Golfbanan i Hedkärra. Delårsrapport samt Resultatprognos

Transkript

1 Golfbanan i Hedkärra Delårsrapport samt Resultatprognos

2 Fagersta kommun Delårsrapport Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 11 Personalekonomisk redovisning 12 Redovisningsprinciper Redovisningsbegrepp och ordlista 15 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 16 Kommunstyrelsen Utbildnings och fritidsnämnden Socialnämnden Resultaträkning, Finansieringsanalys, Balansräkning, Noter Sammanställning drift och investeringar 43 Driftredovisning Investeringsredovisning Adress: Fagersta kommun Fagersta Telefon: Hemsida:

3 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Resultat 2010 Resultat per den 31 augusti 2010 Resultatet per den 31 augusti uppgår till 42,1 Mkr. Utfallet är bättre än föregående år (18,1 Mkr). Utfallet per den sista augusti har legat till grund för den årsprognos som redovisas nedan. Årets prognostiserade resultat Årets resultat beräknas till 19,9 Mkr. Fjolårsresultatet var 13,6 Mkr. Nämndernas nettokostnader inkl lönekostnadsökningar ökar med 5,8 Mkr, motsvarande 1 % i jämförelse med år Den relativt låga kostnadsökningen beror främst på genomförda besparingar i budget Mkr Finansiell analys Resultatutveckling Resultat Det s k balanskravet (KL 8 kap. 5 ) tillämpades för första gången i bokslut Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler (se not 5 justerat resultat). För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 % av kommunens egna kapital. Det motsvarar för Fagersta ca 9,7 Mkr och det prognostiserade resultatet överskrider alltså målsättningen. Kommunen tillämpar rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning vad avser redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen avseende kommunalskatt innebär att inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: preliminära månatliga inbetalningar prognos för slutavräkning (år 2010) differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år (2009) Slutavräkningen av årets skatteintäkter beräknas bli positiv och detta ger ett överskott på 7,0 Mkr års slutavräkning ger en positiv differens mellan slutlig taxering och prognos på 1,3 Mkr. Fagersta kommun har under 2000 talet haft bäst resultat räknat per invånare bland alla Sveriges kommuner. Olika kostnaders och intäkters andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning % Verksamhetens nettokostn Finansnetto Årets resultat En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Av tabellen framgår det att verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2010 uppgick till 99 %. Finansnettots andel utgör 2 %. Årets resultats andel är 3 % år Kravet för god ekonomisk hushållning brukar vara 2 % och Fagersta kommun uppfyller alltså detta. Det är positivt att verksamhetens kostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag sjunker Resultatdisposition Det egna kapitalet stärks med 19,9 Mkr på grund av det positiva resultatet år Av tabellen framgår resultatdispositionen tom år Ändamål (Mkr) 2009 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 102, ,2 Underhållsåtgärder 20,0 9,9 10,1 Målbild Fagersta 35,6 24,4 11,2 Resultatutjämning * 52,2 34,6 17,6 Hälsobefrämj åtg 9,9 7,9 2,0 Klimatbefrämjande åtg 5,0 0,9 4,1 Summa 245,3 77,6 167,7-1 -

4 Fagersta kommun Delårsrapport Analys av resultat i jämförelse med år 2009 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade med 19,6 Mkr eller 3,5 %. Slutavräkning på 2009 års skatteintäkter uppgår till 1,3 Mkr och prognos för slutavräkningen avseende 2010 års skatteintäkter är 7,0 Mkr. Huvudskälet till ökningen är höjda statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader ökade med 11,5 Mkr eller 2,0 %. Finansnettot försämras med 1,8 Mkr eller 10 %. Förändring Mkr Procent Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning 19,6 3,5 Verksamhetens nettokostnader 11,5 2,0 Finansnetto 1,8 10,0 Resultatförändring 6,3 46,3 Nettokostnads och intäktsökning % År Intäkter Nettokostn Differens För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. Av diagrammet kan vi konstatera att verksamheternas nettokostnader ökat mindre än skatteintäkter och statsbidrag med 1,5 % år Skatteintäkterna ökar med 3,5 % nettokostnaderna med 2,0 %. Kommunalskatt Skattesatsen år 2010 är 21,99 procent. Skattesatsen har under perioden sänkts med 0,7 procentenheter eller 3,1 procent. Detta motsvarar ca kronor per år vid en inkomst på kr per månad. År 2001 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2010 är differensen 1,25 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,87 procentenheter. % Nämndernas budgetavvikelse Fagersta Riket 2009 Budgetavvikelse (Mkr) 2010 Kommunfullmäktige 0,1 Kommunstyrelsen 3,4 Varav NVU 0 Varav NVK 1,4 Varav V D MBN 0 Varav SDR 0,4 Varav lönenämnden 0,1 Utbildnings och fritidsnämnden 0,6 Socialnämnden 0 Summa nämnderna 4,1 Finansförvaltningen 4,4 Summa inkl finans 8,5 Den totala avvikelsen mot budget beräknas till 8,5 Mkr. Nämndernas prognoser visar ett överskott på 4,1 Mkr och finansförvaltningen ett överskott på 4,4 Mkr. Kommunstyrelsen visar ett överskott på 3,4 Mkr jämfört med budget. Verksamhetsbidraget till NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) beräknas till 1,4 Mkr lägre än budgeterad nivå. Finansieringen beräknas ge överskott på 0,8 Mkr. Kommunstyrelsens anslag för särskilda projekt och oförutsett beräknas ge överskott med 0,9 Mkr. Kommunstyrelsens förvaltningar beräknar ett överskott på totalt 1,0 Mkr. Orsaken är främst lägre personalkostnader. NVK är entreprenör för huvuddelen av Fagersta kommuns investeringar och för år 2010 beräknas ett överskott på 106,0 Mkr som i huvudsak beror på kommunstyrelsens förslag att avskriva planerna på ett kulturhus för 70 Mkr. Länsstyrelsens strandskyddsdispens vid norra Sjöhagen är överklagad och beslut väntas tidigast om ett år. Totalt 9 Mkr kommer inte att belasta årets investeringsbudget

