I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.



Relevanta dokument
I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

Sfärisk trigonometri

Sidor i boken

Antal uppgifter: Datum:

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

13 Generaliserade dubbelintegraler

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

MA002X Bastermin - matematik VT16

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Nämnarens kryptoskola fördjupning

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

definitioner och begrepp

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Materiens Struktur. Lösningar

Kan det vara möjligt att med endast

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Föreläsning 7: Trigonometri

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Räkneövning 1 atomstruktur

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

Matris invers, invers linjär transformation.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

går genom AX + B = C,

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Grundläggande matematisk statistik

SF1625 Envariabelanalys

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

9. Bestämda integraler

Övningsuppgifter i matematik

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Guide - Hur du gör din ansökan

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y


TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

24 Integraler av masstyp

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

10. Tillämpningar av integraler

Gör slag i saken! Frank Bach

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Planering för kurs A i Matematik

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Finaltävling den 20 november 2010

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

SF1625 Envariabelanalys

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Repetitionsuppgifter i matematik

Exponentiella förändringar

Sammanfattning, Dag 9

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

TATA42: Tips inför tentan

Integraler och statistik

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

IE1204 Digital Design

Transkript:

STUDIEAVSNITT 4 EKVATIONER I de vni k vi i på den enkle formen v ekvioner de linjär. ALGEBRAISK LÖSNING AV EKVATIONER Meoden när mn löer ekvioner v för grden, llå ekvioner om innehåller -ermer men ej ermer v pen,,... är hel iden denmm:. Uför prenemuliplikion.. Sml -ermern på en idn v likmedeckne och konnern (/iffrorn) på den ndr.. Gör fri på en idn. När mn flr över en erm från en idn ill den ndr i ekvionen måe mn komm ihåg b ecken. EXEMPEL Lö ekvionen: 4 = (, ) * * * 4 = (, ) 4 =.,. Uför prenemuliplikion 4 = 8 4 8 = - Sml -ermern på en idn = - / - = Gör fri - =

78 STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER Här får vi llå vre = -. De går lä konroller de är rä. Vi oppr hel enkel in - iälle för i de urprunglig urcke och konrollerr de ger reule 4. Konroll: (, -) =. (, + ) =. 8, =. 8 +. 0, = 4 OK! EXEMPEL Lö ekvionen: ( ) 4( ) = * * * ( ) 4( ) = + 8 = 0 4 = 0 = + 4 0 = = /0 =, Konroll: (, ) 4(.,) = (0,) 4(0) = 0 = OK! ÖVNINGAR Lö följnde ekvioner 40 ) = b) 0 = / 8 4 = 4 d), = 4, 40 ) 4 8 b),74 0, 0,4 d) 0 8

STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 7 40 ) 8 + = -8 b), = 0 = - d) - = -4 + 8 404 ) = - b) 4 = - = d) 4 = -4 0 40 ) + = 0 b) 80 + = 0 0, = 8 d) 00 0, =, 40 ) b) 7 4, d) 0 407 ) + ( + ) = + b) ( + )( + ) = ( + ) + = + d) 7 = + 408 ) ( + ) ( ) = 4( ) b) ( )( + ) ( ) = - = ( + )( ) ( ) d) 8 + ( 8) = 4 ( 0,4) 40 ) ( ) = b) ( + ) 4( + ) = 7 ( ) ( + ) ( )( + ) = 4 d) ( + )( ) ( ) = 40 ) 7 4

80 STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER b) ( + ) + ( + ) = ( + )( + ) = ( + )( + ) d) ( ) ( + ) ( 0) = 0 PROBLEMLÖSNING MED EKVATIONER Om en iffr i e problem är okänd kn mn beeckn den med bokven och förök räkn om om mn vie vd hde för värde. På å vi kn mn få en ekvion om i bä fll enkel kn lö. E eempel illurerr. EXEMPEL Hur mcke ven k illä hg v en 0%-ig llöning för lhlen k bli %? * * * Ang hg ven k illä. Mängd l: 0 % v hg = 0,0. hg = 0, hg Tol vik efer hg ven ill: + Genom divider viken l med olviken k % = 0, få. Vi får llå ekvionen: 0, 0, 0, 0, ( ) 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0,4 0, 0,4 0, Svr: Genom illä hg ven blir blndningen %-ig.

STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 8 ÖVNINGAR Säll upp ekvioner för lö följnde problem 4. Kuren på en kie hr under e år ök med 0 % ill 0 kr. ) Vd blir ändringfkorn i eemple? b) Om kuren före ökning beeckn med, vilken ekvion kn då äll upp? Vd ger ekvionen för löning, vilken vr kuren före ökningen? 4. En rekngelformd prov ulgd i kogen är 44 m. Längden på en idn är meer. Beräkn längden v den ndr idn. 4. Du k lägg u en cirkulär prov i kogen med ren 00 m. Vilken rdie k du välj? Räkn med π är. 44. Du k lägg u en cirkulär prov i kogen om hr lik or re om en rekngel med idorn 4, och 0 m. Vilken rdie k du välj? π 4. Du k lägg u en cirkulär prov i kogen om hr lik or omkre om en kvdr med idn m. Vilken rdie k du välj? π 4. En peron får bel % i k och får efer k u 00 kr neo vrje månd. Vilken är henne bruolön? Lö probleme genom äll upp en ekvion där beecknr bruolönen. 47. I kogen nvänd olik ä räkn kubikmeer. Om mn hr volmen under brk kn mn för ll få volmen på brk (inkluive brk) genom lägg på 0 %. Ang vi hr 00 m ll på brk, hur mcke movrr de under brk? Sä upp en ekvion där beecknr volmen ll under brk. Hur mång m under brk blir de? 48. E kogbeånd om innehåller 0 000 m del upp i vå delbeånd A och B där B är re gånger å or om A. Ugå från virkeförråde är jämn fördel över relen. Hur mång m hmnr i A och hur mång i B? Lö probleme genom en ekvion där beecknr nle kubikmeer i del A.

8 STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 4. Hur mcke ven k illä kg v en 0%-ig llöning för blndningen k bli %-ig? Lå beeckn nle kg ven om illä. Säll upp och lö en ekvion för probleme. PYTHAGORAS SATS För rävinklig ringlr gäller Phgor. Om du.e. r re ändickor å kn du ine bild en rävinklig ringel med hjälp v de. Om du lägger vå ickor å de bildr en rä vinkel å räcker ine den redje ickn ill för få konk med de båd ndr. Annorlund urck beämmer längden på keern (idorn om bildr rä vinkel med vrndr) hur lång hpoenun k vr. De uppäcke den grekike filoofen och memikern Phgor c 0 f.kr. I ll rävinklig ringlr med keern och b och hpoenun c å gäller Phgor : + b = c c Vid prkik räkning är de vikig håll red på vilk idor om är keer ( och b i figuren ovn) och vilken id om är hpoenu (c i figuren). Den lill frknen i nedre vänr hörne mrkerr vinkeln melln idorn och b är rä (0 ). b

STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 8 EXEMPEL 4 I en rävinklig ringel är keern repekive 4 cm lång. Beäm längden på hpoenun. * * * Ang hpoenun är cm lång. Phgor ger följnde ekvion: 4 [cm] 4 Svr: Sidn mrkerd med är cm lång. EXEMPEL Hur lång är räckn mrkerd med i figuren nedn? 80 [m] 00 * * * Nu är de ine hpoenun un keen om är okänd. Phgor ger: 80 400 00 0000 0000 400 00 00 80 00 [m] 0 Svr: Sidn mrkerd med är 0 meer.

84 STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER ÖVNINGAR Använd ekvioner för lö nednående problem. 40. Beäm längden på idn mrkerd med i nednående vå figurer. Svr vrund ill närme hell. 0 0 4. E räd hr brui v enlig figuren nedn å de bildr en ringel mo mrkplne. Uppk hur hög de urprungligen vr. Svr i meer vrund ill en deciml.,0 4,0 4. Beräkn den redje idn i en rävinklig ringel där hpoenun är mm och en ke mm. Svr i hel mm. 4. Beräkn längden på digonlen i en rekngel vr en id är 80 m och ndr 0 m. Svr vrund ill hel meer. 44. Beräkn hel ringeln re genom för beämm höjden mo ben. Enheen på räckorn är i m. Svr i hekr med en deciml. 0 0 80

STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 8 FÖRLÄNGA OCH FÖRKORTA I e pråk kn mn of urck mm k på fler olik ä. På mm ä kn mn i memiken urck e l eller en memik funkion på fler olik ä. T.e. bråke ½. 4... 0 0 En hlv imm är ju demm om kvrr (v ol fr) eller demm om re iominuerperioder (v ol e) och 0 minuer (v ol eio). I mång mmnhng vill mn urck e bråk på e å enkel ä om möjlig. Formen / är e enklre ä än 0/0. Om vi.e. k förenkl bråke 0/0 får vi: 0 0 0 0 4 4 Eferom vi hr muliplikion med 0 både över och under diviionrecke å kn denn fkor förkor bor. På movrnde vi kn nin förkor bor enre. På mm ä kn e urck med bokäver förenkl genom mn förkorr bor gemenmm fkorer över och under bråkrecke. Här nedn unjr vi 0 kn kriv om om. 4 och om.. 0 4 4 Moen ill förkor e bråk är förläng de. När vi går från / ill 0/0 kn mn äg vi förläng bråke med 0. Vi hr ju då muliplicer både äljren och nämnren med denn fkor. På movrnde vi kn mn förläng e urck med bokäver. I eemple nedn hr jg förläng med 48, d.v.. muliplicer med 48 både ovnför och under de lång bråkrecke. 4 48 48 4 48 48 48 4 48 48 48 4 48 48 A de här i ämmer kn vi konroller m.h.. räknereglern för bråk (inverer bråke under de lång bråkrecke):

8 STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 4 48 4 48 48 48 4 4 48 4 4 4 I vi lägen kn llå l förenkl genom mn för förlänger dem. ÖVNINGAR 4. Förläng följnde kvoer å du får en kvo med nämnre 8 ) b) 7 e) d) f) 4. Br u bokven ur följnde urck och förkor edn. ) b) d) 4 47. Förenkl för äljren. Br därefer u och förkor. ) ( ) 4 b) ( )( ) ( )( 4) d) ( )( 4) ( ) 4

STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 87 48. Förenkl följnde genom för förläng med i uppgif ) och med i uppgif b). ) b) LÖSA UT VARIABLER UR UTTRYCK En nnn hnering om vi kommer h n v under den här kuren är kunn lö u en vribel (bokv) ur en formel. Ang.e. vi vill lö u bokven ur formeln: v För få enm på höger id måe vi bli v med. Genom muliplicer med på båd idor får vi: v v v Allå är: =. v. Arbegången är llå ek denmm om när vi löer följnde enkl ekvion (om mn här låer movr de om vr ovn). Eller hur? Vi kn llå nvänd mm eknik om när vi löe ekvioner för lö u en vribel ur en formel. Jg k någr vnlig

88 STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER eempel ill. På väner id i eempelrun löer jg för en ekvion v mm p å du kn e prllellen. Därefer löer jg u bokven i höger del v eempelrun. EXEMPEL Lö ekvionen Lö u ur formeln v * * * * * * T u MGN. Här blir MGN = MGN = Muliplicer ll ermer med MGN: Muliplicer: v v v v EXEMPEL 7 Lö ekvionen 8 0, 8 0, 0, 0, 8 0, Lö u ur formeln v r * * * * * * v r v r v r

STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 8 EXEMPEL 8 Lö ekvionen 8 Lö u ur formeln * * * * * * T u MGN. Här blir MGN = MGN = Muliplicer ll ermer med MGN: Muliplicer: 4 4 48 48 48 8 EXEMPEL Lö ekvionen nedn. Lö u ur nednående formel. * * * * * * 8 8 ) ( ) ( Br u på höger id: ) (

0 STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER EXEMPEL 0 Skriv funkionen där är ulö, ill höger i eempel, på en end rd med å få preneer om möjlig. * * * E lång bråkreck innebär vi behöver en er prene. I de här flle är dock de om år ovnför bråkrecke,, redn klr å vi behöver ingen prene där. Svr: = / ( ) ÖVNINGAR 4. Lö u ur följnde formler. ) b) d) 40. Lö u z ur följnde formler. ) 4 z 0 b) 4z 0 0 7z d) z 7z 4. Lö u r ur följnde formler. ) r b) d) 4 z r r z r 4. Lö u ur följnde formler. ) ( b) ( )( ) b) 0 7( ) d) 4

STUDIEAVSNITT 4: EKVATIONER 4. Lö u den bokv om år innnför prene efer följnde formler. ) = v. () b) m d (V) V v v 0 () d) f kr (f) 44. Skriv formlern för de ulö vriblern i uppgif 4 på en end rd, med å få preneer om möjlig.