HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för förskola, förskoleklass och fritidshem (1-30), 30 hp Education Sciences, Introductory Level 30 credits Grundnivå Progression: 1-30 Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2009-06-04) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2009-06-04) och gäller från och med vårterminen 2010. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör första terminen av allmänt utbildningsområde inom lärarexamen mot förskola, förskoleklass och fritidshem 210 hp. Behörighetskrav Behörighet till lärarprogrammet. Kursens mål Det allmänna utbildningsområdet ska på en och samma gång vila på styrdokumentens målsättningar, aktuell praxis i pedagogisk verksamhet och vetenskaplig problematisering. Konkret vill vi att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och verksamhetsrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och förskola, förskoleklass och firtidshem. Det allmänna utbildningsområdet ska ha tre övergripande fokus: lärarkompetens, lärande och ledarskap samt forskning, vilka ska genomsyra alla delkurser. Med lärarkompetens avser vi helt enkelt att lärarstudenten vid avslutad utbildning skall ha förmåga att utföra arbetet som lärare samt ha förmågan att utveckla sin kompetens under sin lärarkarriär. Lärande och ledarskap ser vi som centrala aspekter av dagens lärarroll: å ena sidan måste dagens lärare arbeta för omsorg om barnen; å andra måste läraren ha förmågan att leda grupper och individer som innebär att barnen inkluderas och motiveras för att lära. Med forskning avses slutligen att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund och i tillämpliga delar vara baserad på existerande aktuell forskning. Detta skapar också möjligheter för lärarstudenterna att själva fördjupa sig och kritiskt granska information. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 1-30 hp är att beskriva, problematisera och skapa förutsättningar att hantera lärares villkor med stöd i vetenskapliga teorier, kunskaper om styrdokument och ramar för verksamheterna och studenternas egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Efter avslutad kurs skall studenten kunna Kunskap och förståelse reflektera över specifika teorier om lärarroller och verksamhetskulturer samt sätta teorierna i relation till relevanta styrdokument i ett intersektionellt perspektiv, språkligt och kulturellt, analysera betydelsen av barns samhällssituation Färdighet och förmåga tillämpa allmändidaktiska teorier om hur barn utvecklas och lär genom enkla empiriska undersökningar använda relevanta vetenskapliga teorier i ledarskap för kommunikation med barn och vuxna t.ex. i arbetet med likabehandlingsplaner Värderingsförmåga och förhållningssätt genom erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och med grund i vetenskaplig kunskap reflektera över den egna kompetensen att utvecklas till professionell lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem Kursens huvudsakliga innehåll I kursen introduceras det allmänna utbildningsområdets tre fokus: lärarkompetens, lärande och ledarskap samt forskning. Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 1-3 innehåller delar som motsvarar centrala kunskapsområden, delkurs 4 består av tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 2 innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3 hp. Delkurs 1: Lärarroller och verksamhetskulturer - Introduktion till lärarutbildningen och läraryrket 7,5 hp (Teacher roles and activity cultures - Introduction to teacher educatio and the teacher profession 7,5 ECTS) Teorier om lärarroller i förskola, föeskoleklass och fritidshem behandlas i ett teoretiskt perspektiv, liksom teorier om verksamhetskultur och kultur. Relevanta styrdokument för
Sida 2 (5) studenter och blivande lärare, studeras i relation till relvanta verksamheter. reflektera över sin egen roll som elev, student och lärare förstå och reflektera över läraryrket som profession och hur lärarens kompetens successivt växer fram i samspel mellan formell utbildning och praktisk yrkeserfarenhet förstå teorier om kultur och verksamhetskultur och tillämpa dem på konkret förskole- och fritidsverksamhet beskriva innehållet i centrala styrdokument för lärarutbildning, förskola och grundskola Delkurs 2: Didaktiska perspektiv på omsorg och lärande 7,5 hp (Teaching perspectives on care taking and learning 7,5 ECTS) Teorier exemplifierar olika vetenskapliga perspektiv på lärande inom allmändidaktik. I den verksamhetsförlagda delen av kursen används de vetenskapliga teorierna för aktiviteter. Erfarenheterna från aktiviteterna används för gemensamma reflektioner. översiktligt beskriva teorier om hur barn utvecklas och lär redogöra för och reflektera över teorier om allmändidaktik redogöra för viktiga aspekter av hur ansvar och sekretess tillämpas i verksamheterna planera