Delårsrapport samt Resultatprognos

Transkript

1 Delårsrapport samt Resultatprognos

2

3 Fagersta kommun - Delårsrapport Innehållsförteckning Delårsrapportens struktur 1 Förvaltningsberättelse 2-12 Personalekonomisk redovisning 13 Resultaträkning, Finansieringsanalys, Balansräkning, Noter Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 25 Kommunstyrelsen Utbildnings- och fritidsnämnden Socialnämnden Redovisningsprinciper Redovisningsbegrepp och ordlista 55 Sammanställning drift- och investeringar Driftredovisning Investeringsredovisning Adress: Fagersta kommun Fagersta Telefon: Hemsida:

4 Fagersta kommun - Delårsrapport Delårsrapportens struktur Förvaltningsberättelse Det första avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen. Här ges en samlad beskrivning kommunens ekonomi och verksamhet perioden januari-augusti. Förvaltningsberättelsen inleds med en beskrivning av kommunens styrmodell. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelse. Förvaltningsberättelsen innehåller därutöver en ekonomisk översikt och analys samt en personalekonomisk redovisning. Verksamhetsberättelser I det andra avsnittet beskrivs kommunens verksamhet nämndvis. Nämnderna beskriver uppdrag, årets händelser, måluppfyllelse samt ger sin syn på framtida utveckling. Bilagor I bilaga finns redovisning av ekonomiskt utfall till och med , prognos för helåret, ekonomisk ställningen per (balansräkning) samt en redovisning av utfall jämfört med drift- respektive investeringsbudgeten. Därutöver redovisas tillämpade redovisningsprinciper. -1-

5 Fagersta kommun - Delårsrapport Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning En målstyrningsmodell infördes under år Utgångspunkten är visionen, Målbild Fagersta. Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål som utgör grund för de gemensamma inriktningsmål som antas av kommunstyrelsen. Nämnderna och samarbetsorganisationerna beslutar om effektmål. Effektmålen ska vara mätbara, realistiska, påverkbara, kända, tydliga, konkreta och tidsbestämda. Effektmålen redovisas i externbudget och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämnderna antar verksamhetsmål som redovisas i nämndens internbudget och i nämndens interna årsredovisning. Målbild Fagersta Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Vi arbetar målmedvetet för en positiv befolkningsutveckling genom ökad inflyttning. Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har samt de vi ska utveckla. Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik Byggande och boende Tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Målbilden har reviderats under år Övergripande mål Kommunfullmäktige beslutade 2010 att anta åtta övergripande mål för Fagersta kommun. De övergripande målen för Fagersta kommun är: 1. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande 2. Gott företagsklimat 3. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund 4. Bra utbildning 5. Trygg kommun Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer 7. Attraktiva boendemiljöer 8. Kommunal ekonomi i balans God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För verksamheten ska mål och riktlinjer anges som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utifrån ett verksamhetsperspektiv kan god ekonomisk hushållning definieras som att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljningssystem. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även nästkommande generation utan att en högre skatt ska behöva uttaxeras. Med utgångspunkt från kommunens ekonomiska situation, ska kommunen ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. God ekonomisk hushållning bedöms utifrån uppfyllelsen av de åtta övergripande målen, som i sin tur bedöms utifrån uppfyllelsen av gemensamma inriktningsmål och effektmål. Måluppfyllelse Övergripande mål Uppfyllelsen av de övergripande målen bedöms utifrån uppfyllelsen av de effektmål som är kopplade till respektive övergripande mål. Ne-

6 Fagersta kommun - Delårsrapport dan sammanfattas måluppfyllelsen av ett urval av effektmålen. Därutöver görs en sammanfattande bedömning. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Målet om gemensam ekonomiadministration med Norbergs kommun är uppfyllt. Norra Västmanlands ekonominämnd (NVE) bildades 1 januari år 2012 och förvaltningen bildades 1 juli år I enlighet med uppsatta mål har beslut fattats om införande av ärendehantering och Målbilden har reviderats. Nya rutiner har införts inom överförmyndarverksamheten, vilket innebär att målet har uppfyllts. Inom äldreomsorgen pågår arbetet med att skapa värdighetsgarantier. Målet att klara detta under år 2012 beräknas kunna uppfyllas. Arbete pågår även för att uppnå målet om ökad nöjdhet med personalens bemötande i särskilt boende. Då det ofta är anhöriga som svarar på enkätundersökningar för sina närståendes räkning har enhetscheferna fått utbildning i anhörigstöd. Öppna Jämförelser, där bemötande är en av parametrarna kommer att presenteras under hösten. Resultat från en brukarundersökning visar att andelen barn och ungdomar som är nöjda med kulturskolans verksamhet och undervisning har ökat i jämförelse med år Kostservice uppnår målen om nöjdhet med måltider och måltidsmiljö inom grundskola och socialförvaltningens område. År 2013 genomförs mätning för gymnasieskolan. Målet att samtliga förskolor ska behålla certifiering Grön Flagg är uppfyllt. Alla grundskolor har ekologisk mjölk och miljöarbetet ingår i kursplanen för samtliga grundskolor. I enlighet med uppsatt mål har Fagersta, som den femtionde kommunen i Sverige, diplomerats som Fair Trade City. En första åtgärd är att ta fram en kommunal gåva med ursprung ur Fair Trade-tanken. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet kommer att uppfyllas. Gott företagsklimat Under år 2011 uppfylldes målet att ta fram ett gemensamt tillväxtprogram för Fagersta och Norbergs kommuner. Handlingsplaner ska nu tas fram. En modell för entreprenörskap i skolan kommer att utvecklas och redovisas vårterminen Socialnämndens mål är att före 2012 års slut intressera minst ett företag för att driva hemtjänst inom LOV. Målet är uppfyllt. Socialnämnden har hittills godkänt ett företag. Ytterligare två företag har ansökt om att bli godkända. Det övergripande målet bedöms kunna uppfyllas. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Fagersta kommun har genomfört en medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen hade ökat till 70 procent jämfört med 63 procent år NMI (nöjd medarbetar-index) är oförändrat 70 jämfört med år 2009 års undersökning. Detta bedöms som ett bra resultat. Respektive arbetsplats informeras nu om resultatet och ska arbeta vidare med områden som behöver utvecklas vidare. Inom utbildnings- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen har sjukfrånvaron ökat något jämfört med perioden januari-augusti år Därutöver redovisas båda förvaltningarna en minskad frisknärvaro, det vill säga andel medarbetare som inte har någon sjukdag. Det övergripande målet bedöms kunna uppfyllas. Bra utbildning I enlighet med uppsatta mål pågår bland annat arbete inom grundskoleverksamheten med att genom samverkan minska olovlig frånvaro samt att utveckla en modell för entreprenörskap i skolan. Inom förskolan pågår arbetet med att uppfylla målet att öka tillgängligheten till förskoleverksamhetens blanketter genom digital service. En gemensam satsning inom förskole- och grundskoleverksamheten har genomförts genom att verksamheterna införskaffat I-pad. Detta för att barn i förskoleverksamheten ska erbjudas kunskaper genom media samt att öka grundskoleelevernas skriv- och läsförståelse, vilket också är ett mål i läroplanen. Det övergripande målet bedöms kunna uppfyllas. Trygg kommun I enlighet med målet medverkade kommunen i Statistiska centralbyråns (SCB:s) Medborgarundersökning sommaren 2012 där trygghet var en faktor som mättes. Resultat visar att den -3-

7 Fagersta kommun - Delårsrapport upplevda tryggheten är lägre än i jämförbara kommuner. Inom socialnämndens område är målet att antalet läkemedelsavvikelser ska minska jämfört med Utfallet hittills pekar på att målet kommer att uppnås. Målet att elever och föräldrar ska uppleva att skolorna har en säker inom- och utomhusmiljö uppfylls. Det övergripande målet bedöms kunna uppfyllas. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer Under år 2011 uppfylldes målen att starta Bergslagspendelns intressegrupp med målsättning att utveckla järnvägstrafiken mellan Ludvika och Västerås samt att medverka till att förkorta restiden sträckan Norberg-Fagersta- Skinnskatteberg. Intressegruppen driver frågan om mötesspår vid Ramnäs Brattheden. Det övergripande målet bedöms kunna uppfyllas. Attraktiva boendemiljöer Möjligheterna att öppna ett trygghetsboende för äldre ska utredas. Utredningen har inletts, men ingen fastighet har funnits lämplig. Kommunen har köpt tomtmark i sjönära läge i Norra Sjöhagen. Exploateringsarbetet har påbörjats. Målet att genomföra en marknadsföringsinsats för kommunens lediga tomter kommer att uppfyllas. Kommunen medverkar i en Bygga/bomässa i Västerås i september där tomterna marknadsförs. Det övergripande målet bedöms kunna uppfyllas. överskott/ökning av eget kapital på ca 2 procent av kommunens egna kapital, vilket för år 2012 motsvarar 10,5 miljoner kronor (mkr). Kommunen prognostiserar ett överskott på 45,1 mkr för år 2012, vilket innebär att kommunen uppnår resultatmål samt det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans. Det övergripande målet bedöms kunna uppfyllas. Utvärdering av god ekonomisk hushållning Den samlade bedömningen är att Fagersta kommun uppnår god ekonomisk hushållning. Verksamheterna beräknar kunna uppfylla flertalet av de uppsatta effektmålen. Jämförelser visar att kommunen har förhållandevis låga kostnader inom flera verksamhetsområden. Den sammanfattande bedömningen är att kommunen kommer att kunna uppnå målet om god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv. Kommunen beräknas uppfylla det övergripande målet Kommunal ekonomi i balans, för analys se ovan. Soliditeten är hög och kassalikviditeten är god. Kommunen har inga långfristiga skulder. De ekonomiska styrprinciperna har arbetats in i en ekonomistyrningspolicy som fastställdes av kommunfullmäktige under våren. Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämfört med övriga kommuner i riket. Detta visar Kommunforskning i Västsveriges rapport för 2010 där kommuner har jämförts utifrån fyra perspektiv och åtta nyckeltal. Rapporten för år 2011 publiceras i oktober. Den sammanfattande bedömningen är att Fagersta kommun kommer att kunna uppnå god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet. Kommunal ekonomi i balans Kommunfullmäktige har antagit ett resultatmål som anger att resultatbudgeten ska ge ett -4-

8 Finansiell analys Fagersta kommun - Delårsrapport RK-modellen För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som benämns RKmodellen. Modellen utgår ifrån fyra olika perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat och kapacitet Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras och förklaras bland annat resultat samt investeringsutvecklingen. Under kapacitet analyseras kommunens finansiella situation i ett längre perspektiv, exempelvis soliditetsutvecklingen och kommunens skuldsättning. Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Kontroll Med perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Resultat och kapacitet Resultat Förvaltning/Nämnd (mkr) Utfall Utfall Prognos 2012 Bokslut 2011 Kommunfullmäktige 0,2 0,7 1,3 1,3 Kommunstyrelsen 70,2 86,5 127,8 134,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 145,1 136,1 218,6 209,9 Socialnämnden 170,3 169,6 258,3 249,5 Delsumma nämnderna 385,8 392,8 606,0 594,7 Finansförvaltning 453,0 423,5 651,1 612,9 Summa inkl finansförvaltn 67,2 30,7 45,1 18,2 Delårsbokslut Periodens resultat visar på ett överskott på 67,2 mkr jämfört med en prognos på 45,1 mkr på helåret. Per den sista augusti år 2011 uppgick resultatet till 30,7 mkr. Skillnaden år 2012 mellan periodens resultat och prognosen för helåret beror i huvudsak på flera större engångsintäkter. Helårsprognos Årets resultat prognostiseras till 45,1 mkr. Efter att hänsyn har tagits till jämförelsestörande poster på 10,7 mkr prognostiseras ett resultat på 34,4 mkr. Den jämförelsestörande posten avser återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar. Resultatet för år 2011 uppgick till 18,2 mkr. -5- Resultatutveckling Fagersta kommun har haft positiva resultat under en följd av år Mkr ,1 13,6 Resultat (mkr) Avstämning mot balanskravet Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner och landsting. Enskilda kommuner och landsting får inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Eventuella uppkomna underskott ska återställas inom tre år. Vid avstämning mot balanskravet är huvudprincipen att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna. Periodens resultat justerat för realisationsvinster uppgår till 63,5 mkr, vilket innebär att balanskravet uppnås med god marginal. 25,8 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har totalt anslagit 12,1 mkr av tidigare års resultatmässiga överskott. Det justerade resultatmålet uppgår till -1,6 mkr (10,5 mkr -12,2 mkr). Det prognostiserade resultatet på 45,1 mkr överstiger resultatmålet med 46,7 mkr. 18,2 45, prognos 2012 Resultat

9 Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att årets resultat ska motsvara 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Prognostiserat resultat på 45,1 mkr (34,4 mkr) motsvarar 7,3% (5,5%) av skatteintäkter och statsbidrag. Nettokostnadsandel En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att kommunens resultat ska utgöra 2 procent (%) av skatteintäkter och statsbidrag. Omvänt innebär det att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98%. Tabellen visar att nettokostnadernas andel beräknas utgöra 95,4% av skatteintäkterna år Efter att hänsyn har tagits till det positiva finansnettot beräknas nettokostnadsandelen till 92,7%. prognos Verksamhetens nettokostnader 97,9% 100,7% 98,3% 99,7% 95,4% Finansnetto -3,7% -3,1% -2,8% -2,8% -2,7% Verksamhetens nettokostnader inkl finansnetto 94,2% 97,6% 95,5% 97,0% 92,7% Årets resultat 5,8% 2,4% 4,5% 3,0% 7,3% Kostnads- och intäktsutveckling För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än intäkterna. Prognosen för år 2012 pekar ökande intäkter och något minskade nettokostnader. I prognosen för verksamheternas nettokostnader för år 2012 ingår engångsintäkter på totalt 26 mkr. Exklusive dessa poster beräknas utvecklingen av verksamhetens nettokostnader motsvara intäktsutvecklingen på ca 4% % Procentuell förändring av intäkter jämfört med verksamhetens nettokostnader prognos 2012 Intäkter Nettokostn Differens Budgetavvikelser Delårsbokslut Periodens budgetavvikelse motsvarar ett överskott på 54,9 mkr jämfört med 46,7 mkr i helårsprognosen. Förvaltning/Nämnd (mkr) Budget Utfall Avvikelse mot budget Kommunfullmäktige 0,9 0,2 0,7 Kommunstyrelsen 95,2 70,2 25,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 146,6 145,1 1,5 Socialnämnden 169,7 170,3-0,6 Delsumma nämnderna 412,4 385,8 26,6 Finansförvaltning -424,7-453,0 28,3 Summa inkl finansförvaltn 12,3 67,2 54,9 Kommunfullmäktige redovisar ett större överskott för perioden jämfört med helåret. Detta beror på att överskottet för NVE vid delårsbokslutet inte är utfördelat på ägarkommunerna. Budgetavvikelsen för perioden avseende utbildnings- och fritidsnämnden, socialnämnden och finansförvaltningen avviker marginellt från helårsprognoserna. För kommunstyrelsen redovisas ett större överskott för perioden. Detta beror bland annat på beslutade men ej utbetalda kostnader samt på att kostnaderna för NVK och NVU inte fördelas jämnt över året. Helårsprognos För helåret redovisas en total budgetavvikelse om 46,7 mkr. Nämnderna redovisar ett Skattesatsen år 2011 är 22,11 %. Skattesatsen höjdes med 0,12 procentenheter inför år Förändringen avser skatteväxling mellan kommuner och landsting till följd av förändrad ansvarsfördelning för hemsjukvård och kollektivtrafik. Landstingsskatten sänktes med motsvarande. -6-

10 Fagersta kommun - Delårsrapport överskott på 14,1 mkr och finansförvaltningen ett överskott på 32,6 mkr. Avvikelse Förvaltning/Nämnd Budget Prognos mot (mkr) 2012 helåret budget Kommunfullmäktige 1,3 1,3 0,0 Kommunstyrelsen 142,0 127,8 14,2 Utbildnings- och fritidsnämnden 219,8 218,6 1,3 Socialnämnden 256,9 258,3-1,4 Delsumma nämnderna 620,1 606,0 14,1 Finansförvaltning -618,5-651,1 32,6 Summa inkl finansförvaltn -1,6 45,1 46,7 Kommunstyrelsen visar ett överskott på 14,2 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet beror i huvudsak på att verksamhetsbidraget till NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) beräknas bli 12,3 mkr lägre än budgeterat. Det i sin tur beror på underhållsarbeten som har planerats i underhållsplanen men som i avvaktan på investeringsbeslut och igångsättningsmedgivanden inte kommer att genomföras under året. Därutöver redovisas större överskott för kommunstyrelsens anslag för oförutsett samt för kommunstyrelsens förvaltningar. Överskottet på förvaltningarna avser bland annat minskade kostnader för utvecklingsprojekt inom ekonomiadministrationen. Kommunstyrelsen kommer att ta ställning till kompensation till NVU för ökade SFI kostnader. Utbildnings- och fritidsnämndens prognostiserar ett överskott på 1,3 Mkr, varav 0,9 mkr avser ej ianspråktagna medel ur nämndens budget. Därutöver finns medel avsatta för om- och tillbyggnad av Fagerstahallen som ännu inte har tagits i anspråk. Socialnämndens prognostiserar ett underskott på 1,5 Mkr. Större överskott prognostiseras för LSS och psykiatri samt administration. Större underskott prognostiseras för äldreomsorg och försörjningsstöd. Underskottet inom äldreomsorgen avser bland annat ökade kostnader för hemtjänst och servicehus. Större vårdtyngd har medfört ökade personalkostnader jämfört med budget. Inom försörjningsstöd påverkas kostnadsutvecklingen av att en hög andel av de nyinflyttade till kommunen är i behov av försörjningsstöd. För finansförvaltningen prognostiseras ett överskott på 32,6 mkr. I överskottet ingår 26 mkr i engångsposter, varav 6,7 mkr avser realisationsvinst från försäljning av mark/skog, 8,6 mkr avser försäljning av finansiella tillgångar i pensionsportföljen och 10,7 mkr avser återbetalning av arbetsmarknadsförsäkringar. -7- Skatteintäkter och statsbidrag beräknas ge ett överskott på 7,6 mkr jämfört med budget. Överskottet avser positiv slutavräkning. Finansnettot beräknas ge ett överskott mot budget på 1,1 mkr, varav 0.4 mkr avser likviditetsportföljen och 0,7 mkr pensionsportföljen. Arbetsgivaravgifter och arbetsmarknadsförsäkringar beräknas bli 0,8 miljoner lägre än budget medan pensionskostnaderna beräknas bli 1,5 miljoner högre än budget. Kostnaden för årets löneökningar beräknas bli 1,3 mkr högre än budgeterat. Resultatdisposition Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har i 2012 års budget anslagit 12,1 miljoner kronor från resultatdispositionen, som är tidigare års resultatmässiga överskott. Totalt återstår 155,4 mkr av totalt avsatta 263,1 mkr. Ändamål Resultatdisp. beslutat Förbrukat/ Återstår (mkr) Borgensåtaganden 20,4 0,0 20,4 Pensioner 102,2 7,3 94,9 Underhållsåtgärder 20,0 20,0 0,0 Målbild Fagersta 38,4 32,7 5,7 Resultatutjämning 52,2 24,6 27,6 Hälsobefrämj åtg 9,9 7,2 2,7 Klimatbefrämj åtg 5,0 0,9 4,1 Citybanan 15,0 15,0 0,0 Summa 263,1 107,7 155,4 Investeringar Totalt beräknas nettoinvesteringar motsvarande 38,5 mkr för år Avvikelsen mot budget prognostiseras till 32,1 mkr. Prognos Förvaltning/Nämnd Budget Prognos budgetavvikelse (mkr) Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 62,7 33,3 29,4 varav i egen regi 2,5-4,4 6,9 varav entr. NVK 60,2 37,7 22,5 Utbildnings- och fritidsnämnden 6,0 3,3 2,7 Socialnämnden 1,9 1,9 0,0 Summa 70,5 38,5 32,1 För kommunstyrelsen beräknas ett överskott på 29,4 mkr. Avvikelsen för kommunstyrelsen avser nettoeffekt av köp och försäljning av fastigheter. NVK är entreprenör för huvuddelen av Fagersta kommuns investeringar och för år 2012 beräknas ett överskott på 22,5 mkr. Överskottet beror bland annat på att beställningar för budgeterade projekt saknas. Utbildnings- och fritidsnämndens

11 Fagersta kommun - Delårsrapport prognostiserade överskott mot budget avser bland annat överförda investeringsmedel från 2011 på 1,4 mkr som ej har nyttjats. Medlen avsåg investeringar i biblioteket, Fagerstahallen samt i elektroniska infartsskyltar. Projekten har ej genomförts enligt plan. Investeringsutveckling Prognosen för år 2012 visar på väsentligt ökade investeringar jämfört med år 2011 och tidigare år. Större investeringar under år 2012 är LSS-boendet som beräknas till 18,2 mkr och därutöver ombyggnad av Fagerliden för 4,7 mkr och renovering av Mariaskolan för 4,4 mkr Mkr ,2 7,8 12,6 10,8 Investeringar (mkr) 20,3 16,116,2 17,1 38,6 44, prognos 2012 Nettoinv Bruttoinv Soliditet (%) delårsbokslut Soliditet Inkl pensionsskuld 2012 Skulder och borgensåtaganden År 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har tagits upp sedan dess. Borgensåtagandena per den sista augusti 2012 uppgick till 44,7 mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser två bostadsrättsföreningar. Kommunen har avsatt 20,4 mkr för eventuella framtida kostnader. 46, ,9 46,2 31 Borgensåtaganden (mkr) Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. 45,5 Mkr45 44, ,5 45,2 44,7 44, delårsbokslut 2012 Borgensåtaganden Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. De starka resultaten har medfört en hög soliditet. Fagersta kommuns soliditet per den sista augusti 2012 uppgår till 83% exklusive pensionsskulden och 35% inklusive. Soliditen per den sista augusti påverkas av det höga resultatet för perioden. Soliditeten per den sista december förväntas därför bli något lägre. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens pensionsskuld. Sedan mars år 2004 har kommunen inga upptagna lån. Mkr ,4 17,6 Finansnetto (mkr) 16,1 16,6 16, prognos 2012 Netto -8-

12 Fagersta kommun - Delårsrapport Pensioner Fagersta kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 402,4 mkr vilket är en ökning på 46,0 mkr jämfört med Ökningen beror framförallt på att räntan som används i beräkningen av pensionsförpliktelsen har sänktes under år Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensioner intjänade fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen avser Fagersta kommun, NVU och NVK. Pensionsförplikt. (mkr) Avsättningar 38,4 41,8 49,9 Ansvarsförbindelse 340,6 314,6 352,5 Summa 379,0 356,4 402,4 Pensionsportföljen 179,0 175,8 185,0 Återlånade medel 200,0 180,6 217,4 Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning regleras i kommunens finanspolicy. Pensionsmedelsförvaltning och övrig långsiktig medelsförvaltning har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn Pensionsmedelsförvaltning För att utjämna kostnaderna för de ökande pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen, som når sin högsta nivå 2027, har Fagersta kommun byggt upp en pensionsfond. Enligt kommunens ekonomistyrningspolicy ska avsättningen budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Under perioden har kommunen avsatt 102,2 miljoner kronor för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Diagrammet nedan visar den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (ansvarsförbindelsen). Diagrammet visar också hur stor del av kostnaderna som pensionsfonden beräknas täcka. Källa: Söderberg & Partners Förvaltningen är konstruerad utifrån principen att den marknadsvärderade konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) alltid ska överstiga 100%. Konsolideringen uppgick per den sista augusti år 2012 till 105,5%, vilket är en viss förbättring jämfört med den sista juli. Konsolideringen per den sista augusti år 2011 uppgick till 102,4 %. Marknadsvärde (mkr) Tillgångarna 175,8 185,0 Skulden 171,7 175,3 Konsolidering % 102,4% 105,5% Per den sista augusti år 2012 hade pensionsportföljen följande utseende, uttryckt som procentuell fördelning på olika tillgångsslag. Förvaltningen av pensionsportföljen har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn. Övrig långsiktig medelsförvaltning Nedan framgår placeringen av de medel som är avsatta till övrig långsiktig medelsförvaltning. -9-

13 Fagersta kommun - Delårsrapport Övrig långsiktig medelsförvaltning avser placering av överlikviditet som inte bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårsperiod. Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltning på kort sikt avser placeringar som är två år eller kortare. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Kassalikviditeten uppgick per till 68,7 miljoner kronor jämfört med 56,1 miljoner kronor vid motsvarande tidpunkt Kontroll Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, såsom exempelvis budgetföljsamhet. Uppföljning av ekonomistyrningspolicy Kommunfullmäktige fastställde i april år 2012 en ekonomistyrningspolicy för Fagersta kommun. Tidigare fastställda ekonomistyrningsprinciper har inarbetats i ekonomistyrningspolicyn. Efterlevnaden redovisas nedan. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgiftsoch kostnadsökningar ska vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Målet är uppfyllt. Eget kapital har inte använts för att finansiera driften. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Över- och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Målet är delvis uppfyllt. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Målet är uppfyllt. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomi- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Målen har uppfyllts. Målet är uppfyllt. Fagersta kommun har under år 2012 finansierat samtliga investeringar med egna medel. -10-

14 Fagersta kommun - Delårsrapport Kommunkoncernen Den egentliga kommunkoncernen består av Fagersta kommun, Västbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) samt Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). Västbergslagens energi AB Kommunens äger 20,8 procent (%) av Västbergslagens Energi AB och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 miljoner kronor (mkr). Aktieutdelning år 2012 uppgår till 10,9 miljoner kronor. Norra Västmanlands kommunalteknikförbund NVK startade verksamheten den 1 januari år Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. Fagersta kommun beräknar 16,3 miljoner kronor i bidrag för 2012, vilket är 12,3 miljoner kronor mindre än budgeterat. För 2011 uppgick bidraget till 24,7 miljoner kronor. Norra Västmanlands Utbildningsförbund I kommunkoncernen ingår även NVU som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning. Fagersta kommun beräknar 62,8 miljoner kronor i bidrag till 2012, vilket är 0,2 miljoner kronor mindre än budgeterat. För 2011 uppgick bidraget till 63,2 miljoner kronor. Samverkansorganisation Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Fagersta kommun beräknar 5,5 miljoner kronor i bidrag för 2012, vilket är 0,1 miljoner kronor mindre än budgeterat. För 2011 uppgick bidraget till 4 miljoner kronor Fagersta kommun ingår i Södra Dalarnas räddningstjänstförbund (SDR). Ägarandelen är 19,5%. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt lag åvilar var och en av medlemskommunerna. Fagersta kommun beräknar 10,1 miljoner i bidrag för 2012, vilket motsvarar budgeterad nivå. För 2011 uppgick bidraget till 10 miljoner kronor. Fagersta, Avesta, Norberg, Skinnskatteberg och Hedemoras kommuner har en gemensam lönenämnd. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Fagersta kommun beräknar 2,2 miljoner kronor i bidrag för 2012, vilket är 0,2 miljoner kronor mer än budgeterat. För 2011 uppgick bidraget till 2 miljoner kronor. Fagersta och Norberg bildade 1 januari 2012 en gemensam ekonominämnd. Nämnden svarar för kommunernas ekonomiadministration. Nämndens säljer även ekonomiadministrativa tjänster till NVK och NVU. Fagersta kommun beräknar 1,9 miljoner kronor i bidrag för Fagersta kommun köper näringslivstjänster från Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta kommuns bidrag beräknas till 1,9 miljoner kronor för 2012, vilket motsvarar budgeterad nivå. För 2011 uppgick bidraget till 1,9 miljoner kronor. Kommunen var till och med våren 2012 delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet, värderat till 0,6 mkr, sålde landstinget i samband med att kollektivtrafikmyndigheten bildades. Fagersta kommun är delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Fagersta är medlem i Norra Västmanlands Samordningsförbund (FINSAM). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskattberg, Sala, Hallstahammar, Surahammar samt försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget Västmanland. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Bidraget uppgår för

15 år 2012 till 0,3 miljoner kronor, vilket motsvarar budgeterad nivå. För 2011 uppgick bidraget till 0,3 miljoner kronor. Omvärldsanalys och framtiden Konjunkturinstitutet redogör för konjunkturläget i augusti enligt nedan. Den svenska ekonomin har hittills visat motståndskraft. Medan många länder visar svag tillväxt var tillväxten i bruttonationalprodukt (BNP) i Sverige under andra kvartalet 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. BNP för helåret 2012 beräknas dock öka med måttliga 1,3 procent. Den svaga utvecklingen i omvärlden tillsammans med förstärkningen av kronan innebär att svensk konjunkturåterhämtning får jämförelsevis liten draghjälp från exporten. Tillväxten kommer därför i större utsträckning att drivas av inhemsk efterfrågan, vilket också har varit fallet de senaste åren. Tillväxten 2012 och 2013 är för svag för att arbetsmarknadsläget ska förbättras. Istället stiger arbetslösheten till närmare 8 procent i slutet av 2013 för att därefter minska. Det svaga konjunkturläget och förstärkningen av kronan håller tillbaka inflationstrycket. I prognosen sänks reporäntan till 1 procent före årsskiftet. Kronan har under sommaren snabbt förstärkts till den nivå som Konjunkturinstitutets tidigare bedömt gradvis skulle uppnås först Konjunkturinstitutets prognos innebär att kronans växelkurs kommer att ligga ungefär still på den genomsnittliga nivån från augusti de kommande åren. Om kronan skulle fortsätta att förstärkas kan reporäntan behöva sänkas ytterligare. Fagersta kommun Osäkerheten gällande konjunkturutvecklingen försvårar bedömningen av det finansiella läget för kommunen under de närmaste åren. Ett reviderat utjämningssystem kommer att genomföras från och med år Vad förändringarna består i och vad de kommer att innebära för Fagersta kommun är i nuläget okänt. Befolkningsminskningen har varit en utmaning för kommunen. Den nedåtgående trenden har dock brutits. skatteunderlaget och på lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat kraftigt. Det finns en oro över att ungefär 30 % av de aktuella personerna bedöms vara beroende av försörjningsstöd under lång tid om inte andra insatser kan erbjudas för att bryta utanförskapet. Inom äldreomsorgen konstateras att vårdbehovet ökar på grund av fler i åldersgruppen över 90 år. En osäkerhetsfaktor är det ökade antalet nyanlända utlandsfödda barn/elever samt den förväntade anhöriginvandringen. Behovet av förskoleplatser fortsätter att öka. På sikt kommer detta att medföra behov av utökning av grundskoleverksamheten. Inom äldreomsorgen kommer föreskrifter från Socialstyrelsen att ställa krav på bemanning i särskilt boende från och med Hur detta kommer att påverka kostnaderna för äldreomsorgen är i dagsläget osäkert. Kommunens finansiella styrka gör att investeringar klaras med egna medel. Kommunen har kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har avsatt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen.känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: (mkr) Löneökning 1% 4,0 +/- 10 heltidstjänster 4,0 Ökade kostnader för försörjningsstöd med 10% 0,8 Förändrad utdebitering med 1 kr 23,0 Befolkningsförändring med +/- 100 inv 4,5 Karolina Berglund Ekonomichef Utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten och sysselsättningen på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av -12-

