Budget 2013 Plan Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln.

Transkript

1 - Howlin Pelle, frontfigur i världsbandet The Hives från Fagersta, på sommarens konsert Rock med Livstid på Eskiln.

2 Innehåll Översikt, organisation och politik Innehåll 2 Kort om Fagersta kommun 3 Fagersta tar höjd, Stig Henriksson 4 Organisationsschema 5 eringsdirektiv och flerårsplan - Samhällsekonomisk utveckling 7 Demografisk utveckling 7 Ekonomisk översikt och analys 9 God ekonomisk hushållning 13 Anvisningar för budgetarbetet 13 och flerårsplan - 14 Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige 20 Kommunstyrelsen 21 Socialnämnden 28 Utbildnings- och fritidsnämnden 36 Finansförvaltning 42 Kristde Bilagor Bilaga 1 - Balansbudget Bilaga 2 - Finansieringsanalys Bilaga 3 - Skatteintäkter och statsbidrag Bilaga 4 - Föreningsbidrag och medlemsavgifter 2, Översikt, organisation och politik Modera

3 Kort om Fagersta kommun Kommunal skattesats Kommunal skattesats Per hundra kronor Fagersta kommun 21,99 22,11 22,11 Landstinget 10,5 10,38 10,88 Summa 32,49 32,49 32,99 Församlingen, kyrkoavgift 1,21 1,21 1,21 Begravningsavgift 0,28 0,28 0,28 Summa 1,49 1,49 1,49 Summa totalt 33,98 33,98 34,48 Mandatfördelning Folkpartiet (1 mandat) 2,2 % Kristdemokraterna (1 mandat) 2,3 % Sverigedemokraterna (2 mandat) 4,6 % Moderaterna (3 mandat) 8,1 % Socialdemokraterna (8 mandat) 23,9 % Centerpartiet (0 mandat) 1,9 % Miljöpartiet (0 mandat) 1,1 % Övriga 0,3 % Vänsterpartiet (20 mandat) 55,6 % Av varje hundralapp i kommunal skatt går cirka: Verksamhet Kronor Äldreomsorg 22,70 Grundskola och skolbarnomsorg 16,90 Gymnasieskola och skolbarnomsorg 9,80 Förskola 10,40 Kultur och fritid 5,90 Övrig social verksamhet 16,10 Kommunalteknik 4,70 Räddningstjänst 1,60 Miljö och bygg 0,90 Övrig verksamhet 11 Summa 100 Befolkningsförändringar Befolkningsförändringar Folkmängd Kvinnor Män Födelseöverskott Flyttningsöverskott Total , Översikt, organisation och politik 3

4 Fagersta tar höjd Så med avstamp i historien och siktet mot framtiden tar vi oss an de kommande årens utmaningar och möjligheter! Det gäller att göra just det ta höjd när konjunkturen blir lägre. Då ser vi till att gå in i med ett rejält överskott. Då satsar vi för framtiden och storinvesterar med 42 miljoner kronor på skolområdet, men vi förstärker också elevhälsovården och fortsätter lärarlyftet. Då förstärker vi insatserna för de svagaste. Då kan vi göra extra insatser mot ungdomars bidragsberoende och för yrkesutbildning. Då kan vi fundera på sk sociala investeringsfonder. Då kan vi reservera pengar för den idag okända anhöriginvandringen. Men skatten ligger kvar på oförändrad nivå. Vi gör stora satsningar. Mariaskolan totalrenoveras med en ny och större matsal och idrottshall, fler grupprum och handikappanpassning. Helgförskolan permanentas och den glädjande barnökningen leder till att fler förskoleavdelningar öppnas. Korttidsplatser för äldre har vi avsatt medel för liksom ungdomscenters flytt. Ett aktivitetsområde byggs i Vilheminaparken där äldre kan träffas, träna och möta de yngsta. Strandnära tomter kommer under våren att erbjudas i Sjöhagen. Bergarbetarutbildningen på NVU fortsätter och CNCoperatörsutbildningen startar. Men det viktigaste är som vanligt inte nyheterna utan att de vardagliga, kommunalgrå verksamheterna tuffar på. Med ordning och reda i både administration och ekonomisk förvaltning, gator, vatten och avlopp, fastigheter, omsorgen om både barn och gamla, skolorna och vården. Individuellt bistånd likväl som näringslivsarbetet till företagens fromma. Allt det där som bara väcker uppmärksamhet de gånger något går fel. Visst har vi utmaningar. Klimatfrågan. Ekonomisk oro i den stora världen. En allt tyngre konjunktur också här hemma. Statens övervältring av kostnader på kommunerna för utförsäkrade, arbetslösa och nyanlända. En hög ungdomsarbetslöshet. En historiskt betingad låg utbildningsnivå. Integrationen. Svårigheten att finansiera bostadsbyggande. Den lokala handelns problem i kniptången mellan stora köpcentra och internethandeln. Hårt pressad personal på flera håll i de kommunala verksamheterna. Listan kan göras längre. Men vi har också en stor tillgångssida. En ekonomi i god ordning. Förutom den stora pensionsskulden så har vi inga långfristiga lån. En skattesats som i vår typ av kommuner ligger någonstans i mitten. Ett gott samarbetsklimat både mellan kommunerna i regionen och mellan företrädarna för de olika politiska partierna. Stor kompetens hos kommunens nära tusen anställda. Ett antal starka företag. Många engagerade medborgare som bidrar till en positiv utveckling för kommunen. Så med avstamp i historien och siktet mot framtiden tar vi oss an de kommande årens utmaningar och möjligheter! Stig Henriksson (V) Kommunstyrelsens ordförande 4, Översikt, organisation och politik

5 , Översikt, organisation och politik 5

6 eringsdirektiv och flerårsplan - Samhällsekonomisk utveckling 7 Demografisk utveckling 7 Ekonomisk översikt och analys 9 God ekonomisk hushållning 13 Anvisningar för budgetarbetet 13 och plan , eringsdirektiv

7 Samhällsekonomisk utveckling Arbetsmarknad Utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen är viktig för kommunens ekonomi. Nivån på arbetslösheten och sysselsättningen på riksnivå påverkar skatteunderlaget. På lokal nivå påverkas kommunens kostnader för försörjningsstöd och arbetsmarknads-insatser. Tabellerna nedan visar arbetslöshetsstatistik per den 30 november år. Symbolen Δ avser förändring i procentenheter i jämförelse med november år. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen år Öppet arbetslösa Δ Progr med Δ akt.stöd Riket 3,5% 0,2% 3,2% 0,2% Västm.län 4,1% 0,4% 3,9% 0,2% Fagersta 4,5% 0,3% 4,6% 0,6% Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd är högre i Fagersta än snittet i länet och i riket. Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd har ökat jämfört med november. Andelen ökar även i länet och riket, men i en lägre takt. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen år Öppet arbetslösa Δ Progr med Δ akt.stöd Riket 4,5% 0,3% 6,5% 0,5% Västm.län 5,4% 0,2% 8,8% 0,8% Fagersta 7,0% -0,7% 11,8% 1,1% Andelen öppet arbetslösa och sökande i program i åldern år är högre i Fagersta än snittet i länet och riket. Andelen öppet arbetslösa i Fagersta har dock minskat jämfört med november, men samtidigt har andelen i program med aktivitetsstöd ökat. saknar fortfarande sysselsättning. SKL räknar inte med någon tydlig återhämtning för Sverige förrän mot slutet av nästa år. SKL räknar med att BNP ökar med 1 procent år samt 1,8 procent år. Samtidigt finns det förutsättningar för den svenska ekonomin att klara sig relativt bra trots en svag omvärld. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden även om det blir svårt att uppnå det offentliga överskottsmålet under den innevarande konjunkturcykeln. Skulle det behövas kan finanspolitiken således läggas om i mer expansiv riktning utan att trovärdigheten för de offentliga finanserna riskeras. Demografisk utveckling Befolkningsutveckling År ökade kommunens folkmängd med 110 personer, från till Prognosen förutsätter att befolkningen fortsätter att öka under den kommande tioårsperioden och att kommunen kommer att ha nästan invånare år In- och utflyttning Under år flyttade 756 personer till kommunen. Antalet utflyttade var 617 personer, Nettoinflyttning år uppgick således till 139 personer. För år 2010 uppgick flyttnettot till 215 personer. Skillnaden i flyttnetto mellan år 2010 och beror på ett lägre antal inflyttade personer. För prognosperioden förväntas ett postivt flyttnetto på i genomsnitt 66 personer per år. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring om inget annat anges Konjunkturen Enligt Sveriges kommuner och landsting, rapport oktober. Svensk ekonomi som hittills lyckats stå stark emot skuldkrisen går nu mot en period av avmattning. Även om det finns styrkebälten, som Tyskland och vissa nordeuropeiska stater, talar de stora obalanserna och kraven på åtstramningar sammantaget för en svag ekonomisk utveckling i Europa. SKL räknar med att stora delar av Europa får uppleva minskande tillväxt och bara en svag ökning under. Arbetslösheten är fortsatt hög och flertalet av de som förlorade jobbet under krisen Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring om inget annat anges BNP* 6,3 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 2,6, eringsdirektiv 7

8 Folkmängd och förändringskomponenter Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Förändring i antal Förändring i procent % -9,0% -10,0% 0,5% 0,9% 3,3% Födelsenetto År visar ett negativt födelsenetto med 29 personer, baserat på 143 födda och 172 avlidna. Under prognosperioden förväntas ett negativt födelesenetto på i genomsnitt 18 personer per år. Flyttnetto och födelseöverskott Sammanfattningsvis förväntas under prognosperioden ett positivt flyttnetto på i genomsnitt 66 personer per år, vilket överstiger det förväntade negativa födelsenettot på 18 personer per år. Detta medför att befolkningen förväntas öka till nästan invånare år Befolkningssammansättning Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier Förskoleåldern De senaste årens snabba ökning av antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) förväntas plana ut under budget- och planerioden. Ökningen under åren - beräknas totalt till 13 barn eller cirka 2%. Driftbudgetramen justeras i enlighet med den demografiska resursfördelningsmodellen. 8, eringsdirektiv Grundskoleåldern och gymnasieåldern Antalet elever i grundskoleåldern (6-15 år) förväntas att öka under perioden -. Den förväntade ökningen uppgår till totalt 45 elever eller knappt 4% procent. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska resursfördelningsmodellen. Antalet elever i gymnasieåldern (16-19 år) förväntas att minska med totalt 13 elever åren -, vilket motsvarar cirka 2%.

9 Ekonomisk översikt och analys Resultatutveckling Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Resultatutveckling (miljoner kronor) Resultat (miljoner kronor) Resultat Äldre I åldersgruppen år förväntas en minskning med totalt 14 personer eller knappt 4,0% åren -. Gruppen åringar ökar med 15 personer eller drygt 5%. Antalet personer 90 år eller äldre förväntas minska med totalt 8 personer eller cirka 5%. Detta sammantaget indikerar en något minskad vårdtyngd inom äldreomsorgen. Driftbudgetramen justeras i enlighet med den demografiska budgetmodellen. sandelens utveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att kommunens resultat ska utgöra 2 procent (%) av skatteintäkter och statsbidrag. Omvänt innebär det att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98%. Diagrammet visar att nettokostnadernas utgör 100% av skatteintäkter och skatteintäkter år. Efter att hänsyn har tagits till det positiva finansnettot uppgår nettokostnadsandelen till 97%. sandel (procent sandel %) (%) 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% Verksamhetens nettokostnader Finansnetto 20,0% 0,0% -20,0% Kommunalskatt Skattesatsen i Fagersta kommun var 21,99% år. År är kommunalskatten i Fagersta kommun 22,11 %. Det är en höjning med 0,12 procentenheter jämfört med år. Höjningen beror på förändrad ansvarsfördelning mellan kommunen och landstinget. Landstingsskatten sänks med motsvarande., eringsdirektiv 9

10 Resultatdisposition Vid överskott kan kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen besluta om öronmärkning av resultatet för olika ändamål. Öronmärkningar kan göras om resultatet exklusive den del av resultatet som härrör sig till pensionsmedelsförvaltningen är positivt. Kolumnen Resultatdispositioner innehåller öronmärkta medel till och med år Kolumnen Förbrukat/beslutat innehåller förbrukade medel samt beslut om förbrukning. Kommunfullmäktige har ännu inte beslutat om resultatdispositioner för år. Kolumnen disponerat innehåller beslut till och med budget -. Investeringar Diagrammet visar investeringsnivån under den senaste treårsperioden, samt pågående/planerade investeringar år -. För år ingår medel som ej förbrukats under och som har överförts till år. Totalt för åren - planeras investeringar på ca 96,9 mkr, vilket motsvarar ca 32 mkr per år eller ca 5% av verksamhetens nettokostnader. Investeringar (miljoner kronor) Investeringar (mkr) 80 Soliditet (procent %) Soliditet (%) Soliditet Soliditet inkl pensionsskuld Skulder och borgensåtaganden Fagersta kommun slutamorterade de sista lånen på 46 mkr år Inga nya lån har tagits upp. Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet - till 45,2 mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 mkr för eventuella framtida kostnader. Borgensåtaganden (mkr) Skulder och borgensåtaganden 46, , Utfall netto Utfall brutto 45 44, , Borgensåtaganden Soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Fagersta kommun hade per den sista december år en soliditet på 78% exklusive pensionsskulden (2010: 78 %) och 28% inklusive (2010: 31 %). Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter och finansiella kostnader. Finansnettot för år uppgick till 16,6 mkr. I finansnettot ingår bland annat aktieutdelning från Västerbergslagens energi AB på 9,0 mkr samt ränteintäkter från placeringar. Finansiell profil Kommunforskning i Västsverige har analyserat kommunens finansiella läge och hur kommunen har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västmanlands län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en finansiell pro- Resultatsdispositioner Ändamål (miljoner kronor) Resultatdisopsition Förbrukat/beslutat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0,0 20,4 Pensioner 102,2 7,3 94,9 Underhållsåtgärder 20,0 20,0 0,0 Målbild Fagersta 38,4 32,7 5,7 Resultatutjämning 52,2 27,3 24,9 Hälsobefrämj åtg 9,9 8,6 1,3 Klimatbefrämj åtg 5,0 0,9 4,1 Citybanan 15,0 15,0 0,0 Summa 263,1 111,8 151,3 10, eringsdirektiv

11 fil som är konstruerad i ett polärdiagram. Diagrammet innehåller fyra finansiella perspektiv samt åtta finansiella nyckeltal. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap (kapacitet), kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Diagrammet har skalan 1-5. Det finns tio kommuner i Västmanlands län. Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra och de fyra kommunerna som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får en etta. Den heldragna linjen redovisar poängen för Fagersta kommun. Den streckade ringen visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämfört med övriga kommuner i riket. Finansnetto (miljoner kronor) Finansnetto (mkr) Netto Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsåtagande uppgår till 400,6 mkr, vilket är en ökning med 42,8 mkr jämfört med den sista december år Ökningen beror framförallt på att räntan som används i beräkningen av pensionsförpliktelsen har sänkts. Utbetalningarna ska ske långt fram i tiden och skulden ska därför nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice tvärtom. Pensioner intjänade fram till år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade därefter redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen avser Fagersta kommun, NVU och NVK. Konsolidering Marknadsvärde (miljoner kronor) Tillgångarna 171,7 179,9 Skulden 156,2 179 Konsolidering (%) För att utjämna kostnaderna för de ökande pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen har kommunen byggt upp en pensionsfond. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler ska avsättningen budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Under perioden har kommunen avsatt 102,2 mkr för ändamålet. Marknadsvärdet i pensionsportföljen är 179,9 mkr. Kommunen har återlånat 220,7 mkr Fagerstas finansiella profil i förhållande till Västmanlands län Fagertas finansiella profil i förhållande till riket, eringsdirektiv11

12 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser (miljoner kronor) Förändring miljoner kronor Avsättningar 41,6 48,1 6,5 15,6 Ansvarsförbindelse 316,2 352,5 36,3 11,5 Summa 357,8 400,6 42,8 12,0 Pensionsportföljen 171,7 179,9 8,2 4,8 Återlånade medel 186,1 220,7 34,6 18,6 Förändring procent % Pensionsmedelsförvaltningen regleras i kommunens finanspolicy. Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de pensionsmedlen. Diagrammet nedan visar den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (ansvarsförbindelsen). Diagrammet visar också hur stor del av kostnaderna som pensionsfonden beräknas täcka. Pensionsmedelsförvaltning Förvaltningen är konstruerad utifrån principen att den marknadsvärderade konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) alltid ska överstiga 100%. Konsolideringen uppgick per den sista december år till 101%, vilket är en försämring jämfört med den sista december år 2010 då konsolideringen uppgick till 110%. Den försämrade konsolideringen beror på att skuldens värde har ökat snabbare än värdet på tillgångarna. (mkr) Täcks av kommunen Täcks av fonderingen Kommunens styrmodell Målstyrning En målstyrningsmodell infördes under år. Utgångspunkten är visionen, Målbild Fagersta. Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål som utgör grund för de gemensamma inriktningsmål som antas av kommunstyrelsen. Nämnderna beslutar om effektmål. Effektmålen ska vara mätbara, realistiska, påverkbara, kända, tydliga, konkreta och tidsbestämda. Effektmålen redovisas i externbudget och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämnderna antar verksamhetsmål som redovisas i nämndens internbudget och i nämndens interna årsredovisning. 12, eringsdirektiv Målbild Fagersta Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och satser på hållbarhet och livskvalitet i hela kommnen. Det går snabbt att ta sig till Västerås, Stockholm och Dalarna. Fagersta präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik Byggande och boende Tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi Allt detta ger Livstid: När det går snabbt att få offentlig och kommersiell service När det är lätt att ta sig till jobb och fritidsaktiviteter Då ett ömsesidigt ansvarstagande skapar gemenskap och trygghet Då det är nära till Västerås, Stockholm och Dalarna Övergripande mål Övergripande mål Kommunfullmäktige beslutade år 2010 att anta följande följande åtta övergripande mål för Fagersta kommun: 1. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande 2. Gott företagsklimat 3. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund 4. Bra utbildning 5. Trygg kommun 6. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer 7. Attraktiva boendemiljöer 8. Kommunal ekonomi i balans Gemensamma inriktningsmål Följande inriktningsmål beslutades av av kommunstyrelsen kommunstyrelsen i mars i mars : :

13 1. Verksamheterna ska aktivt arbeta med att förbättra effektivitet och kvalitet 2. Kommunen ska verka för god integration 3. Kommunen ska verka för att den totala miljöbelastningen minskar 4. Verksamheterna ska med samverkansorganisationerna och näringslivet utveckla förutsättningar för befintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån 5. Verksamheterna ska stärka bilden av Fagersta kommun som en attraktiv arbetsgivare 6. Kommunen ska arbeta för att skapa en attraktiv utbilning som hävdar sig väl med andra utbildningsanordnare 7. Verksamheterna ska arbeta förebyggande med trygghet och säkerhet 8. Kommunen ska bidra till regionens utveckling och stärka Fagerstas konkurrenskraft 9. Kommunen ska erbjuda och utveckla olika typer av boendemiljöer samt söka möjligheter till att styra boendeutvecklingen 10. Upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi med stabila ekonomiska förutsättningar Gemensamma effektmål Gemensamma effektmål Antalet effektmål bör begränsas. Mått som används i Sveriges kommuners och landstings jämförelseprojekt Kommunens kvalitet i korthet kan med fördel användas. Följande gemensamma effektmål beslutades av kommunstyrelsen i mars : 1. Andelen inköpta rättvisemärkta produkter ska öka jämfört med föregående år. 2. Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. 3. Verksamheterna ska ha en budget i balans. 1 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljningssystem. Kommunens målstyrningsmodell ska underlätta styrningen och uppföljningen av verksamheterna. Finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även nästkommande generation utan att en högre skatt ska behöva uttaxeras. Med utgångspunkt från kommunens ekonomiska situation, skall kommunen ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Ko munstyrelsen har fastställt följande mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet: Upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi med stabila ekonomiska förutsättningar (gemensamt inriktningsmål). Verksamheterna ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt (gemensamt effektmål). Verksamheterna ska ha en budget i balans (gemensamt effektmål), Kommunens ekonomistyrningspolicy innehåller därutöver regler och riktlinjer som ska bidra till god ekonomisk hushållning i Fagersta kommun. Anvisningar för budgetarbetet Ekonomistyrningspolicy Kommunens ekonomistyrningspolicy ska efterlevas i budgetarbetet. Reglerna har setts över och en reviderad ekonomistyrningspolicy fastställs av kommunfullmäktige i april., eringsdirektiv13

14 Resursfördelning Resursfördelningen till nämnderna styrs av två separata modeller, en demografisk modell och en indexmodell. Den demografiska modellen används för resursfördelning avseende äldreomsorg, förskola, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk budgetmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. I april tar kommunfullmäktige ställning till förslag på en reviderad demografisk modell. För övriga verksamheter som kommunen bedriver i egen regi eller köper från andra indexeras kostnader och intäkter. Denna ramkompensation innebär att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Lönekostnadsökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar. Taxor och avgifter Nämnderna ska i enlighet med kommunens ekonomistyrningspolicy räkna upp taxor och avgifter på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens/taxans andel av kostnaderna ska inte tillåtas att minska. InOm avgiftsandelen tillåts att minska ska det finnas ett politiskt beslut om detta. VA taxan NVK bedömer att VA-verksamhetens ekonomi är tillräcklig för att klara det eftersatta underhållet som bör genomföras under åren -. Brukningstaxan förslås därför inte höjas med mer än kostnadsutvecklingen under perioden. Internränta och kapitalkostnader Kapitalkostnader utgörs av avskrivningar och internränta. Beräkningarna sker enligt så kallad rak nominell metod. För budgetåren - utgår internränta med 2,9 % enligt Sveriges kommuner och landstings rekommendation. Kapitalkostnaderna som belastar förvaltningarna är ersättning till finansförvaltningen för det kapital som tagits i anspråk för investeringar. Ramarna innehåller kompensation för kapitalkostnader för investeringar som är gjorda till och med Förvaltningarna ansvarar för att budgetera kapitalkostnaderför investeringar som planeras under år -. Personal Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolknings-underlaget. Respektive nämnd/styrelse ska i sitt budgetförslag redogöra för vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av resultaten i medarbetarenkäten. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År är minimibeloppet 500 kronor per anställd och år. Belopp från och med år är inte fastställt. I budgeten ska redovisas planerad användning av medel för personalvårdande åtgärder. Övriga redovisningar I budgeten ska utförligt redovisas hur arbetet med implementeringen av miljöpolicyn fortskrider. Redovisa planering och budget för informationsinsatser. Vikten av jämställdhetsarbetet betonas under planperioden. och plan - Resultatbudget Resultatmålet på 2 % av kommunens egna kapital uppgår till 10,9 mkr för åren och. För år uppgår resultatmålet till 1% av kommunens egna kapital vilket motsvarar 5,5 mkr. Av tidigare års resultatmässiga överskott har 23,8 mkr använts i budget för år. Det justerade resultatmålet för år uppgår därför till -12,9 mkr. Uppräkningstal i indexmodellen år -. Modellerna beskrivs närmare i ekonomistyrningspolicyn. Kostnads-/intäktsslag Uppräkningsfaktor Externa hyreskostnader Externa städkostnader Köpt verksamhet, externt, ej avgiftsfinansierad 70 procent av KPI (ett års förskjutning) SKL:s prognostiserade arbetskraftskostnader Viktat KPI 30 procent arbetskraftskostnader 70 procent 1,33% 0,98% 1,40% 2,90% 2,90% 3,30% 2,45% 2,63% 2,97% Övriga kostnader KPI 1,40% 2,00% 2,20% Övriga intäkter 14, eringsdirektiv Viktat KPI 30 procent arbetskraftskostnader 70 procent 2,45% 2,63% 2,97%

15 Resultatbudget år - (miljoner kronor) (miljoner kronor) Verksamhetens nettokostnader -642,7-648,0-673,4 Avskrivningar -25,2-25,2-25,2 Verksamhetens nettokostnader -668,0-673,2-698,6 (miljoner kronor) Skatter och bidrag 639,8 658,9 683,7 Finansnetto 15,6 15,5 15,4 Finansieringen 655,4 674,4 699,1 Årets resultat -12,6 1,2 0,4 Avstämning mot resultatmål Resultatmål 2% av eget kapital* 10,9 10,9 5,5 Årets resultat -12,6 1,2 0,4 Avgår disponerat ur resultatdisposition -23,8-9,0-6,6 Justerat resultatmål -12,9 1,9-1,1 Avvikelse mot justerat resultatmål 0,4-0,7 1,5 * 1% år Driftbudget Tabellen per nämnd/styrelse redovisas nedan: Specifikation av resultatdispositioner år - Nämnd/styrelse (miljoner kronor) Kommunfullmäktige 1,3 1,3 1,3 Kommunstyrelsen 153,9 139,8 141,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 224,1 230,9 235,8 Socialnämnden 261,0 256,2 255,8 Summa 640,3 628,2 634,0 Tabellen på nästa sida redovisar specifikationen av resultatdispositioner år -, samt hur den demografiska modellen påverkar budgetramarna under perioden -. Inom äldreomsorgen beräknas en förändring på totalt 5,1 mkr eller 3,5% för åren -. Antalet förskolebarn ökar, vilket medför att ramarna beräknas öka med totalt 3,9 mkr eller 5,8% på tre år. Inom grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg ökar ramen med 4,7 mkr eller 4,2% under åren -. Sammantaget beräknas de demografiska ramarna öka med 13,6 mkr vilket motsvarar 4,2%. Därutöver beräknas effekten av differensen mellan prognostiserad och faktisk befolkning år till totalt 1,8 mkr vilket enligt modellen ska kompenseras i budget för år. förutsättningarna inför år - medgav dock inte full kompensation i enlighet med den demografiska modellen. Lönekostnadsökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar. Skatteintäkter och statsbidrag Kommunen använder SKL:s prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för statsbidrag och utjämning. Inklusive driftbidrag beräknas 637,4 mkr i intäkter för år. I resultaträkningen redovisas driftbidragen som en verksamhetsintäkt. En detaljerad sammanställning finns i bilaga 2. Prognos skatteintäkter och statsbidrag år -. Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär :40 (mkr) Utfall Prognos * Skatteunderlagets utveckling, riket (procent %) Skatteunderlagets utveckling, Fagersta (procent %)% 3,29 3,90 3,40 3,60 4,40 2,90 4,03 3,07 2,81 3,83 Befolkning 1/11 året innan Utdebitering 21,99 22,11 22,11 22,11 22,11 Skatteintäkter 485,8 499,7 515,7 534,9 556,7 Statsbidrag och utjämning 112,4 121,0 124,1 124,0 127,0 Driftbidrag från staten 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Summa intäkter 602,2 624,6 643,8 662,9 687,7, eringsdirektiv 15

16 Specifikation av resultatdispositioner år - (miljoner kronor) Öronmärkta medel för pensioner -2,8-3,2 Resultatutjämning -3,5 (miljoner kronor) Citybanan -1,3-2,1-3,6 (miljoner kronor) Målbild - Medieanslag -0,3 Modersmål mm -2,0 Integrationsprojekt -0,3 Målbild - Omsorgslyftet -1,3-1,8 Målbild - Feriearbeten -0,3-0,3-0,3 Jämställdhet -0,4-0,4-0,4 Lärarlyftet -0,3 Skolhälsovård -0,9-0,9-0,9 Kulturskolan -0,1-0,1-0,1 Resultatutjämning - Oförutsett -10,6-0,2-0,9 Summa -23,8-9,0-6,6 Demografiska modellen år - År korr korr Äldreomsorg Ack. Nettoram Förändring (tusen kr) Procentuellt 1,4% 1,2% 0,9% 3,5% Förskola Nettoram Förändring (tusen kronor) Procentuellt 2,1% 2,6% 1,1% 5,8% Grundskola, skolbarnomsorg, förskoleklass Nettoram Förändring (tusen kronor) Procentuellt -1,6% 3,3% 2,6% 4,2% Totalt Nettoram Förändring (tusen kronor) Procentuellt 0,5% 2,2% 1,5% 4,2% 16, eringsdirektiv

17 Befolkning, skatteunderlag och utdebitering Befolkningen förväntas fortsätta att öka under åren -. Utdebiteringen höjdes år med 0,12 procentenheter till 22,11 % till följd av skatteväxling med landstinget. Landstingsskatten sänktes med motsvarande. Kommunal inkomstskatt Skatteintäkter avser de skatteintäkter kommunen själv genererar och beräknas till 515,7 mkr för år. Utvecklingen av skatteintäkterna är främst beroende av befolkningsutvecklingen, skatteunderlagsutvecklingen och skattesatsen. Statsbidrag och utjämning Posten statsbidrag uppgår till 124,1 mkr för år och består av inkomstutjämning, fastighetsavgift, regleringsbidrag/-avgift, kostnadsutjämning samt LSS-utjämning. Inkomstutjämningen ska utjämna för skillnad i skattekraft och beräknas utifrån skillnaden mellan garanterad skattekraft och kommunens skattekraft. Den garanterade skattekraften uppgår till 115% av medelskattekraften. En utjämningsavgift tas ut av kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. För taxeringsåret uppgick Fagersta kommuns skattekraft till 96% av medelskattekraften, jämfört med 99% för taxeringsår Fagersta kommun har tidigare haft en skattekraft som uppgått till 100% eller mer av medelskattekraften. För beräknas inkomstutjämningsbidraget till 88,3 mkr. Fastighetsavgiften för småhus och flerbostadshus beräknas ge 19,8 mkr för år. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. För år beräknas ett regleringsbidrag på 3,2 mkr. Om det blir regleringsbidrag eller avgift beror på om staten har över eller underskott på kontot för anslag till kommunerna. Driftbidrag från staten Kommunen erhåller statsbidrag för maxtaxa samt för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Bidragen beräknas uppgå till totalt 4,0 mkr för år. Finansnetto Ett postivit finansnetto på 15,6 beräknas för år. De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB. De finansiella kostnaderna består av ränta på pensionsskulden samt avgifter kopplade till medelsförvaltningen. Pensioner Kostnaden för individuell del samt pensionsutbetalningar framgår nedan. I beloppen ingår löneskatt på 24,26 %. Tabell 15: Pensioner år - Kostnaden för kommunens pensioner ökar för varje år och för att möta framtida kostnadsökningar har kommunen gjort avsättningar till en pensionsportfölj. Investeringsbudget Större planerade investeringar under - är renovering av Mariaskolan under år och samt investering i grupprum till Alfaskolan år. Nämnd/styrelse (miljoner kronor) Kommunfullmäktige 1,3 1,3 1,3 Kommunstyrelsen 153,9 139,8 141,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 224,1 230,9 235,8 Socialnämnden 261,0 256,2 255,8 Summa 640,3 628,2 634,0 Kostnadsutjämningen ska utjämna för kostnadsskillnader mellan kommuner som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Fagersta kommun får främst ersättning i systemet för barnomsorg och grundskola. För gymnasieskola och äldreomsorg får kommunen betala till systemet. För år beräknas sammantaget ett bidrag till kommunen på 7,7 mkr. För år beräknas 2,6 mkr i utjämningsbidrag avseende LSS, vilket innebär en minskning med ca 1,0 mkr jämfört med år. Bidragets storlek påverkas av utvecklingen på kommunernas LSS-verksamhet. Det nuvarande systemet är uppbyggt så att kommuner med LSSverksamhet delar på det statliga anslaget. Detta innebär att volymökningar i en kommun kan leda till minskade bidrag till en annan kommun. Lek i sanden på Förskolans dag., eringsdirektiv17

18 Finansnetto år - Belopp i miljoner kronor Finansiella intäkter Utfall, planeringsförutsättningar Ränta överlikviditet 2,9 3,0 3,0 3,0 3,0 Aktieutdelning VB Energi 9,0 10,6 10,6 10,6 10,6 Avkastning pensionsplacering 4,1 2,7 2,7 2,7 2,7 Vinst försäljning aktier med mera 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finaniella intäkter 19,1 16,3 16,3 16,3 16,3 Finansiella kostnader Ränta pensionsskuld 0,7 0,5 0,5 0,6 0,7 Övriga kostnader 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Förlust försäljning aktier 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansiella kostnader 2,6 0,7 0,7 0,8 0,9 Netto 16,6 15,6 15,6 15,5 15,4 Pensioner år -, planeringsförutsättningar (miljoner kronor) Utfall Avgiftsbestämd ålderspension 17,0 17,6 18,1 18,6 19,1 Utbetalt före år ,6 15,3 16,7 17,3 17,9 Pensionsavsättning 5,6 0,8 1,0 1,2 1,6 Utbetalningar NVK 0,9 0,9 1,0 0,8 1,0 Totalt 37,1 34,6 36,7 38,0 39,6 18, eringsdirektiv

19 Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige 20 Kommunens verksamheter Kommunstyrelsen 21 Socialnämnden 28 Utbildnings- och fritidsnämnden 36 Finansförvaltning 42, Kommunens verksamheter 19

20 Jan Johansson (M), Shiro Biranvand (V), Stig Henriksson (V), Hans Granlund (V) och Ingalill Söderström (S) i paneldiskussion angående hållbar utveckling. Kommunfullmäktige Ordförande: Ann-Christine Andersson Resultat (tusentals kronor) Driftbudget Intäkter Kostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag avvikelse 33 Investeringsbudget Nettoutgift Politisk verksamhet Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Det gäller mål, riktlinjer och resurser för kommunens verksamheter, beslut om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt om nämndernas organisation och verksamhetsformer. För kontroll av nämnderna har fullmäktige till sitt förfogande en kommunrevision. Vidare har fullmäktige en valberedning för att bereda ärenden om val till olika förtroendeuppdrag. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Om röst- och mandatfördelningen efter valet år 2010 kan du läsa på sidan två. Revision Revisorerna är fullmäktiges kontrollorgan och ska enligt kommunallagen i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska initiera förbättringar och omprövningar av verksamhet, system och rutiner. Revisionen består av fem ordinarie ledamöter och inga ersättare. Nettobudget Intäkter Kostnader Nettobudget Norra Västmanlands Ekonominämnd Fagersta och Norberg bildade en gemensam ekonominämnd från och med den 1 jabuari. Förvaltningen, Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning (NVE) startade den 1 juli. 20, Kommunens verksamheter

21 De vinnande bidragen i kommunens tävling Fagerstagåvan. Kommunstyrelsen Ordförande: Stig Henriksson Förvaltningschef: Anders Kilström, Mikael Eriksson, Ewa Wiklund Resultat (tusentals kronor) Driftbudget 2010 Intäkter Kostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag avvikelse Investeringsbudget Nettoutgift Politisk verksamhet Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för arkivvård och kommunens centrala informations-verksamhet.fagersta och Norbergs kommuner bildar en gemensam ekonominämnd från och med 1 januari. Förvaltningen, Norra Västmanlands ekonomi-förvaltning (NVE), startar 1 juli. Under kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR), Västmanland- Dalarnas gemensamma lönenämnd, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU), Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) och Norra Västmanlands Samordningsförbund. Överförmyndaren tillhör redovisningsmässigt kommunstyrelsen. Några projekt som pågår eller ska startas: Införande av nytt ärendehanteringssystem Vidareutveckling av målstyrningsmodellen Prioriteringar Kommunen ska på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik Byggande och boende Tillväxt i kunskap, engagemang och ekonomi Utifrån målbilden kommuniceras budskapet att i Fagersta är det lätt att leva. Här får du livstid! I budgeten för politisk verksamhet ingår kostnader för kommunstyrelsen och borgerliga förrättningar , Kommunens verksamheter 21

22 Valnämnd Överförmyndare Enligt vallagen ska det finnas en valnämnd i varje kommun. Det är nämndens ansvar att i enlighet med vallagens regler genomföra val till riksdagen, landstingsoch kommunfullmäktige samt till Europaparlamentet. Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt till Europaparlamentet genomförs nästa gång under. Valnämnden ska ha tillgång till den personal och organisation i övrigt som krävs för valens genomförande. Anslag för oförutsedda utgifter Medlen fördelas av styrelsen till relevanta verksamheter, två miljoner kronor per år. Övriga medel reserveras till bland annat anhöriginvandring. Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställningstaganden Extra medel på tkr tillfördes anslaget i budget. Dessa medel ingår ej i budget med plan -. Anslag till utredningar och särskilda projekt Slås samman med Anslag för oförutsett från år. Medlen avser utredningar och projekt av tillfällig karaktär. Stöd till politiska partier Partistödet omfattar direkt stöd i form av ett grundbidrag på kronor per parti samt ett bidrag på kr per ledamot i kommunfullmäktige. 22, Kommunens verksamheter Överförmyndaren kontrollerar förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av egendom samt deras omsorg om omyndig/huvudmans person. Överförmyndaren ska genom bra kontakt med förmyndare, förvaltare och gode män utgöra ett stöd i deras verksamhet samt ge snabb och korrekt service i ärendehandläggningen. Verksamheten förutsätter ett bra samarbete med berörda myndigheter/ förvaltningar. Övergången från politisk vald överförmyndare till nämnd är genomförd. Totalförsvar Intäkter Kostnader Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting reglerar kommunens organisation och befogenheter. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner samt kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Kommuner ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt verka för samordning av statens, landstingets, företags och organisationers förberedelser för den fredstida krishanteringen. Om en extraordinär händelse skulle inträffa ska kommunen verka för att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas och att den information som lämnas till allmänheten är samordnad. Vidare ges kommuner ett ansvar för att politiker och tjänstemän får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser. Tjänsten som beredskapssamordnare delas med Norbergs kommun som finansierar halva tjänsten. Övriga intäkter avser statsbidrag. Kommunen lämnar bidrag till Norra Västmanlands Civilförsvarsförbund för att de tillhandahåller frivillig resursgrupp.

