagersta. Det finns en bred samsyn mellan partierna om att på en trygg och säker ekonomisk grund bygga vidare med angelägna satsningar som alltså framförallt kommer barn, ungdomar och äldre till del. Allt gott och väl? Nja, så enkelt är det sällan. De här stora satsningarna gör att beräknat överskott får falla neråt nivåer vi inte haft under 2000-talet och ligga nära den gräns vi kallar god ekonomisk hushållning. Trots de här insatserna vet jag ingen verksamhet som upplever något stort överflöd, inga medborgargrupper som tycker sig ha för mycket resurser och ingen anställd som har svårt att få tiden att gå. Framtiden ter sig trots en del orosmoln ljus de närmaste åren. Arbetslösheten har minskat kraftigt, många nya företag startas och vi har en positiv befolkningsutveckling. De stora utmaningarna kan beskrivas i en sifferserie: Det uttyds som att vi har drygt 20 % fler över 65 år än genomsnittskommunen i Sverige. 49 % av arbetskraften arbetar i tillverkningsindustri, 50 % fler är utlandsfödda och vi har 50 % färre med högskoleutbildning än snittkommunen pendlar in varje arbetsdag (och 900 ut.) Alltså; bredda näringslivet, klara integrationen, bygg en allt bättre skola och skapa möjligheter för att bygga och bo här; i det vackra Bergslagen vars hjärta pumpar med en stångjärnshammares kraft! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande *LSS står för "Lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade" och är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

5 Budget 2011 Översikt, organisation och politik 5 Organisationsschema Krisledningsnämnd Fagersta kommunfullmäktige Revision Utbildnings- och fritidsnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Valnämnd Socialnämnd Utbildnings- och fritidsförvaltning Upphandling och service Personalkontor Kommunkansli Ekonomiservice Socialförvaltning Förskola Grundskola Särskola Kostservice Fritid Turism Kultur Kulturskola Bibliotek Upphandling Vaktmästeri Kopiering Växel & reception Överförmyndarverksamhet Personaladministration Kansli Information Centralarkiv Skola/näringsliv Beredskapsfrågor Ekonomisk administration Kravhantering Redovisning Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Försörjning och arbete Schema över samverkansorganisation Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, direktion medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) Norra Västmanlands Utbildningsförbund, direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, direktion medlemskommuner: Fagersta, Norberg Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) Operativ räddningsverksamhet Förebyggande verksamhet Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Fastigheter Gator Vägar Parker Vatten Avlopp Avfallshantering Lokalvård IT-service Skogsförvaltning Fagersta kommunfullmäktige Norra Västmanlands Samordningsförbund, styrelse medlemmar: Kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Sala, Hallstahammar, Surahammar samt Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i Västmanland Tillväxtgruppen i norra Västmanland, ekonomisk förening, styrelse medlemskommuner: Fagersta, Norberg Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Norberg Västmanland-Dalarnas lönenämnd medlemskommuner: Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg, Skinnskatteberg Norra Västmanlands Samordningsförbund Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Västmanland-Dalarnas lönenförvaltning Utveckla samverkan mellan myndigheter inom rehabiliteringsområdet genom finansiell samordning. Stödja start och utveckling av företag samt främja innovationsarbete. Ansvara för mentorsverksamhet, design- och utvecklingskontor samt bedriva tillväxtbefrämjande projekt. Plan och bygg Kart och mät Miljöenhet Energi- och klimatrådgivning Löneadministration för personal och förtroendevalda inom medverkande kommuner och samverkansorgan.

6 6 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan BUDGETPROCESSEN EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Ekonomisk utveckling Resultatdisposition Kommunalskatt Pensionsskulden Soliditet Låneskuld Borgensförbindelser Arbetsmarknad Sysselsättning ökar i snabb återhämtning DEMOGRAFISK UTVECKLING Befolkningsutveckling In- och utflyttning Födelsenetto Befolkningssammansättning GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ekonomiska mål PRINCIPER FÖR NÄMNDERNAS BUDGETARBETE Årsbudget samt ekonomisk plan Målarbete Målbild Fagersta Anvisningar för investeringsbudget Personal Internränta Kapitalkostnader Ekonomisk reserv Interna ersättningar Taxor och avgifter VA taxan Kostnadsbärare Ekonomistyrningsregler Personalvårdande åtgärder Miljöpolicy Informationspolicy BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN Resultatbudget (se bilaga 1) Balansbudget (se bilaga 2) Finansieringsanalys (se bilaga 3) Skatter och generella statsbidrag (se bilaga 4 ) Finansiella intäkter och kostnader Individuell del samt pensionsutbetalningar Resursfördelningsmodell Beslutade ramförändringar (se bilaga 5) Investeringsbudget (se bilaga 6) Förkortningslexikon (se bilaga 8)

7 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Budgetprocessen Arbetet med planeringsdirektiven för budget 2011 och flerårsplanen började i mars månad 2010 med ramberedning. Kommunfullmäktige fastställde budgeten den 23 november Ekonomiska utgångspunkter Ekonomisk utveckling Det ackumulerade resultatet under perioden var ett negativt resultat på ca 59 Mkr. Kommunens ekonomi försämrades kraftigt under perioden bl a beroende på övertagandet av bostadsstiftelsens fastigheter och den stora skuldbörda som då uppstod. s ekonomi har förbättrats kraftigt under 2000-talet. År 2009 visade ett positivt resultat på 13,6 Mkr. Det ackumulerade resultatet under perioden är 280 Mkr. Kommunen har samtliga år klarat resultatmålet på 2 procent av kommunens egna kapital, motsvarande 9,1 Mkr år Kommunen upppfyller därmed kravet för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagen. Medel har öronmärkts för eventuella framtida kostnader i två bostadsrättsföreningar som kommunen ingått borgen för. Till kommunens pensionsskuld har 102,2 Mkr avsatts och 7,3 Mkr disponerats. Underhållskostnaderna för kommunnens fastigheter och anläggningar förväntas att öka i framtiden och medel finns avsatta för ändamålet. Medlen för resultatutjämning används om kommunen inte uppnår ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning. Kommunalskatt Skattesatsen i var år ,09 procent och år 2009 har skattesatsen sänkts med 0,10 procentenheter till 21,99 procent. Kommunfullmäktige har beslutat om oförändrad skattesats 2010 på 21,99%. Under perioden har skattesatsen sänkts med 0,7 procentenheter eller 3,1 procent. Detta motsvarar kronor per år vid en inkomst på kr per månad. År 2001 var skattesatsen 2,12 % procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2010 är differensen 1,25 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,87 procentenheter. Resultatutveckling (Mkr) Mkr De starka resultaten har möjliggjort det för kommunen att under år 2004 slutamortera de sista lånen. Soliditeten har stärkts avsevärt och avsättningar till olika ändamål har kunnat göras. Resultatdisposition Av tabellen framgår resultatdispositionen avseende resultatet tom år 2009, kolumnen disponerat innehåller beslut tom budget Ändamål (Mkr) 2009 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 102,2 7,3 94,9 Underhållsåtgärder 20,0 9,9 10,1 Målbild Fagersta 35,6 32,7 2,9 Resultatutjämning * 52,2 34,6 17,6 Hälsobefrämj åtg 9,9 7,9 2,0 Klimatbefrämjande åtg 5,0 0,9 4,1 Summa 245,3 93,3 152,1 Kommunalskatt (%) % 23,0 22,5 22,0 21,5 21,0 20,5 20,0 Fagersta Riket Pensionsskulden har en mycket stor pensionsskuld som uppgår till ca 344 Mkr. I takt med att denna pensionsskuld skall betalas ökar de framtida kostnaderna. För att motverka att de allt större kostnaderna urholkar kommunens ekonomi, har 102,2 Mkr fonderats till detta ändamål. Fram tom år 2011 har 7,3 Mkr av avsatta medel lyfts ur fonderingen. Det återstår alltså 94,9 Mkr av avsatta medel. Diagrammet nedan visar hur fonderingen täcker kostnadsökningar för den skuld som upparbetades före * Förklaring till asterix ovan i tabellen?

8 8 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Reala termer Förvaltning av pensionsskuld (Mkr) Låneskuld slutamorterade de sista lånen på 46 Mkr under 2004 och är därmed skuldfri. Låneskuldsutveckling (Mkr) Täcks av fondering Täcks av kommunen Mkr Soliditet Soliditet (%) % Soliditet Inkl pension Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. De röda staplarna visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och de blå inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. har per den sista december 2009 en soliditet på 75 ( %) procent exklusive pensionsskulden och 23 ( %) procent inklusive. År 2008 var rikssnittet exklusive pensionsskulden 53 procent och inklusive 18 procent. har alltså en markant bättre soliditet exklusive pensionsskulden men har endast något bättre soliditet inklusive denna. Kommunen har en relativt hög pensionsskuld i jämförelse med snittet för Sveriges kommuner. Orsaken är bl a att kommunen minskat kraftigt i storlek. Borgensförbindelser gick under början av 1990-talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999, minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 44,4 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Borgensförbindelser (Mkr) Mkr Arbetsmarknad Arbetslösheten var 3,4 (nov 09= 4,5%) procent i Fagersta i november Genomsnittet för riket var 3,5% (nov 09=4,2%) procent.

