Budget 2009 Plan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2009 Plan 2010-2011"

Transkript

1 Fagersta kommuns budget / - - Rönnbär i Vilhelminaparken. Foto: Merja Hellstrand

2 Fagersta kommuns budget / - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 processen - budget 4 samt flerårsplan Resultatbudget Bil 1 23 Balansbudget/Finansieringsanalys Bil Skatteintäkter och stadsbidrag Bil 4 25 Kommentarer till bilaga 4 26 Driftsbudget Bil 5 28 Investeringsbudget Bil 6 29 styrningsregler Bil 7 3 Litet förkortningslexikon Bil 8 31 Detaljbudget/nämnd Kommunfullmäktige 32 Kommunstyrelsen 34 Utbildning- och fritidsnämnden 44 Socialnämnden 55 Finansiering 64

3 Fagersta kommuns budget / - Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 2,8 % i respektive bolag. 2

4 Fagersta kommuns budget / - KOMMUNALSKATT Kommunal skattesats Fagersta kommun 22:19 22:9 21:99 Landstinget 1:8 1:65 1:5 Summa 32:99 32:74 32:49 För medlemmar i Svenska kyrkan utgår även kyrkoavgift med 1:49 varav begravningsavgift :28 Totalt 33:98 BEFOLKNING Befolkningsförändring 1999 År Folkmängd Födelse- Flyttning- Totalt överskott överskott (893) MANDATFÖRDELNING Antal ledamöter % Vänsterpartiet 2,32 7,82 2,14 2,72 23,95 58,3 Socialdemokraterna Moderaterna Centern Folkpartiet Kristdemokraterna 3

5 Fagersta kommuns budget / - Vår beredskap är god Vi lever just nu i en särdeles osäker tid. Lågkonjunktur tillsammans med finanskris kastar djupa skuggor och USA:s vanvettsaffärer på sin bolånemarknad leder i den globaliserade värld vi lever i till varsel också i stål- och hårdmetallindustrin i Fagersta. Nåväl; är vår beredskap god? Ja, den är väldigt god då vi har samlat i ladorna under de sju feta åren och kan bedriva konjunkturpolitik i form av planerade byggnationer och satsningar på vuxenutbildning. Och vi kan också lägga in en liten extra peng på försörjningsstödet och sysselsättningsprojekt, för i detta läge med allt fler nollklassade och en halv miljon fler i landet utanför a-kassan riskerar kommunen annars att vara som en hamn utan vågbrytare när brottsjöarna väller in. Vi har en god beredskap då vi går in i med en ekonomi inte bara i balans utan med ett gott överskott. Vår beredskap är god, men utmaningarna de kommande åren kommer att bli stora med stigande arbetslöshet och press på de sociala systemen samtidigt som ökande arbetslöshet innebär färre arbetade timmar att beskatta, vilket direkt slår mot kommunens främsta inkomstkälla. Det är därför det är så viktigt att vi nu har fler redskap i verktygslådan. Skattesänkningarna har skapat utrymme för att vi kan höja skatten om det anses nödvändigt. Skuldfriheten gör att vi kan låna pengar om vi finner det vara önskvärt. Avsättningarna till resultatutjämning och målbildsarbete gör att vi slipper panikbromsa när inkomsterna viker men också att vi också har medel för att göra utvecklingsinsatser trots de bistrare tiderna. Tio år Efter det för Fagersta historiska maktskiftet har jag haft den stora förmånen att inneha förtroendeuppdraget som kommunalråd. Det har varit en resa med många problem men också glädjeämnen. Det främsta bland dem är alla aktiva medborgares engagemang för att med sina insatser göra kommunen bättre. Alla kommunanställda som varje arbetsdag oförtrutet producerar välfärd. Alla chefer som både lojalt och med stor kreativitet efter bästa förmåga söker verkställa beslut och ständigt söka bättre lösningar än dem vi hade igår. Samt det fruktbara politiska klimatet med ett gott samarbete tvärs över alla partigränser. På tio år har mycket hänt och det kan vara på sin plats att jämföra då och nu Negativa resultat Ständiga nedskärningar Sveriges 7:e högsta kommun- och landstingskatt 2 miljoner i långfristiga lån och borgensåtaganden 25 miljoner i pensionsskuld kronor avsatta Negativ soliditet konkursmässigt Befolkningstapp: 3% sedan 197 depressiv stämning i samhället. Bästa resultatet per invånare av 29 kommuner. Inga nedskärningar sedan 21. Skatten sänkt 7 gånger under 22 kr för första gången sedan 1981 Inga långfristiga lån Pensionsskuld 9 miljoner avsatta Soliditeten bättre än rikssnittet. Befolkningsutveckling stabiliserad framtidstro. Det är ju alltså så att denna gamla kriskommun har det bästa ekonomiska resultatet under 2-talet av samtliga Sveriges 29 kommuner om man räknar per person. Och detta trots att vi alltså har sänkt skatten nu sju gånger under samma period. Och för verksamheterna gäller att det finns inga vi behöver skämmas för, några att vara riktigt stolt över och alla kan bli bättre. Och det bästa av allt; människorna i samhället och medarbetarna i kommunen har gjort allt detta själva och politiken har gjort sin del i ett brett samförstånd. Vi kan alla med rätta dela glädjen över utvecklingen och kan, trots orostiderna, gå in i med förhoppningar och framtidstro. Stig Henriksson Kommunalråd 4

6 Fagersta kommuns budget / - service Claes Becker PLANERINGSDIREKTIV- BUDGET OCH FLERÅRSPLAN - 1 BUDGETPROCESSEN Arbetet med planeringsdirektiven för budget och flerårsplanen började i mars månad med ramberedning. Kommunfullmäktige fastställde budgetramarna den 29 april. Den 3 maj lämnade nämnderna budgetförslagen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktige fastställde budgeten den 25 november. 2 EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 sk utveckling Fagersta kommun Det ackumulerade resultatet under perioden var ett negativt resultat på ca 59 Mkr. Kommunens ekonomi försämrades kraftigt under perioden bl a beroende på övertagandet av bostadsstiftelsens fastigheter och den stora skuldbörda som då uppstod. Fagersta kommuns ekonomi har förbättrats kraftigt under 2- talet. År visade ett positivt resultat på 38,2 Mkr. Det ackumulerade resultatet under perioden 2- är 234 Mkr. Kommunen har samtliga år klarat resultatmålet på 2 procent av kommunens egna kapital, motsvarande 8,3 Mkr år. Kommunen upppfyller därmed kravet för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagen. Resultatutveckling (Mkr) De starka resultaten har möjliggjort det för kommunen att under år 24 slutamortera de sista lånen. Soliditeten har stärkts avsevärt och avsättningar till olika ändamål har kunnat göras. 5

