Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

Relevanta dokument
Grundutbildning för temautbildare. Sätt er i planeringsgrupperna.

Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare. God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. God morgon!

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. God morgon!

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna!

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik


Rörelse och konstruktion

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Teknik gör det osynliga synligt

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Bedömning för lärande. Sundsvall

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Bedömning i matematikklassrummet

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Förskoleklassnätverket. Vygotskij, 21 september 2017

Formativ Undervisning

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Entreprenörskap i skolan

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

NTA som skolutvecklingsprogram

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Blandningar och lösningar

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Värdeskapande skola! Viktigt på riktigt. Twitter: marwim123

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Lathund att skapa och tilldela en LPP

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Matematiklyftet 2013/2014

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

Att planera entreprenöriellt

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Formativ bedömning på fritids

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Entreprenörskap i styrdokumenten

Pedagogisk planering

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare

Begreppet entreprenörskap

NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Teamplan Ugglums skola F /2012

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Skolplan Med blick för lärande

Arbetsplan för Vedeby särskola

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Hållbar utveckling, entreprenörskap och bedömning i NTundervisningen

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Transkript:

Grundutbildning för temautbildare Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

Dagens program tisdag 19 maj 2014 08:30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar. 10:00 Kaffe 10:30 Nyckelstrategier, mål och kunskapskrav LPP? Fakta och förståelse Naturvetenskapens bärande idéer 12:00 Lunch 13:00 Återsamling, återkoppling av diskussioner Fortsatt tid för planering 15:00 Kaffe 15:30 Sammanfattning och frågestund 16:00 Avslutning

Våga språnget lägger vikten vid lärarens roll när det gäller att undervisa i naturvetenskap. 1. Hur får jag mina elever att komma igång? 2. Hur stimulerar jag dem att göra noggranna iakttagelser? 3. Hur gör jag när de ställer frågor jag inte kan svara på? 4. Vad ska jag göra om de inte frågar alls? 5. Hur får jag dem att fundera ut vettiga undersökningar? 6. Vad gör jag om de får för sig fel saker? 7. Hur ska jag få dem att skriva ner saker och ting? Ur; Våga språnget s.9

Våga språnget Uppmuntran stimulans Tid för iakttagelser Produktiva frågor Gynnsamt frågeklimat Barnens planeringsförmåga Ge barnen en struktur, inte färdiga planeringar. Barns förförståelse Uppmuntra barnen att lägga fram bevis för sina egna idéer. Diskussioner bör ingå i allt vetenskapligt arbete

En bra fråga är viktigare än sitt svar Klipp isär bilderna på A3 papperet Vad skulle ni uppmana era elever att göra med bilderna? Vilken åldersgrupp riktar ni er mot? Vad har ni för mål med uppgiften/vilka förmågor tränar eleverna?

Produktiva frågor Kom på produktiva frågor till er uppgift en fråga som riktar uppmärksamheten en kvantitativ fråga (mäta/räkna) en jämförelsefråga en vad händer om -fråga en aktiverande fråga en rätt ställd Varför?- eller Hur?- fråga Våga språnget s.51-63

Teknikuppdragen Tema Används företrädesvis i år: Teknikuppdrag Jämföra och mäta F - 1 Fast eller flytande F 2 Förändringar 1 2 Balansera och väga 1 2 Jord 1 3 Fjärilars liv 2 3 Från frö till frö 3 5 Kretsar kring el 3 5 Framtidens ljus Kemiförsök 4 5 Rörelse och konstruktion 4 6 Framtiden fordon Mäta tid 5-6 Matens kemi 5 7 Framtidens kök Flyta eller sjunka 5-7 Framtidens fartyg Papper 5-7 Magneter och motorer 6-7 Framtidens kommunikation Banbrytande teknik 7-9 Ämnens egenskaper 7-9

Diskussion utifrån; Våga språnget Egna frågor och tankar om innehållet i boken (alt stödfrågor nedan) ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Hur får du eleverna att planera sin undersökningar innan och under tiden de undersöker? Hur uppmuntrar du eleverna att se och upptäcka medan de undersöker? Hur gör du för att hjälpa eleverna att formulera undersökningsbara frågor? Hur gör du för att undersöka vilka förkunskaper dina elever har? Hur hjälper du elever som har svårt att diskutera i grupp. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vad av innehållet i Våga språnget (och hur) kan du föra in i din temautbildning?

Elevers önskemål och lokala förutsättningar Racet ett extraexperiment

Studiebesök

Möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar Har du gjort något extra när du arbetat med ditt tema? Extraexperiment? Vidareutveckling? Samarbete? Studiebesök etc. Om du tänker på ditt tema och din kommun/ort. Kan du hitta någon koppling till ditt tema som barnen skulle finna intressant?

Nyckelstrategier för att utveckla elevernas lärande Dylan Wiliam http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=195

Dylan Wiliam Vem är då Dylan Wiliam? Han är engelsman och gurun när det gäller formativ bedömning. av Dylan Wiliam. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. http://www.journeytoexcellence.org.uk/videos/expertspeakers/assessmentstrategiesd ylanwiliam.asp

Nyckelstrategierna i NTA Mål för varje uppdrag Temats innehåll och lärande Pedagogisk planering Bedömningsöversikt Uppdrag Diskussionsfrågor Sammanfatta och diskutera Slutuppdrag Nyckelstrategi 1 (klargöra lärandemål) Nyckelstrategi 2 (skapa effektiva aktiviteter) Nyckelstrategi 3,4,5 (feedback, kamrat- och självbedömning) NTA -PPT

Att tydliggöra mål och kunskapskrav Cristian Lundahl Christian Lundahl är docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Från en utbildningsserie Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess https://www.youtube.com/watch?v=s0r--iu2clm

Temat och Lgr 11 -LPP En lokal pedagogisk planering är ett dokument som talar om vad skolan ska arbeta med i de ämnen eller arbetsområden som planeringen avser. Det bör framgå av planeringen - vad målen med undervisningen är, - vilket innehåll som ska behandlas - vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas. Det är läroplanen och kursplanen som ligger till grund för den lokala pedagogiska planeringen.

Läraren ska i den lokala pedagogiska planeringen konkretisera målen, och beskriva - vilka förmågor och kunskaper eleverna rent praktiskt ska kunna visa att de har - vad läraren kommer att bedöma. Den pedagogiska planeringen är ett utmärkt sätt att öka elevernas förståelse för vad de ska lära och utveckla i skolan och ge dem möjlighet att använda sitt inflytande och ta ansvar på ett mer utvecklat sätt.

Inte helt lätt De frågeställningar /problemformuleringar som återkommer till är följande: Till vem skriver vi en LPP? Är det i första hand ett verktyg för oss lärare eller i första hand ett verktyg till elever och/eller föräldrar? Ska alla elever i en klass ha samma LPP? Hur blir det i alla åldersblandade klasser? Barn med särskilda behov/rättigheter? Hur avgränsar man de förmågor (ur övergripande mål och riktlinjer samt kursplanernas syftesdel) man vill att eleverna ska utveckla? Det blir lätt hänt att man tar med alldeles för mycket men vad ska man välja bort? Hur gör vi med stoffet/det centrala innehållet? Hur avgränsar vi det när det är så mycket som hör ihop och passar in. Hur blir eleverna delaktiga i framställandet av LPPn? Ska LPPn vara ämnesövergripande eller inte? Hur konkretiserar vi målen och vad det är vi ska bedöma utan att förenkla språket och innehållet från Lgr 11 för mycket? Kan man tolka LPP som en års- eller terminsplanering?

De stora frågorna Göran Svanelid - Göra LPPn tydlig för eleverna Tre stora frågor Bilder Introducerande text Exempel ur boken

Stora frågor i ditt tema Använd Lgr 11 Syfte centralt innehåll bedömning Kan ni gemensamt komma på någon bra stor fråga till ert tema. Kan ni göra bedömningssteg till frågan? Vad anser ni ska finnas med i svaret för; godkänd nivå mer än godkänd nivå

Naturvetenskapens bärande idéer?fakta? Tänk på det tema ni ska utbilda i; Finns det någon/något fakta fenomen begrepp som ni anser behöver en förklaring/genomgång av dig som temautbildare till de lärare du möter på utbildningsdagen?

Naturvetenskapens bärande idéer Hörde ert tema till något kapitel i boken? Vilket? Är det något av det du läst du kommer att använda i din utbildning vad? Ge exempel utifrån ditt tema; Hur knyter vi an naturvetenskapen till - elevernas intresse - elevernas vardag - till aktuell forskning - framtiden

Planeringsgrupper Fast eller flytande Katarina Nöjd Ann-Katrin Levenstam Jord - Emma Forss Jämföra och mäta - Monica Nilsson Kretsar kring el Gustav Nordansjö Ann-Charlotte Stråhlin Per Berg Marie Thörn Flyta eller sjunka Catrin Klasenius Staffan Rydberg Annica Yxhammar Förändringar Linda Fleck Ditte Lind Christine Cederloo Rosenqvist Fjärilars liv Pia Boqvist Annika Lundberg Kenneth Bylund Liselotte Hallquist Anders Gransö Frö till frö Marina Sjunnesson Marie Pauli Charlotte Landberg Sandra Söderlind Linda Ljungberg Kemiförsök - Marie Norelius Matens kemi - Lena Bjuvensjö Papper - Eva Jansson Rörelse och konstruktion Christina Nordell Gunilla Keylander Lena Nachmansson Magneter och motorer - Cecilia Sörensson

Skolutvecklingsprogrammet Ur; NTA och kompetensutveckling s.31-36 NTA:s grundfilosofi är att sätta eleverna och deras frågor i centrum NTA:s arbetssätt är frågeformulering, förutsägelser, undersökande arbetssätt, dokumentation, reflektion, diskussion och tillämpning Arbetssättet inom NTA stämmer väl överens med det pedagogiska förhållningssättet i det entreprenöriella lärandet.

NTA - skolutvecklingsprogram Introduktions utbildning Utbildning för temautbildare Samordnare & Temautbildning samordnarutbildningar Tematräffar NTAs hemsida & handledningar + material Fortsättningskurs för temautbildare & temautbildartr äffar

Grundutbildning för temautbildare 2015 Temats innehåll och lärande De olika uppdragen i temat, praktiskt och teoretiskt Dina erfarenheter från klassrummet Dina erfarenheter från tidigare temautbildningar Lgr 11 - syfte/förmågor/centralt innehåll/kunskapskrav Att bedöma för lärande (Britt Lindahl) - Formativ bedömning, DINO, Nationella prov, Concept cartoons Important but not for me! (Anders Jidesjö) - Barns inställning till Fy, Ke, Bi, Te - Naturvetenskap i ett samhällsperspektiv energi, miljö, hälsa Förmågor; Kommunicera och använda begrepp IBSE, lärarens roll (NTA och kompetensutveckling) Att undervisa barn i naturvetenskap (Våga språnget!) - Samspel, dialog, att göra iakttagelser, frågor, planera sina undersökningar, förförståelse, kommunikation Att utveckla temat. Vad har vi för lokala förutsättningar och hur mycket hinner vi? Hur mycket är eleverna med i planeringen? Pedagogiska planeringar hur och för vem Elevernas frågor vart kan vi söka svar? (Naturvetenskapens bärande idéer) NTA ett skolutvecklingsprogram

Tack! Lycka till med er planering och glöm inte skicka in den före sommaren! Hoppas vi ses på någon utbildarträff tina.haggholm@ntaskolutveckling.se http://tinasnote.weebly.com/nta.html

Elevernas frågor Vad ställer eleverna för frågor? Vad behöver jag veta och hur tar jag reda på det?

Här kan jag söka svar Nationellt resurscentrum i Fysik http://www2.fysik.org/ Nationellt resurscentrum i Kemi http://school.chem.umu.se/ Nationellt resurscentrum i Biologi http://www.bioresurs.uu.se/nrbbinfo.cfm Nationellt resurscentrum i Teknik http://www.liu.se/cetis/

Skolverkets definition Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

i grundskolan handlar det om att eleverna ska få utveckla förmågor som främjar entreprenörskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11, kap 1)