16 Personalekonomisk redovisning Delårsredovisning för perioden tom samt tom Antal anställda Kommunen hade : 788 tillsvidare-anställda samt 215 visstidsanställda totalt 1003 personer vilket är en ökning med 29 anställda jämfört med Antal anställda fördelade per anställningsmyndighet och (tillsvidare- och visstidsanställda) Anställnings-myndighet Antal anställda Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildnings- och fritidsnämnden Totalt Åldersfördelning Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen är 46,2 år. 44,4 % är 50 år eller äldre, 45,9 % är i åldern år och 9,7 % är 29 år eller yngre. Sysselsättningsgrad 31,70% Fagersta kommun Delårsrapport ,30% Heltid Deltid Hela kommunen % % Total sjukfrånvarotid 4,82 5,10 Därav långtidssjukfrånvaro 21,69 26,76 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,75 5,32 Sjukfrånvarotid män 5,13 3,90 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år 3,83 3,43 el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-4,90 5,08 49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 5,02 5,60 Kommunstyrelsens förvaltningar % % Total sjukfrånvarotid 1,06 2,98 Därav långtidssjukfrånvaro 0 21,45 Sjukfrånvarotid kvinnor 1,44 3,77 Sjukfrånvarotid män 0,16 0,40 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år 0,45 2,15 el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-1,41 0,85 49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 0,83 4,65 Socialförvaltningen % % Total sjukfrånvarotid 5,57 5,65 Därav långtidssjukfrånvaro 20,70 25,70 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,32 5,86 Sjukfrånvarotid män 6,52 4,75 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år 4,20 5,65 el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-5,55 5,66 49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 6,11 6,25 33,7 % av kvinnorna och 19,9 % av männen är deltidsanställda. Löneskillnader. Tillsvidareanställd personal. Lönen avser 2011-års lönenivå års löneförhandlingar är ej slutförda. Procent < Kvinnor Män Totalt Frånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning för perioden tom samt perioden tom Utbildnings- och fritidsförvaltningen % % Total sjukfrånvarotid 3,79 4,41 Därav långtidssjukfrånvaro 24,50 28,97 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,06 4,67 Sjukfrånvarotid män 1,80 2,34 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år 2,93 2,78 el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp 30-4,04 4,45 49 år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 3,72 4,80 Frisktal under perioden Bland kommunens samtliga tillsvidareanställda arbetstagare var det 36 % som inte hade någon sjukdag och bland kommunens visstidsanställda, med månadslön, var det 39,1 % som inte hade någon sjukdag. Bland kommunens samtliga månadsavlönade arbetstagare var det 30,7 % av kvinnorna och 44,8 % av männen som inte hade någon sjukdag. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 88 % av de anställda är kvinnor. -13-

17 Resultaträkning (kkr) Not Årsbudget 2012 Prognos Bokslut 2011 Budget Utfall Utfall Verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultat

18 Finansieringsanalys Fagersta kommun Delårsrapport (kkr) Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avskrivningar Just för förändring pensionsavsättning Just för övr ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat Reavinst försäljning fastigheter Reavinst försäljning aktier Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital /- Minskning/ökning förråd /- Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar /- Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Inköp av aktieplaceringar, finans Försäljning av aktieplaceringar, finans /- Minskning/ökning övriga långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation till årets kassaflöde +/- Ökning/minskning kortfristiga placeringar /- Ökning/minskning kassa och bank Årets kassaflöde

19 Balansräkning Fagersta kommun Delårsrapport (kkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital därav resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning pensionsförpliktelser Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser 15 a) pensionsförbindelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna, inkl löneskatt b) övriga förpliktelser Summa ansvarsförbindelser

20 Noter (kkr) 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter enligt redovisning Kostnader enligt redovisning Verksamhetens nettokostnader Interna poster som inte ingår i verksamhetens nettokostnader Kapitalkostnader, från och med 2012 endast internränta Totalt interna poster Jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader Sänkt RIPS-ränta vid pensionsskuldsberäkning kostnadsökning Återbetalning premier från FORA I verksamhetens intäkter ingår Statsbidrag maxtaxa förskoleverksamhet Statsbidrag kvalitetssäkring åtgärder förskoleverksamhet Reavinster vid försäljning av: Gärdet Gärdet Klockaren Summa reavinster Reavinster vid försäljning av inventarier Diverse inventarier Reavinster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar: UBS Jersey Branch 617 Nordea aktieobligation verkstad Korträntestrategi lån Svenska statens realränteobligationer Summa reavinster finansiella anläggningstillgångar I verksamhetens kostnader ingår ökning av pensionsavsättning Pensionsutbetalningar pensionskostnader, individuell del löneskatt pensioner Summa pensionskostnad förändring semesterlöneskuld nedskrivning anläggningstillgångar

21 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Summa Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatt Slutavräkning tidigare år Prognos slutavräkning Summa skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Utjämningsbidrag LSS Kommunal fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd Summa generella statsbidrag och utjämning Summa skatteintäkter och generella statsbidrag Avräkningsbelopp per invånare Slutavräkning Preliminär avräkning Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Utdelning aktier Reavinst försäljning aktier Övriga finansiella intäkter Finansiella intäkter Räntekostnader Ränta pensionskostnad Förlust försäljning aktier Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat Avgår: samtliga realisationsvinster Justerat resultat

22 Materiella anläggningstillgångar Markreserv Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Försäljning -28 Summa utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljning -28 Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Summa utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde Anslutningsavgifter -327 Summa utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde Omsorgsfastigheter Ingående anskaffningsvärde Summa utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffning 219 Återföring till pågående -5-5 Summa utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde

23 Fastigheter för annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde Försäljningar Summa utgående ack anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ingående anskaffningsvärde Summa utgående ack anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde Inventarier Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Försäljningar -346 Summa utgående ack anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar -158 Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Summa utgående ack anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Summa utgående ack avskrivningar Utgående bokfört värde Pågående investeringar Totalt utgående ack anskaffningsvärden Totalt utgående ack avskrivningar Totalt pågående Totalt utgående bokfört värde

24 Finansiella anläggningstillgångar Utlåning VIF Bandyklubb Fagersta Golfklubb Fagersta Ryttarklubb Fagersta AIK Kommuninvest Förlagslån Pensionsmedelsförvaltning Realräntor Bayerische Landesbank realränteobl Sv statens realränteobligation Exportkredit GE realränteobl Statlig realränteobl Swedbank Hypotek realränteobl Strukturerade produkter Barclays Bank AIO 12/ Barclays SEK Equity index linked bon UBS aktieobl Global Nordea Tillväxtmarknader SEB Kinesiska drakar DNB Nor US Health Care UBS Capital Protected on S&P Fastigheter Investering pensionsfastigheter Övrig långsiktig medelsförvaltning Nominella räntor Korträntestrategilån Korträntestrategilån III Strukturerade produkter Sv exportkredit råvaruobl Aktieidexobl Barclays Bric Aktieindexobl UBS S & P Aktieindexobl HB tillväxtmarknader RBS AIO Global trygghet SHB Aktieindexobl Sverige Nordea Bank Finland AIO Aktier Windcap

25 Övriga aktier och andelar Fagersta kommun Delårsrapport Pensionsfastigheter AB Västmanlands lokaltrafik Vafab Miljö AB Nyemission Vafab Miljö AB VB Energi AB Andelar i Kommuninvest ek för Andelar Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt kr för Fagersta kommun. Fagersta kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till kr. 8 Förråd Varulager Kortfristiga fordringar Handkassor Interimsfordringar Kundfordringar Övriga fordringar Kortfristiga placeringar Avsättningar för pensioner Swedish Ethical Beta Fund Carlson Sweden micro cap fund Skagen Global Etisk global fond Fingrid OYJ frn lån Länsförsäkringar hypotek frn Swedbank hypotek frn Stockholms läns landsting Lannebo likviditet Certifikat Fortum Framtiden förvaltnings AB Kassa och bank Kassa Bank

26 Eget kapital Ingående eget kapital Uppskrivning marknadsvärde Pensionsfastigheter Årets resultat Anläggningskapital utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder/avsättningar Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder Summa eget kapital Avsättningar pensionsförpliktelser Avsättning pensionsförpliktelse Fagersta kommun Avsättning löneskatt Fagersta kommun Avsättning pensionsförpliktelse NVU Avsättning löneskatt NVU Avsättning pensionsförpliktelse NVK Avsättning löneskatt NVK Kortfristiga skulder Interimsskulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld Statsbidragsförskott flyktingar Upplupen pensionskostnad individuell del Arbetsgivaravgifter Preliminärskatt löner Övriga kortfristiga skulder Löneskatt Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Västmanlands avfall AB Strömsholms kanalaktiebolag Bostadsrättsföreningar och egna hem Övriga föreningar Summa borgensåtaganden Pensionsförpliktelse - ansvarsförbindelse enligt SPP Löneskatt 24,26 % Aktualiseringsgrad 54 % Summa pensionsförpliktelse och löneskatt Summa borgensåtaganden och pensionsförpliktelser

27 Övrigt Fagersta kommun har i mars 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Fagersta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till miljoner kronor och totala tillgångarna till miljoner kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 97 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 96 miljoner kronor. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVU vid årsskiftet 1996/1997. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVK vid årsskiftet 2003/2004. Kommunen har pensionsförpliktelser gentemot kommunalråd och förbundschef NVK. -24-

28 Kommunfullmäktige Ordförande: Ann-Christine Andersson Chef för Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning: Karolina Berglund Prognos Boksl ut Utfal l Utfal l Resultat (kkr) Budget Prognos 2011 Budget Utfal l Intäkter 1 528,4 Kostnader , , ,3-875, ,3-746,3 Nettokostnad före kapital kostnad , , ,3-875,2-198,9-746,3 Kapitalkostnad Nettokostnad före kommunbidrag , , ,3-875,2-198,9-746,3 Kommunbidrag, årsbudget 1 313, , ,0 875,2 875,2 766 Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikel se -33,3 676,3 19,7 Uppdrag Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Efter 2010 års val har fullmäktige följande mandatföredelning: Vänsterpartiet 20, Socialdemokraterna åtta, Moderaterna tre, Sverigedemokraterna två (varav en har hoppat av och numera är partilös), Kristdemokraterna en och Folkpartiet en. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. För kontroll av nämndernas verksamhet har fullmäktige en kommunrevision. Norra Västmanlands Ekonominämnd ligger redovisningsmässigt under fullmäktige. Årets händelser Fullmäktige har bland annat beslutat om etiska regler och en resepolicy för anställda och förtroendevalda. Ett gemensamt övergripande tillväxtprogram med Norbergs kommun har tagits fram. Dessutom har kommunens målbild reviderats. Kommunens revisorer har under året lagt fram tre rapporter: Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen, uppföljning av flyktingfonden samt uppföljning av registerkontroll. Fagersta och Norbergs kommuner bildade 1 januari 2012 en gemensam ekonominämnd, Norra Västmanlands ekonominämnd. Syftet var att nå samordningsfördelar i form av gemensamt nyttjande av personal, system och licenser samt att säkra kompetens, kvalitet och utveckling. Sårbarheten inom nämndens ansvarsområde ska minska. Fagersta kommun är huvudman för verksamheten. Nämnden svarar för budgetprocess, årsredovisning och årsbokslut, budgetuppföljning med helårsprognos, löpande ekonomiadministration samt finansförvaltning för Fagersta och Norbergs kommuner. Förvaltningen tillhandahåller även vissa ekonomiadministrativa tjänster åt Norra Västmanlands kommunalteknikförbund (NVK) och Norra Västmanlands utbildningsförbund (NVU) i enlighet med särskilda överenskommelser. Förvaltningen, Norra Västmanlands ekonomiförvaltning bildades 1 juli Förvaltningen hade vid bildandet elva helårsanställningar. Enligt avtal står Norbergs kommun för 51,5 procent av nettokostnaderna och Fagersta kommun för 48,5 procent. Fördelningen tar hänsyn till att två förvaltningsekonomtjänster gick in i Norra Västmanlands ekonomiförvaltning för Norbergs räkning. Framtiden Presidiet arbetar med att se över fullmäktiges arbetsordning. Ett förslag väntas under hösten Revisorerna granskar för närvarande styrningen av kommunalförbund och gemensamma nämnder. Arbetet med att utveckla den gemensamma ekonomiadministrationen fortsätter. Under år 2013 kommer förvaltningsekonomerna för utbildnings- och fritidsnämnden samt socialnämnden inom Fagersta kommun att gå över till Norra Västmanlands ekonomiförvaltning. Därutöver kommer nämnden att från och med år 2013 att tillhandahålla förvaltningsekonomtjänster åt NVU. -25-

29 Kommunstyrelsen Ordförande: Stig Henriksson (v) Kanslichef: Anders Kilström Personalchef: Ewa Wiklund Upphandlingschef: Mikael Eriksson Prognos Boksl ut Utfal l Utfal l Resul tat (kkr) Budget Prognos 2011 Budget Utfal l Intäkter 7 331, , , , , ,5 Kostnader , , , , , ,4 Nettokostnad före kapital kostnad , , , , , ,9 Kapitalkostnad -300,9-300,9-786,9-202,7-202,7-678,3 Nettokostnad före kommunbidrag , , , , , ,2 Kommunbidrag, årsbudget , , , , , ,5 Kommunbidrag, tilläggsanslag 1 719,1 291,3 291,3 652,4 Budgetavvikel se , , , ,7 Uppdrag Kommunstyrelsen består av förvaltningarna kommunkansli, personalkontor och upphandling och service. Överförmyndarverksamheten återfinns från och med 2011 med egen nämnd under kommunstyrelsen med upphandlingschefen som chef. Ekonomiservice verksamhet ligger från och med 2012 under kommunfullmäktige inom Norra Västmanlands Ekonomiförvaltning. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Administrationens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet i enlighet med styrelsens direktiv. Kommunstyrelsens förvaltningar ansvarar för kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsulter i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Under kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger även anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR), Västmanland-Dalarnas gemensamma lönenämnd, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU), Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) och Norra Västmanlands Samordningsförbund (NVS). Årets händelser Den av fullmäktige antagna målbilden säger att kommunen på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt ska prioritera infrastruktur och trafik, byggande -26- och boende samt tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi. Utifrån målbilden kommuniceras budskapet att Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och är en framstående kommun när det gäller social service, utbildning och klimattänkande. I Fagersta är det lätt att leva. Kommunen präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Integrationen är en naturlig del i Fagerstas samhällsbyggande. Här får du livstid! Från 2012 har landstinget övertagit ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Kommunen har därför tecknat avtal med landstinget i frågan och sålt sitt innehav av aktier i Västmanlands Länstrafik. Fagersta kommun har som ett led däri tagit fram ett trafikförsörjningsprogram för Fagersta. Från september 2012 tar kommunerna i Västmanland över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Skatteväxling har därför skett mellan landstinget och länets kommuner. Utifrån den antagna energi- och klimatstrategin har kommunstyrelsen bland annat beslutat om utbildning i Eco Driving för kommunens anställda. Som landets femtionde kommun diplomerades Fagersta som Fair Trade City vid en ceremoni under våryran. Kommunen har medverkat i SCB:s Medborgarundersökning under Kort kan sägas att kommunen kom väl ut vad gäller medborgarnas syn på kommunens verksamheter och möjligheterna till inflytande. Däremot finns det utvecklingsmöjligheter när det gäller medborgarnas syn på kommunen som en plats att bo och leva på. Framför allt gäller det upplevelsen av trygghet och det kommersiella utbudet.