7 Fagersta kommuns budget / Resultatdisposition Av tabellen framgår avsatta medel inom resultatdispositionen t o m år. Disponerade medel i budget och framåt är medräknat. Ändamål (Mkr) Disponerat Återstår Borgensåtaganden 2,4 2,4 Pensioner 91,2 91,2 Underhållsåtgärder 2, 6, 14, Målbild Fagersta 35,6 2,8 14,8 Res.utj.fond VA o renhållning 3,9 3,9 Resultatutjämning 29,8 21,7 8,1 Hälsobefrämj åtgärder 8,5 5,6 2,9 Klimatbefrämjande åtgärder 5, 5, Summa 214,4 58, 156,4 (Mkr) Medel har öronmärkts för eventuella framtida kostnader i två bostadsrätts-föreningar som kommunen ingått borgen för. Till kommunens pensionsskuld har 91,2 Mkr avsatts. Underhållskostnaderna för kommunnens fastigheter och anläggningar förväntas att öka i framtiden och medel finns avsatta för ändamålet. Medlen för resultatutjämning används om kommunen inte uppnår ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning. Ändamål (Mkr) 2.3 Kommunalskatt Skattesatsen i Fagersta har under perioden 22- sänkts med,7 procentenheter. År 21 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År är differensen 1,38 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med,74 procentenheter. År har skattesatsen sänkts med,1 procentenheter och år är kommunfullmäktiges inriktningsbeslut att skattesatsen sänks med,1 procentenheter. År är därmed skattesatsen 21,99 procent. Kommunalskatt % 23 22, ,5 21 2, Fagersta Riket 6

8 Fagersta kommuns budget / Pensionsskulden Fagersta kommun har en mycket stor pensionsskuld som uppgår till ca 338 Mkr. I takt med att denna pensionsskuld skall betalas ökar de framtida kostnaderna. För att motverka att de allt större kostnaderna urholkar kommunens ekonomi, har 91,2 Mkr fonderats till detta ändamål. Diagrammet nedan visar hur fonderingen täcker kostnadsökningar för den skuld som upparbetades före Reala termer (mkr) Täcks av kommunen Täcks av fonderingen Soliditet Soliditet Inkl pensionsskuld % År Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december en soliditet på 79 (26 79%) procent exklusive pensionsskulden och 2 (26 24%) procent inklusive. Anledningen till att soliditeten inklusive pensionsskulden försämras från 24 procent år 26 till 2 procent år är att skulden ökat kraftigt i storlek pga ändrad diskonteringsränta och livslängdsantaganden i skuldberäkningen. År var rikssnittet exklusive pensionsskulden 55 procent och inklusive 18 procent. Fagersta kommun har alltså en markant bättre soliditet exklusive 7

9 Fagersta kommuns budget / - pensionsskulden men ligger på rikssnittet inklusive denna. Kommunen har en relativt hög pensionsskuld i jämförelse med snittet för Sveriges kommuner. Orsaken är bl a att kommunen minskat kraftigt i storlek. 2.6 Låneskuld Fagersta kommun slutamorterade de sista lånen på 46 Mkr under 24 och är därmed skuldfri. Mkr Borgensförbindelser Fagersta kommun gick under början av 199-talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999, minskade borgensåtagandena med drygt 3 Mkr. Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 44,4 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 2,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. 14 Borgensförbindelser Mkr År Arbetsmarknad Arbetslösheten var 2,6 (jan 7= 3,%) procent i Fagersta i januari. Det senaste året har alltså i jämförelse med genomsnittet för riket, varit positivt gällande arbetsmarknaden i Fagersta kommun. och detta gäller framförallt ungdomsarbetslösheten som minskat kraftigt. 8

10 Fagersta kommuns budget / Hjulen i svensk ekonomi snurrar långsammare Tillväxten i svensk ekonomi har bromsat in. En fortsatt relativt stark men avtagande global tillväxt, en god inkomstutveckling för hushållen samt en expansiv finanspolitik bidrar till att BNP stiger med i genomsnitt 2,9 procent per år och. Den snabba sysselsättningsutvecklingen saktar in och sysselsättningen ökar med 65 personer och 2 personer. Löneökningstakten växlar upp, livsmedels- och energipriserna stiger snabbt och inflationen överstiger målet. Riksbanken höjer räntan till 4,5 procent under hösten och låter därefter reporäntan ligga kvar på denna nivå. Tillväxten i OECD-området har försvagats påtagligt till följd av turbulensen på de finansiella marknaderna och de höga energi- och livsmedelspriserna. Det är svårt att med större säkerhet bedöma djupet och varaktigheten i konjunkturnedgången inom OECDområdet men Konjunkturinstitutet bedömer att den mest sannolika utvecklingen är att konjunkturavmattningen blir måttlig och relativt kortvarig och att den amerikanska ekonomin mjuklandar utan att hamna i en recession. I USA ökar BNP-tillväxten successivt, efter en mycket svag utveckling under inledningen av. Såväl investerings- som konsumtionstillväxten ökar. Konjunkturnedgången i USA bryts därmed mot slutet av. Den globala tillväxten dämpas och, men förblir hög då den starka tillväxten i många tillväxtekonomier fortsätter. Svensk ekonomi bromsar in Tillväxten i den svenska ekonomin har bromsat in främst på grund av vikande exporttillväxt. I fjol bedöms BNP-tillväxten ha uppgått till 2,7 procent. Svag exportorderingång och försiktiga hushåll bidrar till att dämpa tillväxten under inledningen av. Därefter växer exporten något snabbare. Stigande sysselsättning och högre löner bidrar till att hushållens reala inkomster utvecklas starkt, trots att inflationen blir hög. När osäkerheten på de finansiella marknaderna minskar bedöms hushållen åter öka konsumtionen snabbare. Från andra kvartalet och framåt ökar BNP gradvis något snabbare och tillväxten hamnar på 3, procent och 2,8 procent, vilket ligger över genomsnittet för de senaste decennierna. Korrigerat för variationer i antalet arbetsdagar mellan åren, vilket bättre avspeglar konjunkturutvecklingen, beräknas BNP-tillväxten ha blivit 2,8 procent och blir 2,7 procent i år och 2,9 procent. Sysselsättningstillväxten dämpas Under beräknas antalet sysselsatta ha ökat med 2,4 procent eller med 16 personer. Efter det första kvartalet dämpas sysselsättningsutvecklingen och uppgången i antalet arbetade timmar. Sammantaget ökar sysselsättningen med 65 personer i år och med 2 personer. Arbetslösheten har fallit i rask takt under de senaste två åren, från 7,7 procent 25 till 6,1 procent av arbetskraften. Åren och bromsas nedgången och arbetslösheten uppgår till 5,6 procent respektive år. Konjunkturinstitutet har uppskattat sysselsättningseffekterna av de politiska förslagen i budgetpropositionen för och bedömer att det förstärkta jobbskatteavdraget ökar antalet arbetade timmar på lång sikt med,3 procent, vilket motsvarar cirka 13 personer. Förändringen i sjukförsäkringen, åtgärder för att förbättra rehabilitering och begränsningar i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa bedöms också ha en något positiv inverkan på sysselsättningen. Vårdnadsbidraget, de höjda indirekta skatterna och den förändrade kapitalvinstbeskattningen på bostäder bedöms däremot påverka sysselsättningen negativt. Hög inflation och reporäntan höjs i ytterligare två steg Lönerna ökar snabbare på grund av ett något stramt arbetsmarknadsläge och högre löneavtal. Det stigande kostnadstrycket bidrar, tillsammans med högre livsmedels- och energipriser, till att inflationen ökar snabbt och överstiger målet. KPI-inflationen blir i år 3,7 procent och KPIXinflationen 2,7 procent. Riksbanken fortsätter därför att höja reporäntan i ytterligare två steg under, till 4,25 procent under det andra kvartalet och till 4,5 procent under det fjärde kvartalet, varefter reporäntan ligger kvar på denna nivå under prognosperioden. Åtstramningen av penningpolitiken bidrar tillsammans med lägre prisökningar på energi och livsmedel till att inflationen faller tillbaka. I termer av KPI uppgår den då till 2,8 procent och i termer av KPIX till 2, procent. 9

11 Fagersta kommuns budget / - Utrymme för expansiv finanspolitik Konjunkturavmattningen medför ingen påtaglig försvagning av de offentliga finanserna. Inhemsk efterfrågan, och därmed viktiga skattebaser, utvecklas relativt starkt samtidigt som de offentliga utgifterna minskar som andel av BNP. De offentliga finanserna uppvisar överskott som är betydligt större än överskottsmålet under prognosperioden. Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett utrymme för expansiv finanspolitik på cirka 2 miljarder kronor utöver det som följer av redan föreslagna och aviserade åtgärder. Risker: Fördjupad internationell kris Den osäkerhet som omgärdar prognosen är större än normalt. Risker finns främst på nedsidan, bl.a. i form av en fördjupad internationell finanskris med en svagare internationell konjunkturutveckling som följd. Om inte tillväxten i den svenska varuexporten och hushållskonsumtionen vänder upp en bit in på kommer BNP att utvecklas svagare och. Läs mer i alternativscenariot "Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden" som belyser effekterna på svensk ekonomi av en svagare internationell utveckling till följd av en fördjupad internationell finanskris. Tabell: Valda indikatorer Årlig procentuell förändring respektive procent BNP till marknadspris 3,3 4,1 2,7 3, 2,8 BNP, kalenderkorrigerad 3,3 4,4 2,8 2,7 2,9 Real BNI per capita 2,4 3,7 2,4 2,3 2,4 Bytesbalans (1) 6,1 7,1 6,5 6,8 6,9 Sysselsättning,5 1,8 2,4 1,5,4 Sysselsättningsgrad (2) 77,2 77,7 79,5 8,6 8,9 Arbetslöshet (ILO) (3) 7,7 7,1 6,1 5,6 5,6 Arbetsmarknadsgap 2,5 1,7,4,9,7 Timlön i näringslivet (KL) 3,2 3,1 3,9 4,5 4,6 Arbetskostnad i näringslivet (NR) (4) 3,3 3,4 3,7 5,2 5,1 Produktivitet i näringslivet (4) 3,5 3,5 -,4 1,4 2,9 KPI,5 1,4 2,2 3,7 2,8 KPIX (tidigare UND1X),8 1,2 1,2 2,7 2, Reporänta (5) 1,5 3, 4, 4,5 4,5 Tioårig statsobligationsränta (5) 3,4 3,6 4,3 4,5 4,6 Kronindex (KIX) (5) 116,3 18,7 111,6 11,2 18,7 Offentligt finansiellt sparande (6) 2, 2,2 3,2 3,3 2,5 Konjunkturjusterat sparande (7) 2,3 2,4 3,1 3, 2,5 (1) Procent av BNP. (2) Reguljär sysselsättning i procent av befolkningen 2-64 år. (3) Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. I procent av arbetskraften. (4) Kalenderkorrigerad. (5) Vid årets slut. (6) Procent av BNP. (7) Procent av potentiell BNP. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. 1

12 Fagersta kommuns budget / - 3 DEMOGRAFISK UTVECKLING 3.1 Befolkningsutveckling Under 199- talet har befolkningen minskat med personer eller ca 9%. Under perioden 2- har befolkningen minskat med 4 personer eller 3%. Folkmängden minskade under år med 19 personer, från till Diagrammet och tabellen visar en prognos på befolkningsutvecklingen. 11

13 Fagersta kommuns budget / In- och utflyttning Fagersta har under 198- och 199- talen haft en kraftig utflyttning. År flyttade 622 personer till kommunen vilket var 75 personer färre än året innan. Antalet utflyttade minskade med 137 personer, från 735 till 598. Nettoinflyttningen var under år 24 personer. 12

