Att våga vara aktör i sitt eget liv

Att våga vara aktör i sitt eget liv Ma Bström Erik Tjernqvist Institutinen för samhällsmedicin ch rehabilitering Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Ht 2013 Handledare: Ulla Nygren Arbetsexemplar

Att våga vara aktör i sitt eget liv UMEÅ UNIVERSITET Institutinen för samhällsmedicin ch rehabilitering Arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Ma Bström ch Erik Tjernqvist Abstrakt Persner med funktinsnedsättning upplever hälsa i större utsträckning än den övriga beflkningen. Det är även vanligt att de upplever diskriminering ch brist på inflytande i samhället, sm påverkar livskvalitén negativt. Prjektet Livsentreprenörens visin är att få ungdmar med funktinsnedsättningar att ta vara på sina resurser, jbba för ett bättre välmående ch utvecklas i sig själva. Syftet var att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Fem deltagare i prjektet intervjuades ch intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på upplevd utveckling bland infrmanterna ch presenteras utifrån kategrierna Användbara egenskaper för prblemlösning, Scial delaktighet, Jbba mt sin framtid, Välmående, Växa i sig själv ch Våga anta utmaningen. Prjektet visade sig vara en bra plattfrm för att ungdmar med funktinsnedsättning ska få ta till vara på sina resurser ch utveckla entreprenörskap. Sökrd: ungdmar, funktinsnedsättning, utveckling, hälsa, delaktighet, välmående, Livsentreprenören

Bakgrund Cirka en av ti svenskar i åldern 16-29 år har någn frm av funktinsnedsättning (1). Scialstyrelsen (2) definierar funktinsnedsättning sm nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga där rörelsehinder är den klart vanligaste funktinsnedsättningen. Statistik från statens flkhälsinstitut (1) visar att 43 prcent av männen ch 32 prcent av kvinnrna med rörelsehinder i åldern 16-29 år upplever ett dåligt allmänhälstillstånd. Nedsatt hälsa är dessutm mer än ti gånger vanligare bland individer med funktinsnedsättning jämfört med den övriga beflkningen. Hälsa beskrivs vanligen sm ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt ch scialt välbefinnande, ch icke enbart frånvar av sjukdm eller svaghet (3). Hälsa är ett begrepp sm innehåller flera dimensiner utöver det fysiska (4). Scial ch emtinell hälsa beskrivs sm möjligheten till att uttrycka känslr, att känna stöd från familj ch vänner samt att ha möjlighet att delta i aktiviteter med andra. Spirituell hälsa är möjligheten till att uttrycka sin tr ch sina värderingar samt att känna att livet har en mening. Utöver de inre faktrerna finns yttre faktrer sm påverkar hälsan såsm tillgänglighet till mat ch bende, ch kvalitén av dessa. Det är vanligt att individer med funktinsnedsättningar upplever eknmisk trygghet ch diskriminering (5), samt brist på inflytande ch tillgänglighet i samhället. Detta är faktrer sm kan bidra till en känsla av hälsa eftersm hälsan visat sig vara sämre än vad den behöver vara. Studien definierar det sm en nödig hälsa ch dessutm hindras självbestämmande ch livskvalitén försämras för individer med funktinsnedsättning. Studier (6-9) har visat att självbestämmande har en betydande kppling till livskvalité. En litteraturstudie (6) belyste att livskvalité bygger på subjektiva aspekter sm persnligt välbefinnande, självständighet ch självbestämmande. Individer med möjligheten att sätta mål, fatta beslut ch kmmunicera har de färdigheter sm behövs för att uppleva en gd livskvalité. Dessutm bidrar scialt stöd ch upplevd kntrll över sin livssituatin till ett bättre välbefinnande (7). Att ha livsmål är enligt Armstrng (8) en starkt mtiverande faktr sm kan bidra till hälsa ch välbefinnande. Strävan mt att uppnå livsmålen är relaterad till bättre välbefinnande medan frånvar av livsmål kan leda till negativa fysiska ch psykiska effekter. En svensk studie (9) belyste att det fanns få skillnader i upplevd livskvalité mellan individer med ch utan krniska funktinsnedsättningar. Större skillnader i upplevd livskvalité belystes däremt mellan individer med funktinsnedsättningar berende på deras egna uppfattningar m sig själva ch sin för- 1

