BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw 2012-02-27 1 (6)

Relevanta dokument
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Skolplan för Svedala kommun

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Kvalitetsarbete i förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Investera i förskolan

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Arbetsplan för Kometen

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Jämjö skolområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Kvalitetsrapport Så här går det

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Arbetsplan Årsunda förskola

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Skolinspektionen. Uppföljning av tillsyn i Borås kommun. Uppföljningsprotokoll. Denna uppföljning avser förskolan. Bakgrund

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Förskolan Skogsgläntan

Qualis kvalitetssäkringssystem

Arbetsplan Jämjö skolområde

Avdelningsplan! för! Havet!

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Fundamentet för god läsutveckling, år För teoribakgrund se Bilagorna 1a) Läsåret 08/09 och 1b) åren 2009 VT 2011

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Vilka är Pysslingen Förskolor?

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola

Kvalitetsredovisning Läsår

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Verksamhetsplan 2014

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Förskolan är till för ditt barn

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Beslut för grundsärskola

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Fritidshem och skola i samspel

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kiwiböckerna metod och begrepp

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Framgångsrika skolkommuner SKL

Ljungarums förskoleområde. Verksamhetsplan för 2015/2016

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Nyanlända elever i skolan

Utbildningspaket 2016

Arbetsplan för Hamneda förskola

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Förskollärarprogrammet

Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan SKOLVERKET GER FÖRSKOLECHEFEN STÖD

Arbetsplan för Hjorten

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Utbildningspolitiskt program för Södermöre kommundelsförvaltning år 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Riktlinjer för medborgardialog

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Årsberättelse 2013 /2014

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Policy för bedömning i skolan

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Transkript:

SBG1001, v1.2, 2010-04-07 BARN OCH 1 (6) Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (lpfö98/rev10, s.7) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (lpfö98/rev10 s.10) Språkligt medvetet arbetssätt Förskolorna i Sundbyberg behöver stärka och utveckla sitt språkmedvetna arbetssätt. Det är av stor vikt att arbetssättet präglas och utformas så att barnets hela förskolevistelse byggs på rika möjligheter till god språkstimulans. Det finns många barn i Sundbyberg, som har ett eller fler andra modersmål än svenska. Det finns även barn i Sundbyberg med socioekonomisk bakgrund, som innebär ett ökat behov av stöd i språkutvecklingen. Redan 1995 visade forskarna Betty Hart och Todd R.Risley i en studie att barns ordförrådet skiljer sig markant beroende på familjernas sociala situation. I studien hade treåringar i socialt utsatta familjer ett ordförråd på omkring 500 ord, medan treåringar från familjer med välutbildade föräldrar kunde dubbelt så många ord, omkring 1100 ord. Enligt forskarna kunde denna skillnad kopplas till en enda faktor, antalet ord som föräldrarna använde när de talade med sina barn. Det systematiska arbetet med språkutveckling måste påbörjas redan i förskolan, så att alla Sundbybergs barn tidigt kan utveckla en god svenska. Ju tidigare stödet sätts in desto snabbare och bättre resultat. Detta är nyckeln till en framgångsrