Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Innehållsförteckning Projektnamn: Skapande ämnet som resurs i allmänna ämnen... 3 A. Projektledare... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 3 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön :... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C.Utveckling/Genomförande... 6 6. Projektets uppläggning:... 6 7.Samarbete/samverkan... 6 D.Resultat... 7 8.Kursekonomi:... 7 E. Utvärdering av projektet... 7 2
Folkbildningsrådets Forsknings- och utvecklingsprojekt 2001 Projektnamn: Skapande ämnet som resurs i allmänna ämnen Kort sammanfattnin: Vi ville få till stånd ett erfarenhetsutbyte som handlade om hur vi arbetar med de skapande och de allmänna ämnena och samverkan mellan dessa. Projektet skulle vara forumet där vi skulle ges tid och möjlighet till reflektion och erfarenhetsutbyte. Vi ville skapa ett nätverk mellan lärare och försöka producera en exempelsamling som skulle kunna fungera som inspiration för andra intresserade. A. Projektledare Eva Moberg Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Tidigare projekt på skolan resulterade i ett integrerat och tematiserat arbetssätt på allmän linje årskurs ett och två. (Helhetsbaserat lärande, HBL) När vi såg tillbaka på det vi gjort kunde vi konstatera att vi inte integrerat de skapande ämnena i den omfattning som vi skulle önska trots att inblandade lärare var/ är lärare i både teoretiska och skapande ämnen. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville få till stånd ett erfarenhetsutbyte som handlade om hur vi arbetar med de skapande och de allmänna ämnena och samverkan mellan dessa. Projektet skulle vara forumet där vi skulle ges tid och möjlighet till reflektion och erfarenhetsutbyte. I förlängningen skall naturligtvis de kursdeltagare som möter oss lärare få mer tillgodo av undervisningen och vi lärare få en bredare syn på undervisningen och få ett mångfald i pedagogiken som gör oss bättre rustade att bilda hela människan Vi ville skapa ett nätverk mellan lärare som är intresserade av ämnesintegration. Vi ville skapa en exempelsamling som skulle kunna fungera som inspiration för andra intresserade. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Målsättningen att arbeta fram en exempelsamling gled in i bakgrunden och behovet av att få se, höra och möta andras erfarenheter hamnade mer i förgrunden. Projektet 3
blev mer av en fortbildning för deltagarna. För projektgruppen var det mindre viktigt med en slutprodukt. Man kan säga att processen i gruppen blev viktigare. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Idégivning och planering hade sin upprinnelse i tidigare projekt på Arbetarrörelsen folkhögskola i Göteborg. Där fanns också projektledaren som hade ett huvudansvar för genomförandet. Projektet vände sig till andra lärare på folkhögskolorna i Göteborg. Det finns en gemensam organisation för göteborgsfolkhögskolorna; GIO (Göteborgsfolkhögskolornas intresseorganisation). GIO fungerade som forumet där projektet presenterades för skolorna och deltagare till projektet rekryterades. En lärare från respektive skola rekryterades och deltog i projektet (Göteborgs folkhögskola hade två deltagare) Önskemålet var att lärarna skulle arbeta på allmän linje och att de gärna fick ha en mix av skapande och allmänna ämnen. Projektet löpte under året 2001 med en inledande projektledarträff i februari. Genomförande bestod huvudsakligen av månadsvisa halvdagsträffar (under våren - 01 fyra st.) där diskussionerna gick vilda och heta om skapandet, dess syfte, roll, vad tillför det. Gruppen inledde med att tillverka sig sin egen tankebok. På hösten genomförde vi ett heldagsseminarium med inbjudna deltagare från andra folkhögskolor i kranskommunerna och med inbjuden föreläsare seminarieledare från Röhsska museet i Göteborg. Avslutningsvis gjorde projektgruppen en studieresa till Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm för att få en bild av deras arbete och för att få möta ett hus fullt med praktiska exempel på den integrerade skapande verksamheten de arbetar med där. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsens (folkhögskolans); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Arbetarrörelsens folkhögskola är en externatfolkhögskola i centrala Göteborg. Skolan blev en självständig folkhögskola 1991. Både Arbetarrörelsens folkhögskola och Viskadalens folkhögskola ägs av föreningen, Västra Sveriges Arbetares Folkhögskoleförening, som är bildad av olika organisationer inom arbetarrörelsen i västra Sverige, främst de lokala fackliga organisationerna. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg har 5 olika typer av utbildnings och bildningsverksamhet: Allmänna kurser, Kurs för personer med läs- och skrivsvårigheter, Högskoleförberedande kurs, Deltagande i Equal-projktet i Bergsjön, Kurser i samverkan med de fackliga organisationerna i göteborgsområdet. På de allmänna kurserna studerar ca 100 deltagare. 60 av dessa studerar på heltid och de övriga på halvtid. Nästan 70 % av deltagarna är kvinnor, knappt 30 % är invandrare eller flyktingar och medelåldern är mellan 25 och 30 år. Andelen invandrare på 4
halvtidskurserna är betydligt lägre eftersom dessa kurser riktar sig till dem som har arbete. Den allmänna kursen på heltid är uppdelad på tre årskurser. Efter avslutad kurs kan deltagarna ha uppnått allmän behörighet för högskolestudier och också särskild behörighet i några ämnen. Det pedagogiska utvecklingsarbete (Helhetsbaserat lärande, HBL) som vi refererat till tidigare och som detta projekt är en uppföljning av har bedrivits i årskurs ett och senare också i årskurs två. HBL har resulterat i att undervisningen i årskurserna ett och två är tematiserad och att samtliga ämnen utom engelska och mattematik är integrerade i temana. Skolans lärare är uppdelade i tre lärarlag varav ett lag omfattar årskurserna ett och två. Lärarna i lärarlaget har under några år bytts ut och bara en av de lärare som utvecklade HBL är idag kvar i lärarlaget. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Projektträffarna har inte fortsatt efter att projektet avslutades. Nätverket finns och de informella kontakterna men inga fler organiserade träffar vilket huvudsakligen beror på tidsbrist. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Afig genomför en stor omstrukturering av kursuppläggen vilket försvårar den typ av ämnesintegrering som vi hittills arbetar med i HBL. Möjligheten för kursdeltagarna att välja kurs med mer skapande inslag kommer att finnas men upplägget kommer att vara annorlunda. Det är svårt att i dagsläget se hur projektet kan påverka och influera de nya kursuppläggen. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Projektet planerades och genomfördes för lärare från folkhögskolorna i Göteborg. Syftet var att få ett gemensamt forum för erfarenhets- och tankeutbyte om de skapande ämnenas roll i undervisningen på allmänna linjerna. Varför vände sig projektet till just dessa? Det fanns en längtan efter ett erfarenhetsutbyte med lärare utanför det egna huset. Tidsutrymmet är knappt inom ramarna för det egna arbetet och det är svårt att få tid för egen reflektion, än mindre möta andra för att föra pedagogiska diskussioner. Hur informerade ni om projektet? Projektet presenterades på ett GIO möte i avsikt att informera skolledarna om projektets syfte, ungefärligt upplägg och ekonomiska ramar samt att puffa på dem att rekrytera intresserade lärare från sina skolor. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? 5
Rekryteringen fungerade fint, med lite hjälp av egna kontakter och kunskap om eventuellt intresserade lärare på de andra skolorna. Vi nådde avsedd målgrupp dvs. alla lärare som deltog i projektgruppen arbetar mer eller mindre med både skapande ämnen och på allmän linje på sina respektive skolor. C.Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde projektet på? Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Det övergripande pedagogiska verktyget har varit samtalet. Inledningsvis presenterade vi oss, våra erfarenheter och våra skolors olika verksamheter för varandra. Senare uppehöll vi oss kring de olika frågeställningar som väcktes under samtalens gång. Vi refererade också läst material för varandra. För att komma vidare bestämde vi oss för att arrangera ett heldagsseminarium med inbjudna från andra folkhögskolor. Senare avslutade vi också med studiebesök i Stockholm. Besöket fungerade som en inspiration för de deltagare som inte besökt skolan tidigare. Som pedagogisk modell för erfarenhetsutbyte var samtalet det enda möjliga för gruppen. externa samarbetspart- 7.Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella ners (utanför den egna organisationen)? Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet har lämnat regelbundna rapporter till lärarråd och skolans styrelse. Rapporterna har mottagits med vänligt bemötande. (Man är inte profet i sin egen stad) Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Samarbetet har fungerat väl. Alla har varit entusiastiska, skolorna har släppt iväg projektdeltagarna under arbetstid utan knot. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 6
D.Resultat 8.Kursekonomi: Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Projektet har totalt kostat 194 750 kr enligt nedan: Lönekostnader för projektledare samt deltagande lärare vid de fem folkhögskolorna i Göteborg 173 250 kr Resor och seminariekostnader Stadsmissionens fhsk, Stockholm 12 500 kr Seminarier på Afig, lokalkostnader, kopiering, telefon, porto 500 kr/mån 9 000 kr Totalt 194 750 kr Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: (Viktigt att frågorna inom detta frågeområde besvaras om ni genomfört en kurs/cirkel) Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Positiva respektive negativa erfarenheter som ni vill dela med er. E. Utvärdering av projektet Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Förutom denna rapport kan det av olika skäl vara bra att skriva en egen slutrapport, utifrån egna frågeställningar. En sådan rapport kan vara av intresse även för andra att ta del av. Lämna gärna namn, adress och telefonnummer nedan, så att intresserade kan ta kontakt. 7