14 Fagersta kommuns budget / Födelsenetto Under år avled 155 personer och 113 föddes. Detta ger ett negativt födelsenetto på 42 personer. För att Fagersta kommuns befolkning inte skall minska krävs det alltså ett positivt flyttnetto som överstiger det negativa födelsenettot. 13

15 Fagersta kommuns budget / Befolkningssammansättning Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier 1-5 år Förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern förväntas att stiga med 3 barn -. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska budgetmodellen. 14

16 Fagersta kommuns budget / - Grundskoleåldern och gymnasieåldern Antalet elever i grundskoleåldern 6-15 år förväntas att minska med ca 3,5% eller 42 elever under perioden tom. Antalet barn skolbarnomsorgen ökar något. Antalet i gymnasieåldern förväntas att minska med 11% eller 73 elever under perioden -. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska budgetmodellen. 15

17 Fagersta kommuns budget / , 7-74, 75-79, 8-84 år, år samt 9år eller äldre. Antalet i åldersgruppen 8-84 år förväntas att vara oförändrat -. Däremot minskar gruppen åringar med ca 14 eller ca 5,7 %. Antalet 9 år eller äldre ökar med 13,8% eller 17 personer -. Detta sammantaget indikerar en ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska budgetmodellen. 16

18 Fagersta kommuns budget / - 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Riksdagen har beslutat om lagstiftning fr o m år 25 avseende God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. 4.1 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I revisionsrapporten avseende lämnas följande kommentar: Enligt god ekonomisk hushållning ska nämnderna bedriva verksamhet i enlighet med de mål som kommunfullmäktige har antagit. Det innebär att nämnderna bör redovisa om man har bedrivit verksamhet i enlighet med målen. Nämnderna ska även redovisa vad skattebetalarna får för sina skattepengar. För att klara av detta bör nämnden redovisa några mått för effektivitet, produktivitet och kvalité. Både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har båda gjort starka förbättringar i redovisningen av verksamheterna. Båda har numera nyckeltal i sin redovisning, båda redovisar mål och måluppfyllelse och båda redovisar avvikelser från budget. Socialnämnden redovisar även effektiviseringar i verksamheten. Den redovisningen skulle dessutom kunna bli ännu bättre om effektiviseringarna kompletterades med uppgift om kostnad förra året och årets kostnader. För att få in kvalité i redovisningen bör nämnderna göra någon form av kvalitetsmätning. Vi bedömer att det kan vara svårt att få bra svarsfrekvenser på sådana mätningar, men anser ändå att det finns förtjänster med att göra sådana. Utbildningsnämndens redovisning belastas något med några upprepningar. Nyckeltalen, årets händelser och måluppfyllelsen redovisas enligt samma uppställningsform efter varandra. Kanske skulle redovisningen vinna på att nyckeltalen och måluppfyllelsen arbetades ihop till en redovisning. Vi bedömer att nästa steg i utvecklingen, av nämndernas redovisning, är att de bättre framhäver det nämnderna utför väl och att de även redovisar vilken utvecklingspotential verksamheterna har. I årsredovisningen från 26 skrev kommunalrådet att massmedia bara bevakar och skriver om avvikelser. Det som fungerar är normen. Det innebär att det som skrivs om de kommunala verksamheterna är avvikelser. Medborgarnas bild av den kommunala verksamheten blir då att det inte fungerar. Därför måste kommunen själva tala om det som fungerar och hur väl det fungerar, till och med tala om att det är bättre än de alternativ som finns i samhället. För ekonomi ska de finansiella mål som är av betydelse anges. I revisionsrapporten avseende lämnas följande kommentar: Kommunen har antagit ekonomistyrregler, som fungerar som mål enligt god ekonomisk hushållning. Mål och redovisningen av uppfyllelse av dessa framgår av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Dessa mål omfattar finansieringsprincip, investeringar, ekonomiskt resultat, pensionsskuld, över- och underskottstäckning, taxor och avgifter, kostnadsbärare samt ekonomisk- och verksamhetsrapportering. sk- och verksamhetsrapportering redovisas av nämnderna särskilt. De finansiella målen är välutvecklade och väl redovisade i årsredovisningen. Kommunens resultat är sådant att samtliga finansiella mål är uppfyllda. 4.2 ska mål Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting gäller fr o m år 2. Minimikravet är att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras senast 3 år efter det år som det uppkom. I praktiken räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Värdet av kommunens tillgångar skulle då minska i takt med inflationen. Av den anledningen har kommunfullmäktige antagit ekonomistyrningsregler som anger att resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För Fagersta motsvarar detta 9,1 Mkr år. Kravet på god ekonomisk hushållning ställer naturligtvis extra stora krav på nämnderna att hålla sina budgetar inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fastställt. De nämnder som inte håller budgeten kan komma att få krav på återbetalning av skulden kommande år. 17

19 Fagersta kommuns budget / - 5 PRINCIPER FÖR NÄMNDERNAS BUDGETARBETE 5.1 Årsbudget samt ekonomisk plan I budgeten och de ekonomiska planen för åren - införs en demografisk ramberäkningsmodell. Prioriteringsarbetet förutsätter att verksamheterna är beskrivna med mål, verksamhetsmått och konsekvenser för ekonomi och verksamhet. 5.2 Målarbete De av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen skall utgöra en grund för övergripande mål på nämndnivå som bryts ned till mätbara mål. Det är viktigt att nämnderna fortsätter det redan påbörjade arbetet med att formulera färre men väsentligare mål och att dessa är möjliga att konkret följa upp under verksamhetsåret samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen följs i vissa fall inte upp p.g.a målet inte är mätbart eller p.g.a målen är så många att det inte finns tid att kontrollera måluppfyllelsen. I nämndens budgetförslag skall inriktningsmål och effektmål redovisas. Prestationsmål/produktionsmål kan nämnden förslagsvis redovisa i en särskild målkatalog. 5.3 Målbild Fagersta Övergripande mål: Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Förutsättningar: Vi arbetar målmedvetet för en positiv befolkningsutveckling genom ökad inflyttning. Medel: Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har samt de vi ska utveckla. Prioriteringar: Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik! Byggande och boende! Tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi! Metod: En övergripande värdegrundlag ska tas fram som speglar målbilden. Budskap att kommunicera: I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva Allt detta ger Livstid! 18

20 Fagersta kommuns budget / - Inriktningsmål/effektmål/produktionsmål Inriktningsmål, effektmål skall anges. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och anger verksamhetens inriktning på sikt (=politiskt handlingsprogram). Effektmålen ska vara avstämbara och spegla verksamhetens effektivitet, dvs inriktningsmål + resurser. Produktionsmålen syftar till att realisera effektmålen (verksamhetsmått). ( produktionsmålen skall ej redovisas i nämndens budgetförslag) Effekt och produktionsmålen anger kontraktet mellan nämnd och förvaltning om vad som konkret skall utföras. De ekonomiska konsekvenserna ska redovisas tillsammans med mått på verksamhetens kvantitet och kvalitet. Lämnade verksamhetsmått och nyckeltal måste vara jämförbara över tiden före att ge en korrekt bild av verksamhetens utveckling. 5.4 Lönekostnader Nämnderna kompenseras inte i budgetramarna för löneökningar. Medel för lönekostnadsökningar reserveras under finansförvaltningen. Nämnderna/förvaltningarna kan inte automatiskt räkna med full kompensation för ökade kostnader p.g.a nya löneavtal. 5.5 Anvisningar för investeringsbudget Kommunens nämnder och styrelser äskar i budgeten investeringsmedel för kommande budget och plan. NVK sammanställer i sitt budgetunderlag alla investeringar i fastigheter. Det åligger respektive nämnd att för budgetberedningen motivera sina investeringar. Beräknade investeringsutgifter samt dess driftkonsekvenser ska redovisas. Investeringar i lokaler och anläggningar ska beredas av NVK. I enlighet med av KS antagna Internprisregler för lokaler mm Fagersta kommun skall nämnderna i samband med upprättande av budget och flerårsplan årligen redovisa lokalbehovsplaner på minst fem års sikt (förväntade förändringar i behov). Av planen skall framgå vilka lokaler som är aktuella att lämna och som skall flyttas till lokalbanken. Lokalbehovsplanen ska lämnas till NVK för utvärdering. Under särskild rubrik Verksamhetsförändringar/ställningstaganden ska kortfattat anges konsekvenser av nämndernas ställningstaganden samt faktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndernas verksamheter ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig synpunkt. Materialet skall vara utformat på ett sådant sätt att det är kortfattat, men ändå tydligt och lättillgängligt. 5.6 Personal Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget. Analyserna skall skickas till personal- och lönekontoret för utvärdering och sammanställning. 5.7 Internränta Internräntan kan betraktas som det pris som kommunen får betala för att avstå från att placera likvida medel alltså alternativintäkten. För - beräknas internräntan till 4,5 % i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation. Detta är i linje med SKL:s prognos över den långa statsobligationsräntan. 5.8 Kapitalkostnader Ramarna innehåller kompensation för investeringar som är gjorda tom Förvaltningarna ansvarar själva för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under sk reserv För att kunna möta oväntade kostnadsökningar eller/och intäktsminskningar skall nämnderna budgetera en reserv för oförutsedda utgifter. Den bör placeras direkt under nämnden. Storleken på reserven ska anpassas med hänsyn tagen till osäkerhetsnivån i verksamheten och ska uppgå till lägst 1% av nettodriftbudgetramen. 19

21 Fagersta kommuns budget / Interna ersättningar Interna ersättningar som förekommer mellan förvaltningarna skall bygga på självkostnadsprincipen. Överenskommelser mellan parterna skall träffas vid förändring av nuvarande ersättningsnivåer. Samtliga interna mellanhavanden skall vara avstämda Taxor och avgifter I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnads-utvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Det kan vara motiverat att inte höja taxan om det skulle kunna leda till totalt lägre intäkter för verksamheten. Förvaltningarna och förbunden skall i budgetförslaget bifoga en sammanställning över vilka taxe- och avgiftskonstruktioner som används. Alltså vilket index eller uppräkningsmodell som taxan justeras med och hur stor justeringen beräknas att bli år. De skall också analysera vilka motiv, exempelvis juridiska, finansiella och styrmässiga, som ligger till grund för taxorna och avgifterna. Det skall motiveras varför ett visst index eller uppräkningsmodell används VA taxan Av tekniska chefen Harold Nilssons utredning 22 och plan 23-24, fördjupad underhållsplan för VA- nätet, TN 84framgår: Utbyggnaden av Fagersta tätort från andra världskrigets slut till början av 198- talet innebär att underhållsbehovet kommer att öka och år uppgå till 3-4 Mkr mer per år än i dag (år 22 3,2 Mkr), för att fram till år 22 öka med ytterligare 16 Mkr per år. Den dagen kommunen måste höja underhållsnivån finns bara taxehöjning eller skattefinansiering att välja på. Av denna anledning har brukningstaxan mellan åren 24- höjts en procentenhet mer per år än kostnadsökningarna för att åstadkomma ett större ekonomiskt utrymme för underhåll. Genom att fr o m år 24 samordna va-verksamheten med Norbergs motsvarighet har samordningsvinster erhållits som skapar ett utrymme för ytterligare underhållsåtgärder. Redan i budget uppgår det årliga underhållet till 7,8 Mkr. Dessutom finns fonderade vinstmedel på 6,9 Mkr inom balansräkningen för kommande underhållsåtgärder. NVK gör nu bedömningen att va-verksamhetens ekonomi är tillräcklig för att klara det eftersatta underhållet som bör genomföras under den närmaste planperioden. Brukningstaxan förslås därför inte höjas med mer än kostnadsutvecklingen under perioden -. Kommer tillsynsmyndigheten att ställa krav på kväverening, vilket man förvarnat om, blir förutsättningarna väsentligen förändrade dock inte beroende på det eftersatta underhållet Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat styrningsregler ( se bilaga 7) De av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna skall efterlevas i budgetarbetet Personalvårdande åtgärder Respektive nämnd/styrelse ska i sitt budgetförslag redogöra för vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av resultaten i medarbetarenkäten. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År - är minimibeloppet 5 Kr /anställd och år. I budgeten ska redovisas planerad användning av medel för personalvårdande åtgärder. 2