30 Som ett led i arbetet med det kommersiella utbudet har kommunen tagit fram en handelspolicy. Ett uppdrag lämnades dessutom till Sommardesign-kontoret om att ta fram åtgärder för att öka attrakti-viteten till Fagersta Centrum. En rapport har lämnats som kommer att bearbetas tillsammans med före-trädare för bland annat handeln. Fagersta kommun Delårsrapport De digitala infartsskyltarna är inte införda. Kommunfullmäktige kommer att få ta ställning till om uppdraget ska kvarstå vid budgetsammanträdet i november. Färre än 75 procent av kommunens medarbetare känner till kommunens värdegrund. I medarbetarenkäten svarade 64 procent att de kände till värdegrunden. Här bör aktiviteter ske. Verksamheter pågår för att främja integrationen i Fagersta. Bland annat har Sommardesignkontoret tagit fram förslag på åtgärder för att minska byråkratin när nyblivna svenskar startar eget. Andra åtgärder är språkträning och en planerad utbild-ningsdag för politiker och tjänstemän. Kommunstyrelsen har beslutat om riktade bidrag till gymnasieskolans utbildning av CNC-operatörer och verksamheten med Ung Företagsamhet. Fagersta kommun har under året upphandlat en ny telefonväxel. Upphandlingen har gjorts i samverkan med Hallstahammars, Skinnskattebergs och Norbergs kommuner samt NVK och NVU. Telefonlösningen kommer att installeras under hösten 2012 och tas drift i början av Kommunens Informationsenhet har utifrån de nyligen antagna riktlinjerna för sociala medier ordnat med möjligheter till bloggande. Hittills har två bloggar kommit igång. Femårskalaset i genomfördes för femte året. I år kom 133 av 150 möjliga femåringar och besökte kommunhuset i en skattjakt. Fagersta kommun hyr från 2012 ut arkivutrymme till Skinnskattebergs kommun i kommunens arkivlokaler på Bangårdsgatan 1 i Fagersta. Företag har beviljats optioner för att undersöka möjligheten att bygga bostadshus på kommunens tomter. Fagersta kommun har för fjärde gången sedan år 2005 genomfört en medarbetarundersökning. NMI (Nöjd medarbetarindex) är oförändrat jämfört med 2009 års undersökning. Det bedöms som ett bra resultat. Respektive arbetsplats ska utifrån resultatet arbeta vidare med de områden där det finns förbättringsmöjligheter. Under året har det utarbetats rutiner för hantering av anställdas och förtroendevaldas bisysslor. Informationsmöte för de lokala företagen gällande Lagen om offentlig upphandling beräknas ske under hösten/vintern Under året har kommunens beredskapssamordnare slutat och en ny anställs från september månad. Därför har kommunens krisorganisation inte hunnit tränas ännu under året utan det sker längre fram. Dock har en ny risk- och sårbarhetsanalys tagits fram. Framtiden Sedan något år bedriver kommunen verksamhet med finsk telefonservice på Malmens servicehus. Utifrån dessa erfarenheter har kommunstyrelsen beslutat att ansöka om att Fagersta ska bli Finskt Förvaltningsområde från Om ansökan beviljas kommer det att ställa krav på finskspråkig service i kommunens alla verksamheter. Som nybliven Fair Trade City-kommun ska handlingsplaner tas fram som visar att kommunen aktivt arbetar i dess anda. En första åtgärd är att ta fram en ny kommunal gåva med ursprung ut Fair Tradetanken. Kommunstyrelsen har beviljat förvaltningarna medel för att kunna fortsätta projektet med hälsofrämjande åtgärder för kommunens personal under åren I samband med pensionsavgångar på ledande befattningar kommer kommunens förvaltningsorgansation att ses över. Under 2013 kommer tomter att bjudas ut till försäljning i Sjöhagen vilket kan komma att leda till en rörelse på bostadsmarknaden i Fagersta. Sjukfrånvaron för kommunstyrelsens förvaltningar är 10,66 dagar per anställd per år jämfört med 18,68 dagar för hela kommunen. Måluppfyllelse Kommunens måluppfyllelse framgår av bifogade sammanställning. Som framgår är målen uppfyllda i de allra flesta fall. Följande avvikelser kan konstateras: Styrmodellen är ännu inte införd i samtliga samverkansorganisationer med säte i Fagersta. Här återstår ett arbete som kommunstyrelsens förvaltningar får ta initiativ till. -27-

31 Målet inte uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet uppfyllt Målet redovisas senare Kommunstyrelsen Effektmål Förvaltning: kommunkansli, ekonomiservice, personalkontor samt upphandling och service KOMMUNSTYRELSEN: GEMENSAMMA INRIKTNINGSMÅL OCH EFFEKTMÅL Gemensamma inriktningsmål Effektmål Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: Införa den nya styrmodellen i Fagersta kommuns samverkansorganisationer med Målet är delvis uppfyllt. NVK har utarbetat effekt- och verksamhetsmål säte i Fagersta. Styrmodellen införs under till budget 2012 och flerårsplan för att gälla målen som utarbetas för Klart våren a) Undersöka möjligheter till samverkan Beslut om ekonomisamarbete med Norbergs kommun. Klart Målet är uppfyllt. Den gemensamma nämnden bildades januari 2012 och verksamheten kom igång den 1 juli. b) genom omvärldsanalys söka efter beprövade metoder med goda resultat Utreda frågan om digital ärendehantering. Underlag och beslut i frågan ska vara klart under Utredning är gjord och beslut fattat om införande av systemet från årsskiftet 2012/2013 Fagersta kommuns Målbild ska revideras för att införlivas i den nya styrmodellen. Klart under Kommunfullmäktige antog i augusti en reviderad målbild. Införa nya rutiner för överförmyndaren i syfte att förkorta handläggningstiden för redovisning av årsräkningar. Klart under Målet är uppnått. -28-

32 c) präglas av professionellt bemötande, god information och hög tillgänglighet Fagersta kommun Delårsrapport Öka antalet unika besök på hemsidan med Målet är uppfyllt. Antalet unika besök minst 5 procent mellan 1 maj och sista oktober 2011 jämfört med samma period har ökat med 35 procent. Klart i november Utarbeta policy för sociala medier under Förslag är framtaget och har antagits av kommunstyrelsen. Införa digitala infartsskyltar längs väg 66 och 68. Klart senast december Målet är inte uppnått. Frågan om eventuellt införande av skyltarna tas upp i fullmäktige i november För att inhämta kunskapsunderlag ska en analys av telefonväxelns tillgänglighet och svarstider genomföras under Har genomförts via SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i korthet. Har redovisats för kommunstyrelsen februari e) All fysisk planering ska göras med en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling som mål. Senast 2012 blir Fagersta kommun diplomerad som Fair Trade City. Fagersta har som den femtionde kommunen i Sverige diplomerats som Fair Trade City. Detta skedde vid en ceremoni under våryran i maj. Fagersta ska ha en biogasstation senast Enligt Västmanlands Lokaltrafik planeras det att införas f) Kommunens ska verka för energieffektivisering och användning av miljövänliga produkter både inom och utom kommunens verksamheter. Sänkt energianvändning för deltagande i företag i energieffektiviseringsprojektet. Klart Utreda förutsättningar för etablerande av godsterminal i Fagersta. Klart Projektet avslutat. Deltagande företag har fått sin energianvändning kartlagd. Ännu för tidigt att mäta några resultat. Kommunal förstudie genomförd. Inget beslut taget om fortsättning. Verka för att de nya personbilar som införskaffas till kommunens verksamheter uppfyller kraven för miljöbilar enligt förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för bilar och bilresor SFS 2009:1. Målet är uppfyllt. Nytt ramavtal för personbilar är tecknat i juni

33 Verksamheterna ska med samverkansorganisationerna och näringslivet utveckla förutsätt-ningar för befintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån. Medverka i Insiktsundersökningen 2010 för att få ett kunskapsunderlag för förbättringsarbete. Klart oktober Målet är uppfyllt. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, publicerade resultatet i september Kommunen medverkar för övrigt även Genomföra minst ett informationsmöte per år för de lokala företagen gällande Lagen om offentlig upphandling och kommunens upphandlingar. Beräknas ske under hösten/vintern Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. I samarbete med andra myndigheter och organisationer verka för ett tryggt samhälle. Verksamheterna ska arbeta förebyggande inom hälsa, trafik, inom- och utomhusmiljö samt brottslighet. Genom att delta i regionala utvecklingsprojekt och kommunsamarbete stärks Fagerstas konkurrenskraft. Minst 75 % av kommunens medarbetare ska ha kännedom om kommunens värdegrund. Klart I syfte att säkerställa krisledningsorganisationens beredskap och förutsättningar för att agera ska organisationen årligen erbjudas utbildning och/eller övning. Genomföra trygghetsmätning Ta fram ett gemensamt tillväxtprogram med Norbergs kommun under Av kommunens medarbetarundersökning som genomfördes före sommaren framgår att 64 procent har kännedom om värdegrunden. Under 2011 hölls en utbildning för krisledningsnämnden och en länsövergripande övning i syfte att öva krisledningsorganisationen. Ingen övning är ännu genomförd 2012 Kommunen medverkade i SCB:s Medborgarundersökning sommaren 2012 där trygghet är en av faktorerna som mäts. Den upplevda tryggheten är lägre än jämförbara kommuner. Fullmäktige har beslutat om ett gemensamt övergripande tillväxtprogram tillsammans med Norbergs kommun. Från hösten 2012 ska handlingsplaner tas fram. -30-

34 Kommunen ska verka för goda kommunikationer inom väg, järnväg och informationsteknik. Kommunen ska erbjuda attraktiva boendemiljöer Fagersta kommun Delårsrapport Förkorta restiden med linje 500. Klart senast Restiden har förkortats med cirka minuter mellan Norberg Fagersta Skinnskatteberg. Under 2012/2013 planeras förändringar av linjesträckningen. Starta Bergslagspendelns intressegrupp med Målet är uppfyllt. Intressegruppen målsättning att utveckla järnvägstrafiken består bland annat av företrädare för mellan Ludvika och Västerås. Klart samtliga kommuner längs bergslagspendeln och driver starkt frågan om mötesspår i Brattheden. Genomföra en marknadsföringsinsats för Kommunen medverkar i en Bygga/bomässa i Västerås i september där kommunens lediga tomter. Klart juni tomterna marknadsförs. För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verksamheterna följa kommunens ekonomistyrningsregler. För verksamheten ska årligen anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målet är uppfyllt. Bokslutet ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Klart februari Målet är uppfyllt. -31-

35 Utbildnings- och fritidsnämnden Ordförande: Hans Granlund Förvaltningschef: Christina Kaloinen Prognos Boksl ut Utfal l Utfall Resul tat (kkr) Budget Prognos 2011 Budget Utfal l Intäkter , , , , , ,7 Kostnader , , , , , ,9 Nettokostnad före kapitalkostnad , , , , , ,2 Kapitalkostnad , , , , , ,4 Nettokostnad före kommunbidrag , , , , , ,6 Kommunbidrag, årsbudget , , , , , ,7 Kommunbidrag, tilläggsanslag 136,0 136, ,0 90,7 90,7 750,0 Budgetavvikelse 1 250, , , ,1 Utbildnings- och fritidsnämnden Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för: Grundskola och obligatorisk särskola Förskoleklass och skolbarnomsorg Förskoleverksamhet Kostservice Kulturavdelning: - Kulturarv - Kulturskola - Bibliotek - Turism Fagersta fritid: - Fagerstahallen - Allmän fritidsverksamhet - Ungdomscenter Nämnd och administration, förvaltningsövergripande Utbildnings- och fritidsnämnden består av 9 ledamöter och 5 ersättare. Nämnden beslutar i övergripande frågor som berör nämndens ansvarsområde, ser löpande över resultat och organisation för att förutsättningarna ska vara så goda som möjligt för att nå målen och erbjuda en bra verksamhet inom angivna budgetramar. Nämnden utser kontaktpolitiker i de verksamheter som nämnden ansvarar för. Förvaltningskontoret ansvarar för, att nämndens beslut verkställs och att de verksamheter som vilar på nämndens ansvar utförs. Kontoret är kärnan i förvaltningen, där sköts samordning av verksamheterna, övergripande administration samt service till allmänhet, förtroendevalda och arbetstagarorganisationer. Inom förvaltningskontoret sköter administrativa enheten övergripande och gemensam administration, lotteritillstånd samt viss administration till de verksamheter som saknar egna resurser för detta. Under 2011 samlokaliserades socialförvaltningens och utbildnings- och fritidsförvaltningens administration. Nämnd och förvaltning har år 2012 en nettobudget på 10,4 miljoner kronor. Grundskola, obligatorisk särskola, förskoleklass och skolbarnomsorg. Grundskolan består av fyra rektorsområden: Alfaoch Mariaskolan har verksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Risbroskolan består av två skolenheter med verksamhet från förskoleklass till årskurs 6 vid Per-Olsskolan/Risbroskolan och årskurs 7-9 på Risbroskolan. Inom tre av rektorsområden bedrivs skolbarnomsorg. Med skolbarnomsorg avses fritidshem, ett komplement till grundskolan och hemmet, riktat till elever från 6-12 år. Förskoleklass är del av grundskolans förberedande verksamhet riktat till 6-åringar. Alfaskolan har största andelen elever med annat modersmål än svenska och svarar för den samordnade modersmålsundervisningen för elever i årskurs 1-9. Administrationen av skolskjutsverksamheten sköts från Mariaskolan. Inom Risbroområdet är kommunens fritidsgård belägen och förvaltningens verksamhetsvaktmästare stationerade. Olsboskolan är kommunens grundsärskola med gymnasiesärskolans individuella program uppdelat på verksamhets- samt yrkesträning. Grundsärskolan som skolform ska så långt som möjligt motsvara grundskolan och gymnasieskolan. Skolans fritidsklubb är organiserad inom verksamheten och fungerar som skolbarnomsorg för elever upp till 12 år därefter som LSS-insats för elever från år. Skolskjutsverksamheten sköts till viss del i egen regi inom verksamheten. Särskolan säljer platser till andra kommuner samt platser för yrkes- och verksamhetsträning för gymnasieskolans elever. 32-

36 Antal elever i kommunens verksamhet Vt Start Ht Förskoleklass Grundskolan årskurs Särskolan I Fagersta bedriver Västanfors-Västervåla församling en fristående grundskola, Lindgårdsskolan, med verksamhet från förskoleklass till årskurs 9 samt skolbarn-omsorg. Verksamheterna bedrivs under tillsyn av Skolverket med bidrag från kommunen. Antal elever i friskolans verksamhet: Vt Start Ht Förskoleklass Grundskolan årskurs Skolbarnomsorg Grundskolan årskurs 1-9 och den obligatoriska särskolan har år 2012 en nettobudget på 98,9 miljoner kronor. Förskoleklass och skolbarnomsorg har en nettobudget på 11,5 miljoner kronor. Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten vänder sig till barn från 1-5 år och har god spridning inom Fagersta tätort och i Ängelsberg. Inom förvaltningen är verksamheten organiserad i en sammanhållen avdelning som omfattar 34 förskoleavdelningar samt en helgöppen förskola. Även förskoleverksamheten ingår nu i den nya skollagen vilket innebär tydligare krav på verksam-heten. Västanfors-Västervåla församling bedriver den enskilda förskolan Linden med tillstånd, tillsyn och bidrag från Fagersta kommun. Förskoleverksamheten har år 2012 en nettobudget på 64,9 miljoner kronor. Kostservice Kostservice ansvarar för kostproduktion, transporter samt servering av mat till kommunens skolor och förskolor. Till förskolor, skolbarnomsorg och omsorgsboende levereras råvaror för egen tillredning av frukost och mellanmål. Kostservice säljer även tjänster till socialförvaltningens äldreboende, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) och Bergslagssjukhusets vårdavdelning. All tillagning sker på centralköket vid Alfaskolan där matsal finns för servering till Alfaskolans elever. Mat transporteras under varmhållning till 37 mottagningskök. Kostservice har år 2012 en nettobudget på -0,3 miljoner kronor. Kulturavdelningen Verksamheterna kulturarv, turism, kulturskola och bibliotek är samordnade i en gemensam avdelning. Samtliga kulturverksamheter verkar för att de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen uppfylls samt i förekommande fall att kulturminneslagen och bibliotekslagen efterföljts på lokal nivå. Verksamheterna bedrivs med intention för att medverka i förverkligande av Fagersta kommuns målbild och i nära samverkan med kommunens och länets föreningsoch näringsliv. Allmänkulturella verksamheten sker i samverkan med olika aktörer inom kulturområdet i vissa fall i Fagersta kommun Delårsrapport aktivt samarbete vid Nationaldagsfirandet och Kulturnatten. Kulturskolan är en frivillig skolform för barn och ungas fritid med bland annat sång, bild och musikundervisning. Huvudbiblioteket ligger i centrala Fagersta, Lennart Hellsingfilialen i Västanfors, skolbibliotek finns på samtliga grundskolor och Engelsbergsbygdens Intresseförening driver med kommunalt stöd biblioteksfilialen i Ängelsberg. Till verksamheten hör även utställningar, kulturarrangeman och programverksamhet. Fagersta Turism ansvarar för turistbyråverksamhet och visningsverksamhet i Ängelsberg, inklusive Oljeön med färjan M/S Petrolia samt grupparrangemang och marknadsföring av kommunens besöksmål. Kulturavdelningen har år 2012 en nettobudget på 14,4 miljoner kronor. Fagersta fritid Avdelningen består av tre olika verksamhetsdelar: Fritidsverksamhet som omfattar föreningsbidrag, fritidsanläggningar och friluftsliv. Fagerstahallen som är kommunens största idrotts- och motionsanläggning som omfattar såväl inom- som utomhusbad, lokaler för idrott/motion, arrangemang som mässor, utställningar, träningsläger och konferenser samt att verksamheten sköter bokningar av idrottshallar. Matsal för elever från Risbrosko-lans rektorsområde och NVU inryms i Fagerstahallen. Ungdomscenter omfattar fritidsgård, lovverksamhet och förebyggande ungdomsarbete. Fagersta fritid har år 2012 en nettobudget på 20,0 miljoner kronor. Årets händelser Gemensamt med socialnämnden och nämndernas ledare genomfördes ett seminarium under våren. Utbildnings- och fritidsnämnden arbetar vidare med fokus på barn i behov av särskilt stöd i samarbete med socialförvaltningen. Översynen av administrationen fortgår inom socialförvaltningen och utbildnings- och fritidsförvaltningen för att båda förvaltningarna gemensamt ska använda befintliga resurser på bästa sätt och utifrån detta uppnå en konstadseffektiv och mindre sårbar administration. Riktade insatser har gjorts för att jämställdhetsarbetet ska genomsyra hela förvaltningen. Externa konsulter genomförde på uppdrag av kommunstyrelsen en lokalbehovsanalys som omfattade lokaler kopplade till grundskolans verksamheter. Från årsskiftet permanentades Skoldatateket, en särskild IT-satsning till elever i behov av särskilt stöd. Projektet Team 21, som startade under hösten 2011 blev en framgång, då behovet av en särskild undervisningsgrupp har visat sig vara stort. Med extra medel från nämndens buffert har sommarskola genomförts i samarbete med NVU och Skinnskatteberg. 97 elever anmälde sig och ämnen som kunde studeras var matematik, engelska och svenska som andra språk. Ett nytt betygssystem infördes vid vårterminens slut och inför läsåret 2012/2013 införs betyg i årskurs 6. Genom fortsatt satsning inom Lärarlyftet har fler lärare fått sin behörighet utökad.

37 -34- Med extra medel från målbildspengar, för att öka måluppfyllelsen i matematik, har projektet Learning Study startats upp med matematikutvecklaren som projektledare. Satsningen med fast vikariepool inom grundskolans verksamhetsområde har slagit väl ut. Samtliga pedagoger i årskurs 1-9 har genomgått PIMutbildning, en IT-utbildning i Skolverkets regi. En gemensam satsning inom förskole- och grundskoleverksamheten har genomförts genom att verksamheterna införskaffat I-pad. Detta för att barn i förskoleverksamheten ska erbjudas kunskaper genom media samt att öka grundskoleelevernas skrivoch läsförståelse, vilket också är ett mål i läroplanen. Det ökade behovet av förskoleplatser har tillgodosetts, genom att ytterligare tre avdelningar har startats upp. En av de nya avdelningarna är en renodlad 5-årsavdelning, vilket både ger en peda-gogisk och en ekonomisk fördel. Uppstarten av Helg-öppen förskola har slagit väl ut, barnantalet har ökat från 19 till 36 inskrivna barn. Även inom förskoleverksamheten har satsningen med fast vikariepool slagit väl ut. Med riktade medel har inköp av arbetskläder till personalen fortsatt, vilket innebär att alla nya medarbetare har fått arbetskläder samt att det i viss mån finns arbetskläder till vikarier. Förskollärartätheten har ökat eftersom verksamheten har strävat efter att rekrytera förskollärare på vakanta tjänster. Samtlig personal inom förskoleverksamheten har genomgått utbildningar inom de områden som den reviderade läroplanen prioriterade, såsom matematik, språkutveckling och NTA (natur och teknik till alla). En inventering av kommunens kulturmiljöer och upprättandet av skötsel- och underhållsplan har påbörjats. Mot bakgrund av att Kolbäckens kraft AB planerar ombyggnad och effektivisering av Semla nya kraftverk fortgår den påbörjade industrihistoriska utredningen i samarbete med Länsstyrelsen. Den 8 mars arrangerades en Kvinnofestival. Översyn har påbörjats gällande bidragsregler för kulturföreningarna. Skulpturparken firade 10 års jubileum och årets utställning med tema Vatten invigdes av landshövding Ingemar Skogö. Bibliotekets uppskattade programpunkter har fortsatt under våren med nya evenemang som trolleriskola, speleftermiddag, ungdomskväll, finsk afton och hommage á Strindberg, samtliga program har varit välbesökta. Utlåningsstatistiken på bibliote-ken har till och med augusti ökat med 8 procent. Kulturskolans julkonsert inleddes med en mindre ensembler, för att sedan avslutas med full symfoniorkester. Årets största händelse för kulturskolan var firandet av kulturskolas dag och Sveriges nationaldag vid hembygdsgården. Fagersta Turism har deltagit i planering och genomförandet av Finska kulturdagar tillsammans med finska föreningar samt gjort rundtur för nyinflyttade i samarbete med TVG (Tillväxtgruppen). Turismen har inventerat alla aktivitetsföretag och boendeanläggningar i samarbete med VKL i kommunen, inför projektet Hållbar Besöksnäring. I projektet deltar turismen med ett turistmål, Oljeön, vilket innebär att, Oljeön är en av de första 100 platser som kvalitetstestas i Sverige under Arbetet med att se över samverkansmöjligheter mellan Fagersta och Norberg avseende turismverksamheten har påbörjats. Ungdomscenter har under våren bjudit in föreningar, personal från Sundbo, akuten, polisen, kommunalråd och ungdomsmottagning med flera, för samtal eller föreläsning för ungdomar, ett initiativ som varit uppskattat. Personalen på ungdomscenter har genomgått HBTutbildning samt film- och redigeringsutbildning. Tjejgruppsverksamhet har genomförts tillsammans med Tjejjouren Athena. Ungdomscenter har med-verkat i kampanjen Tänk om för att förebygga mot langning av alkohol till minderåriga. Samarbetet med socialförvaltningens individ- och familjeomsorg (IFO) har fortsatt genom kontinuerliga möten samt att ungdomscenter utför en del uppdrag mot enskilda ungdomar. Vid olika aktiviteter som verksamheten anordnar prioriterar IFO ungdomar som ska delta. Den arrangerade Gröna Lundsresan var mycket uppskattad och 93 ungdomar följde med. Fagerstahallen började året bra med en ökning av både aktiviteter och besökare, mycket tack vare satsningen på badleklandskapet. Den kalla och regniga sommaren har tillsammans med ombygg-nationen av Olympic Gym bidragit till att verk-samheten haft en mycket dålig sommar besöks-mässigt, vilket kommer att resultera i ett inkomst-bortfall. Detta innebär att årets budget kommer att överskridas, trots att verksamheten gör stora ansträngningar för att minska kostnaderna. Måluppfyllelse Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande. Samtliga barn inom förskoleverksamheten som stått i byteskö har fått placering på den förskola som vårdnadshavare önskat. Andel barn och ungdomar som är nöjda med kulturskolans verksamhet och undervisning har ökat i jämförelse med En brukarundersökning kommer att genomföras av Fagersta fritid för att mäta nöjdheten hos besökare/- brukare avseende tillgängligheten på Fagerstahallen. I samarbete med Somaliska föreningen kommer simundervisning för vuxna att genomföras. Generellt inom förvaltningen arbetas aktivt för att sänka vikariekostnaderna genom att arbeta mer flexibelt och öka samverkan inom olika verksamheter. Förvaltningen arbetar även aktivt med miljöfrågor, företrädesvis används e-post vid större utskick förutom till externa samarbetspartner som saknar tillgång till Internet. Alla grundskolor har ekologisk mjölk och miljöarbetet ingår i kursplanen för samt-liga grundskolor. Främst i förskolorna är miljöarbetet konkret och tydligt, där dokumentation och vägledning finns i miljöpärmar. Samtliga förskolor har erhållit sopsorteringsutrymmen, avtal om hämtning av sopor är upprättade med Försörjning och Arbete. Gott företagsklimat. En modell för entreprenörskap i skolan kommer att utvecklas och redovisas vårterminen Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund. I delårsbokslutet för perioden 1 januari-31 augusti 2012 har jämförelse gjorts mot motsvaraden period 2011 samt hela år Ett trendbrott har skett när det gäller sjukfrånvaron på grund av att sjukfrånvaron börjar öka för hela förvaltningen.

38 För perioden 1 januari-31 augusti 2012 är förvaltningens totala sjukfrånvaro 4,4 %, för motsvarande period 2011 var sjukfrånvaron 3,3 %, vilket innebär en ökning på 1,1 procentenheter. För hela 2011 var sjukfrånvaron 3,7 %. Sjukfrånvaron ökar för både kvinnor och män. Samtliga verksamheter påvisar en ökad sjukfrånvaro vilket är oroande. Sjukfrånvaron ökar alltså för förvaltningen och frisktalet sjunker. Frisktalet visar hur många procent av medarbetarna som inte har någon sjukdag. För perioden 1 januari-31 augusti 2012 hade 44,1 % av personalen inte en enda sjukdag. För perioden 1 januari-31 augusti 2011 var siffran 47,1 % och för hela år 2011 var siffran 33,5 %. Alltså är det negativa siffror både när det gäller sjukfrånvaron och frisktalet för perioden 1 januari-31 augusti 2012 jämfört med Sjukfrånvaro för UFF /1-31/ /1-31/ Sjukfrånvaro per verksamhet Frisktal för UFF /1-31/ /1-31/ Kvinnor Män Totalt /1-31/ Bra utbildning. Adekvat information om rätten att välja skola har getts till de föräldrar som tillhör de största grupperna med utländsk härkomst. Trygg kommun. Alla elever och föräldrar upplever att skolorna har en säker inom- och utomhusmiljö. Fagersta fritid har genom ungdomscenter genomfört ungdomsarrangemang med inriktning på förebyggande ungdomsarbete. Kommunal ekonomi i balans. För att nå budget i balans och följa kommunens ekonomistyrningsregler genomförs månatliga budgetuppföljningar. Redovisning med avvikelse-rapportering och årsprognos görs månatligen till nämnden. Utbildnings- och fritidsnämnden visar på ett prognostiserat överskott vid årets slut på 1,3 miljoner kronor, mestadels beroende på, att av nämndens buffert återstår förnärvarande 0,9 miljoner kronor, samt att avsatta medel för om- och tillbyggnaden av Fagerstahallen ännu inte tagits i anspråk. Skolbarnomsorgen visar på ett underskott om 0,2 miljoner kronor beroende på en utbetalning av ett avgångsvederlag inom verksamheten samt utbetalning av en slutlön med innestående semester och övertid. Fagersta fritid visar vid årets slut på ett underskott på 0,2 miljoner kronor, mestadels beroende på ett minskat besöksantal inom badverksamheten. Jämfört med föregående års besöksantal ligger årets besökare under sommarperioden besökare lägre än föregående år. Övriga verksamheter inom nämndens ansvarsområde beräknas gå med budget i balans. Noteras bör att någon hänsyn inte tagits till de eventuellt tillkommande kostnader för våra nyanlända utlandsfödda barn/elever och för eventuella förändringar när det gäller kostnader/intäkter för interkommunala barn och elever. En ytterligare osäkerhetsfaktor är Västanfors-Västervåla församlings överklaganden avseende bidragsnivåer samt församlingens ökade äskanden avseende tilläggsbelopp för barn med särskilda behov. Framtiden I samarbete med socialförvaltningen arbetar utbildnings- och fritidsförvaltningen vidare med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Översynen av administrationen fortgår i samarbete med socialförvaltningen, under hösten samlokaliseras tre assistenter centralt för att sköta viss del av administrationen för båda förvaltningarna. Den kommande ökningen av barn och elever inom förskolans och grundskolans verksamheter får konsekvenser för kostservice, dels genom ökat portionsantal samt att antalet specialkoster sannolikt kommer att öka. Kostservice har under hösten rekryterat en ny kostchef. En total översyn av kostverksamheten kommer att genomföras. En osäkerhetsfaktor inom nämndens ansvarsområden är det ökade antalet nyanlända utlandsfödda barn/elever samt den förväntade och aviserade anhöriginvandringen. I och med den förväntade anhöriginvandringen, kommer behovet av studiehandledare och modersmålslärare att öka även ett ökat behov på ökad lärartäthet. Fortsatt satsning inom Lärarlyftet II är nödvändig, för att få möjlighet att uppfylla de nya kraven avseende lärarlegitimationen. Satsningen på en dator till varje elev i grundskolan årskurs 7-10 fortsätter, med extra medel i nämndens investeringsbudget. -35-

39 En grundlig analys inom grundskolan är nödvändig, för att utreda orsakerna till varför vissa elever inte når kunskapskraven och målen. Om- och tillbyggnad kommer att genomföras på Mariaskolan, en renovering görs av idrottshallen på Alfaskolan samt att dessa två skolor och PerOlsskolan kommer att tillgänglighets anpassas under hösten. Med extra medel från Skolverket kommer en utökning att ske inom elevhälsan under höstterminen. Ny lär plattform introduceras som ett stöd för bedömning, information och dokumentation. Behovet av förskoleplatser ökar kontinuerligt, en osäkerhetsfaktor är svårigheten att bedöma ett eventuellt behov av att öppna ytterligare avdelningar inom verksamheten. Denna ökning innebär även, att det i framtiden kommer att ge en spiraleffekt uppåt i grundskolans verksamheter. Från verksamheten har framförts behov om lokaler på Per-Olsskolan, fast än att behovet av barnomsorgsplats och lokaler är störst i norra stadsdelen. En revidering av tillämpningsreglerna i förskoleverksamheten pågår och kommer att sammanställas och redovisas till nämnden för beslut. Barnomsorgsprogrammet ska kompletteras/uppda-teras dels för att följa utvecklingen inom Internet samt för att lättare ta fram och hänvisa till information vid efterfrågan. Kompletteringen/upp-dateringen av programmet kommer att innebära en bättre service till föräldrar eftersom de själva kan ansöka om förskoleplats, skriva in schema, lämna inkomstuppgift samt säga upp förskoleplats via nätet. Kulturavdelningen framtagande av skötselplan för Luftbevakningstornet ska formaliseras i samverkan med Länsstyrelsen, likaså en behovsinventering av Västanfors Kraftstation gällande underhåll. Arbetet Fagersta kommun Delårsrapport med att etablera en länsövergripande Kulturarvportal fortskrider med syftet att lyfta fram länets historia och kulturarv. Arbetet med kommunens infartsskyltar fortskrider. Biblioteket forsätter satsningen på nya evenemang. Bibliotekspersonalens deltagande i utbildningsprojektet KompoBib kommer att avslutas vid årsskiftet. Kulturskola och projektet Ett kulturliv för alla bjuder in andra kulturskolor för att spela tillsammans under professionell ledning under läsåret 2012/2013. I och med de nya målen i LGR-11 ska ämneslagen rotera så att alla elever i årskurs 3 får möjlighet att prova på kulturskolans samtliga instrument. Under hösten erbjuds alla elever i årskurs 1 och 2 en kulturupplevelse. Turismen arbetar för att förbättra verksamheten på Oljeön. Arbetet med att ta fram förslag till en lösning för färjan M/S Petrolia fortsätter. Samverkansmöjligheterna inom turismverksamheten mellan Fagersta och Norberg kommer att fortsätta. Ungdomscenter kommer att arbeta mer med ungdomsinflytande genom kontinuerliga stormöten på fritidsgården, för att få uppslag och idéer på hur verksamheten kan förbättras. Samarbetet med socialförvaltningens individ- och familjeomsorg kommer att fortlöpa. Fagerstahallen ser positivt på framtiden. Detta beroende på en förhoppning på ökat besöksantal inom verksamheten, på grund av ombyggnaden av Olympic Gym, det nya badleklandskapet, handikappanpassade omklädningsrum och en bättre placerad reception. Fagersta fritid försätter arbetet med att utveckla friskvårdsarbetet och höja standarden på spår och leder. -36-

40 Målet inte uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet uppfyllt Målet redovisas senare Utbildnings- och fritidsnämnden Effektmål UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN: ADMINISTRATION OCH EKONOMI Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: c) präglas av professionellt bemötande, god information och hög tillgänglighet. Utifrån resultat i de interna verksamhetsenkäterna avseende bemötande, god information och tillgänglighet redovisa åtgärder utifrån resultat Målet är ej uppfyllt på grund av någon verksamhetsenkät ej gjorts. Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete finns individuella löner inom samtliga fackförbund. Personalomsättning på tjänster med spetskompetens ska inte överstiga 4 % Målet är ej uppfyllt, individuella löner finns ej inom samtliga fackförbund. Målet är uppfyllt, personalomsättningen har ej överstigit 4 % inom ekonomi och administration. För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verksamheterna följa kommunens ekonomistyrningsregler. Genom månatliga budgetuppföljningar ska budget i balans uppnås och följa kommunens ekonomistyrningsregler. Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos månadsvis. Målet är uppfyllt. Månatliga uppföljningar med avvikelse-rapportering och prognos redovisas varje månad till nämnden. UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN: GRUNDSKOLA Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: a) undersöka möjligheter till samverkan. Verksamheten ska med samverkansorganisationerna och näringsliv utveckla förutsättningar för befintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån. Genom samverkan mellan olika aktörer ska olovlig frånvaro i grundskolan minska med 50 % under En modell för entreprenörskap i skolan ska utvecklas Målet är delvis uppfyllt och kommer att slutredovisas vid årsbokslutet. Målet är delvis uppfyllt. Arbetet med en modell för entreprenörskap i skolan har påbörjats och kommer att slutredovisas under vårterminen

41 Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. Kommunen ska arbeta för att skapa en attraktiv utbildning som hävdar sig väl med andra utbildningssamordnare genom att: 2012 finns individuella löner inom samtliga fackförbund. Målet är delvis uppfyllt. Målet är uppfyllt när det gäller lärarförbundet och vision men ej för kommunal. b) verka för god integration. Föräldrar till utlandsfödda barn ska få adekvat information om rätten att välja skola I samarbete med andra myndigheter och organisationer verka för ett tryggt samhälle. Verksamheterna ska arbeta förebyggande lorna har en säker inom- och utomhusmiljö Alla elever och föräldrar upplever att sko- inom hälsa, trafik, inom- och utomhusmiljö samt brottslighet För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verk- budget i balans uppnås och följa kommu- Genom månatliga budgetuppföljningar ska samheterna följa kommunens nens ekonomistyrningsregler. Redovisning ekonomistyrningsregler. med avvikelserapportering och årsprognos månadsvis. Målet är uppfyllt för de största grupperna med utländsk härkomst. Målet är delvis uppfyllt, genom resultat av sammanställning utifrån genomförd elev- och föräldraenkät. Målet är uppfyllt. Månatliga uppföljningar med avvikelse-rapportering och prognos redovisas varje månad till nämnden. UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN: FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: c) präglas av professionellt bemötande, god information och hög tillgänglighet. Öka tillgängligheten till förskoleverksamhetens blanketter genom digital service. Målet är delvis uppfyllt. Kontakt har tagits med upphandlingsavdelningen för att påbörja förarbetet till en upphandling avseende digital service. Målet kommer att redovisas vid årsbokslut. d) sträva efter att erbjuda individuella lösningar i så stor omfattning som möjligt. Inom ett år är inskrivna barn inom förskoleverksamheten och som står i byteskö placerade på den av föräldrarna önskade förskolan Målet är uppfyllt. Samtliga barn inom verksamheten som stått i byteskö har inom ett år fått placering på den förskola som vårdnadshavare önskat. f) kommunen ska verka för energieffektivisering och använd-ning av miljövänliga produkter både inom och utom kommunens verksamheter. Samtliga förskolor behåller certifiering Grön Flagg Målet är uppfyllt. Samtliga förskolor har även i år behållit certifiering Grön Flagg. -38-

42 Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verksamheterna följa kommunens ekonomistyrningsregler finns individuella löner inom samtliga fackförbund.. Genom månatliga budgetuppföljningar ska budget i balans uppnås och följa kommunens ekonomistyrningsregler. Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos månadsvis. Målet är ej uppfyllt, individuella löner finns ej inom samtliga fackförbund. Målet är uppfyllt. Månatliga uppföljningar med avvikelse-rapportering och prognos redovisas varje månad till nämnden. UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN: KOSTSERVICE Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: c) präglas av professionellt bemötande, god information och hög tillgänglighet. Minst 75 % av eleverna inom grundskolan och gymnasieskolan upplever att måltiderna är goda genomförs mätning inom grundskolan genomförs mätning inom gymnasiet. Minst 75 % av eleverna ska uppleva måltidsmiljön inom skolan som trevlig genomförs mätning inom grundskolan genomförs mätning inom gymnasiet. Målet är uppfyllt genom sammanställning av genomförd mätning inom grundskolan. Målet är uppfyllt genom sammanställning av genomförd mätning inom grundskolan. Minst 80 % inom socialförvaltningens ansvarsområde upplever att måltiderna är goda. Mätning genomförs årligen. Målet är uppfyllt genom sammanställning av genomförd mätning inom socialförvaltningens ansvarsområde. f) Kommunen ska verka för energieffektivisering och använd-ning av miljövänliga produkter både inom och utom kommunens verksamheter Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. Andelen ekologiskt inköpta varor till förskola och skola är minst 10 % av den totala inköpskostnaden, redovisas årligen vid årsbokslut. All personal inom kostservice ges möjlighet att delta i minst en kompetensutvecklande utbildning eller ett events/studiebesök Alla medarbetare ska under 2012 erhålla en individuell kompetensutvecklingsplan. Målet är ej uppfyllt. Måluppfyllelsen kommer att slutredovisas vid årsbokslutet. Målet är uppfyllt. Målet är ej uppfyllt. För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verksamheterna följa kommunens ekonomistyrningsregler. Genom månatliga budgetuppföljningar ska budget i balans uppnås och följa kommunens ekonomistyrningsregler. Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos månadsvis. Målet är uppfyllt. Månatliga uppföljningar med avvikelse-rapportering och prognos redovisas varje månad till nämnden. -39-

43 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN: KULTURAVDELNINGEN kulturarv, kulturskola, bibliotek och turism Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: a) undersöka möjligheter till samverkan. I samverkan med såväl externa som lokala aktörer undersöka, stödja och initiera projekt i syfte att nå specifika minoritetsgrupper. Målet är uppfyllt, en undersökning är genomförd för att stödja och initiera projekt i syfte att nå specifika minoritetsgrupper. c) präglas av professionellt bemötande, god information och hög tillgänglighet. Andelen barn och ungdomar som är nöjda med kulturskolans verksamhet och undervisning har ökat i jämförelse med Målet är uppfyllt genom en genomförd brukarundersökning. Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. 75 % av besökare och brukare inom bibliotek och turism är nöjda med verksamheternas bemötande, information och tillgänglighet finns individuella löner inom samtliga fackförbund. 95 % av personalen ska ha adekvat utbildning 2014 Enligt enkätsvar är endast 49 % nöjda med bibliotekets bemötande, information och tillgänglighet. Turismens resultat kommer att redovisas i årsbokslut. Målet är delvis uppfyllt och kommer att slutredovisas vid årsbokslut. Målet är uppfyllt. För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verksamheterna följa kommunens ekonomistyrningsregler. Genom månatliga budgetuppföljningar ska budget i balans uppnås och följa kommunens ekonomistyrningsregler. Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos månadsvis. Målet är uppfyllt. Månatliga uppföljningar med avvikelse-rapportering och prognos redovisas varje månad till nämnden. -40-

44 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSNÄMNDEN: FAGERSTA FRITID Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: b) genom omvärldsanalys söka efter beprövade metoder med goda resultat. Delta i de nätverk som finns i länet och närliggande kommuner utanför länet avseende fritidsfrågor Målet är devis uppfyllt. Regelbundna träffar har genomförts med norra länsdelens fritidsgårdar och hela Västmanland i projektet UNO. Utbildningar är genomförda i Ungdomsstyrelsens regi. Under hösten har nätverksträffar anordnats för idrottshallar. c) präglas av professionellt bemötande, god information och hög tillgänglighet. 80 % av besökare/brukare ska vara nöjda med tillgängligheten på våra anläggningar. Årligen genomförs mätningar vid två anläggningar. Målet är delvis genomfört. Årlig brukarenkät har genomförts bland besökare på fritidsgården. En brukarundersökning genomförs under hösten för simhallen och kommer att redovisas vid årsbokslut. Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. I samarbete med invandrarorganisationer och andra intressenter genomförs aktiviteter som främjar integration och hälsa genomfördes en aktivitet och 2012 två aktiviteter. Målet är ännu ej uppfyllt. Under hösten kommer Ungdomscenter tillsammans med Somaliska föreningen göra en aktivitet på fritidsgården och även initiera ungdomar att exempelvis berätta, laga mat och visa upp danser från sitt hemland. I samarbete med andra myndigheter och organisationer verka för ett tryggt samhälle. Verksamheterna ska arbeta förebyggande inom hälsa, trafik, inom- och utomhusmiljö samt brottslighet. För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verksamheterna följa kommunen ekonomistyrningsregler. Stimulera till och/eller genomföra ungdomsarrangemang med inriktning på förebyggande ungdomsarbete genomfördes ett publikt arrangemang och 2012 två arrangemang. Genom månatliga budgetuppföljningar ska budget i balans uppnås och följa kommunens ekonomistyrningsregler. Redovisning med avvikelserapportering och årsprognos månadsvis. Ett stort arrangemang genomfördes på Green Man under sportlovet. Ungdomar själva var delaktiga i samarbete med Studiefrämjandet. Under våren föreläste inbjudna gäster på fritidsgården. En Gröna Lunds resa har anordnats, 93 ungdomar deltog. Målet är uppfyllt. Månatliga uppföljningar med avvikelse-rapportering och prognos redovisas varje månad till nämnden. -41-

45 Socialnämnden Ordförande: Teemu Sulin Förvaltningschef: Christina Kaloinen Prognos Boksl ut Utfal l Utfall Resul tat (kkr) Budget Prognos 2011 Budget Utfal l Intäkter , , , , , ,9 Kostnader , , , , , ,1 Nettokostnad före kapitalkostnad , , , , , ,2 Kapitalkostnad , , , , ,8-1262,7 Nettokostnad före kommunbidrag , , , , , ,9 Kommunbidrag, årsbudget , , ,9 Kommunbidrag, tilläggsanslag 1 500, , ,2 Budgetavvikel se , ,5-604,2 Socialnämnden består av 9 ledamöter och 5 ersättare. Nämndens uppgift är att besluta om mål och inriktningar som gäller nämndens verksamheter. Dessutom beslutar nämnden eller dess arbetsutskott i vissa myndighetsärenden om inte dessa är delegerade till tjänstemän. Socialnämndens ansvarsområde omfattar: 1. Individ- och familjeomsorg (IFO) Barn- och ungdomsvård Familjerätt Missbruksvård Konsumentrådgivning Ungdomsmottagning Familjerådgivning Tillstånd och tillsyn av servering av alkohol Dessa verksamheter har en nettobudget på 16,9 Mkr 2. Äldreomsorg Olika äldreboenden, korttidsvård och avlastning Dagverksamheter och öppna verksamheter Hemtjänst Matdistribution Färdtjänst Trygghetslarm Sjukvård i särskilda boendeformer Dessa verksamheter har en nettobudget på 136,9 Mkr 3. LSS och psykiatri LSS som omfattar: Gruppboenden och stödlägenheter Daglig verksamhet Fritidsklubb Avlastning Personliga assistenter Kontaktfamiljer och kontaktpersoner Korttidsverksamhet Ledsagarservice Psykiatri som omfattar: Gruppboende Stödboende Sysselsättning Dessa verksamheter har en nettobudget på 39,9 Mkr 4. Försörjning och arbete Sysselsättningsverksamheter Omsorgsverksamhet Budget- och skuldrådgivning Transporter Integration Coachning Stödboendet/härbärget Bostadsanpassning och Fixar-Malte Dessa verksamheter har en nettobudget på 29,5 Mkr 5. Försörjningsstöd Denna verksamhet har en nettobudget på 8,1 Mkr Årets händelser Socialnämndens ekonomi var i balans vid årets ingång. Lågkonjunkturen och den finansiella krisen har medfört att kostnaderna för försörjningsstödet har fortsatt att öka. Det är framförallt ungdomar som drabbas mest av den rådande konjunkturen. Utöver lågkonjunkturen, orsakar tillgången på tomma lägenheter med låg standard ökade kostnader för försörjningsstödet. Hyresvärdarna fäster ingen vikt vid hyresgästens betalningsförmåga, utan förlitar sig på att socialnämnden står för kostnaden. Flera familjer utav dessa hyresgäster har stora sociala behov som socialnämnden får gå in med omfattande resurser för att bemöta. Antalet LVU-placeringar har ökat och integrationsfrågorna har varit i fokus under året. Försörjningsstödets ökning har försämrat socialnämndens ekonomi och det har därför varit nödvändigt att göra besparingar på totalt 1,5 Mkr. Till trots för dessa besparingar kommer nämnden inte att ha en ekonomi i balans vid årets slut då det bedöms -42-

46 ej möjligt att göra ytterligare besparingar. Besparingarna underlättar också för socialnämndens budget 2013 då en helårseffekt uppnås. 1. Individ och familjeomsorg (IFO) Individ- och familjeomsorgen ansvarar för barn- och ungdomsvård, familjerätt, missbruksvård, konsumentrådgivning, ungdomsmottagning, familjerådgivning samt tillstånd och tillsyn av servering av alkohol. Alla insatser ska stärka individens egen förmåga att hantera olika situationer. Avdelningen ska samverka med andra myndigheter, utgå från en helhetssyn samt ha fokus på arbete på hemmaplan. Under 2012 har antalet barn och unga i behov av placering ökat. Trots massiva insatser i öppenvård, har placeringar i familjehem inte kunnat undvikas. Individ- och familjeomsorgen har kontakt med flera familjer där stora sociala insatser pågår. Ett nära samarbete med skolan samt barn- och ungdomspsykiatrin är ofta nödvändig. Under de senaste åren har också placeringar enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ökat dramatiskt. Tre barn har under sommaren placerats på HVB (Hem för vård och boende), utredningshem. Tvångsplacering är ett stort ingripande i människors liv och kräver mycket arbete av handläggarna på socialtjänsten. Under 2011 ökade behovet av insatser i familjer med många barn. Behoven kvarstår och innebär ett högt tryck på öppenvården. En ökad tyngd har uppstått kring barn och unga med svåra psykiska funktionshinder. Dessa barn har insatser från socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin samt skolan. Missbruksplaceringar på behandlingshem har ökat under året. Placeringarna har dock kunnat vara kortvariga då öppenvårdsinsatser tillgodosett behovet av behandling och boende efter placeringens avslut. Svårighet inom missbruksvården är lättillgängligheten av droger på Internet samt begränsningarna i att analysera droger. Många droger visar inte spår på testerna som finns på marknaden. Mdpv (Methylenedioxypyrovalerone), en stimulerande drog liknande amfetamin, har skapat många rubriker i media runt om i landet. Drogen är mycket utbredd i länet och det finns en oro för hur situationen kommer att påverka missbruksvården i Fagersta. Under våren skrevs avtal mellan Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner om samverkan kring familjerättsfrågor. Handläggaren är organisatoriskt placerad i Fagersta men tjänsten delas av de tre kommunerna. Belastningen är tung på det familjerättsliga området. Många ärenden präglas av djupa konflikter och våld mellan de vuxna. Under första halvåret 2012 har Ensolution gjort en kartläggning av individ- och familjeomsorgens verksamhet. Kostnad per brukare kommer att redovisas och genomlysningen kommer att ligga som grund för framtida beslut över hur verksamheten ska drivas. Slutpresentationen är planerad till oktober. 2. Äldreomsorg Fagersta har flera äldre invånare än i jämförbara kommuner och antalet 90-åringar ökar. År 2011 var 16 kvinnor och 6 män över 90 år, varav 3 av kvinnorna och 4 av männen inte mottog någon insats från kommunen. För 2012 är motsvarande siffror 27 kvinnor och 12 män, varav 2 kvinnor och 3 män inte mottar någon insats från kommunen. Kostnaden för Fagersta kommun Delårsrapport en plats i särskilt boende är kronor och endast två kommuner i länet har en lägre kostnad. Behovet av korttidsplatser är stort. Under årets första sex månader har beläggningen under 5 månader varit personer. Enligt nämndebeslut får permanenta platser nyttjas till korttidsplatser vid behov och sammanlagt har antalet korttidsplatser varierat mellan 16 och 25 per månad. Då fler perma-nenta platser har nyttjats till korttidsplatser har väntetiden till särskilt boende ökat. Vid juni månads slut hade 21 personer mottagit ett beslut om särskilt boende, av dessa personer hade 10 väntat mer än tre månader och därför enligt regelverk rapporterats till Socialstyrelsen. Kundval i hemtjänsten innefattar tre företag som i dagsläget är godkända för att utföra serviceinsatser. Hemtjänsten i Fagersta får ett mycket gott omdöme i de nationella mätningarna. Samverkan med Norra Västmanlands Utbildningsförbund finns för vård- och omsorgscollege. Schemaplaneringssystemet TimeCare har införts i äldreomsorgen och utvärderats med övervägande positivt resultat. Inom området för demenssjukdomar har BPSDteamet (Beteende och psykiska störningar vid demens) fortsatt att utvecklas. Personerna som ingår i teamet ska ha kompetens för att ge råd och stöd till personal vid vård av personer med demenssjukdomar som har ett utåtagerande beteende. Stimulansmedel för att implementera de nationella riktlinjerna för personer med demenssjukdom har lett till att hemstödsteam för personer med demenssjukdom i eget boende har skapats. Stolpvretens servicehus deltar i Västmanlands Kommuner och Landstings projekt Kompetensutveckling inom vård och omsorg, KIVO, som syftar till att höja kompetensen och förbättra arbetsmiljön. Under året har arbetet påbörjats med att ta fram värdighetsgarantier. Stora resurser från olika personalkategorier har lagts på att planera för övertagandet av hemsjukvården Inom ramen för Omvårdnadslyftet har 6 personer fått utbildning inom vårdområdet. Arbetet med att tidigt upptäcka våld i nära relation har pågått med hjälp av medel från Länsstyrelsen. Socialförvaltningen har erhållit prestationsbaserade stimulansmedel för deltagande i de nationella registren Senior Alert och Palliativa registret. Stolpvreten och Koltrastens servicehus visar på ett underskott gentemot budget. Med anledning av detta har en utredning genomförts som visade på att budgeterade resurser underskred det beviljade biståndet, särskilt på Stolpvreten. 3. LSS och psykiatri LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Specialistboendet för psykiatri har möjliggjort för ytterligare personer att kunna erbjudas vård på hemmaplan. Driftskostnaden för boendet är betydligt lägre än kostnaden för vård inköpt från externa leverantörer. En person som är placerad enligt LSS har bedömts att inte kunna bo på hemmaplan i dagsläget. Utvecklingen inom LSS-området går mot allt svårare ärenden med utåtagerande personer och nya diagnoser som är i behov av stora insatser. Nya behov har uppstått för ungdomar med diagnosen

47 ADHD som inte kan bo kvar hemma och kostnaden för ungdomar som bedriver sina studier på annan ort ökar. Det nya LSS-boendet på Blankavägen invigdes i juni. Ett Projekt med syfte att höja personalens kompetens inom området psykiatri har finansierats med medel från Socialstyrelsen. 4. Försörjning och arbete Personerna med behov av avdelningens resurser kräver allt flera sociala insatser i tillägg till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Många personer har även psykiska problem vilket ställer större krav på organisationen. Verksamheten har stabiliserats utifrån de strukturella förändringar som genomförts. Syftet har varit att öka kvalitén i de sysselsättningar och insatser som erbjuds enskilda individer. Tillsammans med en arbetslivscoach upprättas individuella handlingsplaner med relevanta åtgärder med syftet att stärka individens möjligheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Antalet deltagare har minskat under de senaste åren då arbetsförmedlingen inte längre får teckna avtal med en kommun, utan måste använda sig av kompletterande aktörer. Behov finns dock av den kommunala verksamheten för de som initialt behöver träna på att passa tider, vara uthålliga, kunna utföra en arbetsuppgift på ett tillfredsställande sätt och liknande, för att därefter kunna anvisas en extern aktörs insatser. Största samarbetspartner är den lokala arbetsförmedlingen där fortsatt utvecklingsarbete pågår för personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetet har hittills resulterat i olika förbättringar, som till exempel en mer detaljerad ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Organisationen har förtydligats och de delar som ingår i den kommunala arbetsmarknadsenheten har speciellt lyfts fram för att få en tydligare struktur. Ensolution granskar försörjningsstödet och arbetsmarknadsenheten avseende första halvåret 2012 och resultatet kan visa om resurserna läggs på rätt insatser. Samordningsteamet FNS, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, är helfinansierat av Norra Västmanlands Samordningsförbund. Insatsen, som är en permanent verksamhet, riktar sig till personer i åldrarna år som står långt från arbets-marknaden samt har neuropsykiatriska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Deltagarna måste vara aktuella hos minst två myndigheter för att kunna komma ifråga för insatsen. Under första halvåret har 45 personer deltagit i verksamheten, 16 män och 29 kvinnor. Två personer har gått till studier, tre till arbete och sju personer har påbörjat praktik. EU-projektet Språnget riktar sig till personer med åtgärdsanställning. Projektet har pågått sedan augusti 2010 har fram till den 30 juni 2012 omsatt sammanlagt 119 personer, varav 97 kommer från Fagersta, 16 personer från Skinnskatteberg och endast 6 från Norberg. 83 personer har avslutats och 43 % av dessa har gått till egen försörjning genom lönearbete på den reguljära arbetsmarknaden. 11 % har påbörjat studier medan 19 % uppbär ersättning från a-kassan. I Språnget rustas deltagarna genom olika insatser för att öka möjligheten att bli anställda. Deltagarna inom LSS blir allt äldre och det krävs betydligt större resurser än tidigare när det gäller personal. Till detta tillkommer nya ärenden från särgymnasiet samt genom inflyttning till kommunen. För att kunna genomföra besparingar har en lokal Fagersta kommun Delårsrapport belägen på Norbergsvägen 22 lämnats och verksamheten har integrerats med Alltjänst. Lösningen har utvecklats mycket positivt och upplevs som en kvalitetshöjning för deltagarna som får mer stimuli utifrån, samtidigt som de får möjlighet att delta i lättare arbetsuppgifter. Stödboendet består av 12 platser, 4-5 platser på härbärget och 4 platser inom äldreboende. Beläggningen har varit konstant hög. Verksamheten som numera benämns Vasavägen har utvecklas positivt och allt större samverkan sker med låg-tröskelverksamheten. Under första halvåret har droganvändandet eskalerat och då främst intag av MDPV som gör att allt flera missbrukare drabbas av psykoser och följdtillstånd såsom ångest och oro. Efter akutvård inom sjukvården skrivs individen ut och ingen avgiftning erbjuds, det får till följd att det blir svårare att delta i öppenvården eftersom drog-frihet är ett måste. Kommunens integrationsenhet har ett avtal om 30 platser för flyktingar per år och under första halvåret har sammanlagt 50 personer tagits emot, 34 vuxna och 16 barn. Övervägande delen kommer från Somalia och samtliga har upprättat etableringsplan tillsammans med arbetsförmedlingen och är då berättigade till etableringsersättning som utbetalas av Försäkringskassan. Av de flyktingar som togs emot före etableringslagen infördes den 1 december 2010 är 89 hushåll fortfarande kvar i kommunens ersättningssystem. Den 1 januari 2012 startade projektet PNF (Pilotsamverkan Nyanlända i Fagersta), ett samarbete med den lokala arbetsförmedlingen. Projektet väntas pågå under 2012 och 2013 och Fagersta kommun är projektägare, finansierar projektledare samt står för viss samlokalisering. Vidare är två integrationshandläggare med som personella resurser i projektet. Arbetsförmedlingen bidrar med en processledare och två arbetsförmedlare/näringslivskoordinatorer samt olika insatser och verktyg. Hittills har 74 personer kartlagts och erhållit insatser. Bland annat har en skogsutbildning startat i Färna med 17 deltagare och en serviceutbildning har upphandlats där 12 personer fått utbildningsplats. Projektet är för kommunens del lokalt, primärt är målsättningen att flertalet av de personer som kom till kommunen under 2010 skall komma i egenförsörjning under För arbetsförmedlingen är projektet av mer nationell karaktär eftersom de metoder och insatser som arbetas fram ska implementeras på övriga arbetsmarknadsområden i Sverige. Norrbygårdens boende för ensamkommande flyktingungdomar har varit i drift under drygt 2 år. Boendet har 12 platser och riktar sig till både flickor och pojkar i åldern 14 år och uppåt. Verksamheten har stabiliserats och numera ligger tyngdpunkten framförallt på utbildning och fritidsaktiviteter. Genom ett avtal med Migrationsverket garanteras alltid 3 platser för asylsökande och under våren tvingades boendet att utöka sina platser då sam-manlagt 11 ungdomar hade fått permanenta uppe-hållstillstånd. För att undvika ytterligare utökning beslöts att i första hand efterfråga så kallade Dublinärenden. I efterhand kan konstateras att åtgärden inte var så lyckat. Alla ungdomar på boendet har traumatiska upplevelser med sig, att som Dublinärende dessutom vänta på avvisning till annat EU-land medför behov som ett boende med inriktning på stöd i vardagen och inte behandling, kan tillgodose. Per den sista juni är det 13 ungdomar

48 som bor på boendet, varav en flicka. Bland ursprungsländerna är Afganistan dominerande, följt av Somalia och Nigeria. En ungdom befinner sig i utsluss och bor i egen lägenhet. Två ungdomar har sedan starten kunnat återförenas med sina familjer här i Fagersta. Samverkan gällande undervisning sker med NVU, Norra Västmanlands Utbildningsförbund, och ett tät samarbete pågår med Asyl-och Integrationshälsan. 5. Försörjningsstöd Arbetslösheten för ungdomar är fortsatt hög. Under första halvåret 2012 mottog 97 hushåll med medlemmar mellan 18 och 25 år försörjningsstöd. Under samma period 2011 var det 90 hushåll, 2010 var det 67 hushåll och 2009 var det 54 hushåll. Under första halvåret 2012 fick sammanlagt 424 personer ekonomiskt bistånd vilket motsvarar 3,0 % av Fagerstas befolkning. Övervägande delen är singelhushåll; Ensamstående män är den dominerande gruppen, 147 män mot 99 ensamstående kvinnor. Under första halvåret aktualiserades 126 nya ärenden, 19 hushåll som ansökte om försörjnings-stöd flyttade in till kommunen. En liten minskning jämfört med föregående år då det var 27 hushåll beroende av försörjningsstöd som flyttade in till kommunen. En speciell satsning mot ungdomar har varit möjlig att genomföra eftersom kommunstyrelsen beviljat 1 miljon kronor för ändamålet. Sammanlagt kommer 10 ungdomar att få möjlighet till 12 månaders anställning. Ungdomarna får alla insatser via Språnget för att stärka möjligheten till anställning på den reguljära arbetsmarknaden, alternativt motiveras till studier. Arbetsförmedlingen centralt har genom sitt regleringsbrev uppdraget att prioritera ungdomar, funktionshindrade och invandrare, vilket är den allt större grupp som står långt från arbetsmarknaden. Antalet ungdomar med psykisk ohälsa och ungdomar som saknar slutbetyg och gymnasiekompetens fortsätter att öka. En arbetsgrupp bestående av representanter från socialtjänst, arbetsförmedling och NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) har bildats i syfte att se över hur ett samarbete kan öka studiemotivationen hos ungdomar som avbrutit sina studier. Även i år har den hittills största utbetalningen av försörjningsstöd skett i mars månad med kronor vilket är kronor högre än fjolårets toppnotering. Antalet personer som är långtidssjukskrivna utan rätt till ersättning från Försäkringskassan har minskat till 30 personer, 24 män och 6 kvinnor. Däremot har kostnaden för gruppen ökat med kronor till ca kronor. Det är inte i första hand utförsäkrade som söker försörjningsstöd utan personer som inte har någon fast förankring på arbetsmarknaden och varvar deltagande i arbetsmarknadsprogram med arbetslöshet utan ersättning och sjukskrivning utan sjukpenning. Flertalet av de långtidssjukskrivna har en psykiatrisk problematik och långa perioder med sjukskrivning. Det största skälet till att försörjningsstödet ligger på en relativt bra nivå i jämförelse med övriga kommuner i landet är att förvaltningen valt att ha en helhetssyn när det gäller arbetslinjen. Måluppfyllelse Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Fagersta kommun Delårsrapport Förvaltningen har påbörjat arbetet med att inventera önskvärda samverkansformer, bland annat pågår samarbete mellan norra länsdelens individ- och familjeomsorger. Projekt i samverkan mellan socialförvaltningens olika avdelningar bedrivs inom psykiatri och våld i nära relation. Enligt Fagersta kommuns medarbetarundersökning är 78 % fysiskt aktiva på sin fritid. Målet är nästan uppnått och deltagande i Kommunens friskvårdsprojekt hoppas kunna ge ytterligare resultat. I samverkan med Mitt Hjärta har alla 78-åringar erbjudits förebyggande hembesök. De som tackat nej har erbjudits samtal i grupp. Totalt har 91,6 % av 78-åringarna tagit del av den förebyggande verksamheten i form av hembesök eller samtal i grupp. Arbetet med att skapa värdighetsgarantier pågår och beräknas vara färdigt vid året slut. Särskilt boende har arbetat med att förbättra upplevelsen av personalens bemötande. Det är oftast anhöriga som svarar på enkätundersökningar för sina närståendes räkning. Bland annat har enhetscheferna fått utbildning i anhörigstöd. Öppna Jämförelser, där bemötande är en av parametrarna kommer att presenteras under hösten. Förvaltningens informationsbroschyrer till allmänheten och kunder kommer att vara uppdaterade vid årets slut. Tillsammans med utbildnings- och fritidsförvaltningen har individ- och familjeomsorgen arbetat aktivt för att minska den olovliga frånvaron i skolan, men stor framgång. På grund av en mycket hög arbetsbelastning inom individ- och familjeomsorgen har inventering av metoder för familjebehandling liksom kartläggning av kundens behov av information inte genomförts. Det finns inga indikatorer på att arbetsbelastningen kommer att minska och dessa två mål kommer troligtvis inte att kunna uppfyllas under året. Enligt databasen Kolada har Fagersta kommun den lägsta kostnaden för försörjningsstöd per innevånare jämfört med sju likvärdiga kommuner. Basmätningar av bemötande kommer att genomföras under hösten 2012, som planerat. Samarbetet med utbildnings- och fritidsnämnden i den gemensamma administrationen fungerar utmärkt och ger ett effektivt resursutnyttjande. Nämnden har under året haft en gemensam utbildning med utbildnings- och fritidsnämnden. Gott företagsklimat Socialnämnden har hittills godkänt ett företag, enligt Lagen Om Valfrihet (LOV). Ytterligare två företag har ansökt om att bli godkända. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Under våren 2012 har utbildningar genomförts för att öka kännedom om anmälningsplikt enligt Lex Sara. Samtlig personal inom förvaltningen kommer att utbildas under På grund av svårigheter med att rekrytera personal som bor i närområdet har målet inte uppnåtts när det gäller personalomsättning inom individ- och familjeomsorgen. Under sommaren har ett antal personer med utländsk bakgrund haft feriearbete inom vård och omsorg. För att öka antalet praktikanter med utländsk bakgrund har handläggare inom integration

49 på den reguljära arbetsmarknaden, bland annat på grund av kompetensbrist hos de arbets-sökande. Alla språkgrupper som ingår i kommunens flyktingmottagande har hittills erhållit samhällsorientering på modersmålet. Trygg kommun Avvikelserna för läkemedel har minskat något under första halvåret. Vissa enheter har mycket få avvikelser medan andra har många avvikelser. Olika rutiner har provats med skiftande resultat och arbetet pågår. Enligt Öppna jämförelser har antalet fallolyckor minskat i Fagersta kommun. Individ- och familjeomsorgen har under året deltagit i generellt tidigt föräldrastöd. Kvalitén för placerade barn mäts vid bokslutet, som planerat. Nivån på försörjningsstödet har ökat under Attraktiva boendemiljöer Arbetet med att utreda möjligheter att tillskapa trygghetsboende har påbörjats men ingen fastighet har funnits lämplig. Kommunal ekonomi i balans För att nå budget i balans och följa kommunens ekonomistyrningsregler genomförs månatliga budgetuppföljningar. Redovisning med avvikelse-rapportering och års-prognos görs månatligen till nämnden. Eftersom socialnämnden har haft avvikelser redan från årets början, har besparingar vidtagits motsvarande 1,5 Mkr. Framtiden och försörjningsstöd rutinmässigt bedömt om det finns lämpliga personer för praktik inom vård och omsorg. Inga allvarliga arbetsplatsolyckor har inträffat inom förvaltningen. Socialförvaltningens totala sjukfrånvaro har ökat marginellt jämfört mot tidigare år. Vid jämförelse av de största verksamheterna inom socialförvaltningen har det varit en positiv utveckling inom samtliga verksamheter med minskad sjukfrånvaro, förutom Vård och omsorg som påvisar en ökning av sjukfrånvaron jämfört med tidigare år. Totalt har sjukfrånvaron för socialförvaltningen ökat med 0,5 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Om man jämför perioden 1 januari -31 augusti åren 2011 och 2012 så uppgår den totala sjukfrånvaron för 2011 till 5,2 % och för 2012 till 5,8 %. Vilket innebär att förvaltningen har höjt den totala sjukfrånvaron med 0,6 procentenheter. Kvinnornas sjukfrånvaro för samma period 2011 uppgick till 5,1 % och för männen 5,8 %. Under perioden 1 januari 31 augusti 2012 uppgick sjukfrånvaron för kvinnorna till 6,1 % och för männen till 4,5 %. Frisknärvaron, antalet medarbetare som ej har någon sjukfrånvaro registrerad, har minskat något jämfört med perioderna 2011 och januari augusti 2011 uppgick frisknärvaron till 39,8 % jämfört med samma period 2012 uppgick frisk-närvaron till 39,6 %. Totala frisknärvaron för 2011 ligger på 30,4 %. Bra utbildning Målet avseende flyktingars möjlighet till annan försörjning än försörjningsstöd kommer sannolikt inte att kunna uppfyllas. Det är svårt att få ut personer Individ- och familjeomsorg (IFO) För att möta framtidens krav kommer kreativa lösningar och flexibla arbetssätt att krävas. Verksamhetens kostnader ger ett riktvärde på -24 jämfört med standardkommunen. Den negativa utvecklingen gällande placeringar, kommer att påverka kostnaderna framåt. Den höga personalomsättningen som under flera år har drabbat socialtjänsten, försvårar ett effektivt arbete, en utveckling som man ser i hela landet. Många närliggande kommuner har samma utveckling bland socionomer. Rörligheten bland socialsekreterare syns främst inom området barn och unga. Förklaringen kan vara att många handläggare pendlar till Fagersta samt att belastningen är tung och många ärenden mycket krävande och svåra. Äldreomsorg Övertagandet av hemsjukvården kan ge ökade möjligheter att utveckla Hemtagningsteam för att minska trycket på korttidsplatser och ge en god vård i hemmet. Det fluktuerande behovet av korttids-platser gör verksamheten svårplanerad. En osäker-hetsfaktor är att idag beräkna kommande behov av hemsjukvård när det gäller resurser och kompetens kommer att utvecklas. Föreskrifter från Socialsty-relsen ställer krav på bemanning på särskilt boende från och med Hur detta kommer att påverka kostnaderna är i dagsläget osäkert. Krav om högre språkkompetens bland personalen ökar. En inventering har genomförts. Det finns svårigheter med att rekrytera utbildad personal och utbildningsnivån är låg, enligt natio-nella jämförelser. -46-

50 LSS och psykiatri Det finns ett ökat behov av individuella lösningar kring personer med komplexa problem. För att ytterligare höja kompetensen inom LSS har socialstyrelsen gjort utfästelser om att stimulansmedel eventuellt är på gång. Behovet av utbildning har inventerats av Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL). Försörjning och arbete Avdelningen måste stärka samarbetet med det lokala näringslivet. Inom integrationsenheten har medel sökts och beviljats av länsstyrelsen för att på heltid kunna ha en arbetsledare anställd som ska fungera som brobyggare till de lokala företagen. Arbetsledaren ska utvidga antalet kontakter och öka antalet externa praktikplatser samt säkerställa att rutiner upprättas som fungerar. Om projektet fungerar som planerat kommer det att implementeras i ordinarie verksamhet. Effekten blir att arbetsmarknadsenhetens insatser fungerar som steg ett, och att individen, så snart förutsättningar föreligger, slussas vidare till praktik på den reguljära arbetsmarknaden. För kommunens flyktingar, mottagna före 30 november 2010, kommer resultatet inom PNF och möjlighet till egenförsörjning att vara avgörande. Beträffande anhöriginvandringen från Somalia har en ny fördjupad kartläggning genomförts. Den visar på knappt 120 barn upp till 16 år och strax under 30 vuxna. Lättnader som införs gällande krav på id-handling omfattar endast barnfamiljer med gemen-samma barn. Enligt de prognoser som Migrations-verket har kan ca 1/3-del av alla tillståndssökande komma att få uppehållstillstånd genom anknytning. Bedömningen inför resten av året är att arbetslösheten kommer att öka igen enligt de prognoser som finns tillgängliga. Dock kan konstateras att många av de individer som finns inom försörjningsstödet inte är attraktiva för arbetsgivare även i högkonjunktur. Förhoppningsvis kan ett utökat antal utbildningsplatser inom vuxenutbildningen stimulera fler av bidragstagarna till studier. Det finns en oro över att ungefär 30 % av de aktuella personerna bedöms vara beroende av försörjningsstöd under lång tid om inte andra insatser kan erbjudas för att bryta utanförskapet. De personer som deltar i verksamhet inom Försörjning och arbete tenderar att ha mer omfat-tande behov av pedagogisk handledning av arbets-ledare, även för de enklaste uppgifter. Detta ställer stora krav på verksamheten för att alla ska ha en bra arbetsdag med utmaningar men även trygghet. Det finns många personer med flera problem inom Försörjning och arbete med behov av längre tid inom verksamheten innan det är aktuellt att söka andra arbeten. Underskottet för 2012 beräknas till 1,4 Mkr. Orsaken är ökade kostnader i hemtjänsten samt underskott på servicehusen. Underskottet balanseras till viss mån av överskott inom LSS och psykiatriverksamheten. Totalt underskott för Vård och omsorg är 0,4 Mkr. Försörjningsstöd Underskottet för 2012 beräknas till 1,8 Mkr på grund av ökade kostnader. Större avvikelser Nämnd och administration Nämndens buffert för oförutsedda kostnader är förbrukad. Individ- och familjeomsorg Underskottet för 2012 beräknas till 2,2 Mkr. Orsaken är ökade familjehems- och HVB-placeringar. Äldreomsorg -47-

51 Målet inte uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet uppfyllt Målet redovisas senare Socialnämnden - Effektmål SOCIALNÄMNDEN: ADMINISTRATION OCH EKONOMI Gemensamma inriktningsmål Effektmål 2012 Måluppfyllelse och kommentar 2012 Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: a) undersöka möjligheter till samverkan Möjliga och önskvärda samverkansområden ska inventeras under Flera önskvärda samverkansområden har identifierats Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. Öka anställdas frisknärvaro 2012 med 10 %. Frisknärvaron har minskat något 78 % är uppnått 80 % av personalen ska årligen delta i friskvårdsaktiviteter. Redovisas 2012 efter avslutat hälsoprojekt. För att uppnå övriga mål och långsiktig hållbar ekonomi ska verksamheterna följa kommunens ekonomistyrningsregler. Socialförvaltningen ska vara en av de 25 bästa i landet avseende kvalitet och kostnader. Ekonomiskt utfall jämfört med budget ska vara positivt. Målet är inte uppnått avseende kostnader eller kvalité. Under standardkostnad på vissa områden. Ny mätningar Öppna jämförelser under hösten Målet är inte uppnått. Socialförvaltningen beräknas gå med underskott. Främst försörjningsstöd och äldreomsorgen. Verksamheterna ska för att förbättra produktivitet och kvalitet: a) undersöka möjligheter till samverkan. I samverkan med Mitt Hjärta erbjuda och genomföra förebyggande hembesök till 78- åringar ,6 % av 78- åringarna har fått någon form av förebyggande samtal b) genom omvärldsanalys söka efter beprövade metoder med goda resultat. Omarbeta serviceåtaganden till värdighetsgarantier 2012 inom vård & omsorg enligt fastställd handlingsplan Målet beräknas vara uppfyllt vid årets slut c) präglas av professionellt bemötande, god information och hög tillgänglighet. Öka graden av önskvärt bemötande i särskilt boende under 2012 med 10 % enligt resultat av öppna jämförelser. Resultat i öppna jämförelser kommer under hösten -48-

52 d) sträva efter att erbjuda individuella lösningar i så stor omfattning som möjligt. 100 % av informationsbroschyrerna i verksamheterna ska vara av den senaste upplagan. Färdigt vid årets slut Verksamheterna ska med samverkansorganisationerna och näringslivet utveckla förutsättningar för befintliga företag, nyföretagande och etableringar utifrån. Sträva efter att före 2012 års slut intressera minst ett företag för att driva hemtjänst inom LOV. Mäts vid årets slut. Med syftet att ge en god medborgarservice ska verksamheterna använda de policys som är antagna för att uppnå en god arbetsmiljö, god lönepolitik, kompetensutveckling, jämställdhet och bedriva ett förebyggande hälsoarbete. Samtlig personal ska ha kännedom om lex Sarah. Utbildning har skett men två ytterligare utbildningstillfällen kommer under hösten. b) verka för god integration Studerande med utländsk bakgrund som går en vårdutbildning och är lämpliga ska erhålla en praktikplats/-vikariat 2012 Ett antal praktikanter och feriearbetare med utländsk bakgrundhar fått praktik och arbete i verksamheterna I samarbete med andra myndigheter och organisationer verka för ett tryggt samhälle. Verksamheterna ska arbeta förebyggande inom hälsa, trafik, inom- och utomhusmiljö samt brottslighet Avvikelser angående läkemedel ska minska i förhållande till Antalet avvikelser 2012 har minskat men det ser olika ut för olika enheter. Kommunen ska erbjuda attraktiva boendemiljöer Socialförvaltningen ska under 2012 utreda möjligheterna att tillskapa trygghetsboende för äldre. Har påbörjats men ingen fastighet har funnits lämplig -49-