Delårsrapport samt Resultatprognos

Transkript

1 Delårsrapport samt Resultatprognos Klockhuset på Andra Sidan

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 8 Resultaträkning, Balansräkning, Noter 9 16 Sammanställning drift och investeringar 17 Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunfullmäktige 26 Kommunstyrelsen Utbildnings och fritidsnämnden Socialnämnden Adress: Fagersta kommun Fagersta Telefon: Hemsida:

3 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Resultat per den 31 augusti 2007 Resultatet per den 31 augusti uppgår till 21,5 Mkr. Utfallet är sämre än föregående år (23,2 Mkr). Utfallet per den sista augusti har legat till grund för den årsprognos som redovisas nedan. Årets prognostiserade resultat Årets verksamhet uppvisar ett prognostiserat resultat på 19,8 Mkr. Fjolårsresultatet var 28,4 Mkr. Nämndernas nettokostnader inkl lönekostnadsökningar ökar med 14,8 Mkr, motsvarande 2,9 % i jämförelse med år Denna kostnadsökning får anses vara acceptabel och visar att kommunen har kontroll över kostnadsutvecklingen. Finansens intäkter ökar med 1,5 % eller 8,3 Mkr. Resultatutveckling Det s k balanskravet (KL 8 kap. 5 ) tillämpades för första gången i bokslut Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Det kan konstateras att kommunen med god marginal uppnår balanskravets regler. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Enligt kommunens ekonomistyrningsregler skall resultatet uppgå till ca 2 % av kommunens egna kapital. Det motsvarar för Fagersta ca 8,3 Mkr och det prognostiserade resultatet överskrider alltså målsättningen. Slutavräkningen av årets skatteintäkter beräknas bli positiv och detta ger ett överskott på 6,4 Mkr års slutavräkning ger en positiv differens mellan slutlig taxering och prognos på 0,1 Mkr. År 2001 års resultat (42,2 Mkr) var per invånare räknat det bästa bland Sveriges kommuner. Resultatdisposition Det egna kapitalet stärks med 19,8 Mkr på grund av det positiva resultatet år Av tabellen framgår resultatdispositionen tom år Ändamål (Mkr) 2006 Disponerat Återstår Borgensåtaganden 20,4 0 20,4 Pensioner 81,2 0 81,2 Underhållsåtgärder 20,0 6,0 14,0 Målbild Fagersta 25,6 11,7 13,9 Res.utj.fond VA o 3,9 3,9 0 renhållning Resultatutjämning 19,8 7,7 12,1 Hälsobefrämj åtg 8,3 0,6 7,7 Klimatbefrämjande åtg 5,0 5,0 Summa 184,2 29,9 154,3 Kommunalskatt Skattesatsen år 2007 är 22,19 procent. Skatten har under perioden sänkts med 0,10 procentenheter om året och totalt 0,5 procentenheter. År 2001 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År 2007 är differensen 1,41 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med 0,71 procentenheter. Kommunfullmäktige har antagit avsiktsförklaringen att utdebiteringen av skatt sänks med 20 öre under planperioden Kommunen har i årets redovisning valt att tillämpa rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning vad avser redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen avseende kommunalskatt innebär att inkomstårets redovisade skatteintäkter består av tre delar: preliminära månatliga inbetalningar prognos för slutavräkning (år 2007) differens mellan slutlig taxering och prognos föregående år ( 2006 ) - 1 -

4 % Nettokostnads och intäktsökning % År Fagersta Riket Intäkter Nettokostnader Differens För att långsiktigt ha kontroll över kostnadsutvecklingen och klara en god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än vad skatteintäkter, statsbidrag och utjämning gör. Av diagrammet kan vi konstatera att verksamheternas nettokostnader ökat snabbare än skatteintäkterna sedan år Det är först år 2005 som verksamhetens nettokostnader ökar långsammare än skatteintäkter och statsbidrag. Prognosen för 2007 är att skatteintäkterna ökar med 3,0% och nettokostnaderna med 2,9%. Budgetavvikelser Det egentliga verksamhetsresultatet, nämndernas ekonomiska utfall redovisar ett överskott på 12,6 Mkr. Kommunstyrelsens överskott kommer till stor del från NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) som återbetalar 8,1 Mkr av driftbidraget från Fagersta kommun. NVK:s överskott orsakas av att 3,4 Mkr av medel för oförutsedda behov inte behövt nyttjas. Fastighetsförvaltningen ger 4,2 Mkr i överskott mot budget och anledningen är främst att kostnaderna för underhåll är lägre. NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) prognostiserar ett överskott på 0,1 Mkr. (För ytterligare information, se respektive förbunds delårsrapport). Kommunstyrelsens förvaltningar gör ett överskott på ca 1,1 Mkr som främst orsakas av outnyttjade reserver. Utbildning och fritidsnämnden gör ett underskott på 0,5 Mkr. Underskottet beror främst på högre kostnadsersättning till friskola. Socialnämnden prognostiserar ett utfall i balans med budget. Individ och familjeomsorgen redovisar ett överskott på 0,3 Mkr. Resultatet beror på minskade kostnader för barn och ungdomar samt färre insatser i missbruksvården. Äldreomsorgen visar ett underskott på 1,7 Mkr. Orsaken är ökat personalbehov. Underskottet vägs upp av att reserven för oförutsedda behov inte nyttjats fullt ut. Finansförvaltningens överskott beräknas till 9,2 Mkr. Årets skatteintäkter beräknas till 5,2 Mkr högre än budget. Orsaken är att skatteunderlaget ökar snabbare och därmed skatteintäkterna. I kommunens budget finns budgeterade avsättningar till pensioner på 0,1 Mkr samt underhållsfond 1 Mkr. Dessa budgeterade kostnader resultatförs inte i bokslutet och ger därför ett budgetöverskott på totalt 1,1 Mkr. De finansiella intäkterna är 4,4 Mkr högre än budgeterat. Avkastningen från pensionsmedelsförvaltningen är 4,2 Mkr bättre än budget. Försäljning av aktiefonder medför realisationsvinster på 2,8 Mkr och förbättrad avkastning inom kapitalförvaltningen 1,4 Mkr. Övrig långsiktig medelsförvaltning ger ett överskott mot budget på 2,4 Mkr. VB sfären lämnar en aktieutdelning på 6,8 Mkr. Aktieutdelningen var budgeterad till 9,0 Mkr och detta ger alltså en negativ budgetavvikelse på 2,2 Mkr. Investeringar Budgetavvikelse (Mkr) 2007 Kommunfullmäktige 0 Kommunstyrelsen 13,1 Varav NVU 0,1 Varav NVK 8,1 Varav V D MBN 0 Varav SDR 0 Varav lönenämnden 0 Utbildning och fritidsnämnden 0,5 Socialnämnden 0 Summa nämnderna 12, Mkr Helårprognosen tyder på 12,2 Mkr i nettoinvesteringar. Finansförvaltningen 9,2 Summa inkl finans 21,8-2 -