9 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Sysselsättningen ökar i snabb återhämtning Svensk export har ökat kraftigt i takt med den globala återhämtningen. Hushållens stigande konsumtion och näringslivets ökade investeringar bidrar också till att stärka konjunkturen. Även sysselsättningen stiger snabbt, med cirka personer Sammantaget leder detta till höga tillväxttal under hela prognosperioden. Trots stark tillväxt kommer arbetslösheten att bli hög de närmaste åren. Den ekonomiska politiken behöver därför hållas fortsatt expansiv. Exporten växer med över 10 procent helåret De kommande åren utvecklas den svenska exportmarknaden lite svagare, samtidigt som kronan fortsätter att stärkas. Trots detta fortsätter exporten att vara en viktig drivkraft de kommande åren. Samtidigt spelar den inhemska efterfrågan en betydligt viktigare roll jämfört med tidigare konjunkturuppgångar. Penningpolitiken är mycket expansiv och finanspolitiken förs i en expansiv riktning även Tillsammans med en förbättrad arbetsmarknad innebär detta att hushållens reala inkomster ökar med nästan 7 procent åren Mot bakgrund av att hushållens sparande är historiskt högt och ränteläget lågt förväntas konsumtionen stiga snabbare än inkomsterna under de närmaste åren. Återhämtningen i ekonomin och den stigande optimismen i näringslivet har medfört att sysselsättningen ökat snabbt under året. Samtidigt växer arbetskraften vilket är normalt i konjunkturuppgångar när chansen att få jobb ökar. Men den kraftiga uppgången i arbetskraftsdeltagandet följer också av att reformer som jobbskatteavdrag och förändrad sjukförsäkring förutses öka arbetskraften. Arbetslösheten faller tillbaka långsamt och blir inte mycket lägre än 8 procent i slutet av Men den ljusa bilden skuggas av att återhämtningen i världsekonomin är bräcklig. Vägen tillbaka till balans är fortfarande lång och kantad av osäkerhet. Reporäntan förväntas vara 1,0 procent vid årsskiftet. Räntan höjs sedan gradvis i takt med att konjunkturen stärks, till 2,75 procent i slutet av 2012 och väntas överstiga 4 procent åren närmast därefter. Valda indikatorer BNP till marknadspris 5,1 4,3 3,4 3,0 BNP, kalenderkorrigerad 5,0 4,0 3,4 3,4 Real BNI per capita 7,2 2,6 3,0 2,5 Bytesbalans (procent av BNP) 7,2 6,2 6,5 6,7 Antal arbetade timmar (kalenderkorrigerad) 2,6 1,7 1,0 1,1 Sysselsättning 2,3 1,0 1,1 1,0 Arbetslöshet (1) 8,4 8,5 8,2 8,0 Arbetsmarknadsgap 3,9 3,2 2,7 2,2 Timlön i näringslivet (enl Konjunkturlönestatistiken) 3,2 2,3 2,6 3,1 Arbetskostnad i näringslivet (NR) (kalenderkorrigerad) 2,3 0,5 3,3 3,2 Produktivitet i näringslivet (kalenderkorrigerad) 3,6 2,8 2,8 2,5 KPI 0,3 1,1 1,6 2,1 KPIF 1,9 2,0 1,3 1,5 Reporänta (vid årets slut) 0,25 1,00 1,75 2,75 Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) 3,2 3,1 4,0 4,6 Kronindex (KIX) (vid årets slut) 120,3 113,1 111,1 109,1 Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP) 1,0 0,6 0,8 0,1 Konjunkturjusterat sparande (procent av potentiell BNP) 2,5 1,4 0,8 1,0 Årlig procentuell förändring respektive procent. (1) Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete, i procent av arbetskraften. Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet. Publicerad: 1 september Lågkonjunkturen motiverar fortsatt expansiv politik Den utdragna lågkonjunkturen på arbetsmarknaden motiverar att den ekonomiska politiken ges en expansiv inriktning de närmaste åren. Konjunkturinstitutet prognostiserar att det genomförs ytterligare ofinansierade åtgärder om 25 miljarder kronor 2011, utöver dem som redan har beslutats och aviserats senast i 2010 års vårproposition. Detta är i linje med Konjunkturinstitutets bedömning av vad som är en lämplig inriktning på finanspolitiken. I nuläget bedömer Konjunkturinstitutet att det inte bör genomföras några ytterligare ofinansierade åtgärder 2012, givet att den prognostiserade finanspolitiken och den prognostiserade ekonomisk utvecklingen realiseras.

