Årsredovisning På årets femårskalas vajade Jolly Roger i flaggstången.

Transkript

1 Årsredovisning 2012 På årets femårskalas vajade Jolly Roger i flaggstången.

2 Innehåll Inledning Innehåll 2 Årsredovisningens struktur 3 Händelder 4 Händelser under året - bilder 5 What s another year? 6 Förvaltningsberättelse Fagersta kommuns organisation 8 Styrning och uppföljning 10 Måluppfyllelse 11 Finansiell analys 13 Personalekonomisk redovisning 24 Kommunens verksamheter Kommunfullmäktige 27 Kommunstyrelsen 28 Utbildnings- och fritidsnämnden 34 Socialnämnden 45 Finansiella rapporter Resultaträkning 57 Kassaflödesrapport 58 Balansräkning 59 Noter 60 Sammanställd driftredovisning 68 Sammanställd investeringsredovisning 68 Total driftredovisning 69 Total investeringsredovisning 72 Bilagor Bilaga 1 - Redovisningsprinciper Bilaga 2 - Redovisningsbegrepp och ordlista Bilaga 3 - Revisionsberättelse 2 Årsredovisning 2012, Inledning

3 Årsredovisningens struktur Inledning I det första avsnittet beskrivs inledningsvis årsredovisningens struktur och därefter redovisas en sammanfattning av hur kommunen har använt 2012 års skattemedel. Vidare ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Förvaltningsberättelse Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Här ges en samlad beskrivning kommunens ekonomi och verksamhet under året som har gått. Förvaltningsberättelsen inleds med en beskrivning av kommunens organisation och styrmodell. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelse. Förvaltningsberättelsen innehåller därutöver en ekonomisk översikt och analys samt en personalekonomisk redovisning. Verksamhetsberättelser I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet nämndvis. Nämnderna beskriver uppdrag, årets händelser, måluppfyllelse samt ger sin syn på framtida utveckling. Finansiella rapporter Här finns bland annat en redovisning av det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) samt utfall jämfört med drift- respektive investeringsbudgeten. Bilagor I bilaga finns bland annat en redovisning av det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) samt utfall jämfört med drift- respektive investeringsbudgeten. Därutöver finns redovisningsbegrepp, redovisningsprinciper samt revisionsberättelse. Verksamhet Kronor Äldreomsorg och sjukvård 22,34 Grundskola f-9 och fritidshem 17,88 Gymnasieskola och vuxenutbildnng 10,41 Förskola 10,96 Särskola 0,84 Kultur och bibliotek 2,40 Fritidsverksamhet 3,34 Individ- och familjeomsorg 3,72 LSS/Psykiatri 7,30 Kommunalteknisk verksamhet 4,08 Kollektivtrafik 0,59 Räddningstjänst 1,65 Bidrag till stiftelser och föreningar 0,26 Arbetsmarknadsåtgärder 1,98 Bygg och miljö 0,68 Försörjningsstöd 1,65 Bostadsanpassning 0,30 Näringsliv 0,33 Övrig verksamhet 9,29 Summa 100,00 Hur fördelades dina skattepengar år 2012? Fagersta kommuns verksamhet finansieras till största delen av skatter som tas ut från kommuninvånarnas inkomster. År 2012 kostade kommunens verksamheter ca 595 miljoner kronor (mkr), varav cirka 498 miljoner kronor kommer från invånarnas kommunalskatt. Resterande avser generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Årsredovisning 2012, Inledning 3

4 Några händelser Vi firade förskolans dag. Vi startade en facebook-sida, Fagersta kommuns officiella facebook-sida, med för närvarande cirka 300 gillare. Vi bjöd in kommunens femåringar på femårskalas med Jolly Roger fladdrande i flaggstången. Vi gick på Rock med Livstid på Eskiln som kunde stoltsera med det gästande världsbandet The Hives från Fagersta. 4 Årsredovisning 2012, Inledning

5 från 2012 Vi invigde det nybyggda LSS-boendet på Blankavägen. Vi arbetade ännu mer med integartion. Vi drog upp mycket uppskattade skidspår, vid bland annat Eskiln. Vi fick besök av Västmanlands Sommarakademi som besökte Engelsbergs bruk. Vi blev en Fairtrade City. Vi fick besök av H. K. H. Kronprinsessan Victoria och H. K. H. Prins Daniel. Årsredovisning 2012, Inledning 5

6 What s another year? Och sist men inte minst; vi gör ett väldigt gott ekonomiskt resultat Ja, så kan man kanske inleda med titeln på Johnny Logans eurovisionsschlagervinnare från Ännu ett år ska nu läggas till handlingarna har i den stora världen varit lika dramatiskt som de flesta. Lokalt kanske man kan uppleva det som tämligen lugnt, även om konvulsionerna i världsekonomin förstås också når Fagersta, starkt beroende som vi är av tillverkande exportföretag. Även den politiska oron lämnar lokala avtryck i form av det fokus på integrationsarbetet som verkligheten skärper. Den regionala arenan har också påverkat oss. Kanske mest påtagligt i form av skatteväxlingen med landstinget som var följden av kommunens övertagande av hemsjukvården, ett projekt som genomförts nära nog sömlöst, men också landstingets nya roll som ensam huvudman för den nya kollektivtrafikmyndigheten. I kommunen har vår nya, med Norbergs kommun, gemensamma ekonomiförvaltning med tillhörande nämnd startat under 2012 och även där har verksamheten fungerat från dag ett. En handelspolicy är antagen som ett stöd i arbetet för en handelsplats i Fagersta och stöd har getts för att marknadsföra Ängelsberg som bostadsort då intresse från intressenter av att bygga nytt i Fagersta har börjat skönjas. Ett övergripande tillväxtprogram för Fagersta och Norberg har tagits fram och konkretiseringen av detta i handlingsplaner har påbörjats. En resepolicy har antagits, liksom beslut om deltagande i kommunens kvalité i korthet och SCB:s medborgarundersökningar. Allt för att kvalitetssäkra vår verksamhet och till detta kan också räknas medarbetarundersökningarna vi gör med förväntan på åtgärder, liksom beslutet om ett nytt ärendehanteringssystem. Utbildningsinsatser har stått lite i fokus med allt från anslag till sk learning study i matematik, extrapengar till Ung Företagsamhet samt till utbildning till CNCoperatörer. Lite nya saker under året har varit sommarlovsentreprenörerna, deltagande i Bygga bomässan, beslut om att ansöka att bli del av det finska förvaltningsområdet, framtagande av en kommunal gåva, positivt beslut om att delta i marknadsbolaget Svealand 365 AB, fastställande av tomtpriserna i Norra Sjöhagen och 18 maj blev Fagersta diplomerat som en Fair Trade City. Integrationsarbetet har av naturliga skäl varit i rampljuset och har presenterats på olika sätt. På de sk tillväxtdagarna i Malmö, på arbetsförmedlingens chefskonferens på Arlanda, i Aktuelltstudion på Gärdet men också för besökande som Kronprinsessparet och integrationsminister Erik Ullenhag som alla besökte Fagersta 21 november. Och sist men inte minst; vi gör ett väldigt gott ekonomiskt resultat, 41,9 miljoner plus är i nivå med all time high för kommunen och ger möjlighet till avsättningar för framtida utmaningar och satsningar. Stor tack till alla medpolitiker, medarbetare och medborgare för ett, i alla avseenden, gott 2012! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande (V) 6 Årsredovisning 2012, Inledning