och genomföra aktiviteter i förskoleklass eller grupp utifrån styrdokumentens övergripande mål reflektera över och analysera erfarenheter av genomförd VFU. Delkurs 3: Kommunikation och ledarskap 7,5 hp (Communication and leadership 7,5 ECTS) Teorier om kommunikation och ledarskap behandlas och sätts i relation till verksamheters arbete med likabehandling. Studenters förmåga att leda och kommunicera i för verksamheten relvanta situationer lyfts fram. Efter delkursen ska studenten kunna redogöra för vetenskaplig litteratur om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering kommunicera samt leda och hantera grupprocesser tillämpa för läraryrket relevanta kunskaper i kommunikation som framförande och samtal redogöra för och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn. Delkurs 4: Mångfald, kultur och språk möten i det globaliserade samhället 7,5 hp (Diversity, culture and language- meetings in the globalized society 7,5 ECTS) Olika aspekter av teroier om samhället som social klass, etnicitet, genus och ålder behandlas. Migrationen och konsekvenser av migartionen analyseras. Elevers situationer i ett samhällsperspektiv lyfts fram med avseende på språk och kultur intersektionellt. förklara hur kategorier som t.ex. social klass, etnicitet, genus och ålder kan forma människors värderingar, relationer och beteenden analysera på en grundläggande nivå orsakerna till migration och dess konsekvenser för samhället, grupper, familjer och individer redogöra för och diskutera kulturers betydelse för skillnader i språk och kommunikation redogöra på en grundläggande nivå, för språkets kommunikativa, kognitiva och sociala funktion redogöra för olika teorier om mångkulturella verksamheter och redogöra för förutsättningar, möjligheter och hinder för dagens förskola, förskoleklass och fritidshem att fostra till interkulturell förståelse analysera vilka svårigheter som barn med annat modersmål än svenska kan möta Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, seminarier och laborationer samt redovisningar av egna arbeten. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt och/eller i grupp och genom individuellt eller gruppvis genomförda laborationer och uppgifter. För de kurser som innehåller VFU används betyget Godkänd eller Underkänd. På kurser som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. Antal tillfällen som studenten får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av kurs, är minst fem. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFU-period. För tidsbegränsning för provtillfällen, se studiehandboken. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna.
Sida 3 (5) Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2009-11-17) Delkurs 1, Lärarroller och verksamhetskulturer - Introduktion till lärarutbildningen och läraryrket Obligatorisk litteratur Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin (2007). Att fånga lärares arbete bilder av vardagsarbete i förskola och skola. (188 s) Stockholm: Johansson, Eva. (2008). Gustav får visst sitta i tjejsoffan! Etik och genus i förskolebarns världar. (217 s) Stockholm: Karlsson, Marie, Melander, Helen, Péres Prieto, Hèctor & Sahlström, Fritiof (2006). Förskoleklassen: Ett tionde skolår. Stockholm: Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av, ca 30 s). Persson, Anders (red) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur (s 11-57 = 46 s) ISBN 91-44-02880-6 Persson, Anders (2006). Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje, i Petersson, Harrym 2006. Villkor i arbete med människor. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, tillgänglig på nätet: ebib.sub.su.se/aio/2006/aio2006_04.pdf (17 s) Persson, A. (2009). När individen, de andra och samhället möts (prel. titel), kap. 2 och 3 i utkast (ca. 40 s). Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lärarprofessionens utmaningar i förskolan, i Lärares arbete - pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. (128 s). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, tillgänglig på nätet: www.skolverket.se publikationer. Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur (sjunde upplagan) (s 7-242 = 235 s) ISBN 91-44- 03600-0 (inb), 978-91-44-03600-7 (3 tr) Selander, Staffan (2006). Lärares kunskaper - lärares arbete, i Lärares arbete - pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling, tillgänglig på nätet: www.vr.se (s 57-64) Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. (40 s.) www.skolverket.se Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan. (15 s) Stockholm: Skolverket/Fritzes. www.skolverket.se Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 Gymnasieskolan, Gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. (17 s). Stockholm: Skolverket/Fritzes. www.skolverket.se Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (16 s). Stockholm: Skolverket/ Fritzes. www.skolverket.se Bergem, Tryggve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. (144 s). Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning(2006). Stockholm: Skolverket, tillgänglig på nätet via Skolverkets hemsida. www.skolverket.se Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2002). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundet. (238 s) ISBN 91-85096-86-5 Hansen, Monika (1999) Yrkeskulturer i möte Läraren, fritidspedagogen och samverkan: Götebrog Studies in Educational sciences 131, -göteborg: Göteborgs universitet, Johansson, Eva (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborgs studies in Educational Sciences 251. Göteborg