måga. Skillnaden tycktes ber på att individer har lika emtinella nivåer ch kan hantera situatiner ch upplevelser på lika sätt. Resultat i samma studie visade på att det är viktigt att ha tr på den egna kapaciteten för att kunna bemästra utmaningar i vardagen. Genm att tr på sig själv kan stressfyllda ch svåra situatiner bearbetas ch hanteras mer effektivt med hjälp av den egna förmågan. Förenta Natinernas knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning (10) antgs i Sverige år 2009. Knventinen syftar till att tydliggöra de mänskliga rättigheterna för persner med funktinsnedsättningar, till exempel rätten till ett självständigt liv ch att bli inkluderad i samhället. Svensk handikapplitik (5) har därför ett fkus på delaktighet ch inflytande i samhället. I den natinella handlingsplanen beskrivs att samhället ska utfrmas så att persner med funktinsnedsättning i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället. Det innebär även att de ska ges möjlighet att kntrllera ch ha inflytande i vardagens aktiviteter. I gymnasiesklans lärplan (11) beskrivs det att sklan har ett särskilt ansvar för persner med funktinsnedsättning ch att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individ. Dessutm ska sklan främja samtliga individers möjlighet att utveckla initiativförmåga ch ansvarstagande samt att de ska få möjlighet att utveckla egenskaper sm främjar entreprenörskap, företagande ch innvatinstänkande. I förlängningen ska det leda till att eleverna vill ta persnligt ansvar för att aktivt delta i samhället. Twnsend ch Platajk (12) anser att alla människr ska ges möjlighet att vara delaktiga i aktiviteter utifrån den individuella förmågan ch att ett inkluderande ch rättvist samhälle främjar hälsa ch välmående hs varje enskild individ. Människan är hela tiden under utveckling ch förändring (13). Därför är det viktigt att de aktiviteter människan utför ger tid till reflektin samt känsla av tillhörighet ch gemenskap för att aktiviteterna ska skapa mening för individen i varje fas i livet. Till exempel är det enligt Kielhfner (14) vanligt att människan under tnåren ch den tidiga vuxenåldern utsätts för mycket stress ch r. Tnåringar ch unga vuxna strävar efter ökad autnmi ch ifrågasätter ch/eller knfirmerar tidigare värderingar. Vidare menar Kielhfner (14) att tnåren är en tid då människan experimenterar med befintliga eller prövar nya rller, sm antingen kan förkastas eller knfirmeras. Experiment med rller kan leda till att identiteten stärks ch skapar tillfredsställelse hs ungdmen. Utvecklingspsyklgisk teri (15) belyser att frågr sm: vem är jag?, vad ska jag bli?, vad är viktigt för mig? är centrala under ungdmsåren. American psychlgical assciatin 2

(16) anser att det sker en kgnitiv utveckling sm innebär att ungdmar bland annat utvecklar förmågan att resnera effektivt, lösa prblem, tänka abstrakt, reflektera ch planera inför framtiden. Dessa nya kapaciteter medför ett engagemang ch ett mget beslutsfattande hs ungdmar sm tidigare låg utanför deras kgnitiva förmåga. Detta stärks av Kielhfner (14) sm även menar att mgivningens krav på individen ökar under tnåren, exempelvis från sklan sm innefattar mer självständigt arbete ch planering. Vanligtvis förändras även människans intressen under denna fas i livet, ch dessa påverkas till str del av den sciala kntexten individen befinner sig i. Under tnåren ch den tidiga vuxenåldern börjar individen på allvar se sig sm författare till sitt eget liv ch ser samband mellan utförda handlingar/aktiviteter ch vilka möjligheter eller knsekvenser de kan ge i framtiden. Eklund, Gunnarssn ch Leufstadius (13) menar att aktiviteter sm har en mening leder människan mt ett förverkligande av vem den vill bli ch vara. Ett försök att stödja funktinsnedsatta ungdmar att utveckla förmågr ch färdigheter har påbörjats inm ramen för ett samarbete mellan KFUM Umeå, Riksgymnasiet för rörelsehindrade (RgRh) i Umeå ch Shift Educatin. Prjektet Livsentreprenörens (17) syfte är att främja välmående ch entreprenörskap hs ungdmar ch unga vuxna med funktinsnedsättning i åldrarna 15-25 år. Genm att våga ta risker för att skapa möjligheter, utveckla nätverk, ch se möjligheterna istället för prblemen främjas de entreprenöriella egenskaperna hs deltagarna. Prjektledarna anser att deltagarna då får möjlighet att ta tillvara på sina resurser, följa ch nå sina drömmar ch mål, samt medvetet jbba för sin hälsa ch karriär. Prjektet vill genm cachning ch ett cachande förhållningssätt, på både individ- ch gruppnivå, skapa en trygg ch utmanande miljö sm mtiverar deltagarna till att påverka ch frma sin egen framtid. Varje deltagare erbjuds ti individuella träffar med en utbildad ICF-cach (Internatinal cach federatin) där deltagarna får möjlighet att sätta upp individuella mål utifrån sina egna förutsättningar samt skapa en struktur för hur målen ska uppfyllas. Gruppträffar ch föreläsningar utfrmas utifrån lika aktuella teman såsm hälsa, prblemlösning, psitivt fkus samt drömmar ch visiner, där deltagarna får möjlighet att delta i samarbetsövningar ch gruppdiskussin/samtal. Prjektet bygger på att deltagarna ska ta eget ansvar, få inspiratin ch känna delaktighet. Visinen är att prjektet sm helhet ska leda till att ungdmar med funktinsnedsättning använder sina entreprenöriella egenskaper ch tar kmmand över sitt eget liv. 3

