Farmakologisk behandling av alkoholism



Relevanta dokument
Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Cannabis och belöningssystemet

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

DSM-5 sjösatt - nytt missbruksbegrepp: Substance Use Disorder

HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

Alkoholberoende, diagnos

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Jakten på nya läkemedel mot alkoholism?

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Screening och utredning av drogproblem

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

alkoholberoende Kunskapsakuten/

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Psykologiskt beroende av opioider

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Tror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om!

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

FASS självstudiekurs - Test

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Vad ska vi gå igenom idag?

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

SMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri

Rökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Ätstörningar vid fetma

BESLUT. Datum

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Vad är riskbruk, missbruk och beroende

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samtalsteman om alkohol

Missbruk och beroende

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

KBT behandling vid spelberoende

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Välkommen till Fördjupningen!

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Transkript:

GÖTEBORG UNIVERSITY Behavioral Pharmacology Unit Farmakologisk behandling av alkoholism Jörgen A. Engel Professor emeritus, Sahlgrenska akademin, underläkare, Nordhemskliniken, Beroendekliniken, SU The Sahlgrenska Academy, Göteborg University, Department of Pharmacology Box 431, SE 405 30 Göteborg, Sweden jorgen.engel@pharm.gu.se

Alkoholism och annat drogberoende är en komplex sjukdom som karakteriseras av ett tvångsmässigt och okontrollerbart drogsug trots vetskap om extremt negativa följder och som kännetecknas av återfall även efter långa drogfria perioder (fritt efter A.Leshner, chef för NIAAA, Science 1997)

ALCOHOLISM AS MEDICAL ILLNESS (Tom McLellan et al, JAMA, vol 284:1689-1695, 2000) Genetical comparisons - Twin studies: Asthma 0.35-0.70 Diabetes 0.30-0.55 Hypertension 0.25-0.50 (males) Alcohol dependence 0.55-0.65 (males) Opiate dependence 0.35-0.50 (males) Nicotine dependence 0.6 0.7 Schizophrenia 0.6-0.8 ADHD 0.6-0.8

(from Kalsi et al Trends in Genetics, 2008)

Volume 16 Number 9 September 2010 Kudzu Kudzu

SUBSTANSBEROENDE ENLIGT DSM IV Tre eller fler av nedanstående kriterier skall vara uppfyllda under samma 12-månadersperiod 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs (kontrollförlust) 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska/kontrollera intag 5. Betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från användning av drogen 6. Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen etc) ges upp eller minskas pga droganvändningen 7. Fortsatt droganvändande trots vetskap att den har orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller återkommande natur

RELAPSE RATES IN ADDICTION PROGRAMS* WILLIAM A. HUNT, L. WALKER BARNETT, AND LAURENCE G. BRANCH Loyola University of Chicago J. Clin. Psychol., vol. 27, 455-456, 1971. % ABSTAINERS 100 JH É RELAPSE RATE OVER TIME 90 80 70 60 É J H É HEROIN SMOKING ALCOHOL 50 40 30 20 J É H J H É JH 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2 weeks MONTHS

Mål för behandling av beroende Förhindra återfall efter initial abstinens och därmed minska alkoholrelaterade problem -Assistera vid avhållsamhet -Minska intensiteten i drickandet vid återfall -Öka benägenheten att fortsätta behandlingen -Underlätta ändring av beteendet -Stärka en alkoholfri livsstil Behandla psykiatrisk samsjuklighet OBS Målen måste alltid sättas i samråd med patienten

Det livsviktiga, motiverande mesolimbiska dopaminsystemet byggs om

Stimulants & Blood Flow High blood flow Healthy Control Gottschalk, 2001, Am J Psychiatry Cocaine-dependent Low blood flow

Your Brain After Drugs Normal Cocaine Abuser (10 da) Cocaine Abuser (100 da)

Activation of memory circuits during cue-elicited cocaine craving STEVEN GRANT, EDYTHE D. LONDON, DAVID B. NEWLIN, VICTOR L. VILLEMAGNE, XIANG LIU, CARLO CONTOREGGI, ROBERT L. PHILLIPS, ALANE S. KIMES AND ARTHUR MARGOLINE Proc. Natl. Acad. Sci. USA. Vol. 93, pp. 12040-12045, 1996 Neutral Cues Cocaine Cues

Craving (Sug, drive) RELAPS Impulskontroll deficit Kognitiv deficit

I don t know why I took my first drink, and I don t know why I continue to drink. I do know that, from the first drink, alcohol felt right. It felt right for years, until my body and mind started to break down and my life as I knew it fell apart before my eyes. Now, even when alcohol does not feel right, I can t rid myself of it. I cannot stop drinking. It seems like alcohol has a grip on my very molecules. an alcoholic

FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända återfallspreventiva läkemedel Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexone - ReVia

Prescription of drugs 2003-2009 KDD in Sweden 200 000 180 000 160 000 140 000 153 808 158 577 161 313 168 186 172 619 177 054 177 605 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 3 303 3 338 3 736 3 969 4 052 4 248 4 118 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 43 ggr SSRI Disulfiram + Acamprosate + Naltrexon Statistik IMS data 2009

Varför är det en underförskrivning Bristande information och kunskap hos läkare, sjuksköterskor, psykologer behandlingsassistenter etc För liten effekt För dyrt För mycket biverkningar Ideologiska hinder

Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård

Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård

Rapport från Statens folkhälsoinstitut Alkoholfrågor i vardaglig hälso - och sjukvård

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända återfallspreventiva läkemedel Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexone - ReVia

Disulfiram ökar halten av Dopamin i hjärnan Tyrosin tyrosinhydroxylas L-DOPA dopadekarboxylas Dopamin Noradrenalin dopaminbetahydroxylas Disulfiram (Antabus)

Disulfiram-Antabus Spärrmedicinering - ger en ansamling av acetaldehyd som ger en mycket obehaglig reaktion med kraftig ansiktsrodnad, hjärtklappning, andnöd, pulserande huvudvärk,nausea och emesis samt svettning. Kan hos hjärtsjuka ge arytmier och/eller ischemi. Dödsfall har inträffat. OBS - Ny forskning visar att disulfiram även har effekt på hjärnans dopamin belöningssystem. Visat sig ha god effekt mot kokainmissbruk Kliniska effekter Har dokumenterad effekt i form av minskat alkoholintag men bäst effekt under övervakning. Obs tillförseln av disulfiram subkutant som implantat har inte visats ha bättre effekt än placeboimplantat. Biverkningar : allvarliga är levertoxicitet, polyneuropatier, samt mindre allvarliga hudreaktioner. Interaktion med andra läkemedel som metronidazol (Flagyl ) och hämmar nedbrytningen av warfarin, fenotoin, diazepam, imipramin, teofyllin och kan därför förstärka effekten av dessa medel. Antihistaminer minskar disulfirameffekten vid samtidigt alkoholintag.

Alkohol riskbruk, missbruk och beroende Johan Franck, FoUU psykiatri, Stockholm Charlotte Hedberg, Centrum för allmänmedicin (CEFAM), Stockholm Farmakologisk långtidsbehandling mot återfall (sid 1011) Akamprosat och naltrexon är likvärdiga disulfiram är det udda preparatet med svagast evidens utifrån moderna kriterier. Apoteket AB Läkemedelsboken 2009-2010

Nej, disulfiram (Antabus) är inte det»udda preparatet«läkartidningen 2010-05-11 nummer 19 Jörgen Engel, Bo Söderpalm, Bengt Sternebring, Jan Hallgren, Lars Håkan Nilsson, Lars Blomström Disulfiram (Antabus) är vida bättre än sitt rykte och förtjänar att lyftas fram på ett annat sätt än vad som nu sker i Läkemedelsboken, i Kloka listan och i Karolinska institutets kurser i beroendelära.

Drinking outcomes during continuous medication period (up to 12 weeks) acamprosat disulfiram naltrexon Time (days) to first HDD, mean +/- SD (n) 17,6 +/- 22,0 (44) 46,6 +/- 27,5 (33)** 22,0 +/-22,0 (47) Time (days) to first drinking, mean +/- SD (n) 11,4 +/- 17,0 (50) 30,4 +/- 27,8 (39)* 16,2 +/- 20,2 (50) Abstinence days/week, mean +/- SD (n) 4,5 +/- 2,1 (52) 6,3 +/- 0,9 (54)*** 4,6 +/- 2,0 (53) * Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p = 0,0002 ** Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p < 0,0001 *** Significance disulfiram > naltrexon and acamprosat: p < 0,0001; difference between weeks: p = 0,001 Laaksonen et al, Alcohol and Alcoholism, October 2007

