ALNARPS MJÖLKDAG Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning (LBT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin Partnerskap Alnarp
Välkommen till Alnarps mjölkdag Torsdag 29 november 2012 Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion Arrangeras av SLU-Alnarp Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) i samarbete med Skånemejerier, Skånesemin och Partnerskap Alnarp. Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenteter. Program: 09:00 10:00 Registrering, kaffe med ostfralla hållbar 10:00 Välkomna Anders Herlin, LBT, SLU - Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med inhysningssystem som ger bättre djurvälfärd prof. Christer Bergsten, LBT, SLU-Alnarp - Ett ständigt förändringsarbete vår väg till lönsamhet - Eskil Carlsson Fjärlöv, Vinslöv - Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? - Annica Hansson, VÄXA, Falkenberg - Diskussion och frågor 12:15 Lunch 13:15 Fortsättning: - Värmestress hos svenska mjölkkor när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? - Per Peetz Nielsen, SLU- HMH Uppsala - Bättre ekonomi med smart utfodring - Mia Davidsson och Anders Seeman, Skånesemin, Hörby - Hur långt räcker mjölkpriset? - Caroline Ivarsson, Hushållningssällskapet Kristianstad - Diskussion och frågor 15.00 Kaffe och förfriskningar, avslutning Plats: Aulan Alnarpsgården, Alnarp Tid: 9 16 Kostnad: 300 kronor (inkl moms), studenter på lantbruksskolor halv avgift. Inkluderar dokumentation, förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe, faktureras i efterhand. Anmälan: Senast den 25 november 2012 på Alnarps partnerskaps hemsida i första hand: http://partnerskapalnarp.slu.se/, klicka vidare under aktuellt kalendarium i andra hand e-post: anders.herlin@slu.se, i tredje hand Fax: 040 415480 samt undantagsvis per telefon 040 415219 Partnerskap Alnarp
Alnarps mjölkdag 29 november 2012 Innehållsförteckning Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med inhysningssystem som ger bättre djurvälfärd prof. Christer Bergsten, LBT, SLU-Alnarp Sida 5 Ett ständigt förändringsarbete vår väg till lönsamhet - Eskil Carlsson Fjärlöv, Vinslöv 19 Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? - Annica Hansson, VÄXA, Falkenberg 25 Värmestress hos svenska mjölkkor när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? - Per Peetz Nielsen, SLU- HMH Uppsala 35 Bättre ekonomi med smart utfodring - Mia Davidsson och Anders Seeman, Skånesemin, Hörby 39 Hur långt räcker mjölkpriset? - Caroline Ivarsson, Hushållningssällskapet Kristianstad 45
Alnarps mjölkdag 29 november 2012
Välkommen till kohagen! Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med skötselsystem som ger bättre djurvälfärd Christer Bergsten Professor in Technological Systems for Animal Production Svensk Mjölk/SLU, Alnarp Planer för framtida forskning och utbildning inom LBT Optimera djurmiljön och minimera klimatpåverkan i framtidens tekniska system för animalieproduktion. Forskningen utgår från ett systemanalytiskt angreppssätt. FRAMTIDEN? Olika scenarier avseende klimat, befolkning, livsmedelsbehov, politik mm. DAGSLÄGET Strukturomvandlingen går fort Mer än 60 % av mjölkkorna går i lösdrift Robotarna tar över mjölkningsarbetet Mindre tid ägnas åt att iaktaga djuren Från ko-bonde till mjölkföretagare Internationella marknadskrafter påverkar både insatsmedel och mjölkpris I Europa ökar trycket från marknaden på att branschen ska säkra djurvälfärden 5
Svensk Mjölks betespolicy Bete bidrar till bra djurvälfärd och till den goda bilden av svensk mjölkproduktion. Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande Räkning för bete Studier klövar och bete Somers m.fl. 2003, HOLLAND 3078 kor i 49 besättningar Kor på ströbädd hade minst klövskador Spaltgolv med skrapor hade färre smittsamma klövsjukdomar Kor med bete hade hälften så många klövsjukdomar som de utan bete under sommaren 6