Detta examensarbete utfördes på uppdrag av Livsentreprenören för att bidra till kvalitetssäkring av prjektet. Genm att undersöka m deltagarna medvetet kan påverka sitt välmående, sin delaktighet ch m de blivit inspirerade att jbba mt sina drömmar ch mål kan studien belysa m ch hur prjektet har främjat deltagarnas entreprenöriella egenskaper. Syftet var därför att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Metd För att uppnå syftet användes en kvalitativ ansats (18) sm ger författarna möjlighet att utvinna beskrivande data från infrmanterna. Kvalitativ frskning bygger på ett inifrånperspektiv där infrmanterna kan dela med sig av sina upplevelser ch erfarenheter från en specifik situatin. Olssn ch Sörensen (18) menar att kvalitativ ansats används för att få en kmplett bild av ett fenmen utifrån infrmanternas synvinkel. Deltagare I prjektet Livsentreprenören medverkade under år 2013 ni deltagare, både män ch kvinnr, i åldern 17-22 år. Samtliga ni tillfrågades att medverka i denna studie. En deltagare tackade direkt nej till att delta. Åtta av ni deltagare var psitiva till att bli kntaktade för vidare infrmatin. Fem av åtta deltagare valde att bli intervjuade. En svarade inte vid kntaktförsöken medan två valde att inte delta sedan de kntaktats. Material En semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1) användes vid intervjuerna. Intervjuguiden skapades av författarna för att få relevanta svar utifrån studiens syfte. Temana hälsa, delaktighet, livsmål ch övrig förändring, var centrala i guiden ch utifrån dessa frmulerades frågr. Prcedur En intresseförfrågan m deltagande i studien ställdes initialt av prjektledarna. Deltagarna sm var psitivt inställda till studien kntaktades sedan via telefn av författarna för vidare infrmatin. Infrmerat samtycke (bilaga 2) delades ut skriftligt vid intervjutillfällena. Deltagarna intervjuades enskilt av en intervjuare. Intervjuerna utfördes i in- 4

tervjupersnernas hem ch uppskattades att ta maximalt en timme, men varierade mellan 19-31 minuter. Samtliga intervjuer spelades in. Intervjuerna transkriberades av den sm utförde intervjun. Efter utförd transkribering raderades ljudupptagningarna av sekretesskäl. Databehandling De utskrivna intervjuerna lästes nggrant igenm av båda författarna. Persnuppgifterna behandlades med sekretess ch författarna hade ett frskningsetiskt förhållningssätt (19) vilket innebar att de förhöll sig till de fyra huvudkraven för frskning. Vid analys av insamlad data användes en kvalitativ innehållsanalys (20) för att på ett systematiskt sätt uppnå trvärdiga resultat. Rådata sm framkm av intervjuerna analyserades genm att alla meningsbärande enheter markerades. Dessa enheter kndenserades sedan, utan förändring av innebörd. I det tredje steget i analysen kdades de kndenserade meningsenheterna (tabell 1). Kderna analyserades genm att författarna diskuterade ch reflekterade vilka kder sm initialt verkade höra samman. Efter nggrann analys kategriserades de kder sm hörde samman. Utifrån det skapades underkategrier ch kategrier (tabell 1). Hela analysen utfördes av båda författarna gemensamt. Under hela analysprcessen fördes kntinuerligt en diskussin med en handledare vilket gav ytterligare en infallsvinkel när kder, underkategrier ch kategrier skulle skapas. Detta ökar även trvärdigheten på analysen. Tabell 1. Exempel på hur den kvalitativa innehållsanalysen tillämpades. Meningsbärande enhet Kndenserad meningsenhet Kd Underkategri Kategri Men nu då jag liksm har delmål då känner jag att jag kan börja med det här, ch sen hppa vidare till nästa (steg). Med delmål känner jag att jag kan uppnå målet stegvis. Delmål ger mtivatin. Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål. Jbba mt sin framtid. Ehh det stra för mig har mer varit vad rdet hälsa betyder ch har inte varit att man gått från jättedeppig till jätteglad, utan det har varit mer: Jaha! så man är en mer psitiv människa. Det har inte varit att man gått från deppig till glad, utan mer att man är en mer psitiv människa. Har en mer psitiv syn i livet. Förändrat tankesätt ch angreppssätt. Välmående 5

Etiska överväganden Initialt gjrdes två försök att nå deltagarna via telefn. De sm inte svarade fick möjlighet ch tid att själva ringa upp då de av prjektledarna fått infrmatin att de skulle bli kntaktade. En deltagare valde att inte svara i telefn eller på SMS vilket tlkades sm att deltagaren inte ville delta, ch inga vidare kntaktförsök ägde rum. Två av deltagarna tackade först ja till medverkan men valde i sista stund att skjuta upp intervjun. Detta skedde via SMS varpå förfrågan m ny intervjudag ställdes men svar uteblev. Enligt frskningsetiska principer ska deltagare ha möjlighet att avsluta sitt deltagande utan ytterligare påtryckningar av frskaren (19). Därför ansågs vidare kntaktförsök etiskt ch svar inväntades för att inte deltagarna skulle känna sig tvingade att delta. När svar km valde de två deltagarna att inte delta i intervjun. Prjektledarna erbjöd sig att kntakta ch mtivera de deltagare sm tackat nej till medverkan i studien. Med ett frskningsetiskt förhållningssätt (19) i grunden valde författarna att inte lämna ut den infrmatinen till prjektledarna för att inte röja deltagarnas identitet. Resultat Efter utförd analys identifierades sex kategrier med ttalt sju underkategrier (Tabell 2). Resultatet presenteras systematiskt utifrån kategrierna: Användbara egenskaper för prblemlösning, Scial delaktighet, Jbba mt sin framtid, Växa i sig själv, Välmående ch Våga anta utmaningar. Tabell 2. Överblick av identifierade kategrier ch underkategrier. Kategri Underkategri Användbara egenskaper för prblemlösning Scial delaktighet Jbba mt sin framtid Känna scial samhörighet, Vara scialt aktiv, Våga ta för sig mer Vikten av att ha strukturerade mål, Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål Växa i sig själv Välmående Dimensiner av hälsa, Förändrade tankesätt ch angreppssätt Våga anta utmaningar 6