5 Investeringsutgifterna per nämnd framgår nedan (belopp i Mkr): 31/8 31/12 /8 31/12 Kommunstyrelsen 1,2 8,7 Utbildnings och 0,3 1,5 fritidsnämnden Socialnämnden 1,6 2,0 Summa 3,2 12,2 Ekonomistyrningsregler Kommunfullmäktige har fastställt ekonomistyrningsregler för Fagersta kommun. Dessa är: Finansieringsprincip Investeringar Ekonomiskt resultat Pensionsskuld Över och underskottstäckning Taxor och avgifter Kostnadsbärare Ekonomisk och verksamhetsrapportering Nedan redogörs för de regler som inte behandlas på annat ställe i förvaltningsberättelsen. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgiftskostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Det kan konstateras att kommunen inte använt det egna kapitalet för att finansiera driften Investeringar Huvudregeln att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. Fagersta kommun har under år 2007 finansierat samtliga investeringar med egna medel. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Kommunfullmäktige tar ställning till detta vid behandlingen av årsredovisningen. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Nämnderna blir allt bättre på att följa denna styrprincip. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Interndebitering finns inom flera områden som verksamhetsfastigheter, telefonväxel, kostservice, vaktmästeri mm. Ekonomisk och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Prognosarbetet har fungerat bra under året med tillförlitliga prognoser och det har skett en utveckling av verksamhetsrapporteringen. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Kommungemensam budgetuppföljning har gjorts vid samtliga tillfällen. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Skall behandlas i kommunfullmäktige. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. Detta har uppfyllts. Medelsförvaltning Kommunens medelsförvaltning styrs av kommunfullmäktige antagen Finanspolicy. Medelsförvaltningen delas in i tre avsnitt: 1.) Likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs två år eller kortare placeringar. 2.) Pensionsmedelsförvaltning 3.) Övrig långsiktig medelsförvaltning, dvs två år eller längre placeringar. Likviditetsförvaltning på kort sikt Avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Enligt kommunens Finanspolicy skall kommunens likviditet alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Kommunen har löpande likviditetsplaner för att säkerställa detta. Dessa likvida medel är placerade i olika typer av ränteplaceringar för att medlen skall vara likvida. Under 2007 har 10 Mkr förts över till övrig långsiktig medelsförvaltning. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har 10 Mkr placerats i pensionsmedelsförvaltningen. Avsättning till pensionsförpliktelser upptagna i balansräkningen uppgick till 28,5 Mkr. Av dessa medel kommer