7 Förvaltningsberättelse Fagersta kommuns organisation 8 Beskrivning 9 Styrning och uppföljning 10 Måluppfyllelse 11 Finansiell analys 13 Personalekonomisk redovisning 24 Detalj från Oljeön. Foto: Kim Lill

8

9 Beskrivning Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Här sitter förtroendevalda politiker som i huvudsak arbetar för kommunen på sin fritid. Ytterst ansvariga för verksamheten är politikerna i kommunfullmäktige, som väljs genom allmänna val vart fjärde år. För varje verksamhet och förvaltning i kommunen finns en politiskt ansvarig nämnd. Det är nämnderna som beslutar om mål och riktlinjer för sina respektive verksamhetsområden. I förvaltningarna arbetar anställda i kommunen för att utreda, planera och genomföra det som politikerna beslutar om. Fagersta kommuns organisation skiljer sig från många andra kommuner på så sätt att kommunen i hög grad driver verksamheter genom samarbete med andra kommuner. Kommunen samarbetar till exempel om gymnasieskola, kommunalteknik, miljö- och byggfrågor, näringslivsfrågor samt räddningstjänst, men även inom interna områden såsom löneadministration. Tillsammans med andra kommuner kan kommunen bli mer effektiv både vad gäller resursutnyttjande och kvalitet. Genom att kommunfullmäktige ger anslag till samarbetsorganen och utser egna politiker i styrelse och direktion behåller kommunen inflytande över verksamheterna. Fagersta kommuns samverkan med andra kommuner beskrivs i schemat över kommunens samverkansorganisation. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Vänsterpartiet Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Miljöpartiet Övriga 20 (55,6 procent) 8 (23,9 procent) 3 (8,1 procent) 2 (4,6 procent) 1 (2,3 procent) 1 (2,2 procent) 0 (1,9 procent) 0 (1,1 procent) (0,3 procent) 5 0 Årsredovisning 2012, Förvaltningsberättelse 9

10 Styrning och uppföljning En målstyrningsmodell infördes under år Utgångspunkten är visionen, Målbild Fagersta. Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål som utgör grund för de gemensamma inriktningsmål som antas av kommunstyrelsen. Nämnderna och samarbetsorganisationerna beslutar om effektmål. Effektmålen ska vara mätbara, realistiska, påverkbara, kända, tydliga, konkreta och tidsbestämda. Effektmålen redovisas i externbudget och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nämnderna antar verksamhetsmål som redovisas i nämndens internbudget och i nämndens interna årsredovisning. Målbild Fagersta Fagersta har en ledande roll i Bergslagens tillväxt och satser på hållbarhet och livskvalitet i hela kommnen. Det går snabbt att ta sig till Västerås, Stockholm och Dalarna. Fagersta präglas av trygghet, samverkan och framtidstro. Det är nära till naturen och kulturen. I Fagersta finns det gott om tid för alla. Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik Byggande och boende Tillväxt genom investeringar i kunskap, företagsamhet, miljö och ekonomi Allt detta ger Livstid: När det går snabbt att få offentlig och kommersiell service När det är lätt att ta sig till jobb och fritidsaktiviteter Då ett ömsesidigt ansvarstagande skapar gemenskap och trygghet Då det är nära till Västerås, Stockholm och Dalarna Övergripande mål Kommunfullmäktige beslutade 2010 att anta åtta övergripande mål för Fagersta kommun. De övergripande målen för Fagersta kommun är: 1. Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande 2. Gott företagsklimat 3. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund 4. Bra utbildning 5. Trygg kommun 6. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer 7. Attraktiva boendemiljöer 8. Kommunal ekonomi i balans God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För verksamheten ska mål och riktlinjer anges som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de fin a n siella må l so m ä r av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utifrån ett verksamhe Utifrån ett verksamhetssperspektiv kan god ekonomisk hushållning definieras som att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljningssystem. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Målen anger de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet kommunen bedriver. Den allmänna utgångspunkten för det finansiella perspektivet är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den kon-

11 sumerar. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även nästkommande generation utan att en högre skatt ska behöva uttaxeras. Med utgångspunkt från kommunens ekonomiska situation, ska kommunen ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. God ekonomisk hushållning bedöms utifrån uppfyllelsen av de åtta övergripande målen, som i sin tur bedöms utifrån uppfyllelsen av gemensamma inriktningsmål och effektmål. Måluppfyllelse Uppföljning av övergripande mål Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Samtliga förskolor har även i år behållit certifiering Grön Flagg. Som landets femtionde kommun diplomerades Fagersta som Fairtrade City vid en ceremoni under våryran. Utifrån den antagna energi- och klimatstrategin har kommunens anställda utbildats i så kallad Eco Driving. Genom samverkan mellan olika aktörer har olovlig frånvaro i grundskolan minskat med 50 % under I samverkan med Mitt Hjärta har äldreomsorgen erbjudit och genomfört förebyggande hembesök till 78-åringar år De som tackat nej har erbjudits samtal i grupp. Totalt har 91,6 % av 78-åringarna tagit del av den förebyggande verksamheten i form av hembesök. Statistik visar att Fagersta kommun har den lägsta kostnaden för försörjningsstöd per invånare jämfört med sju jämförbara kommuner. Serviceåtaganden har omarbetats till värdighetsgarantier inom vård och omsorg enligt fastställd handlingsplan. Arbete för att förbättra upplevelsen av personalens bemötande har pågått inom särskilt boende. Samtliga barn inom förskoleverksamheten som stått i byteskö har fått placering på den förskola som vårdnadshavare önskat. Eleverna inom grundskolan och gymnasieskolan upplever att skolmåltiderna är goda och att måltidsmiljön är trevlig. Brukarundersökningar har genomförts på Ungdomscenter och Fagerstahallen, påvisar att besökare och brukare är nöjda med tillgängligheten. Antalet personer som är i behov av insatser från överförmyndarverksamheten har fortsatt att öka. Under år 2012 har verksamheten arbetat med att förenkla handläggningen av årsräkningar. Tre bloggar kopplade till kommunens verksamheter har kommit igång. Kommunen finns från hösten år 2012 även på Facebook. Som framgår av målbilagan har antalet unika besök på hemsidan ökat. Verksamhet pågår för att främja integrationen i Fagersta. Bland annat har Sommardesignkontoret tagit fram förslag på åtgärder för att minska byråkratin när nyblivna svenskar startar eget. Andra genomförda åtgärder är utbildningsdagar för politiker och tjänstemän. Kulturskolan har inlett ett projektsamarbete med Somaliska föreningen för att hitta undervisningsmöjligheter för nysvenskar. Under 2012 besökte kronprinsessparet och integrationsministern kommunen för att förhöra sig om hur integrationsarbetet bedrivs i kommunen. I strävan efter att effektivisera verksamheten och öka tillgängligheten för medborgarna har Fagersta kommun under året upphandlat en ny telefonväxel. Norra Västmanlands ekonomiförvaltning bildades 1 juli Kommunen har effektiviserat ekonomiadministrationen och samtidigt minskat sårbarheten. Översynen av administrationen har fortgått inom socialförvaltningen och utbildnings- och fritidsförvaltningen. Under hösten 2012 samlokaliserades tre assistenter för att sköta viss del av administrationen för båda förvaltningarna. Förvaltningarna har arbetat aktivt för att sänka vikariekostnaderna genom att arbeta mer flexibelt och öka samverkan inom olika verksamheter. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Gott företagsklimat En modell för entreprenörskap i skolan har utvecklats och en handlingsplan kommer att upprättas och redovisas under Socialnämnden har hittills godkänt tre företag, enligt Lagen Om Valfrihet (LOV). Två som utför service i hemtjänsten och ett som utför både service och omvårdnad i hemtjänsten. Flera tjänstemän och politiker ingår i projektet Ombytta roller där avsikten är att möta näringslivsföreträdare för att lära mer av och om varandra. Kommunen har som ett led i arbetet med det kommersiella utbudet tagit fram en handelspolicy. Sommardesignkontoret har på uppdrag tagit fram åtgärdsförslag för att skapa ett mer attraktivt centrum. Förslagen kommer att