Användbara egenskaper för prblemlösning Det finns ett brett spektra av verktyg sm infrmanterna framhäver sm användbara i vardagen. Verktygen visar sig vara färdigheter ch egenskaper sm de utvecklat med stöd av prjektet. Det framkmmer att de har blivit bättre på att skapa struktur för skluppgifter ch hittat strategier för att utföra dem mer effektivt, exempelvis genm att plcka brt distraherande mment sm mbiltelefnen. Att våga misslyckas, kunna erkänna brister ch hantera misslyckanden ses ckså sm värdefulla verktyg sm utvecklats under prjektet. Det gäller enligt infrmanterna att lära av misstagen, göra det bästa av situatinen ch hitta vägar tillbaka, samt våga be m hjälp vid svåra situatiner, vilket en av infrmanterna uttryckte sm: Det är inte farligt att misslyckas. Det är bara att göra det ch sedan göra det bästa av situatinen Och försöka göra det bättre nästa gång men jag har blivit mycket bättre på det. Att hantera misslyckanden ch sånt det är inte hela världen att misslyckas, det är bara att ta nya tag. Scial delaktighet Det anses viktigt att ingå i en scial kntext för att känna samhörighet ch delaktighet. Det är därför även väsentligt att kunna påverka sin egen sciala situatin. Känna scial samhörighet Vikten av att ha tid för sina vänner ch att vara så delaktig sm möjligt i aktiviteter tillsammans med andra belyses sm ett centralt behv för att känna samhörighet. Infrmanterna uttryckte att de upplever en bättre hälsa ch att de har mer energi till att umgås med vänner, vilket i sin tur bidrar till en ökad känsla av delaktighet. Det anses viktigt att känna sig behövd ch att ha vänner kring sig, även vid tyngre stunder. Vidare tycker infrmanterna att det är betydelsefullt att kunna samarbeta ch kmplettera varandra för att känna samhörighet. En av infrmanterna sade:...det här med att samarbeta med andra ch att man har samhörighet med andra. Det ger jättemycket ch jätteviktigt att kunna. Vara scialt aktiv Prjektet har bidragit med en förståelse varför det sciala behvet är viktigt. Istället för att förlita sig på andras inbjudan har infrmanterna utvecklat sin initiativförmåga, ch på så sätt anser de att de kan påverka sitt sciala liv i större utsträckning än tidigare. Det framkmmer även att prjektet har bidragit till att de upplever en förbättrad samarbetsförmåga ch ökad respekt för andras åsikter. Infrmanterna beskriver att de pratar mer 7

ch är tryggare i sig själva vilket har resulterat i att de har lättare att släppa andra närmare inpå. Detta har bidragit till en utveckling av befintliga rller ch även gynnat förmågan att våga ta nya rller inm skla/jbb ch fritid, vilket beskrivs:...i det här prjektet så är vi några stycken deltagare plus ledarna så då har man fått prata mer. Det har varit mer dialg mellan flk ch så, så man har väl fått upp ögnen för att man egentligen kan, ch vågar sätta sig i fler sciala situatiner än tidigare. Våga ta för sig mer Infrmanterna framhåller att prjektet har bidragit till att de vågar delta i diskussiner på sklan eller med vänner i större utsträckning, då de tidigare upplevde att de hade en lägre prfil ch höll med m vad andra sa. De anser att utvecklingen har sin grund i att de vågar ta för sig mer i sciala situatiner, stå för sin åsikt ch säga vad de tycker ch tänker. Infrmanterna beskriver prjektet sm en trygg miljö där alla känner sig hemma ch vågar vara sciala ch det uttrycktes bland annat så här: Alltså när jag började prjektet så vågade jag inte riktigt säga ifrån, ch vara en egen individ...nu så skiter jag i m dm kan ta min åsikt eller inte, jag tänker på att jag måste kunna få må bra ch att jag måste få kunna säga vad jag tänker ch tycker. Jbba mt sin framtid För att nå sina drömmar ch skapa en framtid behövs strukturerade mål ch delmål sm matchar men samtidigt utmanar den individuella kapaciteten. Vikten av att ha strukturerade mål Det framkmmer att infrmanterna hade målsättningar innan deltagandet i prjektet men att de lades åt sidan eftersm de fta upplevdes sm överväldigande för att de var för högt satta. En annan aspekt varför målen inte uppfylldes var att självkänslan ch självförtrendet var lågt, ch utan tr på den egna kapaciteten beskrev infrmanterna att målen var svåra att uppfylla: Ja det hade jag (mål), men jag gav alltid upp på dm Jag är dålig på att utföra dm m jag inte vet vad jag kan. Prjektet har bidragit med en förståelse för vad mål är ch att en struktur behövs för hur målen ska uppnås. Infrmanterna upplever att de utvecklat kunskaper m att mål ska vara baserade på den individuella förmågan ch kännas rimliga att uppnå. Vidare ses mål sm skrivs ner sm mer knkreta ch ökar även mtivatinen att uppnå dem. Mål beskrivs ckså sm: 8