22 Fagersta kommuns budget / Miljöpolicy I budgeten skall kortfattat redovisas hur arbetet med implementeringen av miljöpolicyn fortskrider Informationspolicy I varje enskild verksamhet måste informationsinsatser planeras och budgeteras från början för att kunna utformas rätt och komma vid rätt tidpunkt. I budgetförslaget skall detta redovisas. 6 BUDGET OCH SPLAN - All planering innehåller obekanta och svårbedömda faktorer. Det innebär att nämnder, styrelser, förbund och förvaltningar måste vara beredda på att kommunbidraget (ramarna på nämndnivå) vid större förändringar kan komma att omprövas under budgetberedningens arbete samt under löpande budgetår respektive under planperioden. 6.1 Resultatbudget ( se bilaga 1 ) Kommunens budgeterade resultat för - framgår av bilaga 1. Resultatmålet på 2% av kommunens egna kapital gör 9,1 Mkr. Av tidigare års resultatmässiga överskott har 16,9 Mkr använts år för att minska resultatkravet. Det justerade resultatmålet för år uppgår därför till -7,8 Mkr och resultatet på -7,2 Mkr överstiger därmed resultatmålet med,6 Mkr. För åren - uppnås inte resultatmålet, det saknas 4,3 Mkr år och 4,7 Mkr år för att uppnå resultatmålet. Kommunstyrelsen beslutade att; Ledningsgruppen får i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att uppnå budgetbalans och klara resultatmål och, samt att redovisa detta i samband med budget- och bokslutsberedningen våren. 6.2 Balansbudget ( se bilaga 2 ) Av balansbudgeten framgår hur kommunens ekonomiska ställning beräknas vara efter års utgång. 6.3 Finansieringsanalys ( se bilaga 3 ) Finansieringsbudgeten visar att kommunen år förväntas att ha ett negativt kassaflöde med ca 7 Mkr. Detta förutsatt en investeringsvolym på 44 Mkr där 25 Mkr utgör investering i flerbostadshus. 6.4 Skatter och generella statsbidrag ( se bilaga 4 ) Av bilaga 4 framgår en prognos över utvecklingen av skatteintäkter- och statsbidrag för perioden -. Till denna bilaga finns även förklaringar av de olika posterna. Skattesystemet utjämnar intäkter och kostnader mellan kommunerna så att förutsättningarna för att bedriva verksamheten skall vara likartade för kommunerna. Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Kommuner och landsting erhåller ett statligt inkomstutjämningsbidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. I tabellen nedan ser vi en sammanfattning av bilaga 4. utfall Kommunal inkomstskatt Statbidrag och utjämning Driftbidrag från staten Summa intäkter 463,9 67,7 5,3 536,9 489,8 69,4 3,9 563,1 488,8 79,7 3,9 572,4 51,3 78,3 3,8 583,4 521,3 74, 3,7 599, Skatteunderlagets utv. riket% 5,4 6,1 3,2 3,9 4,7 Befolkning 1/11 året innan Utdebitering % 22,19 22,9 21,99 21,89 21,89 21

23 Fagersta kommuns budget / - Kommunen följer Sveriges kommuner och landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för statsbidrag och utjämning. Skatteunderlaget påverkas av ett flertal faktorer. Dessa är främst inkomstutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. År minskade befolkningen i Fagersta med 19 personer, vilket var bättre än 26 då befolkningen minskade med 68 personer. Varje invånare genererar ca 42 Kr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av kommunens ekonomi. Vid beräkning av kommunens skatteintäkter har befolkning antagits minska med 14 personer år, 15 personer per år och 15 personer år. Utdebiteringen av kommunalskatt sänktes 22- med totalt 6 öre. År sänks skattesatsen med 1 öre. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut innebär en skattesänkning med ytterligare 1 öre. 6.5 De finansiella intäkterna och kostnaderna framgår av tabellen. De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB, Västerbergslagens Värme AB samt Västerbergslagens Elnät AB. År Belopp i Mkr red Finansiella intäkter 16,9 12,1 11,5 12,2 12,2 Ränteintäkter Aktieutdelning VB Avkastning pensionsplacering Varav realisationsvinst 2,9 6,8 7,2 4,3 3,5 6,3 2,3 2,7 5,6 3,3 2,7 6,3 3,3 2,7 6,3 3,3 Finansiella kostnader,7,7,8 1, 1,1 Övriga kostnader Ränta pensionsskuld,2,5,2,5,2,6,2,8,2,9 6.6 Individuell del samt pensionsutbetalningar Kostnaden för individuell del samt pensionsutbetalningar har prognostiserats av KPA. I beloppen ingår löneskatt på 24%. Belopp i Mkr red Avgiftsbestämd å.p 13,1 14,5 14,4 15,7 16,3 Utbetalt före ,7 11,7 12, 13,3 14,3 Pensionsavsättning 7, 3,4 3, 3,1 3,1 Totalt 3,8 29,6 29,4 32,1 33,7 Kostnaden för kommunens pensioner ökar för varje år och för att möta framtida kostnadsökningar har kommunen avsatt 91,2 Mkr. 6.7 Resursfördelningsmodell Resursfördelningen till nämnderna styrs av två separata modeller, en demografisk- och en indexmodell. Demografisk modell Demografisk modell används för resursfördelning avseende äldreomsorg, barnomsorg, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk budgetmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. Ett pris per brukare inom ett visst verksamhetsområde beräknas. Priset inom verksamhetsområdet kan variera beroende på exempelvis ålder, kön, civilstånd, etnicitet, socioekonomisk grupp och andra orsaker. Detta pris räknas sedan upp så att det följer kostnadsutvecklingen inom 22