Sida 4 (5) Göteborgs univeristet. Johansson, Eva & Johansson, Barbro (2003). Etik i skolans vardag. I Anders Persson (Red.), Skolkulturer. (s. 57-70). Lund: Studentlitteratur. 13 s. Myndigheten för skolutveckling (2005). Förskolan ÄR framtidens arbetsplats. Myndigheten för skolutveckling.(95 s.). www. skolutveckling.se Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar 2006. Stockholm: Skolverket. (50 s) www. skolverket.se SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet (ca 100 s.) Detta betänkande kan du ladda ner på http: // www. regeringen. se/ sb/ d/ 6293/ a/ 67288 Delkurs 2, Didaktiska perspektiv på omsorg och lärande Forsell, Anna (red) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: (Delar av) Nelson, Anders & Svensson, Krister. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: (157 s.) Sandberg Anette (red) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 168 s (Lund: Studentlitteratur. Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken : bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. ISBN 10: 9172274638 Williams, P (2006). När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm: Artiklar tillkommer. Sommer, Dion (2009). Barndomspsykologi i utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Obligatorisk litteratur i VFU Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur. (s 83-187) Långström, Sture & Viklund, Ulf (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. (268 s). ISBN 9789144036670 (50 s) (Ingår även i delkurs 1). Delkurs 3, Kommunikation och ledarskap Dimenäs, Jörgen (2007). (Red). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s 30-46). Stockholm: (16 s) Hougaard, Bent (2008) Praktisk handledning i kommunikation. Stockholm: 112s Olivestam, Carl E & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av) Skolverket (2006). För arbetet med att främja likabehandling. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket. 36 s. www. skolverket. se Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (263 s) Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber (302 s) Åberg, Ann & Lenz Taguchi (2007). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: (152 s)
Sida 5 (5) Artikelkompendium ca 150 s. Wretander Bliding, Marie (2007). Inneslutningens och uteslutningens pedagogik. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 4, Mångfald, kultur och språk - möten i det globaliserade samhället Axelsson, Monica, Rosander Carin & Sellgren Mariana (2005). Stärkta trådar -flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. (292 s). Giddens, Anthony (2003). En skenande värld: hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. Stockholm: SNS. (95 s). Lunneblad, Johannes (2009). Den mångkulturella förskolan motsägelse och möjlighet. Lund: Studentlitteratur. Nordberg, Marie, (Red)(2008). Maskulinitet på schemat- pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Olivestam, Carl, E. & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag. (Delar av) Skolverket (2008). Flerspråkighet i förskolan. Stockholm: Skolverket. (delar av). Går att ladda ned på www. skolverket. se Stier, Jonas (2004). Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur. (169 s) ISBN: 91-44-04267-1 Artikelkompendium: 1. Axelsson M et al (2005). Stärkta trådar... Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby (s 8-15; s 284-292) 2. Elmeroth E & Häge J (2009). Flyktens barn. Lund: Studentlitteratur (s 107-127) 3. Hultinger E & Wallentin C red (1996) Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur (s 42-53; 106-118). 4. Parszyk I (2002) Yalla - det är bråttom. Lund: Studentlitteratur (s 71-87) 5. Grundskoletidningen 2/2009 (s 7-20; 41-42) 6. Grundskoletidningen 2/2009 (Andersson A Från problem till resurs ca 25 s) 7. Barn nr 3/2009 Rädda barnen (s 8-13; 30-35) 8. Pedagogiska magasinet 2/2009 (Bjärvall Det löser sig inte s 33-37) 9. Pedagogiska magasinet 2 2009 (Jalakas Kulturväxling pågår s 44-45) Hedencrona, Dora Kós-Dienes (2003). Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område.// (Göteborgs studies in Educational Sciences 247) Acta universitatis Gothoburgensis: Göteborgs universitet. 200 s