Det ska vara smarta mål att målet ska vara självvalt, att man själv vill dit. Det ska vara mätbart, accepterat, att du har förstått att det är dit du vill. Sätta långsiktiga ch krtsiktiga mål Det framkmmer att delmål ses sm en drivkraft i strävan mt sina mål ch drömmar ch är därför en viktig kmpnent. Infrmanterna beskriver att de idag har både krtsiktiga ch långsiktiga mål sm de strävar efter att uppnå. Gemensamt för de långsiktiga målen är att de är riktade mt framtida sysselsättning ch bende, där infrmanterna satt målen utifrån den egna kapaciteten ch därför upplevs sm rimliga att uppnå. Krtsiktiga mål ses bland annat sm en etapp i ett mer långsiktigt mål. Ett annat perspektiv är att krtsiktiga mål är fristående från de långsiktiga. Gemensamt för perspektiven är att delmål behövs för att uppnå målet, avsett m målet är krt- eller långsiktigt. Det uttrycktes även sm:... det här ska jag klara, men jag tänkte inte på att man klara det halvvägs ch så kan man sträva till nästa delpunkt. Växa i sig själv Det framkmmer att infrmanterna har utvecklat ett mer mget förhållningssätt ch känner sig mer vuxna. De beskriver att de utvecklat en ökad självinsikt ch förmåga att reflektera över sina handlingar. Genm en ökad förståelse m sig själv har de utvecklat en realistisk syn på den egna kapaciteten. Infrmanterna belyser att de har ökat sitt självbestämmande ch ansvarstagande vilket medfört att de inte längre förlitar sig på andra, vilket bland annat uttrycktes så här:...sen har det nästan blivit så att jag tagit kmmand över mitt liv ch jamen, jag har blivit mer av en ledartyp. På grund av att man fått upp självkänslan ch självförtrendet för det är en punkt i det här prjektet. Välmående Välmående är ett brett begrepp sm innefattar flera lika dimensiner. Det visar sig att förändrade tankesätt ch angreppssätt har bidragit till ett ökat välmående. Dimensiner av hälsa Den gemensamma synen på hälsa bland infrmanterna är att må bra i sig själv både fysiskt, psykiskt ch scialt samt att få göra det sm känns meningsfullt ch det de mår bra av. Det framkmmer däremt skillnader inm dessa begrepp i vad sm är det mest centrala för att uppleva välmående. En aspekt sm anses viktig är att få umgås med vänner sm både kan ge ch ta energi. Vidare beskrivs hälsa sm att ha en psitiv syn 9

på livet ch att det är viktigt att ha någt att se fram emt för att finna mtivatin att kliva upp på mrgnen ch vakna med ett bra humör. Ytterligare en aspekt av hälsa är att våga ta för sig av de erbjudanden sm uppstår ch att vara nöjd med sina prestatiner för att må bra ch leva ett bra liv. Hälsa beskrivs även sm: Ja hälsa är att då tänker jag mer på att ha en psitiv syn i livet ch att man vågar ta för sig av saker man får erbjudande av, ch vara allmänt glad! Förändrade tankesätt ch angreppssätt Prjektet har bidragit till att infrmanterna utvecklat ett förändrat tankesätt sm medför att de idag jbbar aktivt med självvalda mråden inm hälsa för att öka välmåendet. Förståelse för att fysisk aktivitet, förbättrade kstvanr eller ökad eknmisk medvetenhet kan leda till en bättre hälsa har utvecklats. Detta har exempelvis medfört att infrmanterna är mer mtiverade till att delta i lika träningsfrmer, lägga m sin kst ch äta hälssammare samt sätta sparmål för framtida nöjen (resr). Det framkmmer att utvecklingen inte har skett genm att gå från exempelvis nedstämd till glad, utan snarare att infrmanterna utvecklat en mer psitiv syn på livet ch inte hänger upp sig på småsaker. Detta genm att de upplever att de lärt sig att ta tag i prblem tidigare ch försöker förstå vad prblemen berr på, för att sedan försöka vända en negativ spiral till en psitiv. Det framhävs även att de efter prjektet vågar uttrycka egna åsikter ch vara sig själva i större utsträckning än innan, vilket har bidragit till ett bättre välmående. Vidare sades: Nu för tiden sätter jag mig ner ch liksm funderar på varför jag mår dåligt ch försöker förändra det så jag mår bättre. Förut så lät jag det bara va ch då vart det bara värre ch värre, men nu har jag liksm börjat ta hand m mig själv lite mer. Våga anta utmaningar Det råder enighet att prjektet varit väldigt givande ch satt infrmanterna i nya, utmanande ch spännande situatiner. Genm att inspireras att göra saker utanför bekvämlighetsznen har de fått utmana sig själva ch på så sätt övervunnit rädslr ch ökat trn på sig själv. Prjektet sammanfattades bland annat så här: Jag är jättetacksam för den här gruppen. Och jag tycker att de sm blir erbjudna ska ta chansen, för jag har haft jätterligt under hela året. 10