6 15 Mkr att investeras i pensionsfastigheter AB. Mkr Likviditetsutveckling (Mkr) De likvida medlen låg per den sista augusti på 102,4 Mkr, en ökning med 1,7 Mkr sedan årsskiftet. Pensionsförpliktelser Mkr Avsättningar (PFA) 23,8 28,5 Ansvarsförbindelse (PA KL) 290,1 339,5 Summa 313,9 368,0 Förvaltning av pensionsskuld Av kommunfullmäktige beslutad Finanspolicy styr placeringarna. Etiska och miljömässiga hänsyn tas i placeringarna. Enligt Finanspolicyn får placeringar inte göras i företag vars omsättning från tillverkning eller försäljning av krigsmaterial, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller kommersiell spelverksamhet överstiger 5 procent. Av diagrammet framgår den reala kostnadsutvecklingen avseende utbetalningar av pensionsskulden (PA KL) som upparbetats t o m Diagrammet visar också hur stor del som fonderingen (avsättningen) beräknas täcka. Pensionsmedelsförvaltning 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA KL av PFAavtalet. År 2006 har PFA avtalet ersatts av KAP KL. Detta innebär att kommunens pensionsåtagande gentemot de anställda består av två delar. Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP KL), medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA KL). Avsättningar (KAP KL) Kommunen har för perioden beslutat att avsätta hela den individuella delen enligt pensionsavtalet PFA till individuell andel. Fr o m år 2006 är avsättningen obligatorisk. Den del av åtagandet som enligt avtalet som inte betalas ut till individuell förvaltning, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgick per den sista augusti till 28,5 Mkr. En ökning med hela 4,8 Mkr sedan årsskiftet. Orsaken till den kraftiga ökningen är sänkt diskonteringsränta samt ny prognos över livslängden. Avsättning till ansvarsförbindelse (PA KL) I de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna avseende pensionsskulden står det att: För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. I enlighet med regeln har kommunfullmäktige perioden avsatt 81,2 Mkr till framtida pensionsutbetalningar. Denna avsättning skall täcka delar av ansvarsförbindelsen som uppgår till 339,5 Mkr. En ökning med hela 49,4 Mkr sedan årsskiftet. Orsaken till den kraftiga ökningen är sänkt diskonteringsränta samt ny prognos över livslängden. Söderberg & Partners har på uppdrag av Fagersta kommun analyserat och övervakat förvaltningen av de medel som är avsatta för att täcka de av Fagersta och Söderberg & Partners definierade pensionsutbetalningarna. Förvaltningen av de definierade pensionsmedlen är konstruerad så att utveckling av pensionsskulden och tillgångarna är mycket väl korrelerade. Huvudmålet som aldrig skall äventyras, är att den marknadsvärderade konsolideringen alltid skall överstiga 105 %. Sen 2005 har säkerhetsnivån höjts från 100 % till 105 % i konsolideringstermer. Det innebär att en viss del av tidigare konsolideringsvinst låses in. Marginalen till säkerhetsgolvet är 9,2 %, vilket innebär att tillgångarna kan minska med 9,2 % i värde innan de når säkerhetsgolvet. Tabellerna visar att var konsolideringen (värdet på tillgångarna/värdet på skulden) 115,6 procent och vid årsskiftet 2006/2007 var konsolideringen 112,8 %. Konsolideringen har ökat under år Marknadsvärde Mkr Tillgångarna 114,7 128,6 Skulden 101,7 111,2 Konsolidering % 112,8 115,6-4 -

7 Nedan framgår allokeringen av de medel som Fagersta kommun avsatt till pensionsskulden. Av tillgångarna är 29,6 Mkr placerade i aktier, motsvarande ca 23 procent av portföljen. Räntebärande placeringar utgör 72 procent eller 92,6 Mkr. Enligt Finanspolicyn skall minst 60 procent av kommunens tillgångar vara placerade i räntebärande värdepapper och maximalt 40 procent i aktier. 5% eller 6,4 Mkr är placerade i fastigheter. Pensionsförvaltningen har påverkat resultatet positivt med kkr, var av Kkr avser realisationsvinst från försäljning av aktiefonder och aktieindexobligation. Den totala vinsten återförs till pensionsavsättningen för att värdesäkra denna. Övrig långsiktig medelsförvaltning Avser placering av överlikviditet som ej bedöms behövas för att täcka kommunens likviditetsbehov inom en två års period. Under året har kommunen investerat i aktieindexobligationer till ett värde av 10 Mkr. Totalt har 60,0 Mkr investerats. Marknadsvärdet på investeringarna har ökat sedan köpet gjordes. Investeringarna är till 100% kapitalgaranterade. Under året har 12,6 Mkr placerats i pensionsportföljen. Totalt har 104,0 Mkr placerats i pensionsportföljen sedan starten i slutet av ,8 Mkr avser avsättningen (KAP KL) i balansräkningen tom och 81,2 Mkr avser medel för att minska ansvarsförbindelsens (PA KL) belastning på ekonomin. Marknadsvärdet på portföljen har ökat med 24% sedan starten i slutet av år Tillgångar (kkr) Räntor Nominella räntor Marknadsvärde Kaupthing Marknadsvärde Likvida medel Totalt nominella räntor Realräntor Bayerische landesbank Obligation Cloverie Investor obligationslån Sv statens realränteobligation Sv exportkredit Totalt i realräntor Totalt räntor Aktier Aktiefonder Global aktieindexfond Svensk index etisk Totalt i fonder Strukturerade produkter Kommuninvest aktieindex obl Barclays AIO Europa UBS AIO global Totalt strukturerade produkter Totalt aktier Pensionsfastigheter Sverige AB Totalt hela portföljen Tillgångar (kkr) Nominella räntor (100% kap garanterad) Mrkns värde Mrkns värde Nom värde Nordea spreadobligation Aktieindexobligationer 100% kapitalgaranterade Kommuninvest obl etik M.S AIO Världskorg Emerging Markets Övriga strukturerade Indexobl korträntestrategi Likvida medel Summa Resultatpåverkan av förvaltningen Under året har resultatet påverkats positivt med 200 kkr av förvaltningen. Mkr Låneskuldsutveckling övertog kommunen Stiftelsen Fagerstahems låneskuld på 176 Mkr. Därefter har låneskulden stegvis kunnat amorteras ner. I mars år 2004 hade kommunen amorterat hela den återstående skulden och var därmed skuldfri. Inga nya lån har heller tagits upp sedan dess