5 Fagersta kommun Delårsrapport Nybyggnad av LSS boende för 15,0 Mkr är tillfälligt stoppat i avvaktan på alternativ. Bidrag till SDR (Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) beräknas till 0,4 Mkr över budget på grund av pensionskostnader för år 2009 och Investeringar Bidrag till NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) beräknas till budgeterad nivå. Bidrag till Västmanland Dalarna miljö och byggnadsnämnd beräknas till budgeterad nivå. 40 Mkr Nettoinv Bruttoinv Utbildnings och fritidsnämndens prognostiserar ett överskott på 0,6 Mkr. Förskoleverksamheten aviserar om ett underskott på 0,3 Mkr beroende av att behov finns för att öppna en småbarnsavdelning 1 oktober, samt att kommunstyrelsen avslagit ansökan från utbildnings och fritidsnämnden avseende statligt riktade medel för lagförändringen 1 juli avseende allmän förskola även för 3 åringar, vilket innebär ett inkomstbortfall för förskoleverksamheten. Grundskolan aviserar om ett underskott på 0,4 Mkr avseende interkommunal kostnad för en högstadieelev. Fagersta fritid aviserar om ett prognostiserat underskott om 0,2 Mkr. Därtill tillkommer osäkerhetsfaktorerna när det gäller Västanfors Västervåla församlings överklaganden till förvaltningsrätten och ansökningar avseende tilläggsbelopp samt kostnader/intäkter för interkommunala barn och elever. Av nämndens buffert återstår för närvarande 1,5 Mkr på grund av ökade intäkter. Socialnämndens prognos visar ett resultat i linje med budget. Individ och familjeomsorgen redovisar ett underskott på 0,4 Mkr pga ökat antal placeringar. LSS och psykiatri redovisar ett överskott på 1,0 Mkr. Äldreomsorgen gör ett underskott på 3,0 Mkr pga ökat behov av korttidsplatser. Försörjning och arbete prognostiserar ett underskott på 0,9 Mkr, orsaken är ökat behov av åtgärder för sysselsättning. Försörjningsstödet gör ett underskott på 0,6 Mkr mot lagd budget. Nämnden gör ett överskott på 2,1 Mkr avseende budgeterad buffert. Finansförvaltningen prognostiserar ett överskott på 4,4 Mkr. Arbetsgivaravgifterna är 1,5 Mkr lägre än budget. Kostnaden för löneökning beräknas till 0,6 Mkr lägre än budget. Ränteintäkter från förvaltningarna är 2,0 Mkr sämre än budget. Intäkter från kapitalförvaltningen är ca 0,7 Mkr bättre än budget. Slutavräkning kommunalskatt beräknas till 1,4 Mkr bättre än budget. Sveriges kommuner och landsting har gjort en utdelning på 0,7 Mkr. Helårprognosen tyder på 16,2 Mkr i nettoinvesteringar. Bruttoinvesteringarna uppgår till 16,3 Mkr. Fastighetsförsäljningar har gjorts till ett värde av 0,1 Mkr. Investeringsutgifterna per nämnd framgår nedan (belopp i Mkr): 31/8 31/12 Kommunstyrelsen 3,2 10,3 Utbildnings och fritidsnämnden 1,2 3,9 Socialnämnden 2,0 2,0 Summa 6,4 16,2 Risk och kontroll I detta avsnitt analyseras risker i kommunens ekonomi och hur dessa hanterats. Kommunens ekonomiska styrka och finansiella mål redovisas. Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommun fullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften

6 Fagersta kommun Delårsrapport Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Fagersta kommun har under år 2010 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräk ning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Mkr Låneskuldsutveckling (Mkr) övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. Borgensåtagandena uppgick till 46,2 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Mkr 50 Borgensförbindelser Ekonomisk och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har fungerat bra under året med tillförlitliga prognoser och det har skett en utveckling av verksamhetsrapporteringen. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Skall behandlas i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts. % Soliditet 2005 År 2007 Soliditet (procent) År 2009 Inkl pensionsskuld

7 Fagersta kommun Delårsrapport kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränteplaceringar för att medlen skall vara likvida. Under 2010 har ca 20,0 Mkr förts över till övrig långsiktig medelsförvaltning. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har 2,5 Mkr placerats i pensionsmedelsförvaltningen. Avsättning till pensionsförpliktelser upptagna i balansräkningen uppgick till 38,4 Mkr. Likviditetsutveckling (Mkr) De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2009 en soliditet på 75 procent exklusive pensionsskulden och 23 procent inklusive. Per den sista augusti 2010 är soliditeten 78 procent exklusive pensionsskulden och 29 procent inklusive. Mkr Mkr Finansnetto (Mkr) År Netto Intäkter Kostnader Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och aktieutdelning, samt finansiella kostnader som i huvudsak är räntekostnader på kommunens lån. Sedan mars år 2004 är kommunen skuldfri och har inga räntekostnader. Under år 2010 har kommunen erhållit aktieutdelning från VB sfären med 10,6 Mkr och ränteintäkterna är 5,3 Mkr. Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1) Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. 2) Pensionsmedelsförvaltning 3) Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall De likvida medlen (kassa och bank) låg per den sista augusti på 34,8 Mkr, en minskning med 25,1 Mkr sedan årsskiftet. Förvaltningen beräknas ge intäkter på ca 0,1 Mkr Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA KL av PFAavtalet. År 2006 har PFA avtalet ersatts av KAP KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA KL). Pensionsförpliktelser Mkr Avsättningar (KAP KL) 37,5 38,4 Ansvarsförbindelse (PA KL) 340,9 340,6 Summa 376,8 379,0 Pensionsportföljen 166,6 179,0 Återlånade medel 210,2 200,0 Fagersta kommuns totala pensionsåtagande är 379 Mkr. Marknadsvärdet i pensionsportföljen är 179,0 Mkr och kommunen har återlånat 200 Mkr Avsättningar (KAP KL) Kommunen har för perioden beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet PFA till individuell andel. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Den del av åtagandet som enligt avtalet som inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick per

8 Fagersta kommun Delårsrapport den sista augusti till 38,4 Mkr, en ökning med 1,0 Mkr sedan årsskiftet. (mkr) 18 Avsättning till ansvarsförbindelse (PA KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden avsatt 102,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som uppgår till 340,6 Mkr, en minskning med 3,4 Mkr sedan årsskiftet Täcks av kommunen Täcks av fonderingen Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Kommunen skall genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi, tobaks och alkoholvaror eller kommersiell spelverksamhet som en väsentlig del av verksamheten. Kommunen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Kommunen skall ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar skall inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Kommunen skall även visa miljöhänsyn genom att, när man har relevanta faktaunderlag, inte direkt placera i bolag som bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna i Sverige. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA KL) som upparbetats t o m Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 100 %. Konsolidering Tabellen visar att var konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) 105,2 procent och vid årsskiftet 2009/2010 var konsolideringen 108,0 %. Konsolideringen har försämrats under 2010, anledningen är främst att långa realräntor sjunkit kraftigt vilket medför att den marknadsvärderade skulden ökar mer än tillgångarna. Marknadsvärde Mkr Tillgångarna 166,6 179,0 Skulden 155,1 170,1 Konsolidering % 107,4 105,2 Pensionsförvaltningen har påverkat resultatet med 2,2 Mkr per den sista augusti och 3,2 Mkr per den sista december. Den totala vinsten återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Totalt har 139,7 Mkr investerats i pensionsportföljen och värdet har ökat med 28 %

9 Fagersta kommun Delårsrapport Tillgångar Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfört värde (kkr) Nominella räntor Likvida medel UBS AIO global Barclays AIO global tillväxt Barclays AIO Europa Totalt i nominella räntor Realräntor Bayerische landesbank Realränteobl GE Svensk Exportkredit Swedbank hypotek Sv statens realränteobl Såld Sv statens realränteobl Sv statens realränteobl Totalt i realräntor Totalt räntor Aktiefonder SEB Swedish Ethical SEB etisk global Totalt i fonder Strukturerade produkter DNB Nor US Helath Care Nordea tillväxtmarknader SEB AIO kinesiska drakar Totalt strukturerade produkter Totalt aktier Fastigheter Pensionsfastigheter Sverige AB Alternativa tillgångar Valutaobligation Euro Totalt hela portföljen Här framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 31,3 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 17 procent av portföljen. Räntebärande placeringar utgör 75 procent eller 133,0 Mkr. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av Kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande tillgångar. Under året har 2,5 Mkr placerats i pensionsportföljen

