Delårsrapport samt Resultatprognos

Transkript

1 Delårsrapport samt Resultatprognos Skeppstecknet i Vilhelminaparken

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 9 Resultaträkning, Balansräkning, Noter Sammanställning drift och investeringar 18 Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 27 Kommunstyrelsen Utbildnings och fritidsnämnden Socialnämnden Adress: Fagersta kommun Fagersta Telefon: Hemsida: Skeppstecknet i Vilhelminaparken Skeppstecknet är skapat av konstnären och fotografen Kenneth Sundh. Tanken är att konstverket ska vara en positiv symbol för Fagersta, ett varumärke för bygdens identitet. Skulpturen är placerad i en av kommunens miljödammar. Den är gjord av rostfritt stål och cortenstål.

3 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Resultat per den 31 augusti 2008 Resultatet per den 31 augusti uppgår till 25,9 Mkr. Utfallet är bättre än föregående år (21,5 Mkr). Utfallet per den sista augusti har legat till grund för den årsprognos som redovisas nedan. Årets prognostiserade resultat Årets resultat beräknas till 30,1 Mkr. Fjolårsresultatet var 38,2 Mkr. Nämndernas nettokostnader inkl lönekostnadsökningar ökar med 28,6 Mkr, motsvarande 5,5 % i jämförelse med år Den relativt kraftiga kostnadsökningen beror främst på de höga löneökningarna inom kommunals avtalsområde. Finansens intäkter ökar med 3,7% eller 20,4 Mkr. Resultatutveckling Mkr 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10, Det s k balanskravet (KL 8 kap. 5 ) tillämpades för första gången i bokslut Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 % av kommunens egna kapital. Det motsvarar för Fagersta ca 9,1 Mkr och det prognostiserade resultatet överskrider alltså målsättningen. Kommunen har i årets redovisning valt att tillämpa rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning vad avser redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen avseende kommunalskatt innebär att inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: preliminära månatliga inbetalningar prognos för slutavräkning (år 2008) differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år ( 2007 ) Slutavräkningen av årets skatteintäkter beräknas bli negativ och detta ger ett underskott på 2,5 Mkr års slutavräkning ger en negativ differens mellan slutlig taxering och prognos på 0,8 Mkr. Fagersta kommun har under 2000 talet haft bäst resultat räknat per invånare bland alla Sveriges kommuner. Resultatdisposition Det egna kapitalet stärks med 30,1 Mkr på grund av det positiva resultatet år Av tabellen framgår resultatdispositionen tom år Ändamål (Mkr) 2007 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 91,2 0 91,2 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 14,0 Målbild Fagersta 35,6 15,6 20,0 Res.utj.fond VA o 3,9 3,9 0 renhållning Resultatutjämning 29,8 8,8 21,0 Hälsobefrämj åtg 8,5 5,0 3,5 Klimatbefrämjande åtg 5,0 5,0 Summa 214,4 39,3 175,1 Kommunalskatt Skattesatsen år 2008 är 22,09 procent. Skattesatsen har under perioden sänkts med 0,6 procentenheter eller 2,6 procent. Detta motsvarar kronor per år vid en inkomst på kr per månad. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är att skattesatsen ska sänkas med 0,10 procentenheter årligen år År 2001 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2008 är differensen 1,38 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,74 procentenheter. % Fagersta Riket Analys av resultat i jämförelse med år 2007 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade med 21,3 Mkr eller 4,0 %. Slutavräkning på 2007 års skatteintäkter uppgår till 0,8 Mkr och prognos för slutavräkningen avseende 2008 års skatteintäkter är 2,5 Mkr. 1

