Delårsrapport samt Resultatprognos

Transkript

1 Delårsrapport samt Resultatprognos

2 Fagersta kommun Delårsrapport Innehållsförteckning Sammanfattande analys av måluppfyllelse 1 Förvaltningsberättelse 2 8 Personalekonomisk redovisning 9 Redovisningsprinciper Redovisningsbegrepp och ordlista 12 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 13 Kommunstyrelsen Utbildnings och fritidsnämnden Socialnämnden Resultaträkning, Finansieringsanalys, Balansräkning, Noter Sammanställning drift och investeringar 39 Driftredovisning Investeringsredovisning Effektmål Adress: Fagersta kommun Fagersta Telefon: Hemsida:

3 Fagersta kommun Delårsrapport Sammanfattande analys av måluppfyllelse Ny styrmodell Under 2011 har beslut fattats om en ny styrmodell. Syftet är att tydliggöra målstyrningen och stärka sambandet mellan planering och uppföljning. Utgångspunkten är Målbild Fagersta, visionen för Fagersta kommun. Utifrån Målbild Fagersta har åtta övergripande mål tagits fram och därefter gemensamma inriktningsmål. Nämnderna har utifrån inriktningsmålen tagit fram effektmål. Uppfyllelsen av effektmålen redovisas i bilaga. Målbild Fagersta Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Kommunen ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Kommunen ska på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt prioritera infrastruktur och trafik, byggande och boende samt tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi. Övergripande mål Långsiktig hållbar utveckling med god kvalitet och effektivt resursutnyttjande Förskolorna fortsätter arbetet med Grön Flagg. Nya personbilar som införskaffas till kommunens verksamheter ska uppfylla kraven för miljöbilar. Ett energifeffektiviseringsprojekt pågår. Fagersta kommun arbetar för att uppnå kriterierna i Fairtrade City. Gemensam ekonomiadministrationen med Norbergs kommun beräknas genomföras från och med 1 juli För att förbättra styrningen och kvaliteten i verksamheterna har Fagersta kommun gått med i Kommunens Kvalitet i Korthet. Inom förskoleverksamheten har utnyttjandet av förskoleplatser effektiviserats. Fagersta kommuns kostnader för förskoleverksamheten har minskat markant jämfört med standardkostnaden i riket. Hemtjänsten har fått ett mycket gott omdöme, det tionde bästa, i de nationella mätningarna. Samtidigt ligger kostnaderna för äldreomsorgen i Fagersta kommun under standardkostnaden. Fagersta kommun har få externa placeringar inom LSS och psykiatri, vilket medför att kostnaderna är relativt låga. Ett nytt LSS boende planeras att öppnas under Behovet av försörjningsstöd ökar. Nivån påverkas bland annat av konjunkturen och inflyttningen till kommunen. Som en del i arbetet för att minska behovet av försörjningsstöd kommer en kartläggning av metoder som används för att uppnå resultat att genomföras. Gott företagsklimat Arbete pågår för att ta fram ett gemensamt tillväxtprogram för Fagersta och Norbergs kommuner. Lokala företag informeras årligen om Lagen om offentlig upphandling och kommunens upphandlingar. Fagersta kommun har deltagit i Insiktsundersökningen för att öka kunskapen om hur företagare upplever kontakten med kommunen. Attraktiv arbetsgivare utifrån en definierad värdegrund En värdegrund har antagits för kommunen. Ledorden är samarbete, trygghet, ansvar och respekt. Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Satsningen inom lärarlyftet och förskolelyftet fortgår. En satsning inom ramen för omvårdnadslyftet inleds Bra utbildning Fokus på insatser för barn i behov av särskilt stöd kvarstår. Särskilda åtgärder har vidtagits för att öka måluppfyllelsen, bland annat i matematik. Till följd av kravet på lärarlegitimation genomförs särskilda utbildningssatsningar för lärare. Fagersta och Norbergs kommuner har fått 1 miljon kronor för ett 2 årigt projekt inom grundskolan avseende entreprenörskap. Trygg kommun Fagersta kommun planerar att genomföra en trygghetsmätning. Målsättningen med mätningen är att medborgarnas uppfattning bättre ska tas tillvara vid planering av brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. För att säkerställa krisledningsorganisationens beredskap genomförs årliga utbildningar/övningar. Inom förskoleverksamheten upplever en majoritet av föräldrarna att gångvägarna till förskolorna är säkra. Regionutveckling genom samarbete, utbyggd infrastruktur och kommunikationer Bergslagspendelns intressegrupp har startats med målsättning att utveckla järnvägstrafiken mellan Ludvika och Västerås. Kommunen har medverkat till att lokaltrafikens tidtabeller bland annat har anpassats till pendlargruppens behov. Attraktiva boendemiljöer En marknadsföringsinsats för lediga tomter planeras. Förhandling pågår om köp av tomtmark i attraktivt, sjönära läge. Kommunal ekonomi i balans Periodens resultat per den 31 augusti uppgår till 30,7 miljoner kronor. Årets resultat prognostiseras till 18,9 miljoner kronor. Finansiella mål och ekonomistyrningsregler som är av betydelse för god ekonomisk hushållning har fastställts. Bedömningen är målen kommer att uppnås och att efterlevnaden till ekonomistyrningsreglerna är god

4 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Driftredovisning Resultat (Mkr) Utfall Utfall Prognos 2011 Bokslut 2010 Kommunfullmäktige 0,7 0,7 1,3 1,2 Kommunstyrelsen 86,5 80,4 135,4 135,3 Utbildnings- och fritidsnämnden 136,1 126,8 207,6 195,1 Socialnämnden 169,6 160,8 245,0 244,2 Delsumma nämnderna 392,8 368,7 589,3 575,7 Finansförvaltning 423,5 410,9 608,2 601,5 Summa inkl finansförvaltn 30,7 42,2 18,9 25,8 Periodens resultat för utbildnings och fritidsnämnden påverkas av att grundskolans och särskolans verksamhetsår löper över ett årsskifte och i och med detta över två budgetår. Vid höstterminens start anpassas verksamheterna utifrån elevökning respektive elevminskning. Därutöver är flera av nämndens verksamheter är säsongsbetonade. Periodens resultat för socialnämnden påverkas av att kompensation för årets löneökningar ännu inte skett. Därutöver har vissa kostnader har haft större inverkan på delårsresultatet som till exempel korttidsplatserna som har varit fler under första halvåret. Helårsprognos För helåret redovisas en total budgetavvikelse om 16,0 miljoner kronor. Nämnderna redovisar ett överskott om 5,6 miljoner kronor och finansförvaltningen ett överskott om 10,4 miljoner kronor. Delårsbokslut Resultatet per den 31 augusti uppgår till 30,7 miljoner kronor. Utfallet för motsvarande period 2010 uppgick till 42,2 miljoner kronor. Helårsprognos Årets resultat prognostiseras till 18,9 miljoner kronor. Resultatet för 2010 uppgick till 25,8 miljoner kronor. Efter att hänsyn tagits till resultatdispositioner om 13,2 miljoner kronor uppgår det justerade resultatmålet för 2011 till 3,2 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet överstiger resultatmålet med 21,1 miljoner kronor. (Mkr) Budget 2011 Prognos 2011 Prognos avvikelse budget Kommunfullmäktige 1,3 1,3 0,0 Kommunstyrelsen 140,9 135,4 5,5 Utbildnings- och fritidsnämnden 209,1 207,6 1,6 Socialnämnden 243,5 245,0-1,5 Delsumma nämnderna 594,8 589,3 5,6 Finansförvaltning 597,8 608,2 10,4 Summa inkl finansförvaltn 3,0 18,9 16,0 Budgetavvikelser Delårsbokslut För perioden redovisas en total budgetavvikelse om 12,4 miljoner kronor. Nämnderna redovisar ett överskott om 2,4 miljoner kronor och finansförvaltningen ett överskott om 10,0 miljoner kronor. (Mkr) Budget Utfall Avvikelse mot budget Kommunfullmäktige 0,7 0,7 0,0 Kommunstyrelsen 92,5 86,5 6,1 Utbildnings- och fritidsnämnden 139,4 136,1 3,3 Socialnämnden 162,6 169,6-7,0 Delsumma nämnderna 395,2 392,8 2,4 Finansförvaltning 413,6 423,5 10,0 Summa inkl finansförvaltn 18,4 30,7 12,4-2 - Kommunstyrelsen visar ett överskott på 5,5 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet beror i huvudsak på att verksamhetsbidraget till NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) beräknas bli lägre än budgeterat. Därutöver redovisas överskott för Kommunstyrelsens anslag för särskilda projekt och oförutsett samt för Kommunstyrelsens förvaltningar. Utbildnings och fritidsnämndens prognostiserar ett överskott på 1,6 miljoner kronor. Överskottet avser i huvudsak central förvaltning. Osäkerhetsfaktorer är bland annat effekten av det ökande behovet av förskoleplatser, Västanfors Västervåla församlings överklaganden till förvaltningsrätten och ansökningar avseende tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd samt eventuella tillkommande kostnader för nyanlända utlandsfödda barn/elever. Socialnämndens prognostiserar ett underskott på 1,5 miljoner kronor. Större överskott prognostiseras för LSS och psykiatri samt administration. Större underskott prognostiseras för äldreomsorg och försörjningsstöd. Underskottet inom äldreomsorgen avser bland annat ökade kostnader

5 Fagersta kommun Delårsrapport för korttidsplatser. Inom försörjningsstöd påverkas kostnadsutvecklingen av att en hög andel av de nyinflyttade till kommunen är i behov av försörjningsstöd. Arbete med att ta fram en plan för att uppnå budget i balans pågår. Finansförvaltningen prognostiserar ett överskott på 10,4 miljoner kronor. Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader och finansnettot visar överskott jämfört med budget. Pensionsportföljen prognostiserar ett underskott på 3,1 miljoner kronor. På grund av det finansiella läget har placering i aktier ersatts med säkrare placeringar. I samband med detta har realisationsförluster på 0,9 miljoner kronor uppkommit. Omvärdering av portföljens bokförda värde har skett i delårsbokslutet vilket påverkar resultatet negativt med 1,8 miljoner kronor. Resultatdisposition Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen har i årets budget anslagit 13,2 miljoner kronor från resultatdispositionen, som är tidigare års resultatmässiga överskott. (Mkr) Ack. Prognos disp Återstår Borgensåtaganden 20,4 0,0 20,4 Pensioner 94,9 3,5 91,5 Underhållsåtgärder 2,6 1,3 1,3 Målbild Fagersta 5,7 4,0 1,7 Resultatutjämning 17,6 3,0 14,7 Hälsobefrämj åtg 2,0 1,1 0,9 Klimatbefrämj åtg 4,1 0,4 3,7 Citybanan 15,0 0,0 15,0 Summa 162,4 13,2 149,2 Investeringar Totalt beräknas nettoinvesteringar motsvarande 25,1 miljoner kronor för Avvikelsen mot budget prognostiseras till totalt 71,7 miljoner kronor. Prognos (Mkr) Budget Prognos budgetavvikelse Kommunstyrelsen 89,0 16,6 72,4 varav i egen regi 2,5-2,8 5,3 varav entr. NVK 86,5 19,4 67,1 Utbildnings- och fritidsnämnden 5,7 6,5-0,7 Socialnämnden 2,0 2,0 0,0 Summa 96,7 25,1 71,7 För kommunstyrelsen beräknas ett överskott på 72,4 miljoner kronor. NVK är entreprenör för huvuddelen av Fagersta kommuns investeringar och för år 2011 beräknas ett överskott på 67,1 miljoner kronor. Överskottet beror på planerade investeringar som inte kommer att genomföras eller som genomförs senare än beräknat. Övrigt överskott för kommunstyrelsen beror bland annat på försäljning av fastigheter. Utbildnings och fritidsnämndens underskott avser införskaffande av elektroniska infartsskyltar. Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning används en finansiell analysmodell som utgår ifrån fyra olika perspektiv. Resultat och kapacitet Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras och förklaras bland annat resultat samt investeringsutvecklingen. Under kapacitet analyseras kommunens finansiella situation i ett längre perspektiv, exempelvis soliditetsutvecklingen och kommunens skuldsättning. Resultatutveckling Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden Mkr Resultatutveckling Resultat God ekonomisk hushållning och avstämning mot balanskravet Enligt kommunallagen (KL 8 kap. 5 ) ska kommunen ta fram mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska det tas fram finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vidare anges att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna, det så kallade balanskravet. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Balanskravet uppnås med god marginal. Periodens resultat justerat för realisationsvinster uppgår till 27 miljoner kronor. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte att balanskravet uppfylls. Prognostiserat resultat för helåret är 18,9 miljoner kronor. Resultatmålet är 2 procent av eget kapital, vilket för 2011 motsvarar 10 miljoner kronor. Efter att hänsyn tagits till resultatdispositioner om 13,2 miljoner kronor uppgår det justerade resultatmålet 3,2 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet överstiger resultatmålet med 21,1 miljoner kronor. Ett vanligt mål för god ekonomisk hushållning är att årets resultat ska motsvara 2 procent. Årets resultats andel för - 3 -

6 Fagersta kommun Delårsrapport beräknas till 3 procent. Fagersta kommun beräknas således uppfylla även detta mål. % Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Årets resultat ,0 30,0 25,0 20,0 Mkr 15,0 10,0 Investeringar Uppfyllelsen av kommunens övriga finansiella mål redovisas under rubriken Kontroll. Kostnads och intäktsutveckling För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än intäkterna. Diagrammet visar att nettokostnaderna från 2010 till 2011 beräknas öka snabbare än intäkterna % Procentuell förändring av intäkter jämfört med verksamhetens nettokostnader Intäkter Nettokostn Differens Kommunalskatt Skattesatsen år 2011 är 21,99 procent. Skattesatsen har under perioden sänkts med 0,7 procentenheter eller 3,1 procent. Detta motsvarar ca kronor per år vid en inkomst på kronor per månad. År 2001 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2011 är differensen 1,25 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,87 procentenheter , ,5 % 21 20, ,5 Skattesatsens utveckling Fagersta Riket Investeringsutveckling Bruttoinvesteringarna har under den senaste tioårsperioden uppgått till i genomsnitt 18,2 miljoner kronor per år ,0 0, Nettoinv Bruttoinv Risk Riskperspektivet beskriver vilka risker som kommunens ekonomi kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, det vill säga eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. De starka resultaten sedan år 2000 har medfört en ökande soliditet. Fagersta kommun har per den sista augusti 2011 är soliditeten 83 procent exklusive pensionsskulden och 36 procent inklusive Soliditet Soliditet Inkl pensionsskuld Skulder och borgensåtaganden 1996 övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 miljoner kronor. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har tagits upp sedan dess. Borgensåtagandena uppgick till 46,2 miljoner kronor. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser två bostadsrättsföreningar. Kommunen har avsatt 20,4 miljoner kronor för eventuella framtida kostnader.

7 Fagersta kommun Delårsrapport Mkr 46 Borgensåtaganden Pensionsförplikt. (Mkr) Avsättningar 37,5 38,4 42,8 Ansvarsförbindelse 340,9 340,6 314,6 Summa 378,4 379,0 357,4 Pensionsportföljen 166,6 179,0 175,8 Återlånade medel 210,2 200,0 181, Borgensåtaganden Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens lån. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader Finansnetto I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden avsatt 102,2 miljoner kronor till framtida pensionsutbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen. Tabellen nedan visar att konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) är lägre än vid motsvarande tidpunkt under 2009 och Målet som är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid ska överstiga 100 procent uppfylls. Mkr Netto Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1) Likviditetsförvaltning på kort sikt, det vill säga två år eller kortare placeringar. 2) Pensionsmedelsförvaltning 3) Övrig långsiktig medelsförvaltning, det vill säga två år eller längre placeringar. Marknadsvärde (Mkr) Tillgångarna 166,6 179,0 175,8 Skulden 155,1 170,1 171,7 Konsolidering % 107,4 105,2 102,4 Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårsperiod. Kontroll Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, såsom exempelvis budgetföljsamhet. Likviditetsförvaltning på kort sikt Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa att kommunens likviditet alltid ska vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Pensionsmedelsförvaltning Fagersta kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 357,4 miljoner kronor, varav 314,6 miljoner kronor avser pensioner som intjänades före Denna del ligger utanför balansräkningen och redovisas som en ansvarsförbindelse. Uppföljning av finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt finansiella mål och ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Reglerna omfattar finansieringsprincip, investeringar, över och underskottstäckning, taxor och avgifter, kostnadsbärare, ekonomisk och verksamhetsrapportering, ekonomiskt resultat samt pensionsskuld. Efterlevnaden redovisas nedan. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid - 5 -

8 Fagersta kommun Delårsrapport speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Målet är uppfyllt. Eget kapital har inte använts för att finansiera driften. Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Målet är uppfyllt. Fagersta kommun har under år 2011 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Målet är delvis uppfyllt. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Målet är uppfyllt. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomi och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiskaoch verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Målet är uppfyllt. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Målet är uppfyllt. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Skall behandlas i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Målet är uppfyllt

9 Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB. Kommunens ägarandel är 20,8 procent och aktieinnehavet är bokfört till 6 miljoner kronor. Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 9 miljoner kronor till Fagersta kommun under Norra Västmanlands kommunalteknikförbund startade verksamheten den 1 januari Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. Fagersta kommun beräknar 24 miljoner kronor i bidrag för 2011, vilket är 3,9 miljoner kronor mindre än budgeterat. För 2010 lämnades 26,1 miljoner kronor i bidrag. I kommunkoncernen ingår även Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning Fagersta kommuns bidrag beräknas till 63,8 miljoner kronor i bidrag till 2011, vilket är 0,4 miljoner kronor mer än budgeterat. För 2010 lämnades 64,5 miljoner kronor i bidrag. Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö samt planoch byggområdet. Fagersta kommuns bidrag beräknas till 5,4 miljoner kronor för 2011, vilket motsvarar budgeterad nivå. Bidraget uppgick till 4,6 miljoner kronor för Fagersta kommun ingår i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund). Ägarandelen är 19,5 procent. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Medlemsbidraget beräknas till 9,8 miljoner kronor för 2011 vilket motsvarar budgeterad nivå. För 2010 uppgick bidraget till 9,6 miljoner kronor. Avesta, Norberg, Skinnskatteberg och Hedemoras kommuner har en gemensam lönenämnd. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Kostnaden för lönenämndens verksamhet beräknas till 2,1 miljoner kronor för 2010, vilket är 0,1 miljoner kronor mer än budgeterat. För 2010 lämnades 2,1 miljoner kronor i bidrag. Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta kommuns bidrag beräknas till 1,9 miljoner kronor år 2011, vilket motsvarar budgeterad nivå. För 2010 uppgick bidraget till 1,9 miljoner kronor. Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Kommunen är även delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 miljoner kronor. Kostnaden för kollektivtrafiken beräknas till 3,6 miljoner kronor för 2011, vilket motsvarar budgeterad nivå. För 2010 uppgick bidraget till 3,6 miljoner kronor. Fagersta kommun är delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norberg, och Skinnskattbergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta är 0,3 miljoner kronor år 2011, vilket motsvarar budgeterad nivå. Bidraget uppgick för 2010 till 0,5 miljoner kronor. Omvärldsanalys och framtiden Konjunkturinstitutet redogör för konjunkturläget i augusti enligt nedan. Konjunkturuppgången i världsekonomin och i Sverige har stannat av. Sverige har varit i en lågkonjunktur sedan det kraftiga fallet i BNP Återhämtningen accelererade under 2010, men under sommaren började den hastigt tappa fart. Den finansiella turbulens som drog in från omvärlden med stora börsfall ökar osäkerheten. Den finansiella turbulensen väntas avta under hösten - 7 -

10 Fagersta kommun Delårsrapport Utvecklingen i Sverige bromsas dock av den tröga återhämtningen i länder som är viktiga för svensk export. Det finns en betydande risk att skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare än i prognosen. I ett alternativt scenario beskrivs en utveckling där osäkerheten är förhöjd under hela 2012 och problemen sprider sig till euroområdets banksektor. I detta scenario blir svensk BNP tillväxt avsevärt lägre och arbetslösheten stiger till över 9 procent. Fagersta kommun Osäkerheten gällande konjunkturutvecklingen försvårar bedömningen av det finansiella läget för kommunen under de närmaste åren. Därutöver pågår en översyn av utjämningssystemet. Föreslagna förändringar innebär en kraftig minskning av bidraget till Fagersta kommun. Befolkningsminskningen har varit en utmaning för kommunen. Den nedåtgående trenden har brutits Antal Befolkningsutveckling År Bostadsmarknaden i Fagersta kommun präglas av en för låg efterfrågan som gör att prisnivån är för låg för att möjliggöra nyproduktion, detta medför brist på attraktiva bostäder. Utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten och sysselsättningen på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. modersmålsundervisning och inrättande av flera förberedelseklasser vara nödvändigt. Gymnasieskolan bedrivs av NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund). Till och med år 2012 beräknar gymnasieskolan att tappa ca 15 procent av elevunderlaget från Fagersta. Detta kommer att ställa stora krav på verksamhetsanpassningar. Alternativa användningsområden för tomställda lokaler behöver utredas. NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, dels på grund av löneläget och dels på grund av brist på lämplig arbetskraft. Kommunens finansiella styrka gör att investeringar klaras med egna medel. Kommunen har kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har avsatt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: (Mkr) Löneökning m 1% -3,7 10 heltidstjänster +/-4,0 Ökade kostnader för försörjningsstöd 10 % 0,7 Förändrad likviditet med 10 Mkr +/-0,2 Förändrad utdebitering med 1 kr +/-23,0 Befolkningsförändring +/- 100 inv +/-4,2 Karolina Berglund Ekonomichef Inom äldreomsorgen konstateras att vårdbehovet ökar på grund av fler i åldersgruppen över 90 år. Elevunderlagsminskningen inom grundskola, skolbarnomsorg och förskoleklass bryts. I förskolan ökar behoven av nya platser. På grund av det ökade antalet nyanlända utlandsfödda elever och den ytterligare förväntade anhöriginvandringen, kommer behovet av studiehandledning på modersmål, - 8 -

11 Fagersta kommun Delårsrapport Personalekonomisk redovisning Delårsredovisning för perioden tom samt tom Frånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning för perioden tom samt perioden tom Antal anställda Kommunen hade : 788 tillsvidareanställda samt 215 visstidsanställda totalt 1003 personer vilket är en ökning med 29 anställda jämfört med Antal anställda fördelade per anställningsmyndighet och (tillsvidare och visstidsanställda) Anställningsmyndighet Antal anställda Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildnings och fritidsnämnden Totalt Åldersfördelning Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen är 44,1 år. 44,3 % är 50 år eller äldre, 46 % är i åldern år och 9,7 % är 29 år eller yngre. Sysselsättningsgrad Hela kommunen % 39 % av kvinnorna och 24,4 % av männen är deltidsanställda Total sjukfrånvarotid 5,27 4,82 därav långtidssjukfrånvaro 32,21 21,69 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,32 4,75 Sjukfrånvarotid män 5,07 5,13 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 2,92 3,83 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 5,44 4,90 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 5,79 5,02 Kommunstyrelsens förvaltningar % Total sjukfrånvarotid 2,31 1,06 därav långtidssjukfrånvaro 0 0 Sjukfrånvarotid kvinnor 3,19 1,44 Sjukfrånvarotid män 0,33 0,16 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 2,27 0,45 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 2,53 1,41 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 2,20 0,83 Socialförvaltningen % Total sjukfrånvarotid 5,97 5,57 därav långtidssjukfrånvaro 30,56 20,70 Sjukfrånvarotid kvinnor 6,11 5,32 Sjukfrånvarotid män 5,48 6,52 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 3,19 4,20 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 6,42 5,55 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 6,50 6,11 Löneskillnader Lönen avser 2011 års lönenivå tillsvidareanställd personal. Utbildnings och fritidsförvaltningen % Total sjukfrånvarotid 4,27 3,79 därav långtidssjukfrånvaro 37,34 24,50 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,23 4,06 Sjukfrånvarotid män 4,58 1,80 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 2,13 2,93 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 3,94 4,04 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 4,98 3,72 Frisktal under perioden Bland kommunens samtliga tillsvidareanställda arbetstagare var det 32,2 % som inte hade någon sjukdag och bland kommunens visstidsanställda, med månadslön, var det 44,7 % som inte hade någon sjukdag. Bland kommunens samtliga månadsavlönade arbetstagare var det 30,0 % av kvinnorna och 41,8 % av männen som inte hade någon sjukdag. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 87 % av de anställda är kvinnor

12 Redovisningsprinciper Fagersta kommun Delårsrapport Redovisningsmallens dokument Resultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter samt visar årets förändring av det egna kapitalet. Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Finansieringsanalys Finansieringsanalys enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation nr 16.2 används. Värdering Övergripande värderingsprincip är försiktighetsprincipen, vilket medför att skulder inte får undervärderas respektive att tillgångar inte får övervärderas. Interna poster Verksamhetens intäkter och kostnader är justerade med interna poster, förutom budget. Leverantörsfakturor och utställda fakturor Periodisering har gjorts av leverantörsfakturor och utställda fakturor med väsentliga belopp. Kostnads och intäktsräntor Kostnads och intäktsräntor har periodiserats. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden har redovisats som en kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningarna påbörjas månaden efter investeringen är slutredovisad. Avskrivning av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Exempel på ungefärliga avskrivningstider: Fastigheter Gator och vägar Ombyggnad av fastigheter Inventarier Datorer Pensioner Förändringen av pensionsskulden redovisas under verksamhetens kostnader. 33 år 33 år år 5 10 år 3 år Intjänade pensioner från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen enligt den så kallade blandade modellen. Kommunen har för perioden beslutat att hela den individuella delen av pensionen skall betalas ut för individuell förvaltning. Från och med år 2006 är avsättningen obligatorisk. Beräkningen av den individuella delen är gjord efter samma förhållande mellan lönesumma och verklig kostnad som utfallet Kommunen har enligt avtal pensionsförpliktelse gentemot kommunalrådet. Förpliktelsen är ej värderad och ej heller upptagen som skuld/avsättning. Ett visstidsförordnande eller förtroendevalds rätt till visstidspension leder ej nödvändigtvis till utbetalningar eftersom möjligheten finns att vara fortsatt förtroendevald. Dessutom finns regler om samordning med annan inkomst vilka kan påverka storleken på utbetalningarna. I övrigt har kommunen inga pensionsåtaganden gentemot förtroendevalda. Kommunen har enligt avtal pensionsförpliktelse gentemot förbundschef på NVK. Som underlag för pensionsskuld och pensionskostnader har SPP s prognos för 2010 använts. Avvikelse från RKR 17 i de delar där de väsentligaste posterna som har förändrat pensionsavsättningen inte kan erbjudas från pensionsadministratören. Skatteintäkter Skatteintäkterna har periodiserats och redovisats det år då den beskattningsbara inkomsten intjänats. Kommunen tillämpar rekommendation 4.2 från Rådet för kommunal redovisning vad avser redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen avseende kommunalskatt inne bär att inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: preliminära månatliga inbetalningar prognos för slutavräkning (år 2011) från SKL, decemberprognosen differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år (2010) Till slutavräkningen avseende har vi använt Sveriges Kommuner och Landstings prognos från , cirkulär 11:

13 Leasingavtal Rekommendation nr gällande Redovisning av leasingavtal innebär att klassificering skall göras av leasingavtal, antingen som finansiellt eller operationellt. Leasingavtalen inom Fagersta kommun är klassificerade som operationella. Finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen återfinns delar av pensionsportföljen under finansiella anläggningstillgångar i balansräkningen. De finansiella anläggningstillgångarna marknadsvärderas fortlöpande och under löptidens gång kan marknadsvärdet ibland hamna under anskaffningsvärdet. Enligt den kommunala redovisningslagen (KRL) 6 kapitlet 5 skall en anläggningstillgång skrivas ned om värdenedgången kan antas vara bestående. I enlighet med placeringsreglementet kommer kommunen att placera en stor del av pensionsportföljen i realränteobligationer för att matcha ansvarsförbindelsen. Avsikten med innehavet är att behålla realränteobligationerna till förfall. Realränteobligationens nominella värde plus indexuppräkning är garanterade på förfallodagen. Värdenedgången är därför inte bestående och kommunen behöver inte skriva ned värdet på innehavet av realränteobligationer. I detta avseende kommer kommunen att följa den kommunala redovisningslagen (KRL) 6 kapitlet 5 och inte det kommunala redovisningsrådets rekommendation nummer 9 som säger följande: Rådet för kommunal redovisning rekommenderar att placeringsmedel som klassificeras som anläggningstillgång skall, på motsvarande sätt som enligt KRL 6 kapitlet 7 gäller för värdering av omsättningstillgång, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Kommunen ska, i enlighet med KRL 1 kapitlet 3, andra stycket, upplysa i not i årsredovisningen om skälen för detta ställningstagande. Det är viktigt att ha klart för sig att i de fall som realränteobligationerna minskar i värde kommer även ansvarsförbindelsen att ha minskat i värde (matchning). Detta får kommunen dock inte ta hänsyn till vid bokslutet, eftersom ansvarsförbindelsen ligger utanför balansräkningen och endast får redovisas till bokfört värde. I årsredovisningen bör därför, förutom information om pensionsportföljens marknadsvärde, även lämnas information om ansvarsförbindelsens marknadsvärde. I bokföringen avseende nedskrivning av realränteobligationer har rak nedskrivning av överkursen över återstående löptid tillämpats. Vid värdering av innehavet i pensionsfastigheter har försiktighetsprincipen och lägsta värdets princip tillämpats. Omsättningstillgångar Aktier och fonder, både ränte och aktiefonder redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som omsättningstillgångar och tas alltid upp till lägsta värdets princip. Fagersta kommun Delårsrapport

14 Fagersta kommun Delårsrapport Redovisningsbegrepp och ordlista Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder inkl avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande bruk. Avskrivningar Den värdeminskning (förslitning) som årligen sker på en anläggningstillgång, baserat på anskaffningsvärdet inkluderat omkostnader dividerat med den ekonomiska livslängden. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser som är säkra, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då dessa ska infrias och betalas ut. Eget kapital Består av anläggningskapital (bundet i anläggningar m m) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift och investeringsändamål). Finansiella anläggningstillgångar Aktier, obligationer, långsiktiga fordringar, avskrivning sker ej. God redovisningssed En faktisk förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga det vill säga man ska inte motgå lagar och uttalanden från den teoretiska verksamma expertisen såsom rekommendationsorganen. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten som skall betalas inom ett år. Materiella anläggningstillgångar Kan vara fastigheter, byggnader, mark, maskiner och inventarier som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, till exempel likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Kan vara lager, förråd, kontanter, och kundfordringar (kortsiktiga). Periodisering Fördelning av inkomster och utgifter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Skuldsättningsgrad Hur stor del av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet Ett nyckeltal som visar procentuellt den del av totala tillgångar som är egenfinansierad, eget kapital dividerat med balansomslutningen (totalt kapital). Visar betalningsförmågan på längre sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Volatitilet Ett statistiskt mått på storleken på kurssvängningar över tiden. Beräknas vanligtvis som en standardavvikelse enligt Normalfördelningen. Uttrycks vanligtvis som procent på årsbasis. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt (förmågan att betala sina skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Lån som är på längre än ett år och innehåller ränteutgifter

15 Kommunfullmäktige ORDFÖRANDE: ANN-CHRISTINE ANDERSSON Prognos Resultat (kkr) Budget Prognos Utfall Bokslut 2010 Budget Utfall Utfall Intäkter Kostnader , , ,8-766,0-746,3-677,1 Nettokostnad före kapitalkostnad , , ,8-766,0-746,3-677,1 Kapitalkostnad Nettokostnad före kommunbidrag , , ,8-766,0-746,3-677,1 Kommunbidrag, årsbudget 1 299, , ,0 766,0 833,3 Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse 79,2 19,7 156,2 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Efter 2010 års val har fullmäktige följande mandatfördelning: Vänsterpartiet 20, Socialdemokraterna 8, Moderaterna 3, Sverigedemokraterna 2, Kristdemokraterna 1 och Folkpartiet 1. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. För kontroll av nämndernas verksamhet har fullmäktige till sitt förfogande en kommunrevision. Framtiden Kommunens nya styrmodell ska utvecklas till att även gälla samverkansorganisationerna med säte i Fagersta. Även kommunens målbild ska revideras för att införlivas i styrmodellen. Revisorerna fortsätter sitt arbete med att utveckla och effektivisera samarbetet med de kommuner som ingår i kommunalförbunden och de gemensamma nämnderna. Årets händelser Bland årets händelser kan nämnas att fullmäktige fattat beslut om att bygga en gång och cykelväg fram till kommungränsen till Norberg. Vidare har en värdegrund för kommunen antagits med ledorden samarbete, trygghet, ansvar och respekt. Fullmäktige har beslutat att verka för en gemensam ekonomiorganisation med Norbergs kommun. Beslut har fattats om finansiering av ett nytt LSS boende. Slutligen kan nämnas att samtliga kommuner i Västmanland beslutat att landstinget ska bli kollektivtrafikmyndighet i länet samt att hemsjukvården ska kommunaliseras. Revisorerna har, förutom granskningen av årsredovisningarna för kommunen, kommunalförbunden och de gemensamma nämnderna, genomfört en granskning av de anställdas bisysslor. Dessutom planeras rapporter avseende en uppföljning av Skolverkets rapport kring tillsyn 2010 samt en granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen. Ekonomiskt resultat och måluppfyllelse Hittills under året har sex sammanträden hållits och fyra återstår enligt fastställd sammanträdesplan. Det ekonomiska resultatet för året pekar mot ett nollresultat

16 Kommunstyrelsen ORDFÖRANDE: STIG HENRIKSSON (V) KANSLICHEF: ANDERS KILSTRÖM EKONOMICHEF: KAROLINA BERGLUND PERSONALCHEF: EWA WIKLUND UPPHANDLINGSCHEF: MIKAEL ERIKSSON Prognos Resultat (kkr) Budget Prognos Utfall Bokslut 2010 Budget Utfall Utfall Intäkter 7 039, , , , , ,0 Kostnader , , , , , ,5 Nettokostnad före kapitalkostnad , , , , , ,5 Kapitalkostnad , , ,8-678,3-678,3-683,9 Nettokostnad före kommunbidrag , , , , , ,4 Kommunbidrag, årsbudget , , , , ,9 Kommunbidrag, tilläggsanslag 978,6 978,6-156,7 652,4 Budgetavvikelse 5 499, , , ,5 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen består av förvaltningarna ekonomiservice, kommunkansli, personalkontor och upphandling och service. Överförmyndarverksamheten återfinns från och med 2011 med egen nämnd under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Administrationens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet i enlighet med styrelsens direktiv. Kommunstyrelsens förvaltningar ansvarar för kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsulter i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Under kommunstyrelsens verksamhetsområde ligger även anslag till kommunens samarbetsorganisationer såsom Västmanland Dalarna miljö och byggnadsnämnd, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR), Västmanland Dalarnas gemensamma lönenämnd, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU), Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK), Tillväxtgruppen i norra Västmanland (TVG) och Norra Västmanlands Samordningsförbund (NVS). Årets händelser och måluppfyllelse Den av fullmäktige antagna målbilden säger att kommunen på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt ska prioritera infrastruktur och trafik, byggande och boende samt tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi. Utifrån målbilden kommuniceras budskapet att i Fagersta är det lätt att leva. Här får du livstid! Kommunfullmäktige har utifrån målbilden tagit fram åtta övergripande mål för kommunen. Kommunstyrelsen beslutade i januari 2011 om gemensamma inriktningsmål för samtliga nämnder för perioden 2011 till Dessa inriktningsmål återfinns i bilaga. Den nya styrmodellen är införd hos kommunens nämnder och kommer succesivt att införas hos kommunens samverkansorganisationer med säte i Fagersta. I enlighet med fastställt effektmål har mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning tagits fram. Ekonomisamarbetet med Norbergs kommun genomförs 1 juli Kommunen har medverkat i en näringslivsundersökning som mäter hur företagare som varit i kontakt med kommunen tycker att de blivit bemötta. Resultatet kommer att presenteras under hösten. En ny hemsida har lanserats. Riktlinjer för sociala medier och ett förslag till grafisk profil kommer att tas fram under året. Sedan februari har ett avtal upprättats mellan kommunen och Arkiv Västmanland om samarbete kring föreningsarkiv, forskarservice etcetera. Ett gemensamt tillväxtprogram med Norbergs kommun tas fram under hösten i syfte att stärka regionens konkurrenskraft. Kommunstyrelsen har medverkat i finansiering av flera projekt som bedrivs av Tillväxtgruppen, såsom dialog mellan kommun och näringsliv och entreprenörskap för skolan. Under året har personalkontoret bland annat arbetat med att arrangera internutbildningar, medverkat i löne och arbetsrättsliga förhandlingar samt medverkat med insatser för att förbättra hälsotalet. En värdegrund med ledorden

17 samarbete, trygghet, ansvar och respekt har tagits fram för kommunens anställda. Ett av Upphandling och service effektmål för året är att genomföra minst ett informationsmöte för de lokala företagen gällande kommunens upphandlingar och Lagen om offentlig upphandling. Förvaltningen har tillsammans med Företagarna genomfört ett informationsmöte för små och medelstora företag i Fagersta med omnejd och informerat om LOU och kommunens upphandlingsverksamhet. En upphandling av ramavtal för personbilar har genomförts för att uppnå effektmålet att verka för att de nya personbilar som införskaffas till kommunens verksamheter uppfyller kraven för miljöbilar enligt förordning om miljöoch trafiksäkerhetskrav för bilar och bilresor SFS 2009:1. Kommunens förvaltningar kan efter genomförd upphandling avropa miljöbilar från Fagersta Motorforum AB. godsterminal i Fagersta. Beslut har även fattats att Fagersta ska verka för att bli certifierad som Fair Trade City. Personalredovisning Sjukfrånvaron för kommunstyrelsens förvaltningar är fortsatt låg med 3,29 sjukdagar per anställd och år för kommunstyrelsens förvaltningar jämfört med hela kommunens 17,55 sjukdagar. Under året har ekonomichef, kommunsekreterare och handläggare till överförmyndarverksamheten rekryterats till kommunstyrelsens förvaltningar. Dessutom har informationsverksamheten förstärkts. Gemensamma aktiviteter genomförs förvaltningsövergripande. Ekonomiskt resultat och större avvikelser För perioden redovisas ett överskott på 6 miljoner kronor mot budget. För året prognostiseras ett överskott på 5,5 miljoner kronor mot budget. Ett överskott på 3,3 miljoner kronor beräknas för köpt verksamhet/verksamhetsbidrag. Kostnaderna för verksamhetsbidrag till NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) beräknas till 3,9 miljoner kronor lägre än budget, bland annat på grund av överskott för verksamhetsfastigheter. Kostnaderna för verksamhetsbidraget till NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) beräknas till 0,4 miljoner kronor högre än budget. Kostnaderna för övriga verksamhetsbidrag beräknas till 0,2 miljoner kronor högre än budget. Kommunstyrelsens förvaltningar prognostiserar totalt ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Överskottet avser främst lägre personalkostnader till följd av tjänstledighet och personalomsättning. Kommunstyrelsens anslag för särskilda projekt och oförutsett beräknas ge ett överskott med 1 miljon kronor. Framtiden Elektroniska kund och leverantörsfakturor kommer att införas. De finansiella målen samt bedömningen av god ekonomisk hushållning ur finans och verksamhetsperspektiv ska vidareutvecklas. Ett systemstöd för målstyrningsmodellen och ett digitaliserat ärendehanteringssystem planeras. Förutom det som redovisas ovan samt i bilaga kan nämnas att mycket fokus kommer att ligga på att utveckla samverkan med andra kommuner samt mellan skola och näringsliv, integration och arbetsmarknad, infrastruktur och fysisk planering. Miljöredovisning Enligt miljöpolicyn ska Fagersta kommun verka för en lägre energiförbrukning och en ökning av andelen energi från förnyelsebara källor. Fullmäktige har antagit en energi och klimatstrategi och anslagit medel till åtgärder. Projekt pågår om sänkt energianvändning för små och medelstora företag samt utredning om etablering av en