12 bearbetas tillsammans med företrädare för handeln och fastighetsägarna. Tillväxtgruppen i norra Västmanland, som är kommunens näringslivsorganisation, har för Fagersta kommuns räkning tagit fram ett förslag till handelsportal för att synliggöra handeln i kommunen. Portalen kommer att ägas gemensamt och drivas av handeln i Fagersta. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund Fagersta kommun har för fjärde gången sedan år 2005 genomfört en medarbetarundersökning. NMI (Nöjd medarbetarindex) är oförändrat jämfört med 2009 års undersökning. Det bedöms som ett bra resultat. Respektive arbetsplats ska utifrån resultatet arbeta vidare med de områden där det finns förbättringsmöjligheter. Under året har det utarbetats rutiner för hantering av anställdas och förtroendevaldas bisysslor. Färre än 75 procent av kommunens medarbetare känner till kommunens värdegrund. I medarbetarenkäten svarade 64 procent att de kände till värdegrunden. Det innebär att kommunen inte når upp till effektmålet. Schemaplaneringssystemet Time Care har utvecklats och omfattar nu även LSS-verksamheten. Time Care har medfört sänkta personalkostnader och gett personalen möjlighet att öka sin tjänstgöringsgrad. Den totala sjukfrånvaron uppgick till 5,1%, jämfört med 4,5% för år Långtidssjukfrånvaron har ökat. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet delvis har uppfyllts. Bra utbildning Alla språkgrupper som ingår i kommunens flyktingmottagande har 2012 erhållit samhällsorientering på modersmålet. Kommunstyrelsen har dock beslutat om riktade bidrag till gymnasieskolans utbildning av CNC-operatörer och verksamheten med Ung Företagsamhet. Andelen elever i årskurs 3 som har nått målen i de nationella proven har ökat från 56,7% år 2011 till 68% år Andelen elever i årskurs 9 som har nått målen i matematik har ökat från 70,6% år 2011 till 74,0% år 2012 och i engelska har andelen ökat från 98,5% år 2011 till 100% år I svenska har andelen sänkts något från 98,5% år 2011 till 96,0% år Andelen behöriga elever till nationella program på gymnasiet har ökat från 85% år 2011 till 86,1% år Kostnaden per betygspoäng i grundskolan ligger på 413 kronor, vilket är en av de högsta i Kommunens kvalitet i korthet. Orsaken kommer att analyseras under år 2013 Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Trygg kommun Kommunen har under 2012 medverkat i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Kommunen visar goda resultat när det gäller medborgarnas syn på kommunens verksamheter och möjligheterna till inflytande. Ett utvecklingsområde är medborgarnas syn på kommunen som en plats att bo och leva på. Framför kan upplevelsen av trygghet och det kommersiella utbudet förbättras. Arbetet med att utreda möjligheter att starta ett trygghetsboende har påbörjats men ingen fastighet har funnits lämplig. En ny risk- och sårbarhetsanalys samt en nödvattenplan har tagits fram. Kommunens krishanteringsplaner har reviderats och kommer att fastställs år Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer Ett övergripande tillväxtprogram har tagits fram tillsammans med Norbergs kommun. Från och med år 2012 har landstinget övertagit ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Fagersta kommun har tagit fram ett trafikförsörjningsprogram för kommunen. Från och med september 2012 tog kommunerna i Västmanland över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Kommunen medverkar i länsstyrelsens åtgärdsstudie för den kommande gruvnäringen i norra Västmanland. Fagersta har tillsammans med Avesta, Hedemora, Skinnskatteberg och Norbergs kommuner lämnat en skrivelse för utbyggnad av godsstråket genom Berslagen. Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Attraktiva boendemiljöer Kommunen har tagit fram 26 tomter för nybyggnation i sjönära läge i Norra Sjöhagen. Försäljningen påbörjas under våren Företag har dessutom beviljats optioner för att undersöka möjligheten att bygga bostadshus på kommunens tomter. Kommunen har i samarbete med Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning och Tillväxtgruppen deltagit i bygg- och boendemässan Byggabo i Västerås.

13 Finansiell analys - Fagersta kommun RK-modellen Den finansiella analysen utgår från följande fyra aspekter som är viktiga att beakta: Vilken balans har kommunen haft mellan kostnader och intäkter under året och över tiden? Finns det varningssignalet? Hur utvecklas investeringarna? Resultat Resultat Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på lång sikt? Vilken betalningsberedskap finns? Finns det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen exponerad finansiellt? Resultat Resultat Vilken kontroll har kommunen över den ekoomiska utvecklingen? Hur väl följs upprättade planer? Den sammanfattande bedömningen är att det övergripande målet har uppfyllts. Kommunal ekonomi i balans Kommunfullmäktige har antagit ett resultatmål som anger att resultatbudgeten ska ge ett ökning av eget kapital på ca 2 procent av kommunens egna kapital, vilket motsvarar 10,5 mkr. Kommunen redovisar ett överskott på 41,9 miljoner kronor för år 2012, vilket innebär att kommunen uppnår resultatmålet samt det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans. Utvärdering av god ekonomisk hushållning Den samlade bedömningen är att Fagersta kommun uppnår god ekonomisk hushållning. Verksamheterna uppfyller flertalet av de uppsatta effektmålen. Jämförelser visar att kommunen har förhållandevis låga kostnader inom flera verksamhetsområden. Den sammanfattande bedömningen är att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv. Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämfört med övriga kommuner i riket. Detta visar Kommunforskning i Västsveriges rapport för 2011 där kommuner har jämförts utifrån fyra perspektiv och åtta nyckeltal. Den sammanfattande bedömningen är att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning ur ekonomiskt perspektiv. Finansiell analys - Fagersta kommun Resultat och kapacitet Årets resultat Fagersta kommun redovisar för år 2012 ett överskott på 41,9 miljoner kronor (mkr). Det positiva resultatet avser i huvudsak finansförvaltningen. Prognostiserat resultat i delårsrapporten var 45,1 mkr, vilket betyder att prognosträffsäkerheten har varit god. Kommunfullmäktige har antagit ett resultatmål som anger att resultatbudgeten ska ge ett ökning av eget kapital på ca 2 procent av kommunens egna kapital, vilket motsvarar 10,5 mkr. Kommunen redovisar ett överskott på 41,9 miljoner kronor för år 2012, vilket innebär att kommunen uppnår resultatmålet samt det övergripande målet om kommunal ekonomi i balans. Soliditeten har stärkts ytterligare. Kassalikviditeten är god. Kommunen har inga långfristiga skulder. De fastlagda ekonomiska styrprinciperna har följts i hög grad. Mkr Resultatutveckling (mkr) Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört Resultat

14 Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Avstämning mot balanskravet Enligt kommunallagen får enskilda kommuner och landsting inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna, det så kallade balanskravet. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Vid avstämning mot balanskravet är huvudprincipen att realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillgångar inte ska inräknas i intäkterna. Ett att hänsyn tagits till realisationsvinsterna på 15,4 mkr uppgår resultatet till 26,5 mkr, vilket innebär att balanskravet uppnås. I resultatet på 26,5 mkr ingår 10,7 mkr i jämförelsestörande poster. Posten avser återbetalning av premier på arbetsmarknadsförsäkringar. till äldreomsorgen. Efter avräkning av dessa poster av engångskaraktär uppgår nettokostnadsandelen till 101 % exklusive finansnetto och 98 % inklusive. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% Nettokostnadsandel (%) 98% 101% 98% 100% 96% -3% -4% -3% -3% -3% Finansnetto Verksamhetens nettokostnader Enligt kommunens ekonomistyrningsregler ska årets resultat uppgå till 2% av kommunens egna kapital, motsvarande 10,5 mkr. Efter att hänsyn tagits till resultatdispositioner på 9,4 mkr uppgår det justerade resultatmålet till 1,1 mkr. Årets resultat, 41,9 mkr, överstiger resultatmålet med 40,8 mkr. Nettokostnadsandel och avstämning mot resultatmålet En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att kommunens resultat ska utgöra 2 procent (%) av skatteintäkter och statsbidrag. Omvänt innebär det att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 98%. Diagrammet visar att nettokostnadernas andel utgör 96 % av skatteintäkter och skatteintäkter år Efter att hänsyn har tagits till det positiva finansnettot redovisas en nettokostnadsandel på 93 %. Det bör noteras att det i verksamhetens nettokostnader totalt ingår 31,5 mkr i realisationsvinster, återbetalning av premier på arbetsmarknadsförsäkringar samt statsbidrag Verksamheternas kostnader Kostnads- och intäktsutveckling Kostnads- och intäktsutveckling För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än intäkterna. Föregående år redovisade kommunen ett positivt resultat på 18,2 mkr. Årets resultat på 41,9 mkr är 23,7 mkr högre. Förändringen mellan år 2011 och år 2012 beror på att verksamhetens nettokostnader har minskat något samtidigt som skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 3,4 %. Det förbättrade finansnettot avser i huvudsak en realisationsvinst. I 2011 års resultat ingick jämförelsestörande poster och realisationsvinster i verksamhetens nettokostnader med totalt 1,2 mkr i ökade kostnader. I 2012 års resultat ingår totalt 31,5 mkr i jämförelsestörande poster, realisations- Miljoner kronor Förändring Förändring miljoner kronor procent (%) Löner mm 403,7 414,0 10,28 2,5% varav lön, ersättningar 307,5 315,3 7,8 2,5% varav sociala avgifter 92,5 94,2 1,7 1,8% varav övriga personalkostnader 3,7 4,5 0,8 21,0% Pensionskostnader inkl. löneskatt 37,2 39,6 2,4 6,4% Entreprenader och köp av verksamhet 146,9 151,6 4,7 3,2% Lokalkostnader 67,0 67,6 0,6 0,9% Bidrag 37,1 34,2-2,9-7,8% Övriga kostnader 53,8 52,1-1,7-3,2% Summa 745,8 759,1 13,3 1,8% Förändring Miljoner kronor Förändring procent (%) Skatteintäkter och statsbidrag 598,2 618,5 20,3 3,4 Vars nettokostnader inkl. nedskrivningar -596,6-594,3 2,3-0,4 Finansnetto 16,6 17,7 1,1 6,6 Resultat 18,2 41,9 23,7 130,2

15 Verksamheternas intäkter Miljoner kronor vinster samt statsbidrag till äldreomsorgen i verksamhetens nettokostnader. Med hänsyn tagen till dessa poster av engångskaraktär för år 2011 och år 2012 redovisas en ökning med 5,1% av verksamhetens nettokostnader, vilket är en snabbare ökningstakt än vad som redovisas för skatteintäkter och statsbidrag. Diagrammet visar nettokostnads- och intäktsutvecklingen under den senaste tioårsperioden. Nettokostnads- och intäktsutveckling (%) Förändring miljoner kronor Förändring procent (%) Taxor och avgifter 16,7 18,0 1,3 7,8% Hyror 34,0 33,4-0,6-1,8% Bidrag 81,0 83,3 2,3 2,8% Övriga intäkter 39,2 52,5 13,3 33,9% Summa 170,9 187,2 16,3 9,5% Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat med 16,3 mkr eller 9,5% jämfört med år Ökningen avser i huvudsak posten övriga intäkter. I övriga intäkter ingår återbetalning av premier på arbetsmarknadsförsäkringar på 10,7 mkr samt realisationsvinster på 15,4 mkr. Därutöver har bidragen ökat med 2,3 mkr. I ökningen av bidragen ingår prestationsbaserade statsbidrag till äldreomsorgen på 5,4 mkr. Besked om statsbidragen kom först i december Utförda prestationer motsvarar inte det utbetalda bidraget. % Intäkter Nettokostn Differens Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med 13,3 mkr eller 1,8 %. Under år 2012 har pensionsskulden avseende förtroendevalda beräknats. Skuldökningen har kostnadsförts, vilket i huvudsak förklarar ökningen i pensionskostnader mellan år 2011 och Ökningen i kostnader för entreprenader avser bland annat HVB-placeringar av barn och unga. Bidragskostnaderna har minskat mellan år 2011 och 2012, huvudsakligen beroende på minskade kostnader för introduktionsersättning. Övriga kostnader har totalt minskat med 1,7 mkr. Bland annat har kostnaderna för livsmedel och databehandling minskat. Kostnaderna för transporter och resor har ökat, i huvudsak inom grund- och särskola. Nämndernas nettokostnadsutveckling Om hänsyn tas till realisationsvinster år 2011 och år 2012 samt återbetalning av premier på arbetsmarknadsförsäkringar och statsbidrag till äldreomsorgen år 2012 redovisas istället en intäktsminskning med 7,6 % mellan år 2011 och Intäktsminskningen avser till stor del minskade intäkter från Migrationsverket till följd av etableringsreformen som innebär att ansvar och därmed resurser omfördelas från kommunen till arbetsförmedlingen. Därutöver har bland annat intäkterna för åtgärdsanställningar minskat. Nämndernas nettokostnadsutveckling Nämndernas nettokostnader ökade med 21,8 mkr eller 3,7% mellan år 2011 och år 2012, jämfört med 3,2 % mellan 2010 och Detta innebär att nämndernas nettokostnader ökar något snabbar än skatter och statsbidrag som har ökat med 3,4%. Kommunstyrelsen redovisar minskade nettokostnader med 3,3 mkr eller 2,5%. Minskningen beror i huvudsak på att NVK har återredovisat medel, bland annat då planenligt underhåll inte har genomförts i avvaktan på investeringsbeslut och igångsättningsmedgivanden för Miljoner kronor Förändring miljioner kronor Förändring procent (%) Kommunfullmäktige 1,3 1,3 0,0 0,0% Kommunstyrelsen 134,0 130,7-3,3-2,5% NVK 24,7 20,5-4,2-17,0% NVU 63,2 63,0-0,2-0,3% MBN 4,1 5,1 1,0 24,4% SDR 10,0 9,7-0,3-3,0% Lönenämnden 2,0 2,2 0,2 10,0% Utbildnings- och fritidsnämnden 209,9 223,7 13,8 6,6% Socialnämnden 249,5 260,8 11,3 4,5% Summa nämnderna 594,7 616,5 21,8 3,7%

16 Budgetavvikelse Miljoner kronor Kommunfullmäktige 0,1 0,1 0,0 0,0 Kommunstyrelsen 14,8 5,0 7,7 12,3 NVK -0,1 1,9 3,3 8,1 NVU -3,0-1,7 0,2 0,1 MBN 1,1 0,9 1,3 0,5 SDR -0,1-0,1-0,1 0,5 NVE 0,4 Utbildnings- och fritidsnämnden -1,9 1,7 1,5 0,2 Socialnämnden 2,7-0,5-1,9 0,1 Summa nämnderna 15,6 6,3 7,3 12,7 Finansförvaltning 8,6 7,4 8,4 31,2 Summa inkl finansförvaltn 24,2 13,7 15,7 43,9 flera av verksamhetsfastigheterna. Utbildnings- och fritidsnämndens nettokostnader fortsätter att öka i hög takt, huvudsakligen till följd av volymökningar inom förskola och grundskola. Socialnämndens nettokostnader ökade med 4,5% mellan år 2011 och år 2012 jämfört med 2,2 % mellan år 2010 och år Nettokostnadsökningstakten varierar kraftigt inom nämndens område. Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen har ökat med 5,3 mkr eller drygt 30%, huvudsakligen på grund av ökade kostnader för placeringar av barn och unga i HVB och familjehem. Därutöver har bland annat kostnaderna för LSS-boende ökat med 2,0 mkr eller 11 % i samband med flytten till de nybyggda lokalerna Samtidigt har nettokostnaderna för äldreomsorgen, exklusive hemsjukvården som tillkom 2012, enbart ökat med 2,3 mkr eller 1,3%. Kommunalskatt Skattesatsen år 2011 var 21,99%. Skattesatsen har under perioden sänkts med 0,7 procentenheter eller 3,1%. Budgetavvikelser Totalt redovisas ett överskott på 43,9 mkr jämfört med budget, varav 12,7 mkr kronor avser nämnderna och 31,2 mkr kronor avser finansförvaltningen. Kommunalstyrelsen Kommunstyrelsen visar ett överskott på 12,3 mkr, varav 9,1 mkr avser verksamhetsbidrag till samarbetsorganisationer och 1,9 mkr avser kommunstyrelsens förvaltningar och 1,3 mkr övrigt. Verksamhetsbidrag till NVK står för 8,1 mkr av överskottet avseende bidrag till samverkansorganisationer. I överskottet ingår minskade kostnader för verksamhetsfastigheter med 6,1 mkr samt återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar med 1,0 mkr. I avvaktan på investeringsbeslut och igångsättningsmedgivanden har underhåll enligt plan för flera av verksamhetsfastigheterna inte genomförts. Södra Dalarna Räddningstjänst återredovisar ett överskott på 0,5 mkr. Enligt beslut från 2012 får det egna kapitalet inte överstiga 7% av balansomslutningen för föregående verksamhetsår. För år 2012 innebär det en återbetalning av eget kapital på 0,2 mkr för Fagersta. Övrig del består av för mycket utbetalt verksamhetsbidrag för året när pensionsfordran är reglerad. NVU, redovisar ett överskott på knapp 0,1 mkr kronor. Överskottet beror på att kostnaderna för utbildning för ensamkommande flyktingbarn är lägre än budgeterat. Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd återredovisar 0,5 mkr. Nämnden har återkommande vakanser på tjänster som delvis är svårrekryterade. Det råder stor konkurrens på arbetsmarknaden och byggingenjörer och byggnadsinspektörer. Norra Västmanlands ekonominämnd återredovisar ett överskott på 0,4 mkr. Överskottet beror bland annat på minskade lönekostnader på grund av vakanser. Tjänsterna är nu återbesatta men bemanningen är ca 1,5 helårsarbetare lägre än före bildandet. Fagersta andel av överskottet är 48,5%. Överskottet för kommunstyrelsens förvaltningar på 1,9 mkr beror bland annat på lägre kostnader än beräknat för ekonomiservice för första halvåret. Därutöver redovisas överskott för bland annat företagshälsovård och fackliga verksamhet. Överskottet för kommunstyrelsens övriga kostnader avser i huvudsak anslaget för oförutsedda utgifter samt samverkan skola-näringsliv. Utbildnings- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på totalt 0,2 mkr. Nämnd och administration redovisar ett överskott på 0,8 mkr, i huvudsak beroende på att avsatta medel för om- och tillbyggnad av Fagerstahallen inte har tagits i anspråk. Fritidshemsverksamheten visar på ett un-

17 derskott på 0,3 mkr beroende kostnader i samband med personalavgångar. Grundskolan redovisar ett underskott på 0,3 mkr beroende på högre kostnad än budgeterat avseende lokalvård, skolskjutsar och feriearbeten. Övriga verksamheter redovisar mindre avvikelser mot budget. Socialnämnden redovisar ett överskott på 0,1 mkr. Besparingar på totalt 1,5 mkr har vidtagits under året för att täcka budgetunderskott inom försörjningsstöd samt ökade kostnader för placeringar av barn och unga. Socialnämnden och NVU har under år 2012 varit oeniga om ersättningen för SFI-undervisning. Kommunstyrelsen beviljade socialnämnden 1,2 mkr i kompensation för ökade SFI-kostnader. Socialnämnden har därefter även skjutit till ytterligare 1,0 mkr. Därmed återstår endast 1,1 mkr i den så kallade flyktingfonden. Den gemensamma administrationen redovisar ett överskott på 3,4 mkr. Överskottet avser i huvudsak reserven för oförutsett. Individoch familjeomsorgen redovisar ett underskott på 5,0 mkr. Underskottet avser framförallt ökade kostnader för placeringar av barn och unga i HVB och familjehem. Ett antal nya ärenden har tillkommit under året. Försörjningsstöd redovisar ett underskott på 1,8 mkr. Kostnadsnivån motsvarar 2011 års nivå. Äldreomsorgen redovisar 0,9 mkr i underskott. Huvudsakligen på grund av ökade kostnader för hemtjänst och servicehus. I servicehusen har vårdtyngden ökat, vilket ökar bemanningsbehovet. Psykiatrin redovisar ett överskott på 1,8 mkr, bland annat på grund av att en person har kunnat erbjudas boende på hemmaplan. LSS-verksamheten visar ett överskott på 0,9 mkr på grund av minskade vikariekostnader och att personalkostnaderna för det nya boendet blev lägre än beräknat. LSS-verksamheten har under året uppmanats att bidra till att balansera äldreomsorgens underskott. Försörjning och arbete redovisar ett överskott på 2,0 mkr på grund minskad chefsbemanning, minskade personalkostnader på aktivitetscenter samt avveckling av ett centralförråd. Finansförvaltningen redovisar totalt ett överskott på 31,2 mkr. Engångsposter under året som påverkar resultatet är realisationsvinster vid försäljning av skog/mark som uppgår till 6,7 mkr, återbetalning av premier på arbetsmarkandsförsäkringar med 10,7 mkr och statsbidrag till äldreomsorgen på 5,4 mkr. Finansnettot redovisar totalt ett överskott på 7,8 mkr jämfört med budget. Överlikviditetsportföljen redovisar ett underskott på 0,8 mkr medan pensionsportföljen redovisar ett överskott på 8,6 miljoner bättre än budget. Underskottet i överlikviditetsportföljen beror bland annat på en nedskrivning med 1,8 mkr för placering i vindkraft samt ökade räntekostnader för pensionsskulden. Utdelningen från VB Energi blev samtidigt 1,5 mkr högre än beräknat. Överskottet i pensionsportföljen beror i huvudsak på en realisationsvinst på 8,7 mkr och ökade finansiella intäkter. Nedskrivningar på 1,4 mkr har gjorts, varav 0,9 mkr avser nedskrivning av värdet på placering i Pensionsfastigheter AB. Skatteintäkter och statsbidrag blev 4,8 mkr högre än beräknat. Arbetsgivaravgifter och arbetsmarknadsförsäkringar ger överskott med 1,1 miljoner. För pensionskostnader redovisas ett underskott på 4,3 mkr, framförallt beroende på uppbokning av pensionsskuld för förtroendevalda (3,4 mkr). Resultatdisposition Vid överskott kan kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen besluta om öronmärkning av resultatet för olika ändamål. Öronmärkningar kan göras om resultatet exklusive den del av resultatet som härrör sig till pensionsmedelsförvaltningen är positivt. Kolumnen Resultatdispositioner innehåller öronmärkta medel till och med Kolumnen Förbrukat/beslutat innehåller förbrukade medel samt beslut om förbrukning. Kommunfullmäktige har ännu inte beslutat om resultatdispositioner för år Miljoner kronor Resultatdisp. Förbrukat/ beslutat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0,0 20,4 Pensioner 102,2 7,3 94,9 Underhållsåtgärder 20,0 20,0 0,0 Målbild Fagersta 44,2 29,8 14,4 Resultatutjämning 52,2 27,3 24,9 Hälsobefrämj åtg 9,9 8,6 1,3 Klimatbefrämj åtg 5,0 1,0 4,0 Citybanan 15,0 15,0 0,0 Summa 268,9 109,0 159,9 Investeringar Nettoinvesteringsvolymen ökade från 17,1 mkr år 2011 till 35,5 mkr år 2012, vilket innebär mer än en fördubbling. Bruttoinvesteringarna år 2012 uppgick till 41,1 mkr. Inför exploateringen av Sjöhagen köptes mark för 1,9 mkr. Samtidigt såldes mark för 6,3 mkr, vilket förklarar skillnaden mellan brutto- och nettoinvesteringar för år Den största enskilda investeringen år 2012 avsåg det nya LSS-boendet, där investeringsutgiften uppgick till 16,9 mkr. Renoveringen av Mariaskolan kommit igång. Fagerstahallen har fått en ny entré och tillgänglighetsanpassats. Tillgänglighetsanpassningar har även genomförts på Alfaskolan. Fagerliden har rustats med nya omklädningsrum. Utbildnings- och fritidsnämnden har fortsatt att investera i datorer till förskolan och grundskolan. Satsningen på elevdatorer, en-till-en, har fortsatt. Socialnämnden har bland annat investerat i inventarier till det nya LSS-boendet. Nettoinvesteringarna på 35,5 mkr motsvarar 6% av verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger över tid på 7-8% när det gäller detta nyckeltal.

18 Genomsnittet i Västmanlands län uppgick till 6,7% per år mellan 2009 och 2011 medan genomsnittet för Fagersta kommun uppgick till knappt 3% under samma period år. Diagrammet visar investeringsvolymen under den senaste femårsperioden. Mkr Budgetavvikelse Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 6,9 mkr. Överskottet avser i huvudsak inkomster vid försäljning av skog samt ej förbrukad investeringsreserv. Därutöver återredovisas 0,2 mkr för bredbandssatsningar. Investering i nytt ärendehanteringssystem har påbörjats. Kommunstyrelsens investeringar genom NVK visar ett överskott på 26,5 mkr, varav 18,1 mkr avser ofördelade investeringsmedel. Därutöver redovisas bland annat överskott på 5,8 mkr för det pågående arbetet i Norra sjöhagen, 2,3 mkr för avbruten investering i nytt uppvärmningssystem till förskolan Björksta samt 1,1 mkr för det nya LSS-boendet. Utbildning- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 1,5 mkr för investeringar, varav 0,9 mkr avser ej förbrukade medel för inventarier till Fagerstahallen och fritidsgården. Därutöver redovisas 0,6 mkr i överskott för det avbrutna projektet med elektroniska infartsskyltar. Socialnämnden visar ett överskott på 0,1 mkr för investeringar. Överskottet avser ej genomförda investeringar i inventarier till administrativa avdelningen och individ- och familjeomsorgen. Investeringarna har finansierats med egna medel. Miljoner kronor Budget Utfall Budgetavvikelse Kommunstyrelsen 62,7 29,3 33,4 varav i egen regi 2,5-4,4 6,9 varav entr. NVK 60,2 33,7 26,5 Utbildnings- och fritidsnämnden Investeringar (mkr) Nettoinv Bruttoinv 6,0 4,4 1,5 Socialnämnden 1,9 1,8 0,1 Summa 70,5 35,5 35,0 Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. De starka resultaten har medfört en ökande soliditet. Fagersta kommuns soliditet per den sista december 2012 uppgår till 79% exklusive pensionsskulden och 31% inklusive. Det innebär en förstärkning jämfört med år 2011 då soliditeten uppgick till 78% exklusive pensionsskulden 28% inklusive Mkr Soliditet (%) Borgensåtaganden (mkr) Soliditet Borgensåtaganden Inkl pensionsskuld Skulder och borgensåtaganden År 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har tagits upp sedan dess. Borgensåtagandena per den sista december år 2012 uppgick till 43,4 mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser två bostadsrättsföreningar. Kommunen har avsatt 20,4 mkr för eventuella framtida kostnader. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens pensionsskuld. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader. Finansnettot för år 2012 uppgår till 17,7 mkr jämfört med 16,6 mkr för år Skillnaden beror bland annat på att det i 2011 års finansnetto ingick en förlust på 1,7 mkr vid försäljning av aktier. De finan-

19 siella intäkterna uppgick till 19,2 mkr år 2011 och 19,1 mkr år Mkr Finansnetto (mkr) Netto Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltning på kort sikt avser placeringar som är två år eller kortare. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Kassa och bank Kassa och bank uppgick till 78,8 mkr per den sista december år Per den sista december 2011 uppgick kassa och bank till 61,4 mkr. Mkr Kassalikviditet Kassa och bank (mkr) Bankinlåning Kassalikviditeten definieras som omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder. En kassalikviditet över 100% innebär att kommunen inom en ettårsperiod kan betala de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten per den sista december år 2012 uppgick till 268%. Per den sista december 2011 uppgick kassalikviditeten till 245%. Den ökade kassalikviditeten beror i huvudsak på en ökning i kassa och bank samt kortfristiga placeringar. Samtidigt har de kortfristiga skulderna minskat något jämfört med sista december år ,0 250,0 Kassalikviditet (%) Pensioner Fagersta kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 413,9 mkr, vilket är en ökning med 13,3 mkr eller 3,3% jämfört med den sista december år Pensioner intjänade fram till 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen avser Fagersta kommun, NVU och NVK. Pensionsförplikt. (miljoner kronor) Förändr mkr Förändr procent Avsättningar 48,1 54,6 6,5 13,5% Ansvarsförbindelse 352,5 359,3 6,8 1,9% Summa 400,6 413,9 13,3 3,3% Pensionsportföljen 179,9 186,4 6,5 3,6% Återlånade medel 220,7 227,5 6,8 3,1% Ansvarsförbindelsen Ansvarförbindelsen för pensioner intjänade fram till 1998 uppgick per den sista december år 2012 till 359,3 mkr, vilket innebär en ökning med 6,8 mkr eller 1,9% jämfört med den sista december För att utjämna kostnaderna för de ökande pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen, som når sin högsta nivå 2027, har Fagersta kommun byggt upp en pensionsfond. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler ska avsättningen budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Under perioden har kommunen avsatt 102,2 miljoner kronor för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet i pensionsportföljen är 186,4 mkr och kommunen har återlånat 227,5 miljoner mkr. Avsättningen Avsättningen i balansräkningen för pensioner intjänade från och med 1998 uppgick per den sista december till 54,6 mkr, vilket innebär en ökning med 6,5 mkr eller 13,5% jämfört med den sista december Avsättningen avser pensionsförpliktelser för Fagersta kommun, NVU och NVK. Pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen regleras i kommunens finanspolicy. Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de pensionsmedlen. Diagrammet nedan visar den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (ansvarsförbindelsen). Diagrammet visar också hur stor del av kostnaderna som pensionsfonden beräknas täcka. 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Kassalikviditet Förvaltningen är konstruerad utifrån principen att den marknadsvärderade konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) alltid ska överstiga 100%. Konsolideringen uppgick per den sista december år 2012 till 108 %, vilket är en förbättring jämfört med den sista december år 2011 då konsolideringen uppgick till 101%.

20 (mkr) Den förbättrade konsolideringen beror på tillgångarnas värde har ökat samtidigt som skulden har minskat i värde. Marknadsvärde (miljoner kronor) Täcks av kommunen Täcks av fonderingen Tillgångarna 179,9 186,4 Skulden 179,0 172,6 Konsolidering % 101% 108% Förvaltningen av pensionsportföljen har skett i samråd med Söderberg & Partners som även har i uppdrag att bevaka att placeringar sker i enlighet med finanspolicyn. Per den sista december år 2012 uppgick pensionsportföljens värde till 186,4 mkr. Portföljens värde har under året stigit med 4,2 %. Portföljen hade per den sista december 2012 följande utseende, uttryckt som procentuell fördelning på olika tillgångsslag: Övrig långsiktig medelsförvaltning Övrig långsiktig medelsförvaltning avser placering av överlikviditet som inte bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårsperiod. Söderberg & Partners bistår även i denna förvaltning. Per den sista december år 2012 uppgick den så kallade överlikviditetsportföljens värde till 180,8 mkr. Portföljens värde har under året stigit med 3,6 %. Nedan framgår placeringen av de medel som är avsatta till övrig långsiktig medelsförvaltning. Under året gjordes bland annat placeringar i en aktieindexobligation och i en företagsobligationsfond. Värdet på placering i vindkraft (Windcap) har skrivits ned med 1,8 mkr. Andelen aktier har ökat kraftigt jämfört med år Innehavet består av aktieindexobligationer. Kontroll - uppföljning av finansiella mål Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, såsom exempelvis budgetföljsamhet. Kommunfullmäktige har fastställt finansiella mål och ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Större förändringar under året var bland annat att en realränteobligation såldes med realisationsvinst på 8,6 mkr. Placeringar har gjorts bland annat i en aktieindexobligation, en realränteobligation och i en företagsobligationsfond. Värdet på placeringen i Pensionsfastigheter AB har skrivits ned med 0,8 mkr. Andelen placeringar i nominella räntor har ökat kraftigt jämfört med år Marknaden har varit turbulent under år 2012 och placeringar i nominella räntor har till stor del fungerat som en tillfällig lösning. Andelen aktier har minskat något jämfört med år Målet är uppfyllt. Eget kapital har inte använts för att finansiera löpande driftverksamhet. Investeringar Huvudregeln att investeringar ska finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Målet är uppfyllt. Fagersta kommun har under år 2012 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över- och underskottstäckning En nämnds underskott ska föras över till kommande år och återbetalas senast i bokslutet två år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Om kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för

21 detta kan kommunfullmäktige även besluta om överföring av överskott. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Målet är delvis uppfyllt. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Målet är uppfyllt. Interndebitering finns inom exempelvis fastigheter, växel, kostservice och vaktmästeri. Ekonomi- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd/styrelse ska lämna ekonomi- och verksamhetsuppföljning till kommunstyrelsen. Uppföljningsrapporten ska även innehålla en redovisning av nyckeltal. En kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos upprättas per den sista mars, april, maj, juli, september och oktober. Målet är uppfyllt. Vid budgetuppföljningen ska prognostiserade avvikelser mot budget kommenteras. Om prognosen visar på en negativ budgetavvikelse för helåret ska en åtgärdsplan tas fram. Åtgärdsplanen ska lämnas senast vid följande uppföljningstillfälle.. Målet är uppfyllt. Finansiell profil Kommunforskning i Västsverige har för 2011 tagit fram en rapport som analyserar kommunens finansiella läge och hur kommunen har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västmanlands län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den finansiella profilen är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över Fagerstas finansiella profil i förhållande till Västmanlands län Fagertas finansiella profil i förhållande till riket

22 den finansiella utvecklingen. Profilen är ett komplement till analyser som visar jämförelser över tid. Diagrammet har skalan 1-5. Det finns tio kommuner i Västmanlands län. Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra, de fyra kommunerna som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får en etta. Den heldragna linjen redovisar poängen för Fagersta kommun. Den streckade ringen visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Fagersta kommun har en stark finansiell profil jämfört med övriga kommuner i Västmanlands län och även jämfört med övriga kommuner i riket. Kommunkoncernen Den egentliga kommunkoncernen består av Fagersta kommun, Västbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) samt Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). Kommunkoncernen redovisar ett överskott på 7,8 mkr Kommunens äger 20,8 procent (%) av Västbergslagens Energi AB och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 miljoner kronor (mkr). Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 9,0 mkr till Fagersta kommun under år NVK startade verksamheten den 1 januari år Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. I kommunkoncernen ingår även NVU som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning. Fagersta kommun är även delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Ägarandelen är för liten för att den ska räknas in i kommunkoncernen. Liksom övriga kommuner i länet sålde Fagersta kommun år 2012 aktieinnehavet i Västmanlands lokaltrafik AB. Försäljningen skedde i samband med att landstinget tog över ansvaret för kollektivtrafiken. Aktieinnehavet uppgick till 0,6 mkr. Samverkansorganisationer Fagersta kommun samverkar inom många områden utöver kommunalteknik och gymnasieskola. Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö- och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan- och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- samt plan och byggområdet. Fagersta kommun ingår i Södra Dalarnas räddningstjänstförbund (SDR). Ägarandelen är 19,5%. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt lag åvilar var och en av medlemskommunerna. Avesta, Norberg, Skinnskatteberg och Hedemoras kommuner har en gemensam lönenämnd. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Fagersta kommun köper näringslivstjänster från Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta är medlem i Norra Västmanlands Samordningsförbund (FINSAM). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är kommunerna Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Sala, Hallstahammar, Surahammar samt Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Fagersta och Norbergs kommuner bildade1 januari en gemensam ekonominämnd. Nämnden svarar för kommunernas ekonomiadministration. Förvaltningen bildades 1 juli Nämnden säljer ekonomiadministrativa tjänster till NVK, NVU och lönenämnden. Omvärldsanalys och framtiden Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i

23 världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer dock att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi återhämtar sig. Den främsta anledningen är en fortsatt osäker utveckling i omvärlden. År 2013 beräknas därför bli ett relativt svagt år för Sverige med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. För åren beräknas skatteunderlagets reala tillväxt, med allt bredare marginal, överstiga 1 procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 beräknas sysselsättningen stiga igen och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att exporten beräknas lämna ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt, men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också löne- och prisökningstakten. Fagersta kommun Fagersta kommun har en stark finansiell ställning. Kommunen har inga lån och har ett positivt finansnetto. Många år av goda resultat har medfört att kommunen har kunnat öronmärka medel för särskilda satsningar. Jämförelser i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar att flera av kommunens verksamheter redovisar goda resultat, samtidigt som kostnaderna är förhållandevis låga. svårigheter i att rekrytera utbildad personal och utbildningsnivån hos befintlig personal är låg. Nya innovativa lösningar måste hittas för att klara det ökade behovet av insatser och olika boendeplatser. Det finns en oro över att ungefär 30 % av de aktuella personerna som mottar försörjningsstöd bedöms vara beroende av stödet under lång tid, om inte andra insatser kan erbjudas för att bryta utanförskapet. Utjämningssystemet har utretts under år 2011 och år Ett förändrat system väntas träda i kraft 1 januari Om föreslagna förändringar genomförs minskar statsbidragen till Fagersta kommun med drygt 8 mkr när förändringarna har fått fullt genomslag. Fagersta kommun har tecknat avtal om medfinansiering av Citybanan. Under åren kommer kommunen att betala totalt cirka 15 mkr. Medel har reserverats för detta. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Faktor Inverkan i miljoner kronor Löneökning med 1% -3,7 10 heltidstjänster +/- 4,0 Ökade kostn.för försörjningsstöd 10% Förändrad utdebitering med 1 krona -0,9 +/- 23,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv. +/- 4,2 Kommunen befolkning växer vilket innebär ökade skatteintäkter. Samtidigt ställer detta krav på utökning av verksamheter såsom förskola och grundskola En osäkerhetsfaktor inom verksamheter som riktar sig till barn och unga är den förväntade anhöriginvandringen om cirka 150 barn från Somalia, som kommer att innebära stora behov och förändringar avseende personal och lokaler. Behovet av en utökning i förskolans stödteam är stort eftersom antalet barn med behov av särskilt stöd ökar. Socialtjänsten har under flera år haft hög personalomsättningen, vilket försvårar ett effektivt arbete. Rörligheten bland socialsekreterare är störst inom området barn och unga. Socialstyrelsen ställer krav på mer exakta biståndsbeslut och därmed bemanning på särskilt boende för äldre från och med Kraven på språkkompetens hos personalen ökar. En inventering har genomförts. Det finns Karolina Berglund, ekonomichef, karolina.berglund@fagersta.se,

24 Personalekonomisk redovisning Mål Målet med den personalekonomiska redovisningen är att: Sysselsättningsgrad 33 procent av kommunens arbetstagare är deltidsanställda. Av det totala antalet arbetstagare är 2,3 procent män och 30,7 procent kvinnor deltidsanställda. Redovisa de verkliga personalkostnaderna Sätta mål inom det personalekonomiska området Göra bokslut likvärdigt det ekonomiska bokslutet Upptäcka, värdera, analysera, åtgärda och ha möjlighet att ekonomiskt följa upp delar inom det personalekonomiska området, där vi anser att kostnaderna är betydande och vinster möjliga Antal anställda och personalkostnader Kommunen hade den 31 december 2012; 793 tillsvidareanställda samt 229 visstidsanställda - totalt personer - vilket är oförändrat mot föregående år. Antal anställda fördelade per anställningsmyndighet Anställningsmyndighet Kommunstyrelsen inklusive NVE Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, cirka 433 miljoner kronor ( kronor). Åldersfördelning Antal anställda 2011 Antal anställda Socialnämnden Utbildnings- och fritidsnämnden Totalt Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen år 2012 är 47 år. 45,3 procent är 50 år eller äldre, 46,0 procent är i åldern år och 8,7 procent är 29 år eller yngre. Frånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning år 2011 samt år 2012 Frånvaro procent (%) Total sjukfrånvarotid 4,5 5,1 Därav långtidssjukfrånvaro 21,4 29,4 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,5 5,4 Sjukfrånvarotid män 4,2 3,8 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre Sjukfrånvarotid åldersgrupp år Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre Frisktal Bland kommunens samtliga tillsvidareanställda arbetstagare var det 34,2 procent som inte hade någon sjukdag och bland kommunens samtliga månadsavlönade arbetstagare var det 30,5 procent som inte hade någon sjukdag Rekrytering och personalrörlighet 3, ,7 5,1 4,7 5,6 Inga rekryteringssvårigheter har hittills funnits inom vård- och omsorgsavdelningen och inom förskoleverksamheten. Inom individ- och familjeomsorgen har det varit svårigheter att rekrytera socialsekreterare. Inom skolans verksamhetsområde börjar det bli rekryteringssvårigheter av i första hand lärare i svenska 1-2. I samband med rekrytering av nyckelpersoner kan det i vissa sammanhang förekomma rekryteringssvårigheter.