24 Fagersta kommuns budget / - verksamheten. Samma uppräkningsindex som i indexmodellen används. service köper tjänster för att ta fram befolkningsprognoser inom olika åldersgrupper. Indexmodell För övriga verksamheter som kommunen bedriver i egen regi eller köper från andra indexeras kostnader och intäkter enligt nedan. Nedanstående uppräkningstal har använts vid ramberäkningen: Uppräkningsfaktorer Köpt verksamhet 3,4% 3,3% 3,2% Hyreskostnader 1,7% 1,6% 1,4% Städkostnader 6,1% 4,3% 4,% Övriga kostnader, ej ovan 2,4% 2,3% 2,% Intäkter 3,4% 3,3% 3,2% Denna ramkompensation innebär att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Lönekostnadsökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar. Nämnderna får också krav på sig att intäkterna inte ska urholkas. Detta i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler som säger att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. 6.8 Driftbudgetram och sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar ( se bilaga 5) De framräknade driftbudgetramarna för - framgår av bilaga 5. I samma bilaga finns en tabell över hur förändringarna är i de demografiska budgetramarna. Inom äldreomsorgen och förskolan ökar ramen med 2,7% respektive 3,1% under -. Inom grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg minskar ramen med 4,6% under Investeringsbudget ( se bilaga 6) erade investeringar under - är bl a flerbostadshus för ca 37 Mkr och kulturhus för 45 Mkr. 6.1 Förkortningslexikon (se bilaga 7) I bilaga 7 redogörs för ett antal förkortningar som används i planeringsdirektiven. 23

25 Fagersta kommuns budget / - Resultatbudget, Mkr Bilaga 1 Utfall Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultatmål Res.mål 2% eget kapital 9,1 9,1 9,1 Avgår disponerat ur resultatdisposition Målbildssatsning budget - -,6 -,2 Jämställdhet, målbild -,2 -,2 -,2 Resurssteam,målbild -,2 Koordinatortjänst, målbild -,4 -,4 Demokrati, målbild -,2 -,4 Vuxenutbildning, målbild -,55 -,55 Hälsobefrämjande åtgärder -1,9 Fagersta Event Arena -11, Öronmärkta medel för pensioner -1,8-2,4-2,8 Justerat resultatmål -7,8 5, 6,1 Differens mot resultatmål,5-4,3-4,7 24

26 Fagersta kommuns budget / - Balansbudget, Mkr Bilaga 2 Utfall Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Avsättn pensionsförpliktelser Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Finansieringsanalys, MKr Bilaga 3 Utfall Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för förändring pensionsavsättning Justering för övr ej likviditetspåverkande po Poster som bokförts direkt mot eget kapital Medel fr verks före förändring av rörelsekap Minskning/ökning förråd Minskning/ökn övr kortfristiga fordringar -22 Minskning övr kortfristiga skulder -3 Kassaflöde fr den löpande verksamheten Investeringverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgån Försäljning av materiella anläggningstillgån 6 1 Kassaflöde fr investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Inköp av aktieplaceringar, finans -7 Förs av aktieplaceringar 5 Kassaflöde fr finansieringsverksamheten -65 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation till årets kassaflöde Ökning kortfristiga placeringar -7 Minskning kassa och bank Årets kassaflöde

27 Fagersta kommuns budget / - Skatteintäkter och statsbidrag, Mkr Bilaga 4 År prognos okt - Bef. den 1 nov året innan Skatteund. utv. komm., prognos % 3,59 2,49 3,13 4, Skatteund. utv. riket, prognos % 5,6 3,2 3,9 4,7 Utdebitering 22,19 21,99 21,89 21,89 Kommunal inkomstskatt Skatteintäkter Slutavräkning -6 Delsumma kommunal inkomstskatt, Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Fastighetsavgift Regleringsbidrag/- avgift Kostnadsutjämning LSS utjämning Införandetillägg/avdrag 1 Tillf.generellt sysselsättningsstöd Delsumma statsbidrag, utjämning, Summa skattintäkter o statsbidrag, Driftbidrag från staten Maxtaxa barnomsorg Kvalitetssäkrande åtgärder Delsumma driftbidrag fr staten, Summa intäkter,

28 Fagersta kommuns budget / - Kommentarer till bilaga 4: Skatteintäkter och statsbidrag Not 1 Befolkningsutveckling De personer som är mantalsskrivna i Fagersta den 1 november året för budgetåret betalar inkomstskatt i kommunen. Varje invånare genererar ca 42 Kr i skatteintäkter och statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av skatteunderlaget. Not 2 skatteunderlagsutvecklingen Skatteunderlaget på riksnivå förväntas utvecklas relativt starkt pga den starka konjunkturen som påverkar skatteunderlaget positivt. Kommunens skatteunderlag beräknas utvecklas sämre än rikssnittet pga sämre befolkningsutveckling i jämförelse med riket. Not 3 utdebitering Skattesatsen med 1 öre år. År - sänks utdebiteringen med,1 procentenheter årligen. 1 öres sänkning motsvarar ett inkomstbortfall på 2,2 Mkr. Not 4 skatteintäkter Detta motsvarar de skatteintäkter kommunen själv genererar. Utvecklingen av skatteintäkterna är främst beroende av befolkningsutvecklingen, skatteunderlagsutvecklingen och skattesatsen. Not 5 Inkomstutjämningsbidrag Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. Fagersta kommuns skattekraft för inkomståret 26 var 12%. Not 6 Fastighetsavgift Fastighetsavgiften för småhus (såväl permanent- som fritidsbostäder) är 6 kronor, dock högst,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för flerbostadshus är 1 2 kronor per bostadslägenhet, dock högst,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. Not 7 Regleringsbidrag/- avgift Om det betalas ut bidrag eller avgift beror på om staten har över eller underskott på sitt anslagskonto. Not 8 Kostnadsutjämning Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Fagersta kommun får främst ersättning i systemet för äldreomsorgen och befolkningsminskning. För förskoleverksamhet och grundskola får kommunen betala till systemet. Tabellen nedan visar en prognos som bygger på kommunens befolkningsutveckling relaterat till rikets. Nedan redogörs för förändringarna för Fagersta kommun per invånare år -212 i kronor per invånare. 27

29 Fagersta kommuns budget / Bidrag/avgift totalt Kpi, procent 2,5 2, 2, 2, förändring inom Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Befolkningsförändring därav eftersläpningseffekter Totalt Not 9 LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Allt fler kommuner bygger upp egen LSS verksamhet. Detta gör att kommunens bidrag i systemet är en osäker post. Not 1 Införandetillägg I samband med översynen av kostnadsutjämningen år 2 skapades ett fast införandetillägg för de kommuner som förlorade mest pga omläggningen. I utjämningssystemet fasas bidraget ut under en femårsperiod fr o m år 26. För Fagersta betyder detta minskat bidrag på 9,5 Mkr totalt. är sista året som kommunen får bidrag. Not 11 maxtaxa barnomsorg Kommunen erhåller ett statsbidrag för maxtaxan inom barnomsorgen. Not 12 kvalitetssäkring Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa. 28