Studier klövar och bete Hernandez-Mendo m.fl. 2007, CANADA 32 kor från lösdrift med sandbås 16 kor på bete under 4 veckor Hälta bedömdes 1/vecka Rörelserna hos kor på bete förbättrades vid varje undersökn. ffa belastning förbättrades Kor på bete låg kortare tid än på stall Kor på bete tappade vikt och produktion LOSER COWS Avlivade & självdöda kor Tilltagande problem i mjölkproduktionen som ofta föregåtts av en sjukdomsperiod Djurskyddsproblem Tar mycket arbetstid Mycket kostsamt Thomsen m.fl. 2007 Riskfaktorer loser cows Thomsen m.fl. 2007, DANMARK 39 gårdar, 6451 kor 4 ggr större risk loser i konventionella än i ekologiska 2 ggr större risk för ökning celltal med 100.000 10 ggr större risk om hårda liggbås och inget bete än mjuka liggbås och bete Inverkan av betesrutiner på mortalitet Burow m. fl. 2011 391 gårdar med > 300 kor Intervju om betesrutiner 131 bete, 260 ej bete alls Halverad mortalitet med bete i AMS 25% minskad mortalitet med bete i konventionella system Minskad mortalitet med ökat antal timmar på bete Ökad mortalitet med fri betesdrift DJURFÖRSÖRJNING Ofrivillig utslagning 24,8% VAD KOSTAR EN NY KO? VAD HAR DEN KOSTAT? 20 000:- kan vara en rimlig uppskattning inkluderat livvärde plus kostnader/förluster på grund av avlivning/självdöd Det innebär att 100 000:- per år i en 100 ko-besättning Således kan eliminering av denna kostnad, betala en investering på 800 000 med 10 års avskrivning 7
Kostnad vid klövsjukdom Behandling veterinär e dyl. 435:- Arbetstid gården 145:- Ofrivillig utslagning 1120:- Förlängt kalvningsintervall 360:- Extra seminering 115:- Minskad mjölkavkastning 280:- Förlorad mjölk pga karens 230:- Återbehandlingar 315:- Beräknad kostnad för ett allvarligt klövsulesår Minskad avkastning 3,50 kr/kg 500 kg 1750:- Merarbete 4,5 tim 185 kr 833:- Akut klövvård 1 besök 750 kr 750:- Extra seminering 0,2 sem 431 kr 86:- Förlängt kalvningsintervall 18 dgr 20kr/dag 360:- Risk för utslagning 8 % 8 000/ utsl. 640:- Risk för avlivning 5 % 6 000kr 300:- Risk för benskador 5 % 2 170kr/beh 109:- Risk för löpmagsförskjutning 1 % 2 860kr/beh 29:- Risk för återfall 30 % 1 670kr 501:- TOTALT 5 358:- Oskarsson 2007 Total kostnad = 3000:- Klövsulesår = 5200:- Esslemont & Spincer 1993 Svensk Mjölks betespolicy Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande STUDIE FLEXIBELT BETE, SJV Epidemiologisk studie ca 200 besättningar Hur påverkas klöv- och benhälsan av olika lång betesperiod? Hur inverkar olika betes- och stallrutiner på klövhälsan? STUDIE FLEXIBELT BETE, SJV Studieupplägg Klövhälsorapport höst och vår 200 lösdrifter valdes slumpvis ut och telefonintervjuvades om sina betesrutiner, betesmiljö och stallmiljö under sommaren 2010 Besättnings- och individuppgifter inhämtades från kokontrollen Frekvensen för de vanligaste klövsjukdomarna vid vår- och höstverkning relaterades till besättnings och individuppgifter och en statistik bearbetning gjordes Vår Höst Klöveksem lindrigt 10,9 9,4 Digital dermatit 2,6 3,5 Klövröta 25,7 15,4 Sulblödning 18,8 20,1 Klövsulesår 4,3 6,3 8
Klövhälsorapport höst och vår Smittsamma klövsjukdomar högre frekvens med SLB, ökad besättningsstorlek, i lösdrift och med AMS Alla klövsjukdomar lägre frekvens i ekologiska besättningar Klövsulesår högre frekvens i uppbundna mindre besättningar Resultat vårverkning dvs efter stallsäsong Besättningar i 4 månaders beteszon hade mindre klövsjukdomar totalt, DD och klövsulesår jämfört med beteszoonerna med kortare lagstadgat beteskrav Klöveksem ökade med minskat antal månader lagstadgad betesperiod Ekologiska besättningar hade mindre klövsjukdomar totalt, klöveksem och DD än konventionella Besättningar med i huvudsak Holstien hade mer klövsjukdomar totalt och klövsulesår än SRB eller övriga besättningar Prevvalens klövsjukdomar vid höstverkning 16 364 verkningar i 174 besättningar Resultat höstverkning på besättningsnivå Diagnos Individnivå Besättningsnivå 10e perc, 50 perc, 90e perc, Anmärkning totalt* 23,0 3,9 15,3 55,4 Klöveksem 14,9 0,0 5,5 44,3 Digital dermatit 4,1 0,0 0,0 13,9 Allvarlig klövröta 3,2 0,0 0,0 9,2 Risken för klöveksem var lägre när djuren var på bete hela dygnet än enbart natt eller varierande dag eller natt Det var större risk för klöveksem och klövsulesår med högre betestryck (>11, resp 5,04 heldygnskro/ha) Ekologiska besättningar hade lägre risk för klövröta än konventionella Klövsulesår** 8,9 1,4 8,0 16,7 Resultat höstverkning på individnivå Risken för klövsulesår på hösten var högre med längre > 189 dagar verkningsintervall Risken var högre för anmärkningar totalt (3,8 ggr högre), klöveksem (6,5), klövröta (9,5), och klövsulesår (5,0) om det fanns klövsjukdom på våren Risken för anmärkningar totalt och klövsulesår var högre hos SLB än SRB och andra raser Således har stallsäsongen större inverkan på klövhälsan än själva betesperioden 9
Welfare Quality : Djurvälfärd är inkluderar både djurhälsa och djurens möjlighet att kunna bete sig naturligt Lönar sig djurvälfärd? Ger bättre inhysning bättre djurvälfärd? Vad är djurvälfärd och hur mäter vi det? Science and society improving animal welfare in the food quality chain EU funded project FOOD-CT-2004-506508 Forskning för att utveckla metoder för att bedöma och registrera djurvälfärd. Objektiva ochsubjektiva mått. KAN MAN MÄTA DJURVÄLFÄRD? KAN MAN MÄTA DJURVÄLFÄRD?? Ny teknik för att identifiera hälta Bildanalys under utveckling 10
tjänster djurvälfärd FRÅGA KON djurbaserad Rådgivning/Verktyg Vad får jag? Hur/Vem? Tid Fråga Kon Kosignaler, Djurbedömning och enkel rådgivning HF rådgivare 2-3 timmar Signaler Djurvälfärd Webbrapport baserad på kodata Lantbrukarsajt/ HF Rådgivare 5 min Hälsopaket Mjölk Djurhälsoanalys och plan för förbättring HPM-veterinärer på sikt även rådgivare 15-20 tim under 1 2 mån Exempel - gårdar Resultat Fråga kon Gårdsuppgifter Gård Kor Prod. form Mjölk ning ECM x 1000 1 40 kor Konv Uppb. 10,9 2 45 kor Eko Uppb. 10,8 Kor Prod. form Mjölk. system ECM x 1000 3 75 kor Konv Uppb. 10,6 4 85 kor Eko Lösdr 9,9 Kor Prod. form Mjölk. system ECM x 1000 5 400 kor Konv Lösdr 10,9 6 380 kor Eko Lösdr 9,8 Kor Gård Kalvar Anm Skador Magra Poäng Grava skador Hälta Står i bås Resning Skador Grava skador Smutsiga Mkt smutsiga Sjuka 1 6 2 8 3 5 4 8 5 11 6 10 Signaler Djurvälfärd en webbrapport Median 10% 40% 50% 11
Signaler Djurvälfärd en webbrapport Resultat Signaler djurvälfärd Mastit Klövar Död Djurhälsa Dräktighet Utslagning och förluster Gård BTSCC x 10000 MBI % PP % DA % DD % SS % % AI >120 d Åld. 1:a kalvn. Lnr 1 < 90 Total Fert Juver hälsa Död d 1 2 3 4 5 6 17,6 3,1 6,2 0,0 11,0 28,5 37,3 0,0 9,3 6,2 0,0 10,7 0,0 5,3 0,0 9,5 27,0 42,5 0,0 26,6 8,0 2,7 22,5 7,5 2,5 1,3 0,0 6,1 6,1 25,8 43,8 2,7 9,2 11,5 9,2 19,1 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 7,3 26,2 36,1 4,4 2,4 16,8 0,0 24,5 17,1 9,8 0,0 6,4 6,8 4,9 23,7 39,1 2,1 2,4 19,5 8,5 31,7 32,2 2,8 4,4 0,3 9,1 0,2 30,5 39,1 9,4 7,6 1,0 14,8 Median 20,8 5,6 4,1 0,0 0,2 6,5 6,7 26,6 39,1 2,4 8,4 9,8 5,6 HPM Djurhälsokostnader Resultat HPM Djurhälsokostnader utgår ifrån rapporterade sjukdomar i djursjukdata och rapporterade sjukdomar vid klövverkning. Kostnader för döda kalvar och ungdjur samt indirekta kostnader för sjukdomar på besättningsnivå grundas på data från kokontrollen (Oskarsson, 2010) Kalvar Klövar Juver Fruktsamhet Utfodring Hållbarhet Summa Gård öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår ECM ECM ECM ECM ECM ECM ECM 1 73 1 135 1 286 3 30 0 174 2 0 0 697 7 2 349 3 61 1 233 2 540 5 148 1 149 1 1480 14 3 361 3 61 1 1188 11 0 0 274 3 149 1 2032 19 4 302 3 0 0 418 4 60 1 0 0 66 1 846 9 5 227 2 149 1 788 8 270 3 105 1 1550 15 3088 30 6 350 4 153 2 2141 23 0 0 197 2 1060 12 3901 43 Median 326 3 98 1 603 6 45 0,5 161 1,5 149 1 1756 16,5 Finns det några fasta kostnader? Foderpriser varierar Räntekostnader varierar Kostnader för djurvälfärd utörs ffa av kostnader för sjuklighet som har både direkta och indirekta kostnader och förluster Mindre variation med egna insatser Finns det några fasta intäkter? Mjölkpris varierar Köttpris varierar Livvärde varierar 12
Sammanfattning EFSA rapport 2009 Produktionssjukdomar Juver, klöv och bensjukdomar är det viktigaste välfärdsproblemet inom mjölkproduktionen Skötselsystemet i sig är den viktigaste faktorn för uppkomst av välfärdsproblem Mjölkkor och kvigor skall ges tillgång till ett välskött bete eller annan lämplig utevistelse åtminstone under sommaren eller vid torr väderlek System för att registrera frekvensen av hälta och klövsjukdomar var 3-6:e månad skall finnas i alla besättningar Betesbaserat system Stallbaserat system Produktionssjukdomar VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA INHYSNINGSSYSTEMET? Bra systemfunktion Dålig systemfunktion Ska vi räkna ut lönsamhet är det ju pengarna som vi får kvar i handen som räknas Det har gjorts ett flertal beräkningar av kostnaden för Uppbundna kor i tusentals år Familjejordbruk upp till ca 50 kor Skyddad verkstad 13
Snabb ökning lösdriftsystem Hälta, tilltagande problem med lösdrift Danmark 130kor Bindestald 30 % Lösdrift 70 % Sverige 65 kor Uppbundet 40 % Lösdrift 60 % Norge Finland 25 Uppbundet 80 % Lösdrift 20 % VARFÖR MINDRE PROBLEM PÅ BETE? VARFÖR MER PROBLEM LÖSDRIFT? Minskade djurkontakter innebär minskad smittrisk Minskad exponering för hårda golv för klövar Minskad exponering för dålig hygien för klövar /juver Ökade djurkontakter medför ökad smittrisk Mindre kontroll utfodring på individnivå Ökad exponering för hårda golv för klövar Ökad exponering för dålig hygien för klövar /juver Ökad risk för traumatiska skador i och med Minskad risk för traumatiska skador vid sociala interaktioner i och med större ytor förflyttningar mellan olika aktiviteter och sociala interaktioner på små ytor Grass is good for activities GRÄSLIKT INNE vs GRÄSLIGT UTE? Utrymme? Komfort? Hygien Vem vill leka på betong? 14
GRÄSLIGT INNE Gödsel är gott bakteriesubstrat och mjukgörare Viktigt med en god hygien Aldrig hål i en ren tand GRÄSLIKT INNE VIP avdelning Separat grupp med direktingång till mjölkning Minimera konkurrens Maximera komfort 15
Behandlingsbox, spec. för ben, klövar Liggbås med ströbädd, bra kokomfort Djupströbox bäst, oftast kombinerad med kalvningsbox BENSKADOR OCH HÄLTA 1:A KALVARE Betongspalt i förhållande till gummispalt Odds/Ratio KI 95% P LR Hälta 3,64 1,33 11,09 0,01 Benskador Hårlöshet 2,37 0,64 10,27 0,21 Gummimatta på spaltgolv Sår 2,57 1,16 5,88 0,02 Svullnad 2,45 0,73 9,21 0,15 Robotskrapa spalt ÖKAD RISK FÖR KLÖVSKADOR: Lösdrift Hårda underlag (betonggolv) Förorenade klövar HALKSÄKRA GOLV 16
Fottvätt med el. utan desinf. lösn. ÄTBÅS AVLASTAR KLÖVAR OCH UNDERLÄTTAR RENHÅLLNING Goda erfarenheter från forskning kring gummigolv Betongspalt Gummispalt Hel Betong Hel Gummi KLÖVSKADOR hos 1:a KALVARE Betongspalt i förhållande till spaltgummi Klövskador Odds/Ratio KI 95% P LR Sulblödning 2,19 1,00-4,97 0,05 Blödn vita linjen 2,82 1,28-6,43 0,01 Klövröta 0,49 0,22-1,09 0,08 Eksem 1,06 0,44-2,52 0,89 Mindre öppningarea, kan behöva skrapas FRÅGOR & DISKUSSION 17