4 Verksamhetens nettokostnader ökade med 28,6 Mkr eller 5,5%. Finansnettot försämras med 0,8 Mkr eller 5,1%. Förändring Mkr Procent Skatteintäkter, generella statbidrag, utjämning 21,3 4,0 Verksamhetens nettokostnader 28,6 4,6 Finansnetto 0,8 5,1 Resultatförändring 8,1 21,2 Kommunstyrelsens överskott kommer till stor del från NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) som återbetalar 7,4 Mkr av driftbidraget från Fagersta kommun. NVK:s överskott orsakas av att 1,9 Mkr av medel för oförutsedda behov inte behövt nyttjas. Fastighetsförvaltningen ger 4,2 Mkr i överskott mot budget och anledningen är främst att kostnaderna för underhåll är lägre. NVU (Norra Västmanlands Utbild ningsförbund) prognostiserar ingen avvikelse mot budget. (För ytterligare information, se respektive förbunds delårsrapport). Kommunstyrelsens förvaltningar gör ett överskott på ca 0,7 Mkr. Nettokostnads och intäktsökning % År 2007 Intäkter Nettokostn Differens Utbildnings och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 0,1 Mkr. Inom grundskolan prognostiseras ett underskott på 0,5 Mkr. För att uppnå en jämnare fördelning och därmed kunna nyttja resurserna effektivt, har invandrarbarn placerats ut inom samtliga rektorsområden. Detta har medfört ökade kostnader för skolskjutsverksamheten. Kostnadsökningen beror även på en intäktsminskning från NVU på grund av vikande elevantal som nyttjar skolskjutsverksamheten. Nämnden har ett överskott inom anslaget för oförutsedda behov på 0,9 Mkr. Högre kostnad för elever i friskola motsvarande 0,7 Mkr balanseras med tilläggsanslag från kommunstyrelsen. För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. Av diagrammet kan vi konstatera att verksamheternas nettokostnader ökat snabbare än skatteintäkterna med 0,6 % år Skatteintäkterna ökar med 4,0 % och nettokostnaderna med 4,6%. Budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall redovisar ett överskott på 11,7 Mkr. Budgetavvikelse (Mkr) 2008 Kommunfullmäktige 0 Kommunstyrelsen 11,3 Varav NVU 0 Varav NVK 7,4 Varav V D MBN 0 Varav SDR 0,3 Varav lönenämnden 0 Utbildnings och fritidsnämnden 0,1 Socialnämnden 0,3 Summa nämnderna 11,7 Finansförvaltningen 16,0 Summa inkl finans 27,7 Socialnämnden lämnar ett överskott på 0,3 Mkr. Äldreomsorgen är inte i balans och underskottet beräknas till 1,2 Mkr. Omorganisationen av hemtjänsten har hittills givit förväntat resultat vad avser ekonomin och då ingår även en besparing på 2 Mkr. Däremot är det för tidigt att utvärdera effektiviteten dvs om tid hos pensionären kommer att öka tillräckligt mycket. Landstinget har sagt upp avtalet till den 15 augusti 2008 avseende hemsjukvård och därmed beräknas intäkterna minska med 0,7 Mkr. Psykiatrin redovisar ett överskott på 1,2 Mkr. Orsaken är att det nya boendet inte har kommit igång. Förändringar i socialförsäkringssystemen har resulterat i ökade kost nader för försörjningsstödet. Socialnämnden beslöt i maj att ändra beslutsordningen vid handläggning av försörj ningsstödet. Motivet var att öka kraven på arbets förmedlingen. Resultatet av detta har redan nu visat sig i minskade kostnader. Den tidigare prognosen på ett underskott på 1,4 Mkr har minskat till 1,3 Mkr. Underskottet för LSS beräknas till 0,950 Mkr. Orsaken till detta är en dyr placering samt att korttidsverksamheten har utökats med flera barn. Individ och familjeomsorgens kostnader fortsätter att sjunka och prognostiserat underskott beräknas till 0,1 Mkr. Finansförvaltningen prognostiserar ett överskott på 16,0 Mkr. Löneökningarna beräknas bli 3,9 Mkr lägre än budget. I kommunens budget finns budgeterade avsättningar till pensioner på 4,2 Mkr och underhållsfond 1 Mkr. Dessa budgeterade kostnader resultatföres inte i bokslutet och ger därför ett budgetöverskott på totalt 5,2 Mkr. Arbetsgivaravgifterna är 2,1 Mkr lägre än budget och pensionskostnaderna 2,3 Mkr lägre än budgeterat. De 2