30 Fagersta kommuns budget / - Driftbudget netto, Kkr Bilaga 5 Förvaltning/nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Summa Sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar, Kkr Tabellen visar hur den demografiska förändringen påverkar budgetramen Äldreomsorg Ackumulerat Förändring i Kkr Procentuellt,9% 1,%,8% 2,7% Förskolan Ackumulerat Förändring i Kkr Procentuellt -2,% 3,2% 1,8% 3,1% Grundskola, skolbarnoms.förskol Ackumulerat Varav demografi Procentuellt/år -1,8% -2,% -,9% -4,6% Totalt Ackumulerat Varav demografi Procentuellt/år -,6%,3%,4%, 29

31 Fagersta kommuns budget / - Investeringsbudget netto, KKr Bilaga 6 Förvaltning/nämnd Kommunstyrelsen I egen regi Entreprenör NVK Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Summa

32 Fagersta kommuns budget / - Bilaga 7 styrningsregler Fagersta kommun Syftet med detta dokument är att fastslå regler som verkar för en stabil och solid ekonomi i Fagersta kommun. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. skt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. Pensionsskuld För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. sk- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. 31

Budget 2011 Plan 2012-2013

Budget 2011 Plan 2012-2013 Budget 2011 Plan 2012-2013 2 Budget 2011 Översikt, organisation och politik Innehåll Översikt, organisation och politik Innehåll..................................... 2 Korta fakta om skattens fördelning...............

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Budget 2005. Plan 2006 2007. Blomster i vårsolens värme. Foto: Merja Hellstrand

Budget 2005. Plan 2006 2007. Blomster i vårsolens värme. Foto: Merja Hellstrand Blomster i vårsolens värme. Foto: Merja Hellstrand INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 processen - budget samt flerårsplan 5 Resultatbudget

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Budget 2013 Plan 2014-2015. Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln.

Budget 2013 Plan 2014-2015. Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln. - Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln. Innehåll Översikt, organisation och politik Innehåll 2 Kort om Fagersta kommun 3 Fagersta

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

BUDGET 2004. Foto Merja Hellstrand. Vilhelminaparken en sensommardag

BUDGET 2004. Foto Merja Hellstrand. Vilhelminaparken en sensommardag BUDGET Foto Merja Hellstrand Vilhelminaparken en sensommardag INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 processen budget 5 samt flerårsplan

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3

Läs mer

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag. Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Budget 2015 med plan 2016 2017

Budget 2015 med plan 2016 2017 Budget 2015 med plan 2016 2017 Antagen vid möte 2014-11-24 Vi vill vara realistiska det finns inte förutsättningar att nå ett överskott på 3 % för 2015 Sammanfattning LP, MP och KD säger nej till ett överskott

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018 1 (7) Rapport Datum 2015-04-30 Västra Götalandsregionen Koncernstab Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Kompletterande

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 2009-12-10 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige 2009-06-17 93, med ändringar och tillägg i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2009-11-19 142

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2016-05-09 Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan 2018-2019 Driftbudget Generellt för samtliga nämnder gäller att löneökningar enligt ordinarie lönerevision

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Sida 1 (7) Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Verksamheten Under första halvåret har efterfrågan på krediter minskat. De främsta orsakerna är stigande ränteläge, regler kring

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling.

God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling. God ekonomisk hushållning Planering och uppföljning Hur finansieras landstingets verksamhet? Kostnader och kostnadsutveckling 11 maj 2015 Målstyrning i landstinget Landstingets övergripande mål Medborgare

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1

RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING. RUR i praktiken 1 RUR i praktiken RESULTATUTJÄMNINGSRESERV BALANSKRAVSUTREDNING RUR i praktiken 1 RUR i praktiken 2 Förord I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Budget 2015, Plan 2016-2017. Hofors kommun

Budget 2015, Plan 2016-2017. Hofors kommun Hofors kommun Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 2 Organisation... 4 3 Kommunens vision... 6 4 Styrning och ledning i Hofors kommun... 7 4.1 Styrmodell... 7 4.2 Kommunövergripande

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Finansiell analys i budget och årsredovisning

Finansiell analys i budget och årsredovisning EN IDESKRIFT OM Finansiell analys i budget och årsredovisning FOKUS PÅ BALANSKRAVSUTREDNING OCH RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Finansiell analys i budget och årsredovisning fokus på balanskravsutredning och

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Delårsrapport Axfood AB (publ.) Perioden 1 januari 31 mars 2006

Delårsrapport Axfood AB (publ.) Perioden 1 januari 31 mars 2006 Delårsrapport Axfood AB (publ.) Perioden 1 januari 31 mars 2006 . Axfoods konsoliderade omsättning uppgick under årets första tre månader 2006 till 6 820 Mkr (6 651), en ökning med 2,5 procent. Omsättningen

Läs mer

2015-01-16. Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2015-01-16. Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2015-01-16 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/28 Riktlinjer, tidsplan och preliminära budgetramar 2016 och 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning

Budget 2005. Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik. Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr.

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr. ÅTVIDABERGS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2004

Delårsrapport januari mars 2004 Delårsrapport januari mars 2004 2004-04-29 januari - mars jan-dec april-mars Nyckeltal 2004 2003 2003 2003/04 Nettoomsättning, MSEK 2 813 2 346 9 273 9 740 Rörelseresultat före avskrivningar, MSEK (EBITDA)

Läs mer

Extern medelsförvaltning årsrapport 2012

Extern medelsförvaltning årsrapport 2012 1(5) Extern medelsförvaltning årsrapport 2012 Ärendet Marknadsvärdet av den externa medelsförvaltningen ökade totalt med 10,53 miljoner kronor under år 2012 vilket motsvarar 6,7 % på det förvaltade kapitalet.

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 AVESTA KOMMUN Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 Kommunfullmäktiges beslut 2006-11-27 100 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Mål... 4 Övergripande förutsättningar... 6 Budgetdirektiv/förutsättningar...

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer