Budget Plan Blomster i vårsolens värme. Foto: Merja Hellstrand

Transkript

1 Blomster i vårsolens värme. Foto: Merja Hellstrand

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 processen - budget samt flerårsplan 5 Resultatbudget Bil 1 18 Balansbudget Bil 2 19 Betalningsflödesbudget Bil 3 20 Skatteintäkter och statsbidrag Bil 4 21 Driftsbudget samt budgeterade nettoinvesteringar Bil 5 22 styrningsregler Bil 6 23 Detaljbudget/nämnd Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen 28 Utbildnings- och fritidsnämnden 38 Socialnämnden 45 Miljö- och byggnadsnämnden 62 Finansiering 67

3 Fagersta kommuns budget / - Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 20,8 % i resp bolag. Kommunal skattesats Fagersta kommun 22:49 22:39 22:29 Landstinget 10:28 10:28 10:28 Summa 32:77 32:67 32:57 Församlingen, kyrkoavgift 1:41 1:41 1:49 varav begravningsavgift 0:28 0:28 0:28 Totalt 34:18 34:08 34:06 Befolkningen efter utbildningsnivå 1 januari Utbildningsnivå Procentuell fördelning M Kv Tot Förgymnasial utbildn Gymnasial utbildn Eftergymnasial utbildn Totalt, % Antal, tal Avser år Befolkningsförändring År Folkmängd Födelse- Flyttningsöverskott överskott Mandatfördelning i kommunfullmäktige 8,3 26,4 3,4 3,5 2,2 Antal ledamöter % 53,9 Vänsterpartiet Socialdemokraterna Moderaterna Centern Folkpartiet Kristdemokraterna 3

4 Fagersta kommuns budget / -, plan - - och en bandyplan Vi går nu in i andra halvlek av mandatperioden och det känns som att vi trots svåra utmaningar, motvind, tidvis ojämn is och en ibland orättvis domare ligger ganska väl till. Vi har antagit en stark budget där resultatmålet klaras samtidigt som inga försämringar att tala om förutses framöver. Förvisso inga dramatiska nysatsningar heller utan utvecklingsinsatserna är framförallt inriktade på de mål 2-projekt med entreprenörskap, landsbygdsutveckling, lärcenter och vidareförädling av rostfritt samt satsningen på att kvala in som teknikcollege på gymnasiesidan. Det är inte så många år sedan vi för första gången på allvar gjorde en plan för de tre kommande åren. Fram till dess hade vi egentligen bara gjort ettårsbudgetar och sedan skrivit upp lite siffror i kolumnerna för år 2 och 3. Så blir det när man är hårt pressad. Men nu när vi har mer kontroll över bollen och kommit upp i planen(!) så finns det utrymme för mera långsiktigt tänkande. Och denna gång har vi för första gången på allvar tittat lite längre bort än de kommande tre åren. Mycket vet vi inte om denna framtid, men i en osäker värld är demografin (demografi är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning.) en av de mest pålitliga ledstängerna att hålla sig till. Därför vidtas nu i god ordning de förändringar som minskande behov inom förskola och skola och snart gymnasiet medför parallellt med vad de fortsatt stora behoven men ändrade önskemålen inom äldreomsorgen innebär. Vad vi mera kan säga är att med det nya skatteutjämningssystemet kommer vi att tappa ca två miljoner per år fem år framåt. Vi kan vidare med ganska stor säkerhet räkna med att få minskade bidrag i fördelningssystemet för LSS (LSS betyder lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) vartefter andra kommuner bygger ifatt oss. Dessutom ska man nog vara försiktig med att långsiktigt räkna in de i och för sig glädjande höjningarna av statsbidragen till kommunerna, då det i slutänden bygger på lånade pengar med tanke på statsbudgetens underskott på 60 miljarder. Att dela ut pengar som inte finns brukar sällan gå för sig i det långa loppet. Vi har även gjort hyggligt pessimistiska antaganden om befolkningsutvecklingen i kommunen. Efter det lilla trendbrottet med ökande befolkning både 2002 och bröts detta mönster. Det finns dock, i och för sig grova, men dock analyser som kan antyda att detta var en tillfällig svacka, beroende på landstingets neddragningar på lasarettet. Men för att inte göra glädjekalkyler har vi även här räknat försiktigt enligt modellen planera för det värsta, men hoppas på det bästa! Nåväl, dags för andra halvlek och med hårt arbete och gott stöd från såväl planskötare som läktare kan det bli en bra andra halvlek och vi ska sträva efter bra, vägvinnande spel efter isen istället för högtflygande luftpastejer och så ska det gå med en väldig fart också! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Fagersta kommuns budget / - eringsdirektiv- budget och flerårsplan - 1 processen Arbetet med planeringsdirektiven för budget och flerårsplanen började i februari månad med ramberedning. Kommunfullmäktige fastställde budgetramarna den 30 mars. Den 31 maj lämnade nämnderna budgetförslagen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktige fastställde budgeten den 30 november ska utgångspunkter sk utveckling Fagersta kommun Det ackumulerade resultatet under perioden var ett negativt resultat på ca 59 Mkr. Kommunens ekonomi försämrades kraftigt under perioden bl a beroende på övertagandet av bostadsstiftelsens fastigheter och den stora skuldbörda som då uppstod. Fagersta kommuns ekonomi har förbättrats kraftigt under perioden År 2001 hamnade resulatet på 42,2 Mkr, vilket per invånare räknat var det bästa bland Sveriges kommuner. År visade ett positivt resultat på 23,8 Mkr och för var fortsatt starkt, med ett resultat på 17,7 Mkr. Det ackumulerade resultatet under perioden var 145,9 Mkr. Resultatutveckling Mkr ,9 42,2-8,8 19,7 20,2 24,2 14,8-13,2-15,4-5,2-6,0-65, År ,9 17,7 De starka resultaten har möjliggjort för kommunen att minska låneskulden och stärka soliditeten. Utdebiteringen har kunnat sänkas med 10 öre per år under åren Den förbättrade ekonomin är en förutsättning för att kunna göra nödvändiga avsättningar till kommunens borgensåtaganden, pensionsskulden samt kommande underhållsåtgärder. Detta för att kommunen skall klara verksamheten i framtiden utan att behöva göra nedskärningar. 5

6 Fagersta kommuns budget / Resultatdisposition Kommunfullmäktige har valt att disponera överskottet enligt nedan: Ändamål Dispo- Totalt (Mkr) nerat Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 58,7 0 58,7 Oförutsedda behov 2,3 1,4 0,9 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 14,0 Målbild Fagersta 16,1 8,3 7,8 Res.utj.fond va o 3,9 3,9 0 renhållning Resultatutjämning 3,0 0 3,0 Hälsobefrämj.åtg 3,5 0 3,5 Summa 127,9 19,6 108,3 År var resultatet 17,7 Mkr. Kommunfullmäktige tar i samband med behandlingen av årsredovisningen ställning till resultatdisposition 2.3 De samhällsekonomiska förutsättningarna Världsekonomin har under fjolåret börjat vända uppåt. Det är framförallt USA som står för konjunkturvändningen. Europa har varit trögare, men under vintern har tecknen på en vändning blivit allt tydligare. I Sverige har ekonomin präglats av sjunkande investeringsnivå och svag exportutveckling. De senaste månaderna har vändningen även nått Sverige, bl a har telecomexporten fått ett ordentligt uppsving. Sveriges totala export kommer förmodligen att förstärkas ytterligare. Arbetsmarknaden är dock fortfarande mycket svag, med vikande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Produktivitetsutvecklingen i Sverige bedöms bli relativt stark under och detta gör att sysselsättningen får svårare att ta fart. n i kommuner och landsting är mycket dålig, vilket gör att sysselsättningen inom sektorn bedöms minska. Den svaga arbetsmarknaden kombinerat med en stark produktivitetstillväxt gör att inflationstrycket är svagt i ekonomin. Inflationen kommer att börja stiga i takt med att aktiviteten i ekonomin tar fart. Finanspolitikens centrala mål är att upprätthålla ett överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt under en konjunkturcykel. Sparandet har de senaste åren legat på ca 1 procent och förväntas under år att öka något. Då sparandet fortfarande är en bit från målet så är utrymmet för finanspolitiska stimulanser mycket små under planperioden. 2.4 Befolkningsutveckling i Fagersta kommun Under talet har befolkningen minskat med personer eller ca 9%. Vid årsskiftet / hade Fagersta kommun invånare. Befolkningen ökade under med 9 personer. Detta är en lägre ökning jmf med 2002 då befolkningen ökade med 55 personer. 6

7 Fagersta kommuns budget / år år Prognos special Utvecklingen av antalet in- och utflyttade har tagits fram med hänsyn till kommunens egna antaganden om den ekonomiska utvecklingen framöver. I denna prognos minskar befolkningsantalet med 479 personer fram tom. Utfall Special Historisk Prognos historisk I detta scenario sätts antalet inflyttare till genomsnittet av de tre senaste åren. Antalet utflyttare beräknas utifrån genomsnittet av de tre senaste årens utflyttarrisker. I denna prognos minskar befolkningsantalet med 183 personer fram tom. 2.5 Nettoflyttning Fagersta kommun antal Nettoflyttning Åldersgrupp Netto män Netto kvinnor Netto totalt Diagrammet visar nettot av antalet in- och utflyttade under år. Totalt flyttade 550 personer till kommunen och 473 ifrån kommunen. Nettoflyttningen var alltså positiv, + 77 personer. Av dessa är 60 män och 17 kvinnor. Noterbart är den relativt kraftiga ökningen i åldersgruppen 0-9 år, Kvinnor i åldergruppen år flyttar ut. 7

8 Fagersta kommuns budget / Födelsenetto år antal Födelsenetto år Födda Döda Födelsenetto Födelsenettot år blev negativt, -67 personer. 164 personer avled och 97 föddes. 2.7 Befolkningssammansättning Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier år Förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern förväntas att ligga på ca 550. Då födelsetalet gick ner något under (97) i jämförelse med 2002 (122), så förväntas barnomsorgsbehovet att minska något på 1 års sikt år Grundskoleåldern Antalet i grundskoleåldern minskar kraftigt från år till år. Detta är en minskning med 178 elever eller drygt 12 procent. Fram till år 2013 är minskningen 241 elever eller ca 17 procent. Denna kraftiga minskning ställer krav på rationaliseringar inom grundskolan. 8

9 Fagersta kommuns budget / år gymnasieåldern Antalet i gymnasieåldern förväntas att öka med 14 elever fram till eller 3 %. Fram till 2013 sker en kraftig minskning med 72 ungdomar eller ca 15 procent. Elevminskningen inom grundskolan flyttas över till gymnasieskolan och ställer krav på rationaliseringar även här år Antalet i åldersgruppen år kommer att minska med 15 tom år eller ca 3 procent. Fram till 2013 beräknas antalet minska med 70 eller ca 15% år och äldre Antalet i gruppen 85 år och äldre kommer att öka med ca 15 personer eller ca 4 procent tom år. 2.8 ska mål Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting gäller fr o m år Minimikravet är att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras senast 2 år efter det år som det uppkom. I praktiken räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Värdet av kommunens tillgångar skulle då minska i takt med inflationen. Av den anledningen har kommunfullmäktige antagit ekonomistyrningsregler som anger att resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2 % av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För Fagersta motsvarar detta 7,2 Mkr år. Balanskravet ställer naturligtvis extra stora krav på nämnderna att hålla sina budgetar inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fastställt. De nämnder som inte håller budgeten kan komma att få krav på återbetalning av skulden kommande år. 9

10 Fagersta kommuns budget / Prisutveckling Inför planeringsperioden gäller följande förutsättningar för KPI, årsgenomsnitt (kommunförbundets prognos) KPI % 2,0 1,4 2,0 2,0 2,0 Prisbasbeloppet Arbetsmarknad Den totala arbetslösheten var 7,2 (jan 03= 5,8) procent i Fagersta i januari. Genomsnittet för riket var 6,1 (jan 03=5,7) procent och för länet 6,7 (jan 03=6,4) procent. Det senaste året har alltså i jämförelse med genomsnittet för länet och riket varit mycket negativt gällande arbetsmarknaden i Fagersta kommun Pensionsskulden Fagersta kommun har en mycket stor pensionsskuld som uppgår till ca 265 Mkr. I takt med att denna pensionsskuld skall betalas ökar de framtida kostnaderna. För att motverka att de allt större kostnaderna urholkar kommunens ekonomi, har 58,7 Mkr fonderats till detta ändamål. Diagrammet nedan visar hur fonderingen täcker kostnadsökningar för den skuld som upparbetades före Reala termer 2.12 Soliditet Soliditet är ett mått på eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. Ju högre soliditet, desto lägre andel främmande kapital som ex lån. 80% 70% 60% 74% 69% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 19% 18% Soliditet Soliditet inkl.pensioner -10% -20% År

11 Fagersta kommuns budget / - Kommunens soliditet har utvecklats positivt med anledning av de starka resultaten under perioden år Den övre trendlinjen visar soliditetsutvecklingen exkl. pensionsskulden och den undre inkl. pensionsskulden. Fagersta kommuns soliditet var den sista december 74 % exkl pensionsskulden och 19 % inklusive. År var rikssnittet exkl pensionsskulden 53 % och inklusive 19 % Låneskuld Kommunens låneskuld har sedan toppen 1996 minskat kraftigt. Den totala skulden uppgår nu till 46 Mkr. Kommunen kommer den 10 mars att amortera de sista lånen. Mkr År Borgensförbindelser, Mkr Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet, kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990-talet in som borgenär för fyra st bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 40 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta energi AB 1999 minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Utvecklingen av kommunens borgensåtaganden framgår nedan: Kvarvarande borgensförbindelser är framförallt de i bostadsrättsföreningarna Sveaborg och Brända tomten. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för att kunna reglera framtida kostnader för borgensåtaganden. 11

12 Fagersta kommuns budget / - Borgensförbindelser Mkr , År , Prioriterade områden För att kommunen skall kunna bli en trygg och utvecklande miljö för såväl människor som företag är en förutsättning att befolkningsutvecklingen vänds. Detta skall ske genom att öka inflyttningen. Målgruppen är företag, samt människor i familjebildande åldrar, i Stockholm- Mälardalen. Ökad inflyttning förutsätter att kommunens attraktivitet ökar. För att bidra till en positiv utveckling prioriterar därför kommunen följande områden särskilt: Infrastruktur Utbildning Attraktiva boendemiljöer Mötesplatser Trygg stadsmiljö 3 Principer för nämndernas budgetarbete 3.1 Årsbudget samt ekonomisk plan I budgeten och de ekonomiska planen för åren - skall en ökad tonvikt läggas på arbetet med den ekonomiska planen. Utifrån prognoser om utvecklingen inom exempelvis förskoleverksamhet, grund- och gymnasieskola samt äldre och handikappomsorg, skall en plan för nödvändiga förändringar i organisation och arbetssätt beskrivas. Prioriteringsarbetet förutsätter att verksamheterna är beskrivna med mål, verksamhetsmått och konsekvenser för ekonomi och verksamhet. 3.2 Målarbete De av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen ( se 2.15) skall utgöra en grund för övergripande mål på nämndnivå som bryts ned till mätbara mål. Måluppfyllelsen följs i vissa fall inte upp p.g.a målet inte är mätbart eller p.g.a målen är så många att det inte finns tid att kontrollera måluppfyllelsen. I nämndens budgetförslag skall inriktningsmål och effektmål redovisas. Prestationsmål/produktionsmål kan nämnden förslagsvis redovisa i en särskild målkatalog. 12

13 Fagersta kommuns budget / Inriktningsmål/effektmål/produktionsmål Inriktningsmål, effektmål skall anges. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och anger verksamhetens inriktning på sikt (=politiskt handlingsprogram). Effektmålen ska vara avstämbara och spegla verksamhetens effektivitet, dvs inriktningsmål + resurser. Produktionsmålen syftar till att realisera effektmålen (verksamhetsmått). (produktionsmålen skall ej redovisas i nämndens budgetförslag) Effekt och produktionsmålen anger kontraktet mellan nämnd och förvaltning om vad som konkret skall utföras. De ekonomiska konsekvenserna ska redovisas tillsammans med mått på verksamhetens kvantitet och kvalitet. Lämnade verksamhetsmått och nyckeltal måste vara jämförbara över tiden före att ge en korrekt bild av verksamhetens utveckling. 3.4 Lönekostnader Nämnderna har erhållit 2,5% kompensation för lönekostnadsökning år. Förhandlingsdelegationen har ytterligare 0,5 % att fördela. 3.5 Anvisningar för investeringsbudget Kommunens nämnder och styrelser äskar i budgeten investeringsmedel för kommande budget och plan. NVK sammanställer i sitt budgetunderlag alla investeringar i fastigheter. Det åligger respektive nämnd att för budgetberedningen motivera sina investeringar. Beräknade investeringsutgifter samt dess driftkonsekvenser ska redovisas. Investeringar i lokaler och anläggningar ska beredas av NVK. I enlighet med av KS antagna Internprisregler för lokaler mm Fagersta kommun skall nämnderna i samband med upprättande av budget och flerårsplan årligen redovisa lokalbehovsplaner på minst fem års sikt (förväntade förändringar i behov). Av planen skall framgå vilka lokaler som är aktuella att lämna och som skall flyttas till lokalbanken. Lokalbehovsplanen ska lämnas till NVK för utvärdering. Under särskild rubrik Verksamhetsförändringar/ställningstaganden ska kortfattat anges konsekvenser av nämndernas ställningstaganden samt faktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndernas verksamheter ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig synpunkt. Materialet skall vara utformat på ett sådant sätt att det är kortfattat, men ändå tydligt och lättillgängligt. 3.6 Personal Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget. Analyserna skall skickas till personal- och lönekontoret för utvärdering och sammanställning. 3.7 Internränta Internräntan kan betraktas som det pris som kommunen får betala för att avstå från att placera likvida medel alltså alternativintäkten. För - beräknas internräntan till 5,0 % i enlighet med kommunförbundets rekommendation. 3.8 Kapitalkostnader Ramarna innehåller kompensation för investeringar som är gjorda tom 13

14 Fagersta kommuns budget / Förvaltningarna ansvarar själva för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under sk reserv För att kunna möta oväntade kostnadsökningar eller/och intäktsminskningar skall nämnderna budgetera en reserv för oförutsedda utgifter. Den bör placeras direkt under nämnden. Storleken på reserven anpassas med hänsyn tagen till osäkerhetsnivån i verksamheten Interna ersättningar Interna ersättningar som förekommer mellan förvaltningarna skall bygga på självkostnadsprincipen. Överenskommelser mellan parterna skall träffas vid förändring av nuvarande ersättningsnivåer. Samtliga interna mellanhavanden skall vara avstämda Taxor och avgifter I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta VA taxan Utbyggnaden av Fagersta tätort från andra världskrigets slut till början av talet innebär att underhållsbehovet kommer att öka och år 2010 uppgå till 3-4 Mkr mer per år än i dag, för att fram till år 2020 öka med ytterligare 16 Mkr per år. Den dagen kommunen måste höja underhållsnivån finns bara taxehöjning eller skattefinansiering att välja på. Av denna anledning bör redan fr o m år brukningstaxan höjas en procentenhet mer per år än kostnadsökningarna för att åstadkomma en vinst som fonderas i balansräkningen för kommande underhållsåtgärder. (se Tekniska chefen Harold Nilssons utredning 2002 och plan -, fördjupad underhållsplan för VA- nätet, TN 84) 3.13 Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat styrningsregler (se bilaga 6) De av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna skall efterlevas i budgetarbetet Personalvårdande åtgärder Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År är minimibeloppet 500 Kr /anställd. 14

15 Fagersta kommuns budget / - 4 och verksamhetsplan - All planering innehåller obekanta och svårbedömda faktorer. Det innebär att nämnder och förvaltningar måste vara beredda på att kommunbidraget (ramarna på nämndnivå) vid större förändringar kan komma att omprövas under budgetberedningens arbete samt under löpande budgetår respektive under planperioden. 4.1 Resultatbudget ( se bilaga 1 ) Kommunens budgeterade resultat för - framgår av bilaga 1. Kommunen har ett resultatmål som uppgår till 2 % av eget kapital, för ca 7 Mkr. Detta resultatmål minskas med de medel som kommunfullmäktige beslutat att använda ur resultatdispositionen. Det kan konstateras att resultatmålet klaras samtliga år. 4.2 Balansbudget ( se bilaga 2 ) Av balansbudgeten framgår hur kommunens ekonomiska ställning beräknas vara efter år utgång. 4.3 Betalningsflödesbudget ( se bilaga 3 ) Betalningsflödesbudgeten visar hur förändringen av kommunens banktillgångar beräknas att bli under perioden Skatter och generella statsbidrag (se bilaga 4) Av bilaga 4 framgår budgeterade skatteintäkter- och generella statsbidrag för perioden -. Skattesystemet utjämnar intäkter och kostnader mellan kommunerna så att förutsättningarna för att bedriva verksamheten skall vara likartade för kommunerna. Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Inkomstutjämningssystemet som det såg ut tom har avskaffats och ett nytt system har införts fr.o.m. år. Kommuner och landsting erhåller istället ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. I tabellen nedan ser vi en sammanfattning av bilaga 4. Skatter och generella Statsbidrag(Mkr) Skatteunderlagets utv.% 3,30 3,70 4,40 4,30 Befolkning 1/11 året innan Utdebitering % 22,39 22,29 22,19 22,19 Kommunen följer kommunförbundets prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för generella statsbidrag. 15

16 Fagersta kommuns budget / - Skatteunderlaget påverkas av ett flertal faktorer. Dessa är främst inkomstutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. År minskade befolkningen i Fagersta med 103 Personer, vilket var sämre än då ökningen var 9 personer. Varje invånare genererar ca Kr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av kommunens ekonomi. Utdebiteringen av kommunalskatt sänktes 2002 och med 10 öre per år och kommunfullmäktige beslutade att minska utdebiteringen med 10 öre år. I planen för finns också en fortsatt minskning med 10 öre. År ligger skattesatsen kvar på 22,19%. 4.5 De finansiella intäkterna och kostnaderna framgår av tabellen. De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB, Västerbergslagens Värme AB samt Västerbergslagens Elnät AB. De finansiella kostnaderna minskar då slutamortering av låneskulden kommer att göras. Finansiella intäkter 10,0 8,2 8,2 8,2 Ränteintäkter Aktieutdelning 3,0 7,0 3,2 5,0 3,2 5,0 3,2 5,0 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta pensionsskuld 0,9 0,5 0,4 0,4 0,0 0,4 0,5 0,0 0,5 0,7 0,0 0,7 4.6 Individuell del samt pensionsutbetalningar Kostnaden för individuell del samt pensionsutbetalningar har prognostiserats av KPA. I beloppen ingår löneskatt på 24%. Belopp i Mkr red Totalt 24,5 26,0 28,4 30,5 32,2 Kostnaden för kommunens pensioner ökar nu kraftigt och ökningen kommer att fortsätta. För att möta kostnadsökningen har 58,7 Mkr avsatts för ändamålet. 16

17 Fagersta kommuns budget / Uppräkningsfaktorer Nedanstående uppräkningstal har använts vid ramberäkningen. Uppräkningsfaktorer Lönekostnader 2,5% 2,5% 2,5% Köpt verksamhet 3,0% 3,0% 3,0% Hyreskostnader 1,0% 1,4% 1,4% Städkostnader 3,45% 3,45% 3,45% Övriga kostnader, ej ovan 1,4% 2,0% 2,0% Övriga intäkter 3,0% 3,0% 3,0% Denna ramkompensation innebär en förändring mot tidigare år genom att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Nämnderna får också krav på sig att öka intäkterna. 0,5 % för ökade lönekostnader finns avsatt för förhandlingsdelegationens prioriteringar. 17

18 Fagersta kommuns budget / - RESULTATBUDGET, MKR Bilaga 1 Resultat Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamh. nettokost., inkl avskr Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter 4 Årets resultat Resultatmål Resultatmål 2% eget kapital Avgår målbildssatsning enligt budget Avgår målbildssatsning enligt budget Avgår medel ur pensionsavsättningen Avgår medel ur underhållsavsättningen -6 Avgår exploatering Kottmossen -1 Justerat resultatmål Resultatmål Fagersta kommunfullmäktige har i resultatdisposition (se 2.2) öronmärkt medel för framtida kostnadsökningar. Kommunen har ett resultatmål som uppgår till 2% av eget kapital, för ca 7 Mkr. Detta resultatmål minskas med de medel som kommunfullmäktige beslutat att använda ur resultatdispositionen. Det kan konstateras att resultatmålet klaras samtliga år. 18

19 Fagersta kommuns budget / - BALANSBUDGET, MKR Bilaga 2 Tillgångar Utfall Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Avsättn pensionsförpliktelser Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital

20 Fagersta kommuns budget / - BETALNINGSFLÖDESBUDGET Bilaga 3 Utfall Drift Verksamhetens intäkter 136 Verksamhetens kostnader -588 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter -1 Verksamhetens nettokostnader Skatter, generella statsbidrag o utjämn Finansiella intäkter 13, Finansiella kostnader Extraordinära intäkter 0 Poster som bokförts direkt mot eget kapital -10 Justering av rörelsekapitalets förändring -34 Driftnetto Investeringar investeringar Avyttringar 19 Investeringsnetto Finansiering Utlåning Utlåning/ökning av långfristiga fordringar Återbetald utlåning Ökning kortfristiga placeringar -7 Upplåning Amortering Övrig finansiering Finansieringsnetto Förändring av kassa och bank

21 Fagersta kommuns budget / - SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG ( MKR ) Bilaga 4 År MKr MKr MKr MKr Bef. den 1 nov året innan Skatteund. utv. komm., prognos % 3,15 2,20 2,66 2,66 Skatteund. utv. riket, prognos % 3,30 3,70 4,40 4,30 Utdebitering 22,39 22,29 22,19 22,19 Skatteintäkter Inkomstutjämning -3 Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag/- avgift Slutavräkning -1 Kostnadsutjämning LSS utjämning Införandetillägg/avdrag Invånarrelaterat statsbidrag 43 Åldersrelaterat statsbidrag 10 Nivåjustering -3 Statlig skatt till kommunerna Tillf.generellt sysselsättningsstöd 2 propositionen syssels.stöd 7 7 Summa intäkter

22 Fagersta kommuns budget / - DRIFTBUDGET NETTO, KKR Bilaga 5 Förvaltning/nämnd/styrelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Summa BUDGETERADE NETTOINVESTERINGAR -, KKR Bilaga 5 Förvaltning/nämnd/styrelse Kommunstyrelsen I egen regi Entreprenör NVK Miljö- och byggnadsnämnd Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Summ a

23 Fagersta kommuns budget / - Kommunledningskontoret Claes Becker Bilaga 6 5 styrningsregler Fagersta kommun Syftet med detta dokument är att fastslå regler som verkar för en stabil och solid ekonomi i Fagersta kommun. 5.1 Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. 5.2 Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. 5.3 skt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. 5.4 Pensionsskuld För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. 5.5 Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. 5.6 Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. 23

24 Fagersta kommuns budget / Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. 5.8 sk- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för jan uari, februari, juni och november m ånad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per d en sista augusti. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. 24