5 finansiella intäkterna är 4,0 Mkr bättre än budget. VBsfären lämnar en aktieutdelning på 7,5 Mkr, 1,2 Mkr bättre än budget. Intäkterna från pensionsförvaltningen uppgår till 4,0 Mkr, 2,0 Mkr bättre än budget. Realisationsvinst från fastighetsförsäljningar uppgår till 1,1 Mkr. Skatteintäkter och statsbidrag beräknas till 3,0 mkr sämre än budget Mkr Investeringar Helårprognosen tyder på 1,3 Mkr i nettoinvesteringar. Bruttoinvesteringarna uppgår till 8,7 Mkr. Fastighetsförsäljningar har gjorts till ett värde av 4,1 Mkr och statliga energibidrag uppgår till 3,3 Mkr. Investeringsutgifterna per nämnd framgår nedan (belopp i Mkr): 31/8 31/12 Kommunstyrelsen 4,1 2,4 Utbildnings och fritidsnämnden 0,3 1,8 Socialnämnden 0,8 2,0 Summa 3,0 1,3 Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Fagersta kommun har under år 2008 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomisk och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har fungerat bra under året med tillförlitliga prognoser och det har skett en utveckling av verksamhetsrapporteringen. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Skall behandlas i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts. 3

6 Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1) Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. 2) Pensionsmedelsförvaltning 3) Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränteplaceringar för att medlen skall vara likvida. Under 2008 har 17,2 Mkr förts över till övrig långsiktig medelsförvaltning. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har 10 Mkr placerats i pensionsmedelsförvaltningen. Avsättning till pensionsförpliktelser upptagna i balansräkningen uppgick till 33,6 Mkr. De likvida medlen (kassa och bank) låg per den sista augusti på 85,8 Mkr, en ökning med 16,8 Mkr sedan årsskiftet. Mkr Likviditetsutveckling (Mkr) Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA KL av PFAavtalet. År 2006 har PFA avtalet ersatts av KAP KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA KL). Avsättningar (KAP KL) Kommunen har för perioden beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet PFA till individuell andel. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Den del av åtagandet som enligt avtalet som inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick per den sista augusti till 33,6 Mkr. En ökning med 2,8 Mkr sedan årsskiftet. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden avsatt 91,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som uppgår till 342,0 Mkr. En ökning med 4,0 Mkr sedan årsskiftet.. Pensionsförpliktelser Mkr Avsättningar (PFA) 30,8 33,6 Ansvarsförbindelse (PA KL) 338,0 342,0 Summa 368,8 375,5 Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Kommunen skall genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi, tobaks och alkoholvaror eller kommersiell spelverksamhet som en väsentlig del av verksamheten. Kommunen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Kommu nen skall ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar skall inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Kommunen skall även visa miljöhänsyn genom att, när man har relevanta faktaunderlag, inte direkt placera i bolag som bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna i Sverige. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA KL) som upparbetats t o m Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. 4

7 (mkr) Täcks av kommunen Täcks av fonderingen Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 105 %. Sen 2005 har säkerhetsnivån höjts från 100 % till 105 % i konsolideringstermer. Det innebär att en viss del av tidigare konsolideringsvinst låses in. Marginalen till säkerhetsgolvet är 2,3%, vilket innebär att tillgångarnas värde i förhållande till skulden kan minska med 2,3 % i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellen visar att var konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) 107,4 procent och vid årsskiftet 2007/2008 var konsolideringen 113,4 %. Konsolideringen har minskat kraftigt under år Främsta anledningen är att realräntorna sjunkit betydligt vilket har gjort att den marknadsvärderade skulden ökat kraftigt. De tillgångar som är placerade i realräntor följer i princip skuldens utveckling, men eftersom ca 31 procent är placerade i andra tillgångsslag som inte ökat lika mycket i värde som skulden har gjort minskar konsolideringen. Marknadsvärde Mkr Tillgångarna 129,5 148,1 Skulden 114,2 137,8 Konsolidering % 113,4 107,4 Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 18,0 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 12,2 procent av portföljen. Räntebärande placeringar utgör 78,8 procent eller 116,6 Mkr. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. 9,1% eller 13,4 Mkr är placerade i fastigheter. Under året har 17,0 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 119,5 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i slutet av ,8 Mkr avser avsättningen (KAP KL) i balansräkningen tom och 91,2 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på portföljen har ökat med ca 21% jämfört med avsatt kapital. Tillgångar (Kkr) Räntor Nominella räntor Mrknsvärde Mrknsvärde Bokf värde Likvida medel Totalt nominella räntor Realräntor Bayerische landesbank Obligation Cloverie Investor obligationslån Realränteobligation GE Sv statens realränteobl Sv statens realränteobl Sv exportkredit Totalt i realräntor Totalt räntor Aktier Aktiefonder Global aktieindexfond Svensk index etisk Totalt i fonder Strukturerade produkter Barclays AIO Europa Barclays AIO global tillväxt UBS AIO global Totalt strukturerade Totalt aktier Pensionsfastigheter Sverige Totalt hela portföljen