23 Föreningsbidrag och medlemsavgifter Kommunstyrelsens föreningsbidrag och medlemskap i diverse organisationer framgår i bilaga. 500 tkr i anslag till Målbild Fagersta. Tomträtter Intäkter och kostnader för upplåtna tomträtter till bostäder och industrier. Kommunikationer och kollektivtrafik Kommunen ska verka för en god servicenivå för allmänna kommunikationer. Huvuddelen av invånarnas dagliga resor till och från arbete och studier ska kunna tillgodoses med allmänna färdmedel. Den 1 januari trädde en ny kollektivtrafiklag ikraft som innebär att det ska finnas en kollektivtrafikansvarig myndighet i varje län. I Västmanland utgör landstinget kollektivtrafikmyndighet. Förändringen i ansvarsfördelning medförde en omfördelning av skatteintäkter och kostnader mellan landstinget och kommunen. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för planering av all regional kollektivtrafik i enlighet med kollektivtrafiklagen. Kollektivtrafikmyndigheten tillhandahåller trafik på stomnätet mellan huvudorterna i länet eller angränsande län. Kommunerna beställer stadstrafik, lokal landsbygdstrafik, kompletteringstrafik och övrig trafik av kollektivtrafikmyndigheten och ansvarar för beställningens kostnader. Respektive kommun ansvarar till 100% för underskottet för den beställda trafiken. Anslag till samarbetsorganisationer Inför varje budgetår träffas kommunstyrelseord-förandena (KSO-gruppen) för att bereda bidragsnivåer till samarbetsorganisationerna. Följande förslag bygger på dessa överenskommelser. Bidrag till Norra Västmanlands Utbildningsförbund Gymnasieskola SFI & ensamk. flyktingb Fagersta kommun lämnar ett bidrag till Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). NVU svarar för gymnasieskola, komvux och uppdragsutbildning för kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Förhållandet mellan kommunen och förbundet regleras i särskilt avtal. Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställningstaganden Fagerstas andel av gymnasieeleverna beräknas uppgå till 54,6% år, 56,4% år och 56% år. Förslaget är lagt utifrån KSO-gruppens beslut på en totalnivå om 109,4 mkr exklusive svenska för invandrare och ensamkommande flyktingbarn. Bidrag till Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund Fagersta kommun lämnar ett bidrag till Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK). NVK omfattar kommunerna Fagersta och Norberg och har enligt avtalet driftansvar för följande områden: Avfallshantering Vatten och avlopp Gator och vägar Parker, idrott- och fritidsanläggningar Skogsförvaltning Städning Fastigheter och lokaler. IT Förbundet ska administrera och verkställa uppgifter avseende markför sörjning, markförvärv och energiplanering. Förbundet är även trafiknämnd och trafik säkerhetskommitté., Kommunens verksamheter 23

24 Köp av tjänster från Tillväxtgruppen Fagersta kommun köper näringslivstjänster från Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG). TVG är den gemensamma näringslivsorganisationen för kommunerna Norberg och Fagersta. Fagerstas andel motsvarar två tredjedelar av kostnaderna och Norbergs andel en tredjedel. Den näringslivsfrämjande verksamheten är långsiktig, målinriktad och behovsstyrd. Samarbete med övriga kommuner i regionen sker inom ramen för TVG. Detta ska återspeglas i det regionala Tillväxtprogrammet, (RTP), Fagersta Målbild samt TVG:s vision. Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställningstaganden Ett gemensamt lokalt tillväxtprogram för Fagersta och Norbergs kommuner är under genomförande. Bidrag till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Netto- kostnad Varav reserv Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd. Nämnden är gemensam för kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg. Den gemensamma nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Den gemensamma nämnden ska inom miljö- samt plan och byggområdet bedriva en ekonomiskt effektiv verksamhet i enlighet gällande författningar och frivilliga åtaganden. Nämnden ska samnyttja och säkra kompetens inom nämndens verksamhetsområde. Ambitionsnivån ska motsvara den nivå som de samverkande kommunerna uttalar i samråd om budget eller i särskilda riktlinjer och styrdokument. 24, Kommunens verksamheter Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställningstaganden Bidraget är uppräknat i enlighet med beslut i KSOgruppen (grupp som består av kommunstyrelsens ordförande i respektive medlemskommun). Mot bakgrund av att nämnden under flera år har återredovisat större överskott håller Fagersta kommun inne en reserv motsvarande 10% av det beviljade bidraget. Bidrag till Norra Västmanlands Samordningsförbund Fagersta kommun lämnar bidrag till Norra Västmanlands Samordningsförbund. Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser att utföra ett förvärvsarbete och bli självförsörjande. Förbundets medlemmar är sex kommuner, landstinget Västmanland, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Bidrag till Lönenämnden Bidrag lönenämnd Fagersta kommun lämnar bidrag till Lönenämnden i Norbergs kommun. Fagersta samverkar med fyra andra kommuner i en gemensam lönenämnd. Medlemskommunernas bidrag beräknas utifrån andel utbetalda löner. Bidrag till Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Netto- kostnad Varav pensionskostnad Fagersta kommun lämnar bidrag till Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR). Förbundet ska hålla en gemensam räddningstjänst för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner. Fagersta kommuns ägarandel är 19,5 %. Bidraget är uppräknat i enlighet med beslut i KSO-gruppen

25 Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställningstaganden Bidraget är uppräknat enligt budgetdirektiv. Förutom bidraget till lönenämnden har respektive kommun kostnader för porto, utskick av lönebesked och bankavgift per hanterad lön för de anställda. Förvaltningsorganisation Årsarbetare 22,35 22,35 16,85 16,85 16,85 Netto- kostnad Kommunstyrelsens administration består från och med 1 juli av de tre förvaltningarna kommunkansli, personalkontor och upphandling och service. Dessa ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet i enlighet med styrelsens direktiv. Förvaltningarna ansvarar för kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsulter i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Bidrag till Norra Västmanlands ekonominämnd Verksamhetsförändringar/ Särskilda ställningstaganden Fagersta och Norbergs kommuner bildade en gemensam ekonominämnd från och med 1 januari. Förvaltningen, Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning (NVE), startar 1 juli. Den nya nämnden tillhör organisatoriskt kommunfullmäktige. redovisas under förvaltningsorganisation nedan. Ovan: Två av de boende på Blankavägens gruppboende visar stolta upp sina nya lägenheter. Nedan: H.K.H. Kronprinsessan Victoria besöker sin sluss i sällskap med H.K.H Prins Daniel., Kommunens verksamheter 25