10 Fagersta kommun Delårsrapport Övrig långsiktig medelsförvaltning. Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en tvåårs period. Under 2010 har 20,0 Mkr har investerats i portföljen. Under året har resultatet påverkats positivt med 1,3 Mkr av förvaltningen. Nedan framgår allokeringen av de medel som är avsatt till övrig långsiktig medelsförvaltning. Tillgångar (kkr) Marknadsvärde % Marknadsvärde % Bokfvärde Nominella räntor Fingrid Oyj FRN Obligation Fortum LF hypotek FRN General Electric Capital FRN Såld SEK Trends Indexobligation S holms läns landsting Landshypotek Såld Swedbank Hypotek FRN Stockholms stad Såld 0 Likvida medel Totalt i nominella räntor Svenska strukturerade produkter Nordea verkstadskorg SHB AIO OMX Totalt Utländska strukturerade produkter Barclays AIO S & P BRIC M.S AIO Världskorg RBS AIO Global 2 trygghet SHB AIO Asien Kommuninvest etik världen Såld 0 UBS AIO Emerging Markets UBS AIO S& P Totalt Totalt aktier Alternativa tillgångar SEK Råvaruobligation Windcap Totalt Summa

11 Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Energi AB med dotterbolagen Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Försäljnings AB. Kommunens ägarandel är 20,8 procent och aktieinnehavet är bokfört till 6,0 Mkr. Majoritetsägare är Vattenfall. Bolagen lämnade aktieutdelning på 10,6 Mkr till Fagersta kommun under Norra Västmanlands kommunalteknikförbund startade verksamheten den 1 januari Förbundets medlemmar är Fagersta och Norbergs kommuner. Förbundet har driftsansvar för avfallshantering, vatten och avlopp, gator och vägar, parker, skogsförvaltning, städning, fastigheter och lokaler samt IT. Fagersta kommun lämnar 26,5 Mkr i driftbidrag I kommunkoncernen ingår även Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Avesta och Hedemoras kommuner som medlemmar. Avesta och Hedemoras kommuner lämnar förbundet fr o m Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, och uppdragsutbildning Fagersta kommuns bidrag uppgår år 200 till 62,8 Mkr. Fagersta, Avesta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö samt plan och byggområdet. Fagersta kommuns bidrag uppgick till 5,5 Mkr år Sedan år 2007 ingår Fagersta i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund). Ägarandelen är 19,5 procent. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Medlemsbidraget uppgår till 10,0 Mkr En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norberg, Skinnskattberg och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Nämnden startade sin verksamhet i januari Kostnaden för lönenämndens verksamhet uppgår till 2,1 Mkr Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 1,9 Mkr år Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Kommunen är även delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken uppgår år 2010 till 3,6 Mkr. Fagersta kommun är delägare i Vafab Miljö AB. Vafab Miljö AB ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun och svarar för den regionala avfallshanteringen. Kommunens ägarandel är 4,14 procent. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norberg, och Skinnskattbergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta är 0,5 Mkr år Omvärldsanalys och framtiden Konjunkturinstitutet redogör för konjunkturläget i september nedan; Sysselsättningen ökar i snabb återhämtning Svensk export har ökat kraftigt i takt med den globala återhämtningen. Hushållens stigande konsumtion och näringslivets ökade investeringar bidrar också till att stärka konjunkturen. Även sysselsättningen stiger snabbt, med cirka personer Sammantaget leder detta till höga tillväxttal under hela prognosperioden. Trots stark tillväxt kommer arbetslösheten att bli hög de närmaste åren. Den ekonomiska politiken behöver därför hållas fortsatt expansiv. Exporten växer med över 10 procent helåret De kommande åren utvecklas den svenska exportmarknaden lite svagare, samtidigt som kronan fortsätter att stärkas. Trots detta fortsätter exporten att vara en viktig drivkraft de kommande åren. Samtidigt spelar den inhemska efterfrågan en betydligt viktigare roll jämfört med tidigare - 9 -