10 10 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Demografisk utveckling Befolkningsutveckling Under talet har befolkningen minskat med personer eller ca 9%. Under perioden har befolkningen minskat med 332 personer eller 2,7%. Folkmängden minskade under år 2009 med 18 personer, från till Tabellen visar en prognos på befolkningsutvecklingen. Folkmängd och förändringskomponenter i Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Födelsenetto Under år 2009 avled 168 personer och 129 föddes. Detta ger ett negativt födelsenetto på 39 personer. För att Fagersta kommuns befolkning inte skall minska krävs det alltså ett positivt flyttnetto som överstiger det negativa födelsenettot ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I FAGERSTA KOMMUN In- och utflyttning Fagersta har under och talen haft en kraftig utflyttning. År 2009 flyttade 633 personer till kommunen vilket var 21 personer färre än året innan. Antalet utflyttade ökade med 76 personer, från 536 till 612 Nettoinflyttningen var under år personer Födelseöverskott antal födda minus antal döda Antal födda Antal döda Befolkningssammansättning Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I FAGERSTA KOMMUN år Förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern förväntas att stiga med 26 barn Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska resursfördelningsmodellen ANTAL BARN I FAGERSTA KOMMUN Nettoinflyttning antal inflyttade minus antal utflyttade Antal inflyttade Antal utflyttade Folkmängd 0 år Folkmängd 1-3 år Folkmängd 4-5 år Folkmängd 1-5 år

11 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Grundskoleåldern och gymnasieåldern Antalet elever i grundskoleåldern 6-15 år förväntas att öka med ca 1,2% eller 14 elever under perioden 2010 tom Antalet barn skolbarnomsorgen ökar något. Antalet i gymnasieåldern förväntas att minska med 15% eller 97 elever under perioden Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska resursfördelningsmodellen , 70-74, 75-79, år, år samt 90år eller äldre Antalet i åldersgruppen år förväntas minka med 13 eller 2,9% Gruppen åringar minskard ca 16 eller ca 5,4 %. Antalet 90 år eller äldre ökar med 19% eller 24 personer Detta sammantaget indikerar en något ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demo - grafiska budgetmodellen ANTAL UNGDOMAR I FAGERSTA KOMMUN ANTAL ÄLDRE I FAGERSTA KOMMUN Folkmängd 6 år Folkmängd 7-9 år Folkmängd år Folkmängd 7-15 år Folkmängd år Folkmängd år Folkmängd år Folkmängd år Folkmängd år Folkmängd år Folkmängd 90 år eller äldre Kolarbygården med kommunens verksamhet för psykiskt funktionshindrade.