8 Soliditet Inkl pensionsskuld pensionsmedelförvaltningen är 5,6 Mkr. Likviditetsförvaltningen ger 4,0 Mkr i intäkter. % Soliditet 2002 År Mkr Borgensförbindelser 2002 År Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2000 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december 2006 en soliditet på 79 procent exklusive pensionsskulden och 24 procent inklusive. Per den sista augusti 2007 är soliditeten 76 procent exklusive pensionsskulden och 17% inklusive. Anledningen till att soliditeten försämras är sänkt diskonteringsränta och ökat livslängdsantagande vid beräkningen av skulden och avsättningen. Mkr Finansnetto (Mkr) År Netto Intäkter Kostnader Finansnettot består av finansiella intäkter, så som ränteintäkter, aktieutdelning och realisationsvinster, samt finansiella kostnader som i huvudsak har varit räntekostnader på kommunens lån. Eftersom kommunen sedan 2004 inte har någon låneskuld är kostnaden numera endast räntekostnad på pensionsskulden. Finansnettot har förbättrats kraftigt under de senaste åren. De finansiella kostnaderna har minskats genom amortering av lån och genom att räntenivån kunnat sänkas. De finansiella intäkterna har ökat genom placering till bra avkastning samt att likviditeten har förbättrats. De finansiella intäkterna uppgår år 2007 till 16,4 Mkr. Aktieutdelning från VB bolagen uppgår till 6,8 Mkr. Avkastningen från Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet, kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990 talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999 minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Borgensåtaganden uppgick per den 31 augusti till 46,5 Mkr. Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. Kommunkoncernen Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 20,8 % i respektive bolag. Bolagen lämnade aktieutdelning på 6,8 Mkr till Fagersta kommun under Kommunen är delägare i Västmanlands lokaltrafik AB. Aktieinnehavet uppgår till 0,6 Mkr. Kostnaden för kollektivtrafiken beräknas till 3,4 Mkr år I kommunkoncernen ingår Norra Västmanlands Utbildningsförbund som är ett kommunalförbund med Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner som medlemmar. Förbundet bedriver gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och uppdragsutbildning. Kommunens andel i NVU beräknas till ca 52 % år 2007 och kommunens bidrag till ca 61 Mkr. I kommunkoncernen ingår även NVK, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund. Kommunalförbundet har Fagersta och Norbergs kommun som medlemmar. Förbundet bedriver verksamhet inom bostadsfastigheter, VA och renhållning, gator och vägar, parker och skogsförvaltning, verksamhetsfastigheter samt IT. Verksamhetsbidraget till NVK beräknas till 21,8 Mkr i år. Fagersta kommun lämnar bidrag till Västmanland Dalarna Miljö och byggnadsnämnd. Avesta, Fagersta och Norbergs

9 kommuner samverkar i en gemensam miljö och byggnadsnämnd. Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter inom miljö och hälsoskyddsområdet, djurskyddet, livsmedelskontrollen, smittskyddet, plan och byggområdet samt de övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö samt plan och byggområdet. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 4,6 Mkr år Fagersta kommun lämnar ett bidrag till (TVG) Tillväxtgruppen i norra Västmanland som är en ekonomisk förening. Fagersta och Norbergs kommuner samverkar kring näringslivsfrågor. Fagersta kommuns bidrag uppgår till 1,7 Mkr år Fagersta står för två tredjedelar av kostnaderna. Fagersta är medlem i FINSAM (Norra Västmanlands Samordningsförbund). Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser så att dessa ska kunna förbättra sin förmåga att utföra ett förvärvsarbete och därigenom stärka sin möjlighet till egen försörjning. Medlemmar är Fagersta, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden. Fagersta kommun står för 13,2 procent av förbundets kostnadstäckning. Kostnaden för Fagersta är 0,5 Mkr år Sedan årsskiftet ingår Fagersta i SDR (Södra Dalarnas räddningstjänstförbund. Förbundet skall hålla en för Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner gemensam räddningstjänst som enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) åvilar var och en av medlemskommunerna. Medlemsbidraget uppgår till 8,8 Mkr En gemensam lönenämnd har inrättats tillsammans med Avesta, Norbergs, Skinnskattbergs och Hedemoras kommuner. Syftet är att samarbetet ska minska kostnaderna för de deltagande kommunerna. Nämnden har startat sin verksamhet i januari Kostnaden för lönenämndens verksamhet uppgår till 2,4 Mkr Framtiden Kommunens starka resultat de senaste åren är mycket positiva för kommunens ekonomi. Under 90 talet var kommunens ackumulerade resultat 62,3 Mkr. Resultaten år på sammanlagt 196 Mkr har stärkt den tidigare relativt svaga ekonomin mycket kraftigt. Även 2007 års resultat kommer att stärka ekonomin. Utdebiteringen har under 2000 talet kunnat sänkas med 0,5 procentenheter. Kommunfullmäktige har antagit avsiktsförklaringen att utdebiteringen av skatt sänks med 20 öre under planperioden Skatteunderlaget ökar snabbt och kommunens ekonomi är stabil. Förutsättningarna är goda för att kommunen även fortsättningsvis skall ha sunda finanser. Avsättningar har kunnat göras för att kommunen även i framtiden skall klara sina åtaganden. Lagstiftningen angående God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ställer ökade krav på kommunerna vad gäller en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Mål och riktlinjer skall finnas för en god ekonomisk hushållning. Fagersta kommun har sedan år 2000 av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsregler som svarar upp mot ställda krav. De nya löneavtalen för år är klara. Den relativt höga avtalsnivån inom kommunals avtalsområde blir kännbar för kommunens ekonomi. En utredning angående konsekvenserna av den låga investeringsnivån har gjorts. Det kan konstateras att kapitalförstöring inte sker utan att underhålls och investeringsnivån ligger på en acceptabel nivå. I framtiden kommer dock underhålls och reinvesteringsbehoven att öka. För att kommunen skall klara kostnadsökningarna har en resultatutjämningsfond byggts upp inom VAkollektivet. Vidare har 14,0 Mkr av tidigare års överskott öronmärkts för underhållsåtgärder (se resultatdispositionen). Risken för att kommunen ska behöva låna till framtida investeringar motverkas av att kommunen i de av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna, har ett resultatmål på två procent av kommunens egna kapital. Överskottsmålet behövs därför att kommunens anläggningar minskar i värde i takt med inflationen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. För att detta ska uppfyllas får överskottet inte användas till konsumtion i driftbudgeten. Kommunen har även efter 2007 kvar stora borgensåtaganden. Dessa åtaganden kan innebära stora finansiella krav på den kommunala ekonomin framöver. Kommunen har dock öronmärkt medel för att kunna täcka kostnaderna. Kommunen är sedan den 10 mars 2004 skuldfri. Investeringsvolymen kommer under år 2007 att sjunka i jämförelse med år En utredning avseende förutsättningarna att bygga ett flerbostadshus i Fagersta centrum pågår. Investeringsutgiften beräknas till ca 30 Mkr som kan finansieras med egna medel. Kostnaden för kommunens pensioner kommer att öka de närmaste åren. Kommunen kommer att använda de till pensionsskulden avsatta medlen för att klara kostnadsökningen. Budgetperioden kommer att innebära rationaliseringar och verksamhetsanpassningar inom den kommunala verksamheten. Per Ols skolan kommer på sikt att stänga pga vikande elevunderlag. Elevunderlagsminskningen kommer inom några år att flyttas från grund till gymnasieskolan och därmed ställs det krav på verksamhetsanpassningar även där. Lokaler kommer att stå tomma och alternativa användningsområden behöver utredas

10 Inom äldreomsorgen konstateras det att vårdbehovet ökar pga fler i åldersgruppen över 85 år. Det krävs allt mer resurser för att kunna tillgodose behoven. Tekniksatsningen i äldreomsorgen måste fortsätta så att kostnaderna kan begränsas. Kostnaderna inom Individ och familjeomsorgen har under 2007 fortsatt att minska. Socialnämndens förändrade inriktning mot stöd i hemmet med familjebehandling, nätverksarbete, familjecentral, konsulentstödda familjehem, Violen, medling och föräldrautbildning, ger bra stöd till rimligare kostnader och med god kvalité. Socialbidragskostnaderna ökar åter under år 2007 efter att ha minskat under Anledningen är försämringarna för arbetslösa och sjukskrivna. Den öppna arbetslösheten var 3,0 (aug 06= 3,6) procent i Fagersta i augusti Genomsnittet för riket var 2,9 (aug 06=3,8) procent. Utvecklingen av arbetslösheten är viktig för kommunens ekonomi. Både vad gäller arbetslösheten på riksnivå, då den påverkar utvecklingen av skatteunderlaget och på lokal nivå eftersom arbetslösheten avgör kostnaderna för socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Problemet på lite längre sikt kommer förmodligen inte att vara en ökad arbetslöshet utan att kunna rekrytera kvalificerad personal såväl till Fagersta kommun som företagen på orten. Den tilltagande arbetskraftsbristen kan medföra löneglidning och därmed ökade kostnader. De statliga bidragen till ökad personaltäthet gör att behoven av förskollärare ökat. Det kan bli problem med personalförsörjningen, då samtliga kommuner har stora rekryteringsbehov. En lösning kan vara att arbetslösa lärare får arbete inom barnomsorgen. NVK har idag problem med att rekrytera yrkeskunnig personal, inom vissa områden pga löneläget, inom andra områden pga brist på lämplig arbetskraft Befolkningsutveckling Ett stort problem för kommunen har varit den kraftiga befolkningsminskningen. Under 1990 talet minskade befolkningen med över personer eller ca 9 procent. Befolkningsminskningen har gjort att skatteintäkter och statsbidrag minskat och detta har ställt krav på rationaliseringsåtgärder. Under år 2006 minskade befolkningen med 68 personer. Sedan årsskiftet tom den sista augusti har befolkningen i Fagersta minskat med 24 personer. De befolkningsprognoser som kommunen arbetar med visar att ett positivt flyttnetto är nödvändigt för att befolkningen inte skall minska de närmaste åren. Anledningen är en åldrande befolkning och allt för få i fertil ålder. PROCENT SJUKSTATISTIK FAGERSTA KOMMUN juni juli augusti september oktober november december jan-07 februari mars april maj juni juli augusti MÅNAD Totalt Kvinnor Män Kommunfullmäktige har avsatt 5,8 Mkr till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under år 2005 genomfördes en medarbetarenkät, resultaten från enkäten används för att vidta åtgärder. Bl a bedrivs ett projekt med utbildning av friskvårdsinspiratörer och kommunen har också beviljat att anställda tränar på arbetstid en timma per vecka, om arbetet så medger. De anställda får träna gratis i Fagersta hallen. Personalekonomisk redovisning har inte kunnat göras pga nytt lönesystem som ännu ej kan lämna nödvändig statistik. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan anges vilken ungefärlig inverkan några av dessa har: Mkr Antal År Löneökning med 1 procent 10 heltidstjänster Ökade socialbidragskostn 10 procent Förändrad likviditet med 10 Mkr Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/ 100 inv 3,1 +/ 3,2 + 0,5 +/ 0,40 +/ 22,0 +/ 4,2 Claes Becker Ekonomichef - 8 -

11 Resultaträkning (kkr) Not Bokslut 2006 Budget Ber res Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultat

12 Balansräkning (kkr) Not Bokslut Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital därav resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning pensionsförpliktelser Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser 15 a) pensionsförbindelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna, inkl löneskatt b) övriga förpliktelser Summa ansvarsförbindelser

13 Noter (kkr) Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter enligt redovisning Kostnader enligt redovisning Verksamhetens nettokostnader Justerat med interna poster Kapitalkostnader Total justering interna poster I verksamhetens intäkter ingår: Statsbidrag maxtaxa förskoleverksamhet Statsbidrag kvalitetssäkring åtg förskoleverksamhet Statsbidrag personalförstärkning skola och fritidshem Statsbidrag bl a personalförstärkning förskola Reavinster vid försäljning av: Inventarier 696 Gärdet 3 63 Gärdet 2 och Meling 11:1 386 Skrotaren 2 61 Skärmen Sundbo 7: Semla 11:4 och del av Säteriet 1: Bellis Hugo I verksamhetens kostnader ingår: ökning av pensionsavsättning, inkl löneskatt pensionsutbetalningar pensionskostnader individuell del löneskatt pensioner Summa pensionsskostnad förändring semesterlöneskuld reaförlust försäljning Sänket Avskrivningar Planenliga avskrivningar Summa avskrivningar

14 (kkr) Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatt Slutavräkning tidigare år Prognos slutavräkning Summa skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Införandebidrag Regleringsavgift Regleringsbidrag Utjämningsbidrag LSS Sysselsättningsstöd Summa generella statsbidrag och utjämning Summa skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Utdelning aktier Reavinst försäljning aktier Övriga finansiella intäkter Finansiella intäkter Räntekostnader Ränta pensionskostnad Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultat Avgår: samtliga realisationsvinster/ förluster Justerat resultat Materiella anläggningstillgångar Markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning Avskrivningar/nedskrivningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avskrivningar/nedskrivningar Utgående bokfört värde

15 (kkr) Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 69 Avskrivningar Utgående bokfört värde Omsorgsfastigheter Ingående bokfört värde Avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 18 Försäljningar Avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ingående bokfört värde Avskrivningar Utgående bokfört värde Inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avskrivningar Utgående bokfört värde

16 (kkr) Finansiella anläggningstillgångar FAIK Fagersta Golfklubb Fagersta Sportdykarklubb Fagersta Ryttarklubb Obligationer, avsättning för pensioner Pensionsfastigheter 46 Svenska statens realränteobligationer Investor obligationslån SPV Kommuninvest aktieindexobl global Exportkredit Aktieindexobligation Europa Kommuninvest etik Nordea spreadobligation MS 5 årig världskort UBS AG Jersey branch Investering pensionsfastigheter Exportkredit indesobl lån Bayerische Landesbank realränteobl Aktier Västmanlands lokaltrafik Vafab Miljö AB Nyemission Vafab Miljö AB VB Elnät AB VB Energi AB VB Värme AB Andelar Förråd Varulager kostservice Kortfristiga fordringar Handkassor Interimsfordringar Kundfordringar Prognos slutavräkning skatt Övriga fordringar

17 (kkr) Kortfristiga placeringar Avsättningar för pensioner Global aktieindex HB Sv index etisk Statsskuldsväxlar Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Anläggningskapital utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder/avsättningar Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder Summa eget kapital Avsättningar pensionsförpliktelser Avsättning pensionsförpliktelse Fagersta kommun Avsättning löneskatt Fagersta kommun Avsättning pensionsförpliktelse NVU Avsättning löneskatt NVU Avsättning pensionsförpliktelse NVK Avsättning löneskatt NVK Kortfristiga skulder Interimsskulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld Statsbidragsförskott flyktingar Upplupen pensionskostnad individuell del Arbetsgivaravgifter Preliminärskatt löner Övriga kortfristiga skulder Löneskatt Prognos slutavräkning skatt

18 (kkr) Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Västmanlands avfall AB Strömsholms kanalaktiebolag Summa bolag och stiftelser Bostadsrättsföreningar och egna hem Övriga föreningar Summa borgensåtaganden Pensionsförpliktelser ansvarförbindelse enligt KPA Löneskatt 24,26 % Summa pensionsförpliktelser Summa borgensåtaganden och pensionsförpliktelser Övrigt Fagersta kommun har i november 1993, KF 101, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest uppgick detta lånebelopp till 0 kr. Kommunen har en beviljad men ej utnyttjad checkräkningskredit i Nordea på 20 Mkr. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVU vid årsskiftet 1996/1997. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot den personal som övergick till NVK vid årsskiftet 2003/2004. Kommunen har pensionsförpliktelse gentemot kommunalråd

19 Sammanställd driftredovisning Nämnd Nettokostn Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto (kkr) avvikelse Kommunfullmäktige 1 602,8 417,0 890,0 323,0 417,0 0,0 Kommunstyrelsen , , , , , ,9 Utbildnings och fritidsnämnden , , , , ,0 500,0 Socialnämnden , , , , ,0 0,0 Summa nämnderna , , , , , ,9 Finansiering , , , , , ,9 Totalt , , , , , ,8 Sammanställd investeringsredovisning Nämnd Nettoinvest Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Netto- (kkr) avvikelse Kommunstyrelsen , , , , , ,0 Utbildnings- och fritidsnämnden 912, ,6 228,7 346, ,6 0,0 Socialnämnden 1 019, ,0 814, , ,0 0,0 Totalt , , , , , ,0-17 -

20 Driftredovisning (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID Nettoavvik Kommunfullmäktige 1000 Kommunfullmäktige 405,8 417,0 256,8 323,0 417,0 0, Revision* 440,8 229,9 0, Överförmyndare* 654,4 561,8 0, Allmänna val* 101,8 158,5 0,0 Kommunfullmäktige 1 602,8 417,0 890,0 323,0 417,0 0,0 *) Tillhör kommunstyrelsen fr o m Kommunstyrelsen 2000 Kommunstyrelsen 2 030, , , , ,9 0, Samarbetsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Ansl f oförutsedda utg 1 722, ,0 893,8 172,3 575, , Ansl t särsk utredn 276,7 910,0 257,7 325,3 335,0 575, Hälsobefrämjande åtg 3,6 360,6 3,6 84,0 360,6 0, Växtkraft Mål 3 93,4 0,0 0,0 94,3 0,0 0, Samverkan skola näringsliv 472,9 250,0 166,7 166,7 250,0 0, Målbild Fagersta 674,5 35,0 0,0 35,0 35,0 0, Totalförsv o samhskydd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Bidr stiftelser o övr fören 2 283, ,3 844, , ,3 34, NVU , , , , ,0 118, Tomträtter 711,8 710,0 477,7 455,6 685,0 25, Kollektivtrafik 3 395, , , , ,0 250, NVK , , , , , , Bidrag till TVG 1 721, , , , ,0 0, Västm Dala MBN 4 320, , , , ,0 0, N V manlands samordnförb 383,2 528,0 264,0 352,0 528,0 0, Bidrag till SDR 8 791, , ,0 0, Bidrag till lönenämnden 2 385, , ,0 25, Bredband Västmanland 0,0 0,0 0,0 979,1 979,1 979, Vänortsutbyte 44,4 0,0 29,4 0,7 0,7 0, Stöd t politiska partier 510,0 510,0 340,0 340,0 510,0 0, Borgerliga förrättningar 0,0 7,0 0,0 0,7 7,0 0, Revision* 582,0 278,8 582,0 0, Överförmyndare* 773,4 758,7 923,4 150, Allmänna val* 0,0 23,4 0,0 0, Infriande av borgen 15,1 0,0 13,5 2,1 2,1 2,1 Övrigt , , , , , ,5 *) tillhörde tidigare kommunfullmäktige 2010 Kommunkansli 3 775, , , , ,6 200, Arkiv 142,9 473,0 93,0 111,6 273,0 200, Ekonomiservice 2 764, , , , ,6 400, Upphandlingsservice 929, ,6 747,0 770,9 961,6 250, Televäxel/reception 130,9 0,0 245,6 233,9 50,0 50, Vaktmästeri 802, ,7 573,9 736, ,7 0, Personal o lönekontor 3 944, , , , ,2 0, Företagshälsovård 781,6 819,0 448,2 576,8 819,0 0, Fackliga företrädare 1 140, ,0 831,0 803, ,0 0, Personalvård 118,8 200,0 30,6 46,5 200,0 0, Information 1 044, ,0 559,3 525, ,0 0,0 Förvaltningar , , , , , ,1-18 -

21 (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat ID Nettoavvik 2043 Lärcenter kompetenskluster 38,7 0,0 38,7 0, Stålkluster 27,3 0,0 27,3 0, Lärcenter i utv i Fag kom 373,8 0,0 157,6 32,7 32,7 32, Landsbygdsutveckling 28,8 0,0 20,6 0,0 Näringsliv 391,3 0,0 166,8 32,7 32,7 32, Fagersta turism* 703,6 0,0 712,6 0, Kultursamordning* 656,8 0,0 660,0 0, Kulturbidrag* 1 105,7 0,0 798,7 0, Besökscentrum* 161,2 0,0 157,0 0,0 Kultur och turism 2 627,2 0, ,3 0,0 0,0 0,0 *)tillhör utbildnings o fritidsnämnden 2040 Räddningstjänst , , , , ,0 178, Sotningsväsende 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst , , , , ,0 178,6 Kommunstyrelsen , , , , , ,9 Utbildnings och fritidsnämnden 60xx Kontor, nämnd 5 015, , , , ,0 0,0 61xx Kostservice 155,2 120, ,6 211,0 120,0 0,0 62xx o 685xKulturskolan & Bibl 7 864, , , , ,8 0,0 64xx Barnomsorg , , , , ,7 150,0 65xx Skolbarnomsorg 6 320, , , , ,5 200,0 65xx Förskoleklass 4 289, , , , ,7 0,0 66xx Grundskola , , , , ,2 0,0 67xx Särskola 5 904, , , , ,4 0,0 68xx Fritidsverksamhet , , , , ,2 150,0 692x Turism 546, ,8 175,0 747, ,8 0,0 691x o 693x Kultur 1 004, ,7 122, , ,7 0,0 Utbildnings och fritidsnämnden , , , , ,0 500,0 Socialnämnden Socialnämnd 1 251, ,6 530,6 569, , ,9 Gem. Administation 7 313, , , , ,3 0,0 Sjukv. Rehab personal 102,0 76,5 33,1 34,9 76,5 0,0 Biståndsbedömning 1 616, , , , ,2 0,0 Projekt 908, ,0 283,9 494, ,0 0,0 Gemensam Administration , , , , , ,9 Gem. Adm IoF 6 441, , , , ,5 29,8 Serveringstillstånd 49,0 165,7 49,0 203,5 165,7 0,0 Boende för vuxna 1 018, ,4 913, , ,7 465,7 HVB för barn o ungdom 1 813, , , , ,1 261,1 Familjehemsvård för Barn o Unga 6 112, , , , ,4 319,4 Öppen vård o behandling 1 311, ,7 905,2 720, ,1 281,6 Råd o Stöd 2 484, , , , ,5 182,2 Individ o familjeomsorg , , , , , ,6-19 -