Produktionssjukdomar Sjukdomar som kan sägas ha sin grund i skötselsystem och optimerad produktion Juversjukdomar Fertilitetstörningar Klöv- bensjukdomar Kalvsjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Nya typer av fotbad och tvättar 18
Ett ständigt förändringsarbete Vår väg till lönsamhet Snabba åtgärder eller på sikt? av och med Eskil Carlsson Vem är jag?????????????? Vem är jag?????????????? Brainstorm! Mjölkpaketsomslagspojke Helsida i alla skånska tidningar 3 uppslag i Husdjur om juverhälsa Har gått alla kurser på semin? 125 kor? Stämmer inte 135 hektar odlat Föreningsnörd 19
Förändringsarbete? Gör så här så blir du rik? Mjölkpriset? Vädret? = flytta berg Ändra på hemmaplan, våga prova nya idéer. De e dom små små detaljerna som gör de Kvalitetstillägg! Fett och protein Logistiktillägg Celler Juverhälsa Noggrannhet i alla led Historia 8200 kg mjölk till 11 200 kg Ny mjölktank Har gått från att göra allt själv och inte lyckats så bra = inte hinna med till att köpa in mycket tjänster och lyckas väldigt bra = hinna med? Inse dina begränsningar Det som inte blir gjort ska nån som är bra på det, göra (olika anledningar) De blir roligare då och du tjänar antagligen mer = Viktigt! 20
Inköpta tjänster: bra kompetens o bollplank= bra resultat Foderrådgivning Avelsrådgivning Individjuver ( Intelängre) Klövverkare Växtodlingsrådgivning Sådd * 4 Ensilering Tröske Gödselkörning (slangmatad) dyr? Snickare o målning Min idol, Mr Bill Cook! Vem är han? If you take care of your cows, your cows will take care of you! Från att kalven föds till kon ska till slakt Finlir ta hand om dom svaga korna= höjd medelavkastning Tidig seminering låg inkalvning= färre kvigor =kvighotell 21
Efterkalkyl mjölk en kick många timmar= bra resultat? Vad i stallet...??????? Verka kor 3ggr + =resultat direkt= höjd avkastning Förebyggande pyssel? Hög avkastning inget mål men kommer av sej själv? Överbeläggning? Foder, långstråigt, mycke o ofta Halm Vall*4 Majs Betmassa i silo o korv Åkerböna kornkross Insådd korn?=högre skörd? 22
Juverhälsa Förebyggande djurhälsovård Cellgrupp Mjölkhandskar Cellmjölk till tjurar Gör en del 3 spenta Paddlar o odlar mycket Is imagen Mjölka ur under dagen Foderhygien o noggranhet i hela ledet Avel mot läckage Strålande stjärna? 23
Långt kalvningsintervall????? Välj strategi Skräppor barnarbete? Gå kurs och bli inspirerad! LYCKA TILL!!!!!!!! 24
Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? Alnarps mjölkdag 2012 Annica Hansson, Växa Sverige Rutiner och management Fasta rutiner positivt för både kor, personal och företaget Kor är neofoba trivs inte med förändringar Kors natur och biologi gynnas av fasta rutiner För personal ökar tryggheten Förutsättning för ansvar medför ansvarstagande Fasta rutiner en kvalitetssäkring för företaget 25
Vi vet? Lantbruksskolor 25 öringen Mjölka rätt FRISKKO IndividRAM SOP FOKUS kurser Hälsopaket Mjölk (HPM) m.m. Stor del av variationen kan förklaras med varierande rutiner 26
Mål, strategi, rutin, uppföljning? Ur beräkningar med HPM-kalkyl 27
Rekryteringskvigan 9000 kg ECM, 33 % rekrytering och 3,00 kr/kg mjölk Sänkt inkalvningsålder från 32,8 månader (gränsen till 10 % högsta) till 27,9 månader (median). Över 25 månaders inkalvningsålder en merkostnad Motsvarar 14 öre/kg ECM Foder, diverse och arbetskostnad samt minskat stallutnyttjande (14 färre stora kvigor) Ur Kokontroll - Livstidsproduktion 28
Hur förbättra rekryteringskvigan Gör alla införstådda och delaktiga Sätt upp mål för inkalvningsålder Delmål med tillväxt Delmål påbörjad ålder för semin Bestäm rutin och management Skötsel Foderstat vintertid Betesperiod Följ upp Hur ett exempel juverhälsa tankcelltal Maj 2012 100 kor i kall lösdrift, grop, 9700 kg ECM, konventionell, SRB x SLB. 29