12 12 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan God ekonomisk hushållning Riksdagen har beslutat om lagstiftning fr o m år 2005 avseende God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Under talet har befolkningen minskat med personer eller ca 9%. Under perioden har be Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I revisionsrapporten avseende 2008 lämnas följande kommentar: Enligt god ekonomisk hushållning ska nämnderna bedriva verksamhet i enlighet med de mål som kommunfullmäktige har antagit. Det innebär att nämnderna bör redovisa om man har bedrivit verksamhet i enlighet med målen. Nämnderna ska även redovisa vad skattebetalarna får för sina skattepengar. För att klara av detta bör nämnden redovisa några mått för effektivitet, produktivitet och kvalité. Socialnämnden har i huvudsak hörsammat förra årets uppmaning om att presentera uppnått resultat oaktat om målet är uppfyllt eller ej. De har även angivit effektivitet och produktivitet. Vi ser gärna att nämnden utvecklar det ytterligare. Utbildnings- och fritidsnämnden har i likhet med förra året en hel del upprepningar i målredovisningen. Vi skulle gärna se att nämnden redovisar valda delar av den redovisning, som görs till Skolverket. Vi är medvetna om att den redovisningen görs efter årsredovisningen, men vi bedömer att vissa uppgifter är tillräckligt intressanta och mycket väl kan redovisas trots att de är över ett år gamla. Därför föreslår vi att nämnden överväger till kommande år att redovisa några av förra årets uppgifter till Skolverket i verksamhetsberättelsen. För ekonomi ska de finansiella mål som är av betydelse anges. I revisionsrapporten avseende 2008 lämnas följande kommentar: Kommunen har antagit ekonomistyrregler, som fungerar som mål enligt god ekonomisk hushållning. Mål och redovisningen av uppfyllelse av dessa framgår av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Dessa mål omfattar finansieringsprincip, investeringar, ekonomiskt resultat, pensionsskuld, över- och underskottstäckning, taxor och avgifter, kostnadsbärare samt ekonomisk- och verksamhetsrapportering. Ekonomisk- och verksamhets - rapportering redovisas av nämnderna särskilt. De finansiella målen är välutvecklade och väl redovisade i årsredovisningen. Kommunens resultat är sådant att samtliga finansiella mål är uppfyllda. Ekonomiska mål Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting gäller fr o m år Minimikravet är att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras senast 3 år efter det år som det uppkom. I praktiken räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Värdet av kommunens tillgångar skulle då minska i takt med inflationen. Av den anledningen har kommunfullmäktige antagit ekonomistyrningsregler som anger att resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För Fagersta motsvarar detta 10,0 Mkr år Kravet på god ekonomisk hushållning ställer naturligtvis extra stora krav på nämnderna att hålla sina budgetar inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fastställt. De nämnder som inte håller budgeten kan komma att få krav på återbetalning av skulden kommande år. Slaggstensvägg, ett konstverk i sig. Förr byggdes toan med omsorg. Det här är dasshuset vid Engelsbergs Bruk.

13 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Principer för nämndernas budetarbete Årsbudget samt ekonomisk plan Prioriteringsarbetet förutsätter att verksamheterna är beskrivna med mål, verksamhetsmått och konsekvenser för ekonomi och verksamhet. Målarbete De av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen skall utgöra en grund för övergripande mål på nämndnivå som bryts ned till mätbara mål. Det är viktigt att nämnderna fortsätter det redan påbörjade arbetet med att formulera färre men väsentligare mål och att dessa är möjliga att konkret följa upp under verksamhetsåret samt i årsredovisningen. Målbild Fagersta Övergripande mål: Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Förutsättningar: Vi arbetar målmedvetet för en positiv befolkningsutveckling genom ökad inflyttning. Medel: Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har samt de vi ska utveckla. Prioriteringar: Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik! Byggande och boende! Tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi! Metod: En övergripande värdegrundlag ska tas fram som speglar målbilden. Budskap att kommunicera: I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva Allt detta ger Livstid! Inriktningsmål/effektmål/produktionsmål Inriktningsmål, effektmål skall anges. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och anger verksamhetens inriktning på sikt (= politiskt handlingsprogram). Effektmålen ska vara avstämbara och spegla verksamhetens effektivitet, dvs inriktningsmål + resurser. Produktionsmålen syftar till att realisera effektmålen (verksamhetsmått). (produktionsmålen skall ej redovisas i nämndens budgetförslag) Effekt och produktionsmålen anger kontraktet mellan nämnd och förvaltning om vad som konkret skall utföras. De ekonomiska konsekvenserna ska redovisas tillsammans med mått på verksamhetens kvantitet och kvalitet. Lämnade verksamhetsmått och nyckeltal måste vara jämförbara över tiden före att ge en korrekt bild av verksamhetens utveckling. Anvisningar för investeringsbudget Kommunens nämnder och styrelser äskar i budgeten investeringsmedel för kommande budget och plan. NVK sammanställer i sitt budgetunderlag alla investeringar i fastigheter. Det åligger respektive nämnd att för budgetberedningen motivera sina investeringar. Beräknade investeringsutgifter samt dess driftkonsekvenser ska redovisas. Investeringar i lokaler och anläggningar ska beredas av NVK. I enlighet med av KS antagna Internprisregler för lokaler mm skall nämnderna i samband med upprättande av budget och flerårsplan årligen redovisa lokalbehovsplaner på minst fem års sikt (förväntade förändringar i behov). Av planen skall framgå vilka lokaler som är aktuella att lämna och som skall flyttas till lokalbanken. Lokalbehovsplanen ska lämnas till NVK för utvärdering. Under särskild rubrik Verksamhetsförändringar/ställningstaganden ska kortfattat anges konsekvenser av nämndernas ställningstaganden samt faktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndernas verksamheter ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig synpunkt. Materialet skall vara utformat på ett sådant sätt att det är kortfattat, men ändå tydligt och lättillgängligt. Personal Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget. Analyserna skall skickas till personal- och lönekontoret för utvärdering och sammanställning. Internränta Internräntan kan betraktas som det pris som kommunen får betala för att avstå från att placera likvida medel alltså