25 Fagersta kommuns budget / - Nämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE DRIFT- OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Intäkter (+) Kostnader (-) Nettokostnad (kommunbidrag) 16, ,0-1981, , ,9-1981, , , , Kommunbidrag, årsplan/budget 2 015, , , , Nettokostnad avvikelse -35, Verksamhetsblock: Politisk verksamh et KOMMUNFULLMÄKTIGE Inriktningsmål Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Mandatfördelningen är enligt 2002 års val följande: Parti Socialdemokraterna Vänstern Moderaterna Centern Anta l leda möte r Andel i % 26,4 53,9 8,3 2,2 Parti Folkpartiet Miljöpartiet de gröna Kristdemokraterna Övriga Atal ledamöt er Andel i % 3, ,5 Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Det gäller mål, riktlinjer och resurser för kommunens verksamheter, beslut om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt om nämndernas organisation och verksamhetsformer. För kontroll av nämnderna har fullmäktige till sitt förfogande en kommunrevision. Vidare har fullmäktige en valberedning för att bereda ärenden om val till olika förtroendeuppdrag. Intäkter Kostnader -439,5-474,4-454,5 Nettokostnad -439,5-474,4-454,5-414,0-414,0-428,0-428,0 VALNÄMND Inriktningsmål/effektmål Enligt vallagen ska det finnas en valnämnd i varje kommun. Det åvilar nämnden att i enlighet med vallagens regler genomföra allmänna val och kyrkoval liksom opinionsundersökningar mm, som regleras i annan ordning. Genom Sveriges medlemskap i den europeiska unionen har valnämndens ansvar utökats till att även omfatta val till Europaparlamentet. 25

26 Fagersta kommuns budget / - Valnämnden ska ha tillgång till den personal och organisation i övrigt genomförande. som erfordras för valens Intäkter 16, Kostnader -174,9-150, ,0 0 Nettokostnad -158,8-150, ,0 0 SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN EMU-val hölls år. År genomförs val till EU- parlamentet. År är det riksdags och kommunalval. VÄNORTSUTBYTE Intäkter - - Kostnader -15,9-40,0-20,0 Nettokostnad -15,9-40,0-20, ,0-20, ,0-20,0 STÖD TILL POLITISKA PARTIER Partistödet omfattar direkt stöd i form av ett grundbidrag på kronor per parti samt ett bidrag per ledamot i fullmäktige. Intäkter Kostnader Nettokostnad ,0-570, ,0-510, ,0-510, ,0-510, ,0-510,0 REVISION Revisorerna är fullmäktiges kontrollorgan och ska enligt kommunallagen i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska initiera förbättringar och omprövningar av verksamhet, system och rutiner. Inriktningsmål/effektmål Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig Intäkter Kostnader Nettokostnad ,3-462, ,6-451, ,5-445,

27 Fagersta kommuns budget / - BORGERLIGA FÖRÄTTNINGAR Kommunen ställer borgerliga begravningsförrättare till förfogande. Intäkter Kostnader Nettokostnad ÖVERFÖRMYNDARE ,5-5,0-5,0-5,0-5,5-5,0-5,0-5,0 - -5,0-5,0 Inriktningsmål/effektmål Överförmyndaren kontrollerar förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av egendom samt deras omsorg om omyndig/huvudmans pers on. Överförmyndaren ska genom bra kontakt med förmyndare, förvaltare och gode män utgöra ett stöd i deras verksamhet samt ge snab b och korrekt service i ärendehandläggninge n. Verksamheten förutsätter ett bra samarbete med berörda myndigheter/förvaltningar. Intäkter - - Kostnader -399,0-350,0 Nettokostnad -399,0-350, ,0-419, ,0-419, ,0-419,0 27

28 Fagersta kommuns budget / - Nämnd: KOMMUNSTYRELSEN DRIFT- OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Intäkter (+) 8 406, Kostnader (-) , Nettokostnad före kommunbidrag , Kommunbidrag, årsbudget/plan , Nettokostnader avvikelse 2 553, Nettoinvesteringar inkl tilläggsbudget 2 044, , DRIFTREDOVISNING PER Verksamhetsblock: Politisk verksamhet KOMMUNSTYRELSEN Uppgift Kommunstyrelsens uppgifter utgår från kommunlagen kap samt i kommunfullmäktiges reglemente för kommunstyrelsen. Styrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över nämndernas och de egna företagens verksamhet. Den ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Det åligger s tyrelsen särskilt att bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige ha hand om den ekonomiska förvaltningen verkställa fullmäktiges beslut samt att i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen Styrelsen ska enligt reglementet dessutom i sin ledningsfunktion leda och samordna bl a utvecklingen av den kommunala demokratin personalpolitiken den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten mark - och bostadspolitiken energiplanering kommunens totalförsvarsuppgifter räddningstjänst trafikpolitik informationsverksamhet arbetet med reformering av det kommunala regelbeståndet arbetet med att effektivisera administrationen och utveckling av informationssystem utveckling av brukarinflytande Styrelsen ska enligt reglementet i sin styrfunktion leda och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning samt göra framställningar i målfrågor som inte i lag åligger annan nämnd övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt samt tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna 28

29 Fagersta kommuns budget / - Styrelsen ansvarar enligt reglementet för personalpolitik arkivmyndighet sysselsättnings- och näringslivsfrågor kultur och turismfrågor som inte åvilar annan nämnd S tyrelsen har även en omfattande delegation från fullmäktige i fastighetsfrågor Några projekt som pågår eller ska startas: arbeta för en utbyggnad av IT-infrastrukturen i kommunen med tillgång t ill ett bredbandsnät med ett rikt utbud av prisvärda tjänster göra boendet i kommunen mer attraktivt genom att göra det möjligt för hushållen att få tillgång till bredbandstjänster vilket gör att förutsättningarna förbättras för bl.a. distansarbete och distansstudier. Detta borde rimligen leda till att kommuninnevånarna i ökad utsträckning kan kombinera ett attraktivt boende i kommunen med anställning och studier på annan ort Kommunfullmäktige har fastställt en målbild för Fagersta som med följande Övergripande mål Fagersta ska vara en både utvecklande och trygg miljö för att såväl människor som företag ska ges möjlighet vara aktiva och växande. Prioriteringar Det betyder att vi prioriterar följande områden: Infrastruktur Utbildning Attraktiva boendemiljöer Mötesplatser Trygg stadsmiljö Intäkter Kostnader Nettokostnad 11, , , , , , , , , , ,3 SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN ANSLAG FÖR OFÖRUTSEDDA UTGIFTER Medlen fördelas av styrelsen till relevanta verksamheter/projekt. Intäkter Kostnader Nettokostnad -904,3-904, År finns en kommungemensam reserv på 5 Mkr budgeterad

30 Fagersta kommuns budget / - ANSLAG TILL UTREDNINGAR OCH SÄRSKILDA PROJEKT Inriktningsmål Medlen avser utredningar och projekt av tillfällig karaktär. Intäkter - Kostnader , Nettokostnad , MEDLEMSAVGIFTER Inriktnings/effektmål Medlemsavgifterna avser stöd till kommunens intresseorganisationer. (Svenska kommunförbundet samt Västmanlands Kommunförbund) Intäkter Kostnader - 573, ,0-647 Nettokostnad -573, , KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunledningskontoret är ett av kommunstyrelsens två förvaltande organ. Det andra är räddningstjänsten. Kommunledningskontoret biträder kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av den kommunala förvaltningen och ska verkställa de uppgifter som kommunstyrelsen uppdrar till kontoret. Förvaltningen gör kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsult i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Kontoret är indelat i fyra avdelningar, kansli, personal, ekonomi och upphandling samt en stabsenhet för näringslivsfrågor, turism och kultur. Förvaltningschef är kommunchefen. Inriktningsmål Administrationen ska enligt styrelsens direktiv leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas och de kommunala företagens verksamhet. Effektmål Följande utvecklingsområden är aktuella för planeringsperioden: finna metoder för att föra in målbild för Fagersta i verksamhetsplaneringen ledningsstrategi med tillämpningsföreskrifter förändrad organisations- och ansvarsstruktur för vissa verksamheter ändrade relationsprinciper/spelregler för verksamhets/ekonomistyrning ägardirektiv för kommunens egna företag kvalitetsutveckling utveck la samverkan med andra kommuner Belopp i kkr Intäkt er 5 359, Kostnader , ,8 Nettokostnad , , , , , , , ,9 30

31 Fagersta kommuns budget / - Verksamhetsblock: Ge mensam verksamhet KANSLI Kansliet sköter sekreterarskap samt handlägger och bereder ärenden till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, valnämnd och vänortskommitté. Kansliet ansvarar för kommunstyrelsens diarium och centralarkiv samt administrerar de allmänna valen. Kansliet ansvarar även för kontorsvaktmästeriet. Inriktningsmål/effektmål Kansliet ska öppna post, diarieföra samt tillhanda kallelser och protokoll inom de tider som kommunallagen anger. Handlägga ärenden inklusive utredningar inom den tid som kommunstyrelsen eller något annat politiskt organ som berör kansliet beslutar om. Vara tillgängliga för allmänheten i enlighet med justitieombudsmannens krav. EKONOMISERVICE Inriktningsmål/effektmål service ska Handha kommunens finanser i enlighet med antagen Finanspolicy. Initiera åtgärder för att åstadkomma en rationell och kostnadseffektiv verksamhet övergripande ansvara för att system och rutiner fungerar på ett ur internkontrollsynpunkt tillfredsställande sätt SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN En rad projekt pågår: Inskanning av fakturor år UPPHANDLING OCH SERVICE Upphandling och service ska svara för kommunens centrala upphandlingsverksamhet svara för kommunens försäkringsadministration svara för kommunens telefonväxel/reception svara för kommunens IT-infrastrukturutveckling PERSONAL- OCH LÖNESERVICE Personal- och löneavdelningen ska svara för förvaltningsövergripande förhandlingsverksamhet i intresse- och tvistefrågor vara ett stöd till förvaltningarna vad avser arbets- och kollektivavtalsrätt, personalutbildning och arbetsmiljöfrågor utarbeta tillämpningsföreskrifter och riktlinjer så att avtal, lagar och riktlinjer inom personalområdet tillämpas på ett enhetligt sätt utveckla och samordna personal- och lönepolitik, kompetens för olika personalkategorier, personaladministrativa rutiner, arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete svara för löne-,arvodesutbetalningar och pensionsutbetalningar SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN Personalsystemet kommer förmodligen att bytas under planperioden. 31

32 Fagersta kommuns budget / - INFORMATION Inriktningsmål Syftet med informationsverksamheten är att bygga upp den interna och externa informationen utifrån informations- och massmedia-policyn. En viktig del i arbetet är att förankra informationspolicyns mål i hela organisationen genom att skapa nya kommunikationsprocesser och en fungerande logistik for information/kommunikation. Informatören är webbredaktör och ska även utforma presentationsmaterial med den nya grafiska profilen. Effektmål Utveckla fyra informations- och kommunikationskanaler (hemsida, kommunblad, personalblad, intranät) Producera 10 personalblad och 4 kommunblad per år Utveckla informationsmaterial utifrån den grafiska profilen för kommunen (broschyrer, visitkort m.m.) Verksamhetsblock: Infrastruktu r/skydd mm TURIST Turistverksamheten bedrivs under namnet Fagersta turism och turistkonsulenten ansvar. Verksamheten ska tillsammans med övriga på näringslivsavdelningen i samarbete med besöksnäringen arbeta för en utveckling av turismen. Turistkonsulenten deltar som kommunens representant i regionala och mellankommunala projekt som t ex., Westmannaturism och Strömholms kanal. Inriktningsmål/effektmål Vara bland de 10 bästa gröna turistbyråerna i Sverige. KULTURSAMORDNING OCH KULTURARVSFRÅGOR Kultursekreteraren har kommunstyrelsens uppdrag att i samråd med kommunens övriga förvaltningar och i samarbete med Fagerstas kulturföreningar ansvara för kultursamordning, kulturminnesvård, viss programverksamhet samt kulturaktiviteter s om inte lyder under annan förvaltning. Kultursekreteraren fungerar som remissinstans för kommunstyrelsen, representerar Fagersta i regionala och nationella organisationer och kulturföreningar där kommunen är medlem samt ansvarar för kontakter med myndigheter och kulturinstitutioner. Inriktningsmål: - vårda, bevara och bruka kommunens kulturmiljöer. - underhålla och utveckla kommunens museer. - verka för ett mångfacetterat kulturliv. - garantera utställnings- och programverksamhet av god kvalitet i hela kommunen. - utveckla visningsverksamheten i Ängelsberg. Effektmål: - tillse att överenskomna avtal och vårdplaner verkställs. - utöka samarbetet med ideella krafter, föreningar och näringslivet. - prioritera eftersatta kulturområden. - medverka till ett fortsatt samarbete med grannkommunerna och länsinstitutionerna. - se över guideutbildning, anställningsvillkor och löner samt entrépriser. 32

33 Fagersta kommuns budget / - RÄDDNINGSTJÄNST Räddningstjänsten i Fagersta ansvarar för den allmänna räddningstjänsten inom kommunen, samt är i kommunen sakkunnig/utförare i frågor rörande förebyggande åtgärder mot brand och tillsyn av brandfarliga varor. Räddningstjänsten står inför stora förändringar under kommande år pga en reformerad räddningstjänstlagstiftning, vilken gäller from med vissa övergångsbestämmelser på ett år. Den nya lagen Lagen om skydd mot olyckor innebär att räddningstjänsten i grunden måste ändra sitt arbetssätt för att möta de krav den nya lagen stä ller. För båd e det förebyggande arbetet och den operativa verksamhet, som skall redovisas i handlingsprogrammen krävs att man genomfö r risksårbarhetsanalys. Utöver förändringarna som redovisats ovan är räddningstjänstens uppgifter i och kommunen att utföra/bedriva: Livräddande insatser Brandsläckning Insatser vid trafikolycka Insatser vid kemikalieolycka Insatser vid sjöolycka Ledning/samordning större räddningsinsatser - stabsverksamhet Miljöbevakning/sanering i samband med utsläpp/olyckor Förebyggande åtgärder mot brand Bedriva utbildning i brandkunskap och självskydd Inriktningsmål - Räddningstjänsten skall följa och aktivt delta i samhällets utveckling och genom olycks- och skadeförebyggande samt skadeavhjälpande åtgärder arbeta för ett bättre skydd och en högre säkerhet för människors liv och hälsa, samt miljö och egendom. Effektmål Räddningstjänsten skall verka för - att en minskning sker av antalet bränder - att inga personer omkommer eller blir skadade i byggnader på grund av brand eller annan olyckshändelse - att få en hög nivå på säkerheten i publika lokaler, vårdlokaler och inom företagen så att antal bränder eller andra olyckor kan minska och på detta sätt minska skador på människor, egendom och miljön - att genom information och utbildningsinsatser underlätta för den enskilde att kunna vita åtgärder till skydd mot bränder och andra olyckor Intäkter 1 173, , ,5 Kostnader , , ,4 Nettokostnad , , , , , , , , ,6 TOTALFÖRSVAR Inriktningsmål Ansvaret för civilförsvaret överfördes från staten till kommunerna V erksamheten avser samordning av civilförsvars- och totalförsvarsplanering. Intäkter ,0 Kostnader ,0 Nettokostnad

34 Fagersta kommuns budget / - Verksamhetsblock Fritid och kultur BIDRAG TILL STIFTELSER OCH FÖRENINGAR M FL Inriktningsmål/effektmål Stödja organisationer, som är av betydelse för kommunen och dess invånare. Intäkter Kostnader Nettokostnad , , , , , , , , , ,0 Fr o m år Minskas bidraget till Westmannaturism från 220 Kkr till 110 Kkr. Föreningen Fagersta ungdomsråd och Ekomuseum Bergslagen ligger för o m år budgeterat under denna Verksamhet. Följande bidrag gäller för -: Belopp i kr Bidrag stiftelse/ förening Fagersta Folkets Hus o park Strömsholms kanal Ekomuseum Bergslagen Westmannaturism Hembygdsföreningen Mälardalsrådet Fagersta ungdomsråd Kolbäcksåns Vattenförbund Intresseföreningen Bergslaget Agenda 21 förbundet Fagersta cityförening Västanfors intresseförening Kooperativ utveckling Arkiv Västmanland Naturskyddsföreningen Fagersta Röda korset Luftvårdsförbundet Sala- Fagersta Nämndemannaförening Västm. Läns arkivförening Fagersta Hemvärn Ängelsbergs bygd. Int för Summa bidrag till föreningar