Acamprosate - Campral - Aotal kalcium-acetyl-homotaurinate - strukturanalog till GABA; obs ges i höga doser om 2000mg/dag = 3 tabletter 2 ggr dagligen Verkningsmekanismer - återställer balansen mellan hämmande transmittorn GABA och den exciterande transmittorn glutamat Kliniska effekter Reducerar framför allt de negativa symtomen i den protraherade abstinensen och förlänger därmed tiden till återfall medförande färre återfall samt även minskat alkoholsug Biverkningar fr a gastro-intestinala, nausea, diarré, gaser etc Obs acamprosate metaboliseras ej utan elimineras via renal utsöndring och alltså cave njurinsufficiens. Libido-problem

The neurobiology, clinical efficacy and safety of acamprosate in the treatment of alcohol dependence Barbara J Mason & Charles J Heyser Expert Opin. Drug Saf. (2010) 9(1):177-188

Naltrexone - VitaFlo (ReVia ) Verkningsmekanism Opioid ( fr a µ ) receptor antagonist. 50mg/dag = 1 tablett dagligen Kliniska effekter av naltrexon Minskar suget (craving) efter alkohol och förlänger tiden till återfall - framför allt till första dag med heavy drinking (speciellt till okontrollerade återfall; less impulse to initiate drinking") Stöd finns för att patienter med heriditet för alkoholberoende, kontrollförlust samt starkt begär (craving) har bäst effekt av naltrexon. Godisälskare svarar sämre på Naltrexone än ickegodisälskare Biverkningar är fr a huvudvärk och nausea/emesis. Leverprover måste kontrolleras pga att det finns en liten risk för leverpåverkan. (obs patienter som behöver akut Mo eller derivat för smärtlindring får reducerad effekt och skall informeras, kan tom inducera allvarlig opioid abstinens)

FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG

Naltrexone - VitaFlo (ReVia ) Verkningsmekanism Opioid ( fr a µ ) receptor antagonist. 50mg/dag = 1 tablett dagligen Kliniska effekter av naltrexon Minskar suget (craving) efter alkohol och förlänger tiden till återfall - framför allt till första dag med heavy drinking (speciellt till okontrollerade återfall; less impulse to initiate drinking") Stöd finns för att patienter med heriditet för alkoholberoende, kontrollförlust samt starkt begär (craving) har bäst effekt av naltrexon. Godisälskare svarar sämre på Naltrexone än ickegodisälskare Biverkningar är fr a huvudvärk och nausea/emesis. Leverprover måste kontrolleras pga att det finns en liten risk för leverpåverkan. (obs patienter som behöver akut Mo eller derivat för smärtlindring får reducerad effekt och skall informeras, kan tom inducera allvarlig opioid abstinens)

1 cggatgagcc tctgtgaact actaaggtgg gagggggcta tacgcagagg agaatgtcag 61 atgctcagct cggtcccctc cgcctgacgc tcctctctgt ctcagccagg actggtttct 121 gtaagaaaca gcaggagctg tggcagcggc gaaaggaagc ggctgaggcg cttggaaccc 181 gaaaagtctc ggtgctcctg gctacctcgc acagcgtgcc cgcccggccg tcagtaccat 241 ggacagcagc gctgccccca cgaacgccag caattgcact gatgccttgg cgtactcaag 301 ttgctcccca gcacccagcc ccggttcctg ggtcaacttg tcccacttag atggcaacct 361 gtccgaccca tgcggtccga accgcaccga cctgggcggg agagacagcc tgtgccctcc 421 gaccggcagt ccctccatga tcacggccat cacgatcatg gccctctact ccatcgtgtg 481 cgtggtgggg ctcttcggaa acttcctggt catgtatgtg attgtcagat acaccaagat 541 gaagactgcc accaacatct acattttcaa ccttgctctg gcagatgcct tagccaccag 601 taccctgccc ttccagagtg tgaattacct aatgggaaca tggccatttg gaaccatcct 661 ttgcaagata gtgatctcca tagattacta taacatgttc accagcatat tcaccctctg 721 caccatgagt gttgatcgat acattgcagt ctgccaccct gtcaaggcct tagatttccg 781 tactccccga aatgccaaaa ttatcaatgt ctgcaactgg atcctctctt cagccattgg 841 tcttcctgta atgttcatgg ctacaacaaa atacaggcaa ggttccatag attgtacact 901 aacattctct catccaacct ggtactggga aaacctgctg aagatctgtg ttttcatctt 961 cgccttcatt atgccagtgc tcatcattac cgtgtgctat ggactgatga tcttgcgcct 1021 caagagtgtc cgcatgctct ctggctccaa agaaaaggac aggaatcttc gaaggatcac 1081 caggatggtg ctggtggtgg tggctgtgtt catcgtctgc tggactccca ttcacattta 1141 cgtcatcatt aaagccttgg ttacaatccc agaaactacg ttccagactg tttcttggca 1201 cttctgcatt gctctaggtt acacaaacag ctgcctcaac ccagtccttt atgcatttct 1261 ggatgaaaac ttcaaacgat gcttcagaga gttctgtatc ccaacctctt ccaacattga 1321 gcaacaaaac tccactcgaa ttcgtcagaa cactagagac cacccctcca cggccaatac 1381 agtggataga actaatcatc agctagaaaa tctggaagca gaaactgctc cgttgcccta 1441 acagggtctc atgccattcc gaccttcacc aagcttagaa gccaccatgt Predicting Response to Naltrexone using Pharmacogenetics