Hälsopaket Mjölk Gårdsbeskrivning Gårdens mål Vad berättar djuren, personalen och siffrorna Välj Fokusområde Lägg upp strategi Möjlig målsättning, biologisk och ekonomisk Hälsoplan - juverhälsan 30
En bild säger mer än 1000 ord 31
Ur beräkningar med HPM-kalkyl Instrumentpanelen 32
Uppföljning en rutin som skapar nya(?) rutiner Följ upp Människorna, djuren och siffrorna Dokumentera: text, bilder och siffror Sätt nya mål Tack vare den höga anslutningen till kokontrollen stor möjlighet att jobba med resultatuppföljning och göra relevanta jämförelser. Kokontrollanslutning 33
Sammanfattning Jobba utifrån gårdens förutsättningar med gårdens personal Identifiera flaskhalsar Sätt mål Lägg upp strategi Jobba i team Följ upp Det är roligt, stimulerande och kompetenshöjande! Frågor? annica.hansson@vxa.se 34
Värmestress hos svenska mjölkkor på bete - när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? Varför undersöka värmestress Svenska mjölkkor ska hållas på bete ett visst antal månader varje sommar (Djurskyddsförordningen; 1988:539) I många varmare länder uppträder värmestress hos mjölkkor som hålls ute på sommaren Konsekvensen är minskad produktion och försämrad välfärd På vintern ska de skyddas mot väder och vind (Djurskyddsmyndighetens författningssamling; DFS 2007:5) Per Peetz Nielsen Husdjurens miljo och hälsa Uppsala Termoneutral zone Temperatur luftfuktighetsindex Ett index där temperatur och luftfuktighet slås tillsammans, THI (Temperature-Humidity Index) används för att enklare kunna uppskatta graden av värmestress hos mjölkkor. THI-värde på 72 motsvarar 25 o C och 50 % relativ luftfuktighet Generellt medför THI-värden under 72 ingen stress, medan värden mellan 72-77 medför en mild värmestress. Gränsen på 72 diskuteras. 80 Temperatur luftfuktighetsindex 75 70 65 60 55 50 45 Genomsnit THI Max THI Minimum THI 40 35 30 35
35 30 25 20 15 10 Genomsnit temp Max temp Minimum temp 5 0-5 Försöket Lagrad information från mjölkkor i AMS under 4 år Mjölkproduktion, väder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken användes Andel kor ute - AMS Kall dag 90 90 80 80 70 70 60 60 Varm dag THI o C % 50 40 THI o C % 50 40 Syfte: att undersöka effekten av temperatur och THI på kors användning av bete och på mjölkproduktionen 30 20 10 0 THI Temp andel ute 30 20 10 0 THI Temp Andel ute Andel kor ute - AMS Mjölkproduktion Andel ute (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 00:00 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 Andel ute när THI>72 någon gång under dagen Andel ute när THI<72 hela dagen 22:00 Hög max THI påverkade inte mjölkproduktionen samma dag, dock minskade mjölkproduktionen två dagar senare med 0,026 kg när det daglig maximala THI ökade med 1 Likaledes minskade mjölkproduktionen två dagar senare med 0,033 kg när den dagliga maximale temperaturen ökade med 1 grad 36
Hur påverkar skugga på betet mjölkkornas välfärd 7Försöket Syfte: att utifrån svenska förhållanden kunna ge upplysningar om hur varm väderlek påverkar mjölkkor såväl beteendemässigt som fysiologiskt, och om några av dessa potentiella förändringar kan minskas genom att ge korna tillgång till skugga. Försöket 20 mjölkkor av rasen SRB, två grupper av 10 kor Bete dag och natt (juni-august) Mjölkas två gånga per dag Den ena grupp får tillgång till skugga (ett 70 kvm stort tält) Mjölkprod, betesbeteende, kropps- och hudtemp samt väder % kor under skugga 25 20 15 10 5 0 <69 69-73 73-77 >77 THI 120 Andnings frekvens 100 80 60 40 Ingen skugga Skugga Linjär (Ingen skugga) Linjär (Skugga) Mjölkproduktion Laktationsstadie ( 49 och > 49 dagar) Tillgång till skugga Temperaturen två dagar innan 20 0 20 25 30 35 40 45 Hud temperatur 37