22 (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Delprogram Nettoavvik Försörjningsstöd 3 449, , , , ,0 720,5 Försörjningsstöd 3 449, , , , ,0 720,5 Gem. Adm 6 917, , , , ,8 272,6 Hälso o sjukvård 8 434, , , , ,4 0,0 Vikariepool 3 623, , , , ,0 200,0 Hemtjänst , , , , ,0 875,2 Malmen , , ,7 616,5 Gruppboende, äldre , , , , ,6 155,9 Gruppb, funktionshindrade , , , , ,4 54,7 HVB LSS/Psyk 2280, , , , ,2 236,5 Solliden , , , , ,7 181,4 Norrbygården 1 096,7 107, ,9 73,0 107,6 0,0 Kanalen 2 383, , , , ,6 123,8 Stöd och service 5 243, , , , ,4 547,3 Malmens dagverksamhet 725,5 775,0 475,3 566,4 833,9 58,9 Sollidens dagverksamhet 981,1 928,4 676,6 641,3 941,3 12,9 Fritidsklubb/Korttids 2 000, , , , ,7 99,4 Daglig verksamhet 3 097, , , , ,0 35,0 Dagcentraler 7 731, , , , ,6 10,9 Färdtjänst 1 742, , , , ,6 74,8 Psykiatri 5 699, , , , ,8 79,8 Vård och omsorg , , , , , ,0 Invandrarbyrån 727,7 419,3 270,6 292,4 727,7 308,4 Flyktingmottagning 727,7 419,3 270,6 292,4 727,7 308,4 Flyktingverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Konsumentbyrån 82,8 88,9 60,0 59,5 88,9 0,0 Konsumentverksamhet 82,8 88,9 60,0 59,5 88,9 0,0 AMA 7 795, , , , ,5 430,4 Stödboende 2 430, ,7 0,0 Daglig verksamhet LSS 1 618, ,6 944,1 467,2 639,9 531,7 Bostadsanpassning 1 419, ,4 570,8 756, ,4 0,0 Integrationsenheten 115,8 0,0 131,6 151,7 0,0 0,0 Empowerment ,7 150,8 0,0 Empowerment 13,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Navigator 0,0 182,0 160,4 182,3 0,3 Arbetsmarknadsenheten , , , , ,1 101,0 FINSAM 0,0 0,0 0,0 0,0 FINSAM 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden , , , , ,0 0,0 Totalt nämnderna , , , , , ,9-20 -

23 Finansiering (kkr) Nettokostnad Nettobudget Utfall Utfall Ber resultat Nettoavvik 31 Taxor och avgifter 31,0 0,0 20,3 22,0 30,5 30,5 34 Hyror och arrenden 0,0 0, , ,4 0,0 0,0 35 Bidrag 7 922, , , , ,3 28,3 38 Försäljn anläggn.tillgångar 746,0 0,0 377, , , ,0 80 Skatteintäkter , , , , , ,7 82 Generella statsbidrag , , , , ,8 314,8 84 Finansiella intäkter , , , , , ,2 86 Avsättningar 1 000, ,0 0,0 666, ,0 0,0 47 Konsultjänster 132,1 0,0 92,5 0,0 0,0 50 Löner arbetad tid 0, ,0 0, , ,0 0,0 51 Förändr semesterlöneskuld 69, , , ,0 0,0 56 Soc avg enl lag 9 467, , , , ,8 317,8 57 Pensionskostnader , , , , , ,0 58 Personalsoc kostnader 9,8 24,0 177,2 300,0 300,0 67 Div främmande tjänster 0,0 0,0 0,0 102,9 150,0 150,0 73 Försäkr o riskkostnader 390,2 259,3 289,7 426,0 426,0 78 Avsättn underhållsfond 0, ,0 0,0 0, ,0 79 Avskrivningar , , , , , ,0 83 Inkomst o kostnadsutjämn 215,8 400,0 143,8 129,9 194,8 594,8 85 Finansiella kostnader 514,9 700,0 394,9 353,4 700,0 0,0 86 Avsättningar 790, ,0 376,7 917, ,0 114,0 97 Div interna kostnader , , , , , ,0 Finansieringen , , , , , ,9 TOTALT , , , , , ,8-21 -