Diskussin Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av utveckling inm mrådena hälsa, delaktighet ch livsmål hs deltagarna i prjektet Livsentreprenören. Resultatet visar att prjektet har bidragit till utveckling inm samtliga mråden ch främjat infrmanternas välmående. Resultatet visar indikatiner på utvecklade egenskaper sm används för prblemlösning i vardagen. Prjektets cachande förhållningssätt kan ses sm en faktr till utvecklingen. Genm guidning ch verbala instruktiner (14) kan individer uppmuntras till att använda nya metder för att utföra en uppgift. Detta kan i sin tur leda till utveckling av persnliga färdigheter ch en ökad prestatinsförmåga. En annan faktr (16) sm kan ligga till grund för utvecklingen kan vara den bilgiska utvecklingen av kgnitiva förmågr sm sker i ungdmsåren. Kmbinatinen av dessa aspekter kan ses sm en betydande del till den upplevda utvecklingen sm framkm i resultatet. Zeidner et al. (21) anser att prblemlösning, såsm att hitta nya vägar vid svåra situatiner, till str del bygger på att hitta egna strategier ch att tr på sin egen förmåga att kunna handskas med situatinerna. Det framkmmer i samma studie att prblem-fkuserad cping är ett effektivt sätt att handskas med stressfaktrer sm är kntrllerbara ch på så sätt hitta vägar sm leder till en lösning av prblemet. Oavsett hur man handskas med svåra situatiner är det viktigt att ha tr på den egna kapaciteten för att lyckas, vilket styrks i en studie (9). I litteraturen beskrivs delaktighet bland annat sm att utföra meningsfulla handlingar sm har en persnlig eller scial betydelse (14). Resultatet i vår studie understryker vikten av att få känna scial samhörighet ch delaktighet. Åldersfördelningen bland infrmanterna kan ses sm gynnsam då de kan dela erfarenheter ch befinner sig i liknande faser i livet. Tidigare studier (22, 23) visar på att relatiner med jämnåriga är en viktig faktr för att känna ökad livskvalité ch är viktigt för den psykiska hälsan. Eklund et al. (13) anser att det i en grupp skapas miljöer sm kan utgöra en plats för bearbetning ch förberedelse för att öka delaktigheten ch tillfredsställelsen i övriga sciala sammanhang. Genm att använda varandra sm förebilder stimuleras utvecklingen ch individer inspireras till att lära ch våga. Resultat visar på en ökad scial delaktighet ch utveckling av samarbetsförmågan hs infrmanterna samt att prjektet upplevts sm en trygg miljö att vistas i. Vi anser det sm viktigt att vara inkluderad i en miljö sm är re- 11