Kostnad i mjölkproduktion på bete Väder Gruppe Laktationsstadie Ändring Genomsnittlig temperatur 2 Ingen skugga 49-0.36 ± 0.09 dagar innan Skugga 49-0.15 ± 0.08 Maximum temperatur Ingen skugga 49-0.22 ± 0.05 Ingen skugga > 49-0.05 ± 0.02 Ökning i genom temp på 5 grader Tidig laktation: ingen skugga = 1,8 kg; skugga = 0,75 kg Ökning i max temp på 5 grader Ingen skugga: tidig laktation = 1,1 kg; sen laktation = 0,25 kg Vad kan vi göra åt det? Beteskravet måste upprätthållas Plantera träd på betesmarkerna Att vara på bete har andra fördelar än billigt foder Nattbete Hålla kor i tidig laktation inne under varmt väderläge Tack till: Maria Andersson Hanna Alfredius Kristina Blomberg Estelle Vermeulen Jordbruksverket och KSLA Kontakt: per.peetz.nielsen@slu.se 38
Smarta foderstater Anders Seeman Mia Davidsson Alnarps Mjölkdag 29 november 2012 Smarta foderstater Ekonomiskt gynnsamma Gynna produktionen Gynna djurhälsan Ta vara på gårdens förutsättningar 39
Fodertabell TS Pris kr/kg Rp g/kg ts Stä g/kg ts NDF g/kg ts MJ Nel 20 Ensilage 100% 1,30 175 10 450 Soja 88% 4,66 487 62 135 Korn 87% 1,70 120 586 196 Majs 100% 1,15 91 320 394 11,1 6,52 14,5 8,32 13,1 7,38 11,2 6,33 Ökande andel majs i foderstaten för 40 kg ECM kg ts foder 18 16 14 12 10 8 6 4 2 44 43,5 43 42,5 42 41,5 pris, kr/dag 0 0 1 2 3 4 5 6 7 Kg ts majs Ensilage Majs Korn Soja Pris 41 40
När blir majsen ekonomiskt intressant? 20 18 16 14 12 kg ts foder 10 8 6 Ensilage Majs Korn Soja 4 2 0 1,15 1,1 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 Majs, kr/kg ts 16 Hur påverkar råproteinet i foderstaten foderkostnaden 60 14 12 50 Kg ts foder 10 8 6 4 2 40 30 20 10 Ensilage Majs Korn Soja Hp massa Foderkostnad 0 195 185 175 165 155 145 135 125 115 0,98 Råprotein g/ kg ts i Vallfoder 1,26 0 41
Olika grovfoderkvalitet Högavkastande 40 kg ECM, 90 dagar i laktation Levande vikt, kg 650 650 Ensilage tidigt sent skördat skördat Ens, kg ts 16,9 13,9 Korn, kg 7,4 8,7 Unik 52, kg 1,9 4,6 Fiber, NDF g/kg ts 371 396 Tuggningstid min/kg ts 46 47 Fyllnadsvärde max max Foderkostnad, per ko och dag 41 kr 49 kr Foderkostnad kr/kg ECM 0,72 kr 1,18 kr Hur påverkar syror och ammoniumkväve? Ensilage mkt syror Ammoniumkväve 150 g N Mjölksyra 38 g Ättiksyra 87 g Propionsyra 9 g Smörsyra 14 g Etanol 15 g Totalsyror: 148 g Ensilage låg halt syror 50 g N 61 g 13 g 1 g 0 g 4 g 75 g Samma värden i övrigt: 11,0 MJ energi, 175 g rp, 450 g NDF 42
Hur påverkar syror och ammoniumkväve? 40 kg ECM, 90 dagar i laktationen Ens med mkt syror 13,3 kg ts Ensilage 8,7 kg korn 4,6 kg Unik 52 Ens med låga syror 16,9 kg ts Ensilage 7,4 kg korn 1,9 kg Unik 52 Foderkostnad: 48,50 kr per ko och dag Foderkostnad: 41,00 kr per ko och dag Ts-halten Viktigt! Ex: Mix med ensilage, majs, hp-massa och rapsmjöl. Om ensilagets ts-halt; 35 % - 53 kg mix/ko och dag Om ensilagets ts-halt; 30 % - 59,5 kg mix/ko och dag 43
Sammanfattning Börja planera foderstaten när växtodlingsplanen görs! Vallfodret är A och O! Utnyttja detta! Inventera gårdens foderlager, kombinera partier, planera eventuella inköp. Analysera och optimera. Ts-kontroller och kalibreringar. Styr fodret till rätt ko; lägg krut i början av laktationen och spara i slutet. Följ upp! Tack för uppmärksamheten 44
HUR LÅNGT RÄCKER MJÖLKPRISET? Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion 45
Foderkostnader Kraftfoder: Egenproducerat? Restprodukter i foderstaten? Förhandla och pressa priser!, gå samman? Grovfoder: Pressa maskinkostnader! stor andel av produktionskostnaden Arbetskostnader En kvart om dagen ger 11,4 dagar på ett år!!!!! (ev. 20 000 kr/år) Arbeta tidssmart Småinvesteringar kan spara arbetstid Ha ordning och reda Planera bort onödiga väntetider Prioritera framtida arbetseffektivitet vid nybyggnation 46