14 14 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan alternativintäkten. För beräknas internräntan till 4,3 % i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation. Detta är i linje med SKL:s prognos över den långa statsobligationsräntan Kapitalkostnader Ramarna innehåller kompensation för investeringar som är gjorda tom Förvaltningarna ansvarar själva för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under Ekonomisk reserv För att kunna möta oväntade kostnadsökningar eller/och intäktsminskningar skall nämnderna budgetera en reserv för oförutsedda utgifter. Den bör placeras direkt under nämnden. Storleken på reserven ska anpassas med hänsyn tagen till osäkerhetsnivån i verksamheten och ska uppgå till lägst 1% av nettodriftbudgetramen. Interna ersättningar Interna ersättningar som förekommer mellan förvaltningarna och NVK skall bygga på självkostnadsprincipen. Överenskommelser mellan parterna skall träffas vid förändring av nuvarande ersättningsnivåer. Samtliga interna mellanhavanden skall vara avstämda. Taxor och avgifter I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Det kan vara motiverat att inte höja taxan om det skulle kunna leda till totalt lägre intäkter för verksamheten. Förvaltningarna och förbunden skall i budgetförslaget bifoga en sammanställning över vilka taxe- och avgiftskonstruktioner som används. Alltså vilket index eller uppräkningsmodell som taxan justeras med och hur stor justeringen beräknas att bli år De skall också analysera vilka motiv, exempelvis juridiska, finansiella och styrmässiga, som ligger till grund för taxorna och avgifterna. Det skall motiveras varför ett visst index eller uppräkningsmodell används. VA taxan Av tekniska chefen Harold Nilssons utredning Budget 2002 och plan , fördjupad underhållsplan för VA- nätet, TN 84framgår: Utbyggnaden av Fagersta tätort från andra världskrigets slut till början av talet innebär att underhållsbehovet kommer att öka och år 2010 uppgå till 3-4 Mkr mer per år än i dag (år ,2 Mkr), för att fram till år 2020 öka med ytterligare 16 Mkr per år. Den dagen kommunen måste höja underhållsnivån finns bara taxehöjning eller skattefinansiering att välja på. Av denna anledning har brukningstaxan mellan åren höjts en procentenhet mer per år än kostnadsökningarna för att åstadkomma ett större ekonomiskt utrymme för underhåll. Genom att fr o m år 2004 samordna va-verksamheten med Norbergs motsvarighet har samordningsvinster erhållits som skapar ett utrymme för ytterligare underhållsåtgärder. Dessutom finns fonderade vinstmedel på 9,1 Mkr inom balansräkningen för kommande underhållsåtgärder. NVK gör nu bedömningen att va-verksamhetens ekonomi är tillräcklig för att klara det eftersatta underhållet som bör genomföras under den närmaste planperioden. Brukningstaxan förslås därför inte höjas med mer än kostnadsutvecklingen under perioden Tillsynsmyndigheten kommunicerar för närvarande krav på kväverening, beräknad investeringskostnad på ca 23 Mkr, ger ökade driftkostnader. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Ekonomistyrningsregler (se bilaga 7) De av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna skall efterlevas i budgetarbetet. Personalvårdande åtgärder Respektive nämnd/styrelse ska i sitt budgetförslag redogöra för vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av resultaten i medarbetarenkäten. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År är minimibeloppet 500 Kr /anställd och år. I budgeten ska redovisas planerad användning av medel för personalvårdande åtgärder. Miljöpolicy I budgeten skall kortfattat redovisas hur arbetet med implementeringen av miljöpolicyn fortskrider. Informationspolicy I varje enskild verksamhet måste informationsinsatser planeras och budgeteras från början för att kunna utformas rätt och komma vid rätt tidpunkt. I budgetförslaget skall detta redovisas. Jämställdhetsarbete Vikten av jämställdhetsarbetet betonas under planperioden.

15 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Budget 2011 och verksamhetsplan All planering innehåller obekanta och svårbedömda faktorer. Det innebär att nämnder, styrelser, förbund och förvaltningar måste vara beredda på att kommunbidraget (ramarna på nämndnivå) vid större förändringar kan komma att omprövas under budgetberedningens arbete samt under löpande budgetår respektive under planperioden. Resultatbudget (se bilaga 1) Kommunens budgeterade resultat för framgår av bilaga 1. Resultatmålet på 2% av kommunens egna kapital gör 10,0 Mkr. Av tidigare års resultatmässiga överskott har 11,0 Mkr använts år 2011 för att minska resultatkravet. Det justerade resultatmålet för år 2011 uppgår därför till -1,0 Mkr och resultatet på 0,5 Mkr 2011 överstiger därmed resultatmålet med 1,6 Mkr. Balansbudget (se bilaga 2) Av balansbudgeten framgår hur kommunens ekonomiska ställning beräknas vara efter 2011 års utgång. Finansieringsanalys (se bilaga 3) Finansieringsbudgeten visar att kommunen år 2011 förväntas ha ett negativt kassaflöde med 33 Mkr. Skatter och generella statsbidrag (se bilaga 4) Av bilaga 4 framgår en prognos över utvecklingen av skatteintäkter- och statsbidrag för perioden Till denna bilaga finns även förklaringar av de olika posterna. Skattesystemet utjämnar intäkter och kostnader mellan kommunerna så att förutsättningarna för att bedriva verksamheten skall vara likartade för kommunerna. Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Kommuner och landsting erhåller ett statligt inkomstutjämningsbidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. Kommunen följer Sveriges kommuner och landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för statsbidrag och utjämning. Skatteunderlaget påverkas av ett flertal faktorer. Dessa är främst inkomstutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. År 2008 ökade befolkningen i Fagersta med 84 personer och 2009 minskade befolkningen med 18. Varje invånare genererar ca Kr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av kommunens ekonomi. Vid beräkning av kommunens skatteintäkter har befolkning antagits öka med 80 personer år 2010, 13 personer per år 2011 och 17 personer år Utdebiteringen av kommunalskatt sänktes med totalt 70 öre. År är skattesatsen oförändrad. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB med dotter - bolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB. Finansiella intäkter och finansiella kostnader red Belopp i Mkr Finansiella intäkter 18,4 12,2 14,1 15,1 15,1 Ränteintäkter 5, Aktieutdelning VB 7,5 7, Avkastning pensionsplacering 4,2 3, Varav realisationsvinst 1,1 Finansiella kostnader 0,8 1 0,9 1 1,1 Övriga kostnader 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Ränta pensionsskuld 0,6 0,8 0,7 0,8 0,9 Individuell del samt pensionsutbetalningar Kostnaden för individuell del samt pensionsutbetalningar framgår nedan. I beloppen ingår löneskatt på 24%. Individuell del samt pensionsutbetalningar red Belopp i Mkr Avgiftsbestämd å.p 14,9 15,7 17,0 17,6 18,1 Intjänade före ,6 13,5 14,9 15,6 16,7 Pensionsavsättning 1,8 2,6 0,8 1,2 1,1 Utbetalningar NVK 0,05 0,12 0,15 Totalt 28,3 31,8 32,7 34,5 36,1 Lyfts ur avsättningen 3,5 4,4 5,0 Under avser kommunen att lyfta totalt 12,9 Mkr ur pensionsportföljen för att möta kostnadsökningen för pensioner intjänade före 1998.

16 16 Budget 2011 Planeringsdirektiv Budget 2011 och flerårsplan Resursfördelningsmodell Resursfördelningen till nämnderna styrs av två separata modeller, en demografisk- och en indexmodell. Demografisk modell Demografisk modell används för resursfördelning avseende äldreomsorg, barnomsorg, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk budgetmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. Ett pris per brukare inom ett visst verksamhetsområde beräknas. Priset inom verksamhetsområdet kan variera beroende på exempelvis ålder, kön, civilstånd, etnicitet, socioekonomisk grupp och andra orsaker. Detta pris räknas sedan upp så att det följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Samma uppräkningsindex som i indexmodellen används. Ekonomiservice köper tjänster för att ta fram befolkningsprognoser inom olika åldersgrupper. Indexmodell För övriga verksamheter som kommunen bedriver i egen regi eller köper från andra indexeras kostnader och intäkter enligt nedan. Nedanstående uppräkningstal har använts vid ramberäkningen: Driftbudgetram och sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar (bilaga 5) De framräknade driftbudgetramarna för framgår av bilaga 5. I samma bilaga finns en tabell över hur förändringarna är i de demografiska budgetramarna. Inom äldreomsorgen och förskolan ökar ramen med 3,3% respektive 4,2% under Inom grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg ökar ramen med 1,2% under Sammantaget ökar de demografiska ramarna med 2,8%, motsvarande 7,9 Mkr. Den demografiska resursfördelningsmodellen är endast en modell för beräkning av anslag. Inom den totala driftbudgetramen äger respektive nämnd att självständigt fördela budgeten. Investeringsbudget (se bilaga 6) Planerade investeringar under år är bl a ombyggnad avloppsreningsverk för ca 23 Mkr, Nytt LSS- boende för 24,5 Mkr och ombyggnad Fagerstahallen för drygt 8 Mkr. Förkortningslexikon (se bilaga 8 ) I bilaga 11 redogörs för ett antal förkortningar som används i planeringsdirektiven. Uppräkningsfaktorer Köpt verksamhet 2,02% 2,68% 3,02% Hyreskostnader 1,12% 1,54% 1,61% Städkostnader 2,30% 3,00% 3,50% Övriga kostnader, ej ovan 1,60% 2,20% 2,30% Intäkter 2,02% 2,68% 3,02% Denna ramkompensation innebär att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Lönekostnads - ökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar. Nämnderna får också krav på sig att intäkterna inte ska urholkas. Detta i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler som säger att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta.

17 Budget 2011 Bilagor 17 Bilagor Bilaga 1 Resultatbudget Bilaga 2 Balansbudget Bilaga 3 Finansieringsanalys Bilaga 4 Skatter och generella statsbidrag Bilaga 5 Driftbudgetram och demografisk budget Bilaga 6 Investeringsbudget Bilaga 7 Ekonomistyrningsregler Bilaga 8 Förkortningslexikon Höstens kaskad av färger, vy från kommunhuset.

18 18 Budget 2011 Bilagor Bilaga 1 Resultatbudget resultatbudget Budget Plan Plan (Mkr) Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avstämning mot resultatmål Res.mål 1-2% av eget kapital 10,0 10,0 10,0 Avgår disponerat ur resultatdisposition Målbildssatsning budget Jämställdhet, målbild -0,2 Målbildssatsning budget Feriearbeten -0,3-0,3 Jämställdhet -0,2-0,2 Underhållsavsättningen Fagerliden, UH avsättningen -0,1-0,1 Västanfors IP UH avsättningen -0,1-0,1 Hedkärra ridanläggning -0,1-0,1 Västanfors Herrgård UH avsättningen -0,3-0,3 Öronmärkta medel för pensioner -3,5-4,4-5,0 Resultatutjämning -3,0-3,0-3,5 Målbild Medieanslag -0,25-0,25-0,25 Lärarlyft -0,34 Förskolelyft -0,34 Modersmål mm -1,98-1,98-1,98 Sociala företag -0,30-0,30-0,30 Summa disponerat ur resultatdisposition -11,0-11,1-11,0 Justerat resultatmål -1,0-1,1-1,0 Differens mot resultatmål 1,6 2,4-2,1 Öronmärkta medel underhållsavsättning budget Fagerliden investeringar 0,452 0,452 Fagerliden underhåll 0,080 0,080 Västanfors IP investeringar 0,120 0,120

19 Budget 2011 Bilagor 19 Bilaga 2 Balansbudget balansbudget Utfall Budget Budget (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Avsättn pensionsförpliktelser Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital

20 20 Budget 2011 Bilagor Bilaga 3 Finansieringsanalys finansieringsanalys Budget Plan Plan (Mkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för förändring pensionsavsättning Justering för övr ej likviditetspåverkande poster -2 Reavinst försäljning fastigheter -1 Reavinst försäljning aktier -1 Medel fr verks före förändring av rörelsekap Minskning/ökning förråd Minskning/ökn övr kortfristiga fordringar Ökning/minskning övr långfristiga skulder 1 Minskning övr kortfristiga skulder Kassaflöde fr den löpande verksamheten Investeringverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag i materiella anl tillgångar 1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 Kassaflöde fr investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Inköp av aktieplaceringar, finans Förs av aktieplaceringar, obligationer Kassaflöde fr finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation till årets kassaflöde Minskning kortfristiga placeringar Minskning kassa och bank Årets kassaflöde