12 Fagersta kommun Delårsrapport konjunkturuppgångar. Penningpolitiken är mycket expansiv och finanspolitiken förs i en expansiv riktning även Tillsammans med en förbättrad arbetsmarknad innebär detta att hushållens reala inkomster ökar med nästan 7 procent åren Mot bakgrund av att hushållens sparande är historiskt högt och ränteläget lågt förväntas konsumtionen stiga snabbare än inkomsterna under de närmaste åren. Återhämtningen i ekonomin och den stigande optimismen i näringslivet har medfört att sysselsättningen ökat snabbt under året. Samtidigt växer arbetskraften vilket är normalt i konjunkturuppgångar när chansen att få jobb ökar. Men den kraftiga uppgången i arbetskraftsdeltagandet följer också av att reformer som jobbskatteavdrag och förändrad sjukförsäkring förutses öka arbetskraften. Arbetslösheten faller tillbaka långsamt och blir inte mycket lägre än 8 procent i slutet av Men den ljusa bilden skuggas av att återhämtningen i världsekonomin är bräcklig. Vägen tillbaka till balans är fortfarande lång och kantad av osäkerhet. Lågkonjunkturen motiverar fortsatt expansiv politik Den utdragna lågkonjunkturen på arbetsmarknaden motiverar att den ekonomiska politiken ges en expansiv inriktning de närmaste åren. Konjunkturinstitutet prognostiserar att det genomförs ytterligare ofinansierade åtgärder om 25 miljarder kronor 2011, utöver dem som redan har beslutats och aviserats senast i 2010 års vårproposition. Detta är i linje med Konjunkturinstitutets bedömning av vad som är en lämplig inriktning på finanspolitiken. I nuläget bedömer Konjunkturinstitutet att det inte bör genomföras några ytterligare ofinansierade åtgärder 2012, givet att den prognostiserade finanspolitiken och den prognostiserade ekonomisk utvecklingen realiseras. Reporäntan förväntas vara 1,0 procent vid årsskiftet. Räntan höjs sedan gradvis i takt med att konjunkturen stärks, till 2,75 procent i slutet av 2012 och väntas överstiga 4 procent åren närmast därefter. Fagersta kommuns ekonomi Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90 talet var kommunens ackumulerade resultat 62,3 Mkr. Resultaten år på sammanlagt 280 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Utdebiteringen har under 2000 talet kunnat sänkas med 0,7 procentenheter. År 2009 sänktes skattesatsen med 0,10 procentenheter. De kommande åren ( ) ser relativt ljusa ut även om de extra statsbidragen som kommunen fick 2010 på 11,9 Mkr försvinner. Skatteintäkterna förbättras i relativt snabb takt med anledning av den starkare konjunkturen. En stor utmaning på längre sikt är att antalet äldre ökar relativt kraftigt och därmed behoven inom äldreomsorgen. Löneavtalen löpte ut den sista mars De nya löneavtalen på drygt 2 procent, bedöms vara en rimlig nivå med hänsyn tagen till konjunkturläget och vad den kommunala ekonomin klarar. Antalet arbetslösa i Fagersta inklusive sökande i program med aktivitetsstöd var per den sista augusti 6,6 % i Fagersta jämfört med 6,8% i riket. Utvecklingen av arbetslösheten och sysselsättningen är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten och sysselsättningen på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Kostnaderna för försörjningsstöd prognostiseras minska från 7,8 Mkr 2009 till 6,5 Mkr år Investeringarna i kommunen kommer att öka ganska kraftigt de kommande åren. Bl a kan kommunen behöva investera i kväverening i kommunens avloppsreningsverk för ca 23 Mkr. Exploatering av mark för att möjliggöra byggande av bostäder i Sjönära boende vid Sjöhagen är budgeterad till 9,0 Mkr. Ett nytt LSS boende är budgeterat till 24,5 Mkr. Maria skolan är i behov av ombyggnad och även Fagersta hallen. Kommunens finansiella styrka gör att investeringarna klaras med egna medel. Kommunen har även efter 2010 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Bostadsmarknaden i Fagersta kommun präglas av en för låg efterfrågan som gör att prisnivån är för låg för att möjliggöra nyproduktion, detta medför brist på attraktiva bostäder. 10

13 Fagersta kommun Delårsrapport Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Fr o m år 2009 används en demografisk resursfördelningsmodell avseende äldreomsorg, barnomsorg, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk resursfördelningsmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. För budget förändras budgetramarna pga av den demografiska förändringen enligt nedan: Sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar, Kkr Tabellen visar hur den demografiska förändringen påverkar budgetramen Äldreomsorg Ackumulerat Nettoram Förändring i Kkr Procentuellt 1,1% 1,0% 1,2% 3,3% Förskolan Ackumulerat Nettoram Förändring i Kkr Procentuellt 3,7% -0,3% 0,8% 4,2% Grundskola, skolb Ackumulerat Nettoram Förändring i Kkr Procentuellt -1,4% 0,2% 2,4% 1,2% Totalt Ackumulerat Nettoram Förändring i Kkr Procentuellt 0,8% 0,5% 1,5% 2,8% gymnasieskolan att tappa ca 15 procent av elevunderlaget från Fagersta. Detta kommer att ställa stora krav på verksamhetsanpassningar. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990 talet minskade befolkningen med över 1200 personer eller ca 9 procent. Under 2000 talet har befolkningsminskningen varit 314 personer. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Under 2010 har befolkningen tom sista augusti ökat med 100 personer. De befolkningsprognoser som kommunen arbetar med visar att ett positivt flyttnetto är nödvändigt för att befolkningen inte skall minska de närmaste åren. Anledningen är en åldrande befolkning och allt för få i fertil ålder. Befolkningsutveckling Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 90 år. Ramarna räknas upp med 3,3 procent under Elevunderlagsminskningen inom grundskola, skolbarnomsorg och förskoleklass bryts och ramarna räknas upp med 1,2 procent under Antal År Inom förskolan förstärks budgetramen med 4,2 % under perioden. Här är naturligtvis osäkerheten stor vad gäller födelsetal. I förskolan ökar behoven av nya platser och en ny avdelning öppnas i oktober och en ny avdelning i januari. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Mkr På grund av det ökade antalet nyanlända utlandsfödda elever och den ytterligare förväntade anhöriginvandringen, kommer behovet av studiehandledning på modersmål, modersmålsundervisning och inrättande av flera förberedelseklasser vara nödvändigt. Löneökning med 1 procent 10 heltidstjänster Ökade socialbidragskostn 10 procent Förändrad likviditet med 10 Mkr Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/ 100 inv 3,7 +/ 4,0 + 0,7 +/ 0,2 +/ 23,0 +/ 4,2 Gymnasieskolan bedrivs av NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund). NVU får medlemsbidrag av ägarkommunerna och bidraget baseras på en demografisk modell. T o m år 2012 kommer Claes Becker Ekonomichef 11

14 Fagersta kommun Delårsrapport Personalekonomisk redovisning Delårsredovisning för perioden tom samt till och med Antal anställda Kommunen hade : 804 tillsvidareanställda samt 170 visstidsanställda totalt 974 personer vilket är en ökning med 10 anställda jämfört med Antal anställda fördelade per anställningsmyndighet och (tillsvidareoch visstids anställda) Anställningsmyndighet Antal anställda Kommunstyrelsen Socialnämnden Utbildnings och fritidsnämnden Totalt Åldersfördelning Medelåldern bland arbetstagarna i kommunen är 46,4 år. 44,8 % är 50 år eller äldre, 46 % är i åldern år och 9,2 % är 29 år eller yngre. Sysselsättningsgrad 40,10% 59,90% Heltid Deltid 42,2 % av kvinnorna och 25 % av männen är deltidsanställda. Löneskillnader. Lönen avser 2009 års lönenivå Procent < Kvinnor Män Totalt Frånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning för perioden tom samt perioden tom Hela kommunen % Total sjukfrånvarotid 5,17 5,27 Därav långtidssjukfrånvaro 38,62 32,21 Sjukfrånvarotid kvinnor 5,44 5,32 Sjukfrånvarotid män 3,83 5,07 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 3,08 2,92 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 5,57 5,44 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 5,32 5,79 Kommunstyrelsens förvaltningar % Total sjukfrånvarotid 1,56 2,31 Därav långtidssjukfrånvaro 0 0 Sjukfrånvarotid kvinnor 1,98 3,19 Sjukfrånvarotid män 0,64 0,33 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 2,55 2,27 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 1,05 2,53 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 1,69 2,20 Socialförvaltningen % Total sjukfrånvarotid 5,89 5,97 Därav långtidssjukfrånvaro 34,95 30,56 Sjukfrånvarotid kvinnor 6,21 6,11 Sjukfrånvarotid män 4,60 5,48 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 2,64 3,19 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 6,37 6,42 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 6,39 6,50 Utbildnings och fritidsförvaltningen % Total sjukfrånvarotid 4,26 4,27 Därav långtidssjukfrånvaro 46,57 37,34 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,52 4,23 Sjukfrånvarotid män 2,48 4,58 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 29 år el yngre 4,01 2,13 Sjukfrånvarotid åldersgrupp år 4,19 3,94 Sjukfrånvarotid åldersgrupp 50 år eller äldre 4,36 4,98 Frisktal Bland kommunens samtliga tillsvidareanställda arbetstagare var det 35,2 % som inte hade någon sjukdag och bland kommunens visstidsanställda, med månadslön, var det 53,4 % som inte hade någon sjukdag. Bland kommunens samtliga månadsavlönade arbetstagare var det 32,7 % av kvinnorna och 54,3 % av männen som inte hade någon sjukdag. Jämställdhet Fagersta kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. 88 % av de anställda är kvinnor 12

15 Fagersta kommun Delårsrapport Redovisningsprinciper Redovisningsmallens dokument Resultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter samt visar årets förändring av det egna kapitalet. Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Finansieringsanalys Finansieringsanalys enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation nr 16.1 används. Värdering Övergripande värderingsprincip är försiktighetsprincipen, vilket medför att skulder inte får undervärderas respektive att tillgångar inte får övervärderas. Interna poster Verksamhetens intäkter och kostnader är justerade med interna poster, förutom budget. Leverantörsfakturor och utställda fakturor Periodisering har gjorts av leverantörsfakturor och utställda fakturor med väsentliga belopp. Kostnads och intäktsräntor Kostnads och intäktsräntor har periodiserats. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden har redovisats som en kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningarna påbörjas månaden efter investeringen är slutredovisad. Avskrivning av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Exempel på ungefärliga avskrivningstider: Fastigheter 33 år Gator och vägar 33 år Ombyggnad av fastigheter år Inventarier 5 10 år Datorer 3 år Pensioner Förändringen av pensionsskulden redovisas under verksamhetens kostnader. Intjänade pensioner fr o m 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen enligt den s k blandade modellen. Kommunen har för perioden beslutat att hela den individuella delen av pensionen skall betalas ut för individuell förvaltning. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Beräkningen av den individuella delen är gjord efter samma förhållande mellan lönesumma och verklig kostnad som utfallet Kommunen har enligt avtal pensionsförpliktelse gentemot kommunalrådet. Förpliktelsen är ej värderad och ej heller upptagen som skuld/avsättning. Ett visstidsförordnande eller förtroendevalds rätt till visstidspension leder ej nödvändigtvis till utbetalningar eftersom möjligheten finns att vara fortsatt förtroendevald. Dessutom finns regler om samordning med annan inkomst vilka kan påverka storleken på utbetalningarna. I övrigt har kommunen inga pensionsåtaganden gentemot förtroendevalda. Kommunen har enligt avtal pensionsförpliktelse gentemot förbundschef på NVK. Som underlag för pensionsskuld och pensionskostnader har SPP s prognos för 2010 använts. Avvikelse från RKR 17 i de delar där de väsentligaste posterna som har förändrat pensionsavsättningen inte kan erbjudas från pensionsadministratören. Skatteintäkter Skatteintäkterna har periodiserats och redovisats det år då den beskattningsbara inkomsten intjänats. Kommunen tillämpar rekommendation 4.2 från Rådet för kommunal redovisning vad avser redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen avseende kommunalskatt innebär att inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: preliminära månatliga inbetalningar prognos för slutavräkning (år 2010) från SKL, decemberprognosen 13

16 Fagersta kommun Delårsrapport differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år (2009) Till slutavräkningen avseende 2010 har vi använt Sveriges Kommuner och Landstings prognos från , cirkulär 10:52. Leasingavtal Rekommendation nr gällande Redovisning av leasingavtal innebär att klassificering skall göras av leasingavtal, antingen som finansiellt eller operationellt. Leasingavtalen inom Fagersta kommun är klassificerade som operationella. I bokföringen avseende nedskrivning av realränteobligationer har rak nedskrivning av överkursen över återstående löptid tillämpats. Vid värdering av innehavet i pensionsfastigheter har försiktighetsprincipen och lägsta värdets princip tillämpats. Omsättningstillgångar Aktier och fonder, både ränte och aktiefonder redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som omsättningstillgångar och tas alltid upp till lägsta värdets princip. Anläggningstillgångar I årsredovisningen återfinns delar av pensionsportföljen under finansiella anläggningstillgångar i balansräkningen. De finansiella anläggningstillgångarna marknadsvärderas fortlöpande och under löptidens gång kan marknadsvärdet ibland hamna under anskaffningsvärdet. Enligt den kommunala redovisningslagen (KRL) 6 kap 5 skall en anläggningstillgång skrivas ned om värdenedgången kan antas vara bestående. I enlighet med placeringsreglementet kommer kommunen att placera en stor del av pensionsportföljen i realränteobligationer för att matcha ansvarsförbindelsen. Avsikten med innehavet är att behålla realränteobligationerna till förfall. Realränteobligationens nominella värde plus indexuppräkning är garanterade på förfallodagen. Värdenedgången är därför inte bestående och kommunen behöver inte skriva ned värdet på innehavet av realränteobligationer. I detta avseende kommer kommunen att följa den kommunala redovisningslagen (KRL) 6 kap. 5 och inte det kommunala redovisningsrådets rekommendation nr 9 som säger följande: Rådet för kommunal redovisning rekommenderar att placeringsmedel som klassificeras som anläggningstillgång skall, på motsvarande sätt som enligt KRL 6 kap 7 gäller för värdering av omsättningstillgång, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Kommunen ska, i enlighet med KRL 1 kap. 3, andra stycket, upplysa i not i årsredovisningen om skälen för detta ställningstagande. Det är viktigt att ha klart för sig att i de fall som realränteobligationerna minskar i värde kommer även ansvarsförbindelsen att ha minskat i värde (matchning). Detta får kommunen dock inte ta hänsyn till vid bokslutet, eftersom ansvarsförbindelsen ligger utanför balansräkningen och endast får redovisas till bokfört värde. I årsredovisningen bör därför, förutom information om pensionsportföljens marknadsvärde, även lämnas information om ansvarsförbindelsens marknadsvärde. 14 -

17 Fagersta kommun Delårsrapport Redovisningsbegrepp och ordlista Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder inkl avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande bruk. Avskrivningar Den värdeminskning (förslitning) som årligen sker på en anläggningstillgång, baserat på anskaffningsvärdet inkluderat omkostnader dividerat med den ekonomiska livslängden. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser som är säkra, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då dessa ska infrias och betalas ut. Eget kapital Består av anläggningskapital (bundet i anläggningar m m) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift och investeringsändamål). Finansiella anläggningstillgångar Aktier, obligationer, långsiktiga fordringar, avskrivning sker ej. God redovisningssed En faktisk förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga dvs man ska inte motgå lagar och uttalanden från den teoretiska verksamma expertisen såsom rekommendationsorganen. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings och omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten som skall betalas inom ett år. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt (förmågan att betala sina skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Lån som är på längre än ett år och innehåller ränteutgifter. Materiella anläggningstillgångar Kan vara fastigheter, byggnader, mark, maskiner och inventarier som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m m. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Kan vara lager, förråd, kontanter, och kundfordringar (kortsiktiga). Periodisering Fördelning av inkomster och utgifter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Skuldsättningsgrad Hur stor del av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet Ett nyckeltal som visar procentuellt den del av totala tillgångar som är egenfinansierad, eget kapital dividerat med balansomslutningen (totalt kapital). Visar betalningsförmågan på längre sikt. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Volatitilet Ett statistiskt mått på storleken på kurssvängningar över tiden. Beräknas vanligtvis som en standardavvikelse enligt Normalfördelningen. Uttrycks vanligtvis som procent på årsbasis. 15 -

18 Kommunfullmäktige ORDFÖRANDE: ANN-CHRISTINE ANDERSSON Prognos Resultat (kkr) Budget Prognos Utfall Bokslut 2009 Budget Utfall Utfall Intäkter -0,9 Kostnader , , ,7-833,3-677,1-664,5 Nettokostnad före kapitalkostnad , , ,6-833,3-677,1-664,5 Kapitalkostnad Nettokostnad före kommunbidrag , , ,6-833,3-677,1-664,5 Kommunbidrag, årsbudget 1 250, , ,0 833,3 Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse 50,0 52,4 156,2 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Efter 2006 års val har fullmäktige följande mandatfördelning: Vänsterpartiet 21, Socialdemokraterna 8, Moderaterna 3, Kristdemokraterna 1, Folkpartiet 1 och Centerpartiet 1. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. För kontroll av nämndernas verksamhet har fullmäktige till sitt förfogande en kommunrevision. Årets händelser Bland årets händelser kan nämnas att fullmäktige fattat beslut om försälja mark till uppförande av en ny handelsplats i Fagersta. Dessutom har planen för psykiskt och socialt omhändertagande (Posom) och planerna för krisledning och information vid särskild händelse reviderats. Kommunen har antagit ett naturvårdsprogram och uppdaterat det handikappolitiska programmet. Rökfri arbetstid har införts för kommunens anställda från april Revisorerna har förutom granskningen av årsredovisningarna för kommunen, kommunalförbunden och de gemensamma nämnderna framlagt granskning avseende Registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg samt Chefsförsörjning. struktur över mål och måluppfyllelse. Utifrån Fagersta kommuns målbild ska ett antal övergripande mål fastställas. Det nyvalda fullmäktige sammanträder för första gången den 8 november. Utbildningsinsatser planeras för ledamöterna. Revisorerna fortsätter sitt arbete med att utveckla och effektivisera samarbetet med de kommuner som ingår i kommunalförbunden och de gemensamma nämnderna. Ekonomiskt resultat och måluppfyllelse Hittills under året har fyra sammanträden hållits och fem återstår enligt fastställd sammanträdesplan. Ett av dessa är ett extra möte efter valet då det nyvalda fullmäktige väljer presidium för den kommande mandatperioden. Det ekonomiska resultatet för året pekar mot ett nollresultat. Framtiden Kommunens ledningsgrupp har ett uppdrag att tillsammans med fullmäktiges presidium ta fram en samlad 16 -