Byggkostnader Varför bygger vi så dyrt? +/ 10 000 kr/koplats i byggkostnad ger +/ ca 710 kr/koplats och år (vid 3,5%)! +/ ca 800 kr/koplats och år (vid 5 %)! 100 kor: 71 000 kr/år 80 000 kr/år 150 kor: 106 500 kr/år 120 000 kr/år 200 kor: 142 000 kr/år 160 000 kr/år Utnyttja stallet optimalt! Mjölkleveranser det senaste året (kg): 175000 170000 165000 160000 155000 150000 145000 140000 135000 130000 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Mjölkleveranser det senaste året (kg): 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 47
Kapitalkostnader Planera din likviditet undvik dyra leverantörsskuldsräntor ha banktrovärdighet Se över din lånebild Utnyttja skattesystemet låna utan ränta! Planera din likviditet! 48
Likviditet i behov av bättring 700 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400 IB jan/feb feb/mars mars/april april/maj maj/juni juni/juli juli/aug aug/sep sep/okt okt/nov nov/dec UB Åtgärder för att förbättra likviditet Tidigarelägga inbetalningar Se över intäkterna / inbetalningarna Se över alla kostnader Skjut på investeringar, prioritera lönsamma Skjut på amorteringar och ha bra finansiering Utnyttja skattesystemet Öka rörelsekapitalet genom t.ex. säsongskrediter Åtgärderna förbättrar ofta även resultatet! 49
Likviditet efter förbättringsförslag 600 500 400 300 200 100 0 IB jan/feb feb/mars mars/april april/maj maj/juni juni/juli juli/aug aug/sep sep/okt okt/nov nov/dec UB EKONOMISTYRNING MJÖLK! PÅGÅENDE UTVECKLINGSPROJEKT I MÅLSTYRNING EN TJÄNST SOM KOMMER! 50
Både din och rådgivarens syn beaktas! FRÅGOR TILL DIG SOM FÖRETAGARE Företagets resultat räcker bra till amorteringar, investeringar, privatuttag och skatter Stämmer inte alls Stämmer helt Jag anser mig få en acceptabel ersättning för det arbete jag lägger ned i företaget Likviditeten i företaget (tillgången på pengar) har varit god det senaste året Jag/företaget har under det senaste året kunnat betala räkningarna i tid utan att ta oplanerade krediter Var finns förbättringspotentialen? 51
Individuell åtgärdsplan som utgår från ditt företags förbättringspotential! Ett individuellt recept på förbättrad lönsamhet! Kontinuerlig uppföljning och rådgivarkontakt! EKONOMISTYRNING MJÖLK 52
Ekonomi och likviditetsstyrning Jaga istället för att bli jagad! ha framförhållning hantera problemen i förväg inte när det kan vara för sent! Så här långt räcker mjölkpriset 2012! Efterkalkyl (prel.), mjölkko 10 500 kg, robot 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Mjölk Foder: 16 700 kr/ko TB 2: 6 400 kr/ko 3,60 kr/kg 3,77 kr/kg 0,43 3,17 0,42 1,13 0,45 0,14 0,21 0,06 0,16 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 TB 1: 10 850 kr/ko TB 4: 1 800 kr/ko Intäker kött, kalv o gödsel: Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral Grovfoder Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring 53
Eller så här långt. Skiftande nivåer vid olika situationer (prel. 2012) 4,4 Intäkter Kr/kg 4,2 4 3,8 Kostn 10 500 kg á 150 kor Kostn 10 500 kg låg beläggning 3,6 Kostn 9 000 kg á 150 kor 3,4 3,2 Kostn 9 000 kg låg beläggning Hur ser framtiden ut? TB1, medelko normkalkyl 14000 12000 10000 TB 1 kr/ ko och år 8000 6000 4000 2000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012? 2013?? 2014?? 2015?? 2016?? 2017?? 54
Kanske så här? 4,00 3,50 3,73 kr/kg 0,43 3,59 kr/kg 0,42 Intäker kött, kalv o gödsel: Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral Grovfoder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,30 0,98 0,41 0,14 0,22 0,16 0,06 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring Eller så här? Intäker kött, kalv o gödsel: 4,50 4,00 4,03 kr/kg 0,43 3,73 kr/kg Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral 3,50 0,42 Grovfoder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,60 0,98 0,41 0,14 0,22 0,16 0,06 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring 55