8 Pensionsförvaltningen har påverkat resultatet positivt med kkr, var av 646 Kkr avser realisationsvinst från försäljning av aktiefonder. Den totala vinsten återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en två års period. Under året har kommunen investerat i strukturerade produkter och alternativa placeringar till ett värde av 17,2 Mkr. Totalt har 77,3 Mkr investerats. Marknadsvärdet på investeringarna har sjunkit under året pga den svaga utvecklingen på världens börser. Investeringarna är till 100 % kapitalgaranterade förutom vad avser Windcap. Windcap är ett vindkraftsbolag som kommunen är delägare i. Kommunens investering uppgår till 4,4 Mkr Mkr Låneskuldsutveckling övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess. Tillgångar Mrknsvärde Mrknsvärde Bokfvärde Soliditet Inkl pensionsskuld (kkr) Nominella räntor Nordea spreadobligation Likvida medel Totalt i nominella räntor % Soliditet Svenska strukturerade Nordea verkstadskorg Totalt År Utländska strukturerade Kommuninvest etik M.S AIO Världskorg UBS AIO Emerging Totalt Övriga strukturerade Indexobl korträntestrategi Totalt Alternativa tillgångar SEK Råvaruobligation Valutaobligation USA Windcap Totalt Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2007 en soliditet på 79 procent exklusive pensionsskulden och 20 procent inklusive. Per den sista augusti 2008 är soliditeten 80 procent exklusive pensionsskulden och 23 procent inklusive. Summa Resultatpåverkan av förvaltningen Under året har resultatet påverkats positivt med 618 kkr av förvaltningen. 6

9 Mkr Finansnetto (Mkr) Finansnettot består av finansiella intäkter, så som ränteintäkter, aktieutdelning och realisationsvinster, samt finansiella kostnader som i huvudsak har varit räntekostnader på kommunens lån. Eftersom kommunen sedan 2004 inte har någon låneskuld är kostnaden numera endast räntekostnad på pensionsskulden. Finansnettot har förbättrats kraftigt under de senaste åren. De finansiella intäkterna har ökat genom placering till bra avkastning samt att likviditeten har förbättrats. De finansiella intäkterna uppgår år 2008 till 16,3 Mkr. Aktieutdelning från VB bolagen uppgår till 7,5 Mkr. Avkastningen från pensionsmedelförvaltningen är 4,4 Mkr. Likviditetsförvaltningen ger 4,4 Mkr i intäkter. Mkr År Borgensförbindelser 2002 År Netto Intäkter Kostnader Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet, kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990 talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999 minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtaganden uppgick per den 31 augusti till 44,4 Mkr. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Energi AB. Aktieinnehavet är bokfört till 6,0 Mkr. Kommunens ägarandel är 20,8 %. Bolaget lämnade aktieutdelning på 7,5 Mkr till Fagersta kommun under Kommunen är delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken beräknas till 3,9 Mkr år I kommunkoncernen ingår Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Kommunens andel i NVU beräknas till ca 51 % år 2008 och kommunens bidrag till ca 61,1 Mkr. I kommunkoncernen ingår även NVK, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Kommunalförbundet har Fagersta och Norbergs kommun som medlemmar. Förbundet bedriver verksamhet inom bostadsfastigheter, VA och renhållning, gator och vägar, parker och skogsförvaltning, verksamhetsfastigheter samt IT. Verksamhetsbidraget till NVK beräknas till 20,3 Mkr i år. Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland Dalarna Miljö och byggnadsnämnd. Avesta, Fagersta och Norbergs kommuner samverkar i en gemensam miljö och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö samt plan och byggområdet. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 4,9 Mkr år Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 1,8 Mkr år Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta är 0,5 Mkr år

10 Sedan år 2007 ingår Fagersta i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund). Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Fagerstas andel av förbundets kostnader är 19,5 procent. och medlemsbidraget uppgår till 9,4 Mkr En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norbergs, Skinnskattbergs och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Kostnaden för lönenämndens verksamhet uppgår till 2,1 Mkr Framtiden Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90 talet var kommunens ackumulerade resultat 62,3 Mkr. Resultaten år på sammanlagt 234 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Även 2008 års resultat kommer att stärka ekonomin. Utdebiteringen har under 2000 talet kunnat sänkas med 0,6 procentenheter. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är att skattesatsen ska sänkas med 0,10 procentenheter årligen år Under året har konjunkturen snabbt försämrats vilket påverkar kommunens skatteintäkter i år och kommande år negativt. Trots detta behöver inga neddragningar göras i verksamheterna och ekonomin ser fortsatt stark ut. Dock måste risken för ytterligare försämring i konjunkturen beaktas i budgetarbetet för kommande år. Lagstiftningen angående God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ställer ökade krav på kommunerna vad gäller en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Mål och riktlinjer skall finnas för en god ekonomisk hushållning. Fagersta kommun har sedan år 2000 av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsregler som svarar upp mot ställda krav. I budgeten för 2008 är 37 Mkr upptagna för byggande av flerbostadshus och dessutom 5 Mkr för iordningställande av bostäder i sjönära läge. I budget finns dessutom 53 Mkr budgeterade för eventuellt byggande av kulturhus. Investeringarna bör klaras utan att lån behöver tas upp. I framtiden kommer underhålls och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VA kollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott öronmärkts för underhållsåtgärder ( se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Kommunen har även efter 2008 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. I grundskolan har elevunderlaget minskat kraftigt under 2000 talet. Elevunderlaget fortsätter att minska fram till år 2011 för att sedan vända svagt uppåt Elevunderlagsminskningen flyttas fr o m år 2009 från grund till gymnasieskolan och därmed ställs det krav på verksamhetsanpassningar även där. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas. Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 85 år. Det krävs allt mer resurser för att kunna tillgodose behoven. Tekniksatsningen i äldreomsorgen måste fortsätta så att kostnaderna kan begränsas. Kostnaderna inom Individ och familjeomsorgen har under 2008 fortsatt att minska. Socialnämndens förändrade inriktning mot stöd i hemmet med familjebehandling, nätverksarbete, familjecentral, konsulentstödda familjehem, Violen, medling och föräldrautbildning, ger bra stöd till rimligare kostnader och med god kvalité. Socialbidragskostnaderna ökar Anledningen är försämringarna för arbetslösa och sjukskrivna. År 2009 implementeras en demografisk resursfördelningsmodell. Syftet med denna modell är att skapa stabila planeringsförutsättningar för förtroendevalda och tjänstemän. För att kommunen skall klara att hålla en god service till kommuninvånarna måste resurserna i god tid omfördelas mellan nämnderna. Detta borgar för att en någorlunda oförändrad kvalité skall kunna hållas inom verksamheterna. Beslut om ändrade politiska prioriteringar inom eller mellan verksamheterna hanteras inte i modellen. Modellen minskar risken för godtycke i ramtilldelningen. Den öppna arbetslösheten var 1,6 procent i Fagersta i augusti Genomsnittet för riket var 2,5 procent. Utvecklingen av arbetslösheten är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på 8

11 lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. allt för få i fertil ålder. Sjukfrånvaro % Problemet på lite längre sikt kommer förmodligen inte att vara en ökad arbetslöshet utan att kunna rekrytera kvalificerad personal såväl till Fagersta kommun som företagen på orten. Den tilltagande arbetskraftsbristen kan medföra löneglidning och därmed ökade kostnader. Procent Totalt Kvinnor Män NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft. 3 2 juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug Befolkningsutveckling Sjukfrånvaron var per den sista augusti 6,5 (6,78 aug 07) procent totalt. För kvinnor var sjukfrånvaron 6,76 (7,16 aug 07) procent och för män 5,2 (5,02 aug 07) procent.. Antal Kommunfullmäktige har avsatt 8,5 Mkr till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. För ytterligare information, se den personalekonomiska redovisningen År Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990 talet minskade befolkningen med över personer eller ca 9 procent. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Under år 2007 minskade befolkningen med 19 personer. Sedan årsskiftet tom den sista augusti har befolkningen i Fagersta ökat med 47 personer. De befolkningsprognoser som kommunen arbetar med visar att ett positivt flyttnetto är nödvändigt för att befolkningen inte skall minska de närmaste åren. Anledningen är en åldrande befolkning och Löneökning med 1 procent 10 heltidstjänster Ökade socialbidragskostn 10 procent Förändrad likviditet med 10 Mkr Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/ 100 inv Ökat skatteunderlag 1 procent Claes Becker Ekonomichef Mkr 3,3 +/ 3,5 + 0,6 +/ 0,45 +/ 22,0 +/ 4,2 + 5,2 9

12 Resultaträkning (kkr) Not Bokslut 2007 Budget Ber res Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultat

13 Balansräkning (kkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital därav resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning pensionsförpliktelser Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser 15 a) pensionsförbindelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna, inkl löneskatt b) övriga förpliktelser Summa ansvarsförbindelser

14 Noter Noter (kkr) Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter enligt redovisning Kostnader enligt redovisning Verksamhetens nettokostnader Justerat med interna poster Kapitalkostnader Total justering interna poster I verksamhetens intäkter ingår: Statsbidrag maxtaxa förskoleverksamhet Statsbidrag kvalitetssäkring åtg förskoleverksamhet Statsbidrag personalförstärkning skola och fritidshem Reavinster vid försäljning av: Inventarier Gärdet Gärdet 2 och Meling 11: Skrotaren 2 61 Sundbo 7: Prästkragen Timmersvansen I verksamhetens kostnader ingår: ökning av pensionsavsättning, inkl löneskatt pensionsutbetalningar pensionskostnader individuell del löneskatt pensioner Summa pensionskostnad förändring semesterlöneskuld reaförlust försäljning Sänket Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivning anläggningstillgångar 222 Summa avskrivningar

15 Noter (kkr) Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatt Slutavräkning tidigare år Prognos slutavräkning Summa skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningsbidrag Införandetillägg Regleringsavgift Regleringsbidrag Utjämningsbidrag LSS Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning Summa skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Utdelning aktier Reavinst försäljning aktier Övriga finansiella intäkter Finansiella intäkter Räntekostnader Ränta pensionskostnad Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat Avgår: samtliga realisationsvinster/ förluster Justerat resultat Materiella anläggningstillgångar Markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 4 Byte anläggningsgrupp 90 Avskrivningar/nedskrivningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avskrivningar/nedskrivningar Utgående bokfört värde

16 Noter (kkr) Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avskrivningar Utgående bokfört värde Omsorgsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Byte anläggningsgrupp 90 Försäljningar Avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Avskrivningar/nedskrivningar Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ingående bokfört värde Avskrivningar Utgående bokfört värde Inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avskrivningar Utgående bokfört värde

17 Noter (kkr) Finansiella anläggningstillgångar Utlåning Fagersta Golfklubb Fagersta Sportdykarklubb Fagersta Ryttarklubb Pensionsmedelsförvaltning Realräntor Bayerische Landesbank realränteobl Obligation Cloverie Investor obligationslån Realränteobligation GE Sv statens realränteobligation Svenska statens realränteobligationer Exportkredit Strukturerade produkter Aktieindexobligation Europa Barclays SEK Equity index linked bon UBS aktieobl Global Fastigheter Investering pensionsfastigheter Pensionsfastigheter AB Övrig långsiktig medelsförvaltning Nominella räntor Nordea spreadobligation Svenska strukturerade produkter Nordea verkstadskorg Utländska strukturerade produkter Kommuninvest etik MS 5 årig världskorg UBS AG Jersey branch Övriga strukturerade produkter Exportkredit indexobl lån Alternativa tillgångar SEK Råvaruobligation Valutaobligation USA Windcap