spekterande, tillåtande ch där alla blir sedda. Inkluderingen anser vi är viktig genm hela livet, men att den kan vara extra viktigt under tnåren för att kunna pröva lika sciala rller ch färdigheter. Detta styrks i litteraturen (14) där det framkmmer att experimentera med lika rller i tnåren är ett steg för att nå självständighet ch vuxenlivet. Det är vanligt att persner med funktinsnedsättning har ett lågt scialt deltagande i samhället (1). Prjektet kan ses sm en plattfrm sm bidrar till ett ökat scialt deltagande för ungdmar med funktinsnedsättningar, vilket resultatet visar på genm att infrmanterna upplever en ökad scial initiativförmåga ch att de kan påverka sin sciala situatin i större utsträckning än tidigare. Det framkmmer i resultatet att infrmanterna, innan prjektets början, satte mål sm var för stra ch på så sätt blev uppnåeliga. När uppsatta mål inte matchar den individuella kapaciteten kan det skapa frustratin eller r sm kan leda till ångest (24). Vi anser att det kan vara svårt att frmulera mål m kunskapen m vad det innebär att sätta mål ch vad sm krävs för att uppnå dem är bristfällig. Förståelsen för den egna kapaciteten anser vi ckså är kpplad till förmågan att sätta rimliga mål. Det framkmmer att infrmanterna genm prjektet har fått en ökad förståelse för vad mål är ch hur de ska struktureras för att vara möjliga att uppnå. Det finns flera terier (14, 25) sm har liknande syn på hur mål ska struktureras ch frmas utifrån individens vilja ch kapacitet. För att ett mål ska vara knkret ch mätbart anser samma författare att vissa indikatrer bör ingå såsm vem sm ska utföra uppgiften, vad det är för uppgift, hur den ska utföras ch inm vilken tidsram den ska utföras. När ett mål är frmulerat anser vi att det är viktigt att strukturera vägen mt målet. Delmål kan öka mtivatinen genm att framstegen blir tydligare. Dessutm anser vi att stra mål sm kan kännas överväldigande blir mer hanterbara m det finns delmål att sträva efter. Framtida sysselsättning ch bende var ett centralt mål bland infrmanterna. Detta tlkar vi sm strävan efter ökad självständighet ch ett steg mt vuxenlivet. Studier (26, 27) visar på att ungdmar med funktinsnedsättning har svårare att klara övergången till vuxenlivet ch uppnå självständighet gällande bende ch sysselsättning än ungdmar utan funktinsnedsättning. Detta kan bland annat ber på att mgivningen ch samhället har låga förväntningar (26) på ungdmarna eller att de är överbeskyddande. Wilcck (28) anser att människan måste ges möjlighet att utnyttja sin kapacitet ch sina styrkr i så str utsträckning sm möjligt för att kunna utvecklas mt sin fulla ptential. Genm 12

detta får människan visa vad den kan ch uttrycka sina värderingar, vilket är ett steg mt autnmi. Resultatet indikerar att infrmanterna känner sig mer vuxna ch upplever ett ökat självbestämmande ch ansvarstagande. Detta kan asscieras med begreppet becming sm Hammel (29) förklarar sm att sträva mt den vi vill bli ch är en prcess sm pågår hela livet. Det sker genm människans förmåga att se sig själv i framtiden ch utfrska nya möjligheter ch idéer m vem eller vad de vill bli. Deci ch Ryan (30) anser att de individer sm upplever att de är aktör i sitt eget liv har högre ambitiner ch har större handlingsberedskap ch lär sig av sina misstag, vilket leder till ökat välbefinnande. Ökad medvetenhet m det egna välmåendet framkm sm betydelsefullt för infrmanterna där meningsfulla aktiviteter ses sm en viktig aspekt för att må bra. Eklund et al. (13) anser att aktiviteter sm ger glädje ch är rliga att utföra upplevs sm meningsfulla. Berende på vilken miljö en persn lever i ch vilka livserfarenheter den besitter finns lika åsikter m vad sm upplevs sm en meningsfull aktivitet. Oavsett aktivitet så bidrar meningsfullheten enligt Wilcck (28) till en mtivatin för individen att påverka sitt liv, men kan även kpplas till ökad livskvalité ch välmående. En meningsfull daglig sysselsättning har str betydelse i livet (31) eftersm det påverkar både eknmiska ch sciala aspekter. Det i sin tur kan bidra till ökat välmående genm att möjligheterna att utföra de fritidsaktiviteter sm känns viktiga ökar. Människan har sm grundläggande benägenhet att sträva efter någt sm känns meningsfullt (32). För att uppnå meningsfullhet måste först flera grundläggande behv tillfredsställas. När de är uppfyllda kan människan ta till vara på ch använda sig av de egenskaper de besitter ch genm det jbba för sitt välmående ch sin självkänsla. Genm att utveckla emtinella ch intellektuella egenskaper kan ett mentalt välmående upplevas (33), vilket knfirmeras i resultatet i denna studie där infrmanterna upplever en förbättrad hälsa i ch med att de utvecklat förändrade tankesätt. I Livsentreprenörens prjektplan (17) framgår det att ungdmar med funktinsnedsättningar har ett behv av att utveckla entreprenörskap. Resultatet visar på att infrmanterna blivit inspirerade till att utmana sig själva ch göra saker de tidigare inte vågat. Gymnasiesklans lärplan (11) lägger ckså vikt vid entreprenörskap ch menar att det är viktigt för kmmande arbetsliv, samhällsliv ch vidare studier. Prjektets syfte (17) 13