Only carriers of OPRM1 118G allele benefit from naltrexone (Anton et al., Arch Gen Psychiat 2008)

Long-acting injection with Naltrexone Vivitrex (Alkermes, Inc.) Dry Powder Microspheres Microsphere Suspension + Diluent Hypodermic Needle IM Common biodegradable medical polymer that is used for sutures, extended release pharmaceuticals Metabolized to CO 2 and H 2 0 Once Monthly Dosing

NTX, ACA, and NTX/ACA for Relapse Prevention in Alcohol-Dependent Patients Proportion of Survivors (Nonrelapsing) 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 Naltrexone plus acamprosate Naltrexone Acamprosate Placebo 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Time, d Kiefer F et al. Arch Gen Psychiatry. 2003;60:92-99.

SAMMANFATTNING 1. Disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats vid behandling av alkoholberoende (Rekommendationsgrad A) 2. Akamprosat och naltrexon har god säkerhetsprofil och saknar beroendepotential 3. Alla läkemedlen kan användas vid behandling av alkoholberoende generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med omhändertagande innefattande medicinska råd,stöd och noggrann uppföljning - som en del av en varaktig patient-läkarrelation inom primärvården 4. Uppföljning av behandlingsresultat skall göras regelbundet 5. Vid utebliven effekt efter ca 3 månader bör byte till annat preparat övervägas 6. Behandlingen bör pågå i minst 6-12 månader.

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända läkemedel för alkoholberoende Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexon - VitaFlo (Revia ) Naltrexon-Depot (Vivital ) ( i USA) Gamla läkemedel under prövning Mirtazapin Topiramate (Topimax ) Varenicline (Champix ) Gabapentin (Neurontin ) Gabapentin+ Naltrexon Pregabalin (Lyrica ) Aripiprazole (Abilify ) Prazosin I pipeline CRF1 antagonister (antalarmin, under tox) N-type calcium channel antagonister NK1R antagonister (Lilly, phase IIa completed) Nociceptin/OFQR agonister (partiella) Glycinupptagshämmare(Söderpalm)/ Ghrelin antagonister(engel)

VTA nachr are of Importance for the DA-Releasing Effect of Ethanol % pre-drug baseline 160 Dopamine 140 120 100 80 60 40 Vehicle Ethanol Ethanol+Mecamylamine (VTA) Vehicle+Mecamylamine (VTA) 20 0-40 -20 0 20 40 60 80 (min) (Modified from Blomquist et al. 1997) g/kg/h 12 10 8 6 4 2 0 Mecamylamine in the VTA decreases ethanol intake and ethanol preference in ethanol high preferring rats in a two-bottle free choice paradigm Pre-test baseline Ethanol intake Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA) % ethanol of total fluid intake 100 80 60 40 20 0 Pre-test baseline (From Ericson et al 1998) Preference Mecamylamine (VTA) Ringer (VTA)

FC C-P Hippo AC DMT PAG CER N.Acc VP LH ARC VTA SNr RN LC AMG

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Godkända läkemedel för alkoholberoende Disulfiram - Antabus Acamprosate - Campral Naltrexon - VitaFlo (Revia ) Naltrexon-Depot (Vivital ) ( i USA) Gamla läkemedel under prövning Mirtazapin Topiramate (Topimax ) Varenicline (Champix ) Gabapentin (Neurontin ) Gabapentin+ Naltrexon Pregabalin (Lyrica ) Aripiprazole (Abilify ) Prazosin I pipeline CRF1 antagonister (antalarmin, under tox) N-type calcium channel antagonister NK1R antagonister (Lilly, phase IIa completed) Nociceptin/OFQR agonister (partiella) Glycinupptagshämmare(Söderpalm)/ Ghrelin antagonister(engel)

För att inte känna tidens förfärliga ok som krossar era skuldror och tynger er till jorden måste ni berusa er oavlåtligt. Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er. Charles Baudelaire