18 Noter (kkr) Övrig kortsiktig medelsförvaltning Stadshypotek bost.obl Aktier Västmanlands lokaltrafik Vafab Miljö AB Nyemission Vafab Miljö AB VB Energi AB Andelar Förråd Varulager kostservice Kortfristiga fordringar Handkassor Interimsfordringar Kundfordringar Prognos slutavräkning skatt Övriga fordringar Kortfristiga placeringar Avsättningar för pensioner Global aktieindex HB Sv index etisk Dexia certifikat Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Anläggningskapital utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder/avsättningar Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder Summa eget kapital

19 Noter (kkr) Avsättningar pensionsförpliktelser Avsättning pensionsförpliktelse Fagersta kommun Avsättning löneskatt Fagersta kommun Avsättning pensionsförpliktelse NVU Avsättning löneskatt NVU Avsättning pensionsförpliktelse NVK Avsättning löneskatt NVK Kortfristiga skulder Interimsskulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld Statsbidragsförskott flyktingar Upplupen pensionskostnad individuell del Arbetsgivaravgifter Preliminärskatt löner Övriga kortfristiga skulder Löneskatt Prognos slutavräkning skatt Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Västmanlands avfall AB Strömsholms kanalaktiebolag Summa bolag och stiftelser Bostadsrättsföreningar och egna hem Övriga föreningar Summa borgensåtaganden Pensionsförpliktelser ansvarförbindelse enligt KPA Löneskatt 24,26 % Summa pensionsförpliktelser Summa borgensåtaganden och pensionsförpliktelser Övrigt Fagersta kommun har i november 1993, KF 101, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest uppgick detta lånebelopp till 0 kr. Kommunen har en beviljad men ej utnyttjad checkräkningskredit i Nordea på 20 Mkr. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVU vid årsskiftet 1996/1997. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVK vid årsskiftet 2003/2004. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot kommunalråd och förbundschef NVK. 17

20 Sammanställd driftredovisning Nämnd Nettokostn Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto (kkr) avvikelse Kommunfullmäktige 519, ,0 323,0 525, ,0 0,0 Kommunstyrelsen , , , , , ,7 Utbildnings och fritidsnämnden , , , , ,3 117,0 Socialnämnden , , , , ,0 300,0 Summa nämnderna , , , , , ,7 Finansiering , , , , , ,1 Totalt , , , , , ,8 Sammanställd investeringsredovisning Nämnd Nettoinvest Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto- (kkr) avvikelse Kommunstyrelsen 9 335, , , , , ,6 Utbildnings- och fritidsnämnden 1 422, ,5 346,7 260, ,5 0,0 Socialnämnden 1 998, , ,9 843, ,0 0,0 Totalt , , , , , ,6 18

21 Driftredovisning (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID Nettoavvik Kommunfullmäktige 1000 Kommunfullmäktige 519,3 548,0 323,0 309,8 548,0 0, Revision* 592,0 216,0 592,0 0,0 Kommunfullmäktige 519, ,0 323,0 525, ,0 0,0 *) Tillhörde kommunstyrelsen 2007 Kommunstyrelsen 2000 Kommunstyrelsen 2 699, , , , ,3 100, Ansl f oförutsedda utg 575, ,0 172,3 15,0 55, , Ansl t särsk utredningar 482,5 910,0 325,3 477,4 765,0 145, Hälsobefrämjande åtg 228,5 299,4 84,0 2,1 299,4 0, Växtkraft Mål 3 54,7 0,0 94,3 58,9 0,0 0, Samverkan skola näringsliv 250,0 200,0 166,7 83,7 200,0 0, Målbild Fagersta 35, ,0 35,0 767, ,0 0, Totalförsv o samh skydd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Bidr stiftelser o övr fören 2 147, , ,1 832, ,5 70, Tomträtter 700,8 686,2 455,6 444,3 666,2 20, Bredband Västmanland 956,1 0,0 979,1 0,0 0,0 0, Vänortsutbyte 0,7 0,0 0,7 0,0 0,0 0, Stöd t politiska partier 510,0 510,0 340,0 340,0 510,0 0, Borgerliga förrättningar 10,0 7,0 0,7 0,4 7,0 0, Revision* 612,6 0,0 278,8 0,0 0,0 0, Överförmyndare 942,2 968,0 758,7 902, ,0 75, Allmänna val 0,0 0,0 23,4 2,5 2,5 2, Infriande av borgen 2,9 0,0 2,1 1,6 1,6 1,6 Övrigt 6 780, , , , , ,0 *) Tillhör kommunfullmäktige fr o m NVU , , , , ,0 0, Kollektivtrafik 3 387, , , , ,0 180, NVK , , , , , , Bidrag till TVG 1 743, , , , ,0 0, Västm Dala MBN 4 234, , , , ,0 0, N V manlands samordnförb 528,0 528,0 352,0 352,0 528,0 0, Bidrag till SDR 8 791, , , , ,0 329, Bidrag till lönenämnden 2 414, , , , ,0 0,0 Köpt verksamhet , , , , , , Kommunkansli 2 648, , , , ,8 200, Arkiv 163,1 485,3 111,6 432,7 585,3 100, Ekonomiservice 3 395, , , , ,2 0, Upphandlingsservice 902, ,7 770,9 551,9 960,7 200, Televäxel/reception 217,6 0,0 233,9 185,9 150,0 150, Vaktmästeri 757, ,8 736,6 768,8 901,8 150, Personal o lönekontor 1 790, , , , ,3 50, Företagshälsovård 819,5 844,0 576,8 395,0 844,0 0, Fackliga företrädare 1 100, ,7 803,2 545, ,7 50, Personalvård 155,3 200,0 46,5 0,0 175,0 25, Information 995, ,7 525,3 733, ,7 0,0 Ks förvaltningar , , , , ,5 725,0 19

22 (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID Nettoavvik 2045 Lärcenter i utv i Fag kom 32,7 0,0 32,7 0,0 0,0 0,0 Näringsliv 32,7 0,0 32,7 0,0 0,0 0, Räddningstjänst 3 508,8 0, ,2 4,0 4,0 4,0 Räddningstjänst 3 508,8 0, ,2 4,0 4,0 4,0 Kommunstyrelsen , , , , , ,7 Utbildnings och fritidsnämnden 60xx Kontor, nämnd 8 589, , , , ,0 900,0 61xx Kostservice 241,1 0,0 211, ,9 0,0 0,0 62xx o 685xKulturskolan & Bibliotek 7 704, , , , ,2 45,0 64xx Barnomsorg , , , , ,1 0,0 65xx Skolbarnomsorg 7 116, , , , ,4 0,0 65xx Förskoleklass 4 336, , , , ,8 0,0 66xx Grundskola , , , , ,2 538,0 67xx Särskola 5 250, , , , ,8 100,0 68xx Fritidsverksamhet , , , , ,2 100,0 692x Turism 1 302, ,0 747,8 827, ,0 0,0 691x o 693x Kultur 2 428, , , , ,6 0,0 Utbildnings och fritidsnämnden , , , , ,3 117,0 Socialnämnden Socialnämnd 899, ,5 569,2 534,5 748, ,6 Gem. Administation 8 019, , , , ,3 601,2 Sjukv. Rehab personal 66,2 76,5 34,9 50,1 76,5 0,0 Biståndsbedömning 1 622, , , , ,2 51,1 Projekt 991,2 458,0 494,3 293,6 458,0 0,0 Gemensam Administration , , , , , ,8 Gem. Adm IoF 6 351, , , , ,8 1,5 Serveringstillstånd 295,8 113,3 203,5 26,2 47,8 65,5 Boende för vuxna 2 810, , , , ,6 194,2 HVB för barn o ungdom 2 401, , ,9 746, ,2 0,0 Familjehemsvård för Barn o Unga 5 034, , , , ,6 81,1 Öppen vård o behandling 1 134, ,1 720,9 698, ,5 117,6 Råd o Stöd 2 671, , , , ,1 33,4 Individ o familjeomsorg , , , , ,6 57,2 Försörjningsstöd 4 868, , , , , ,3 Försörjningsstöd 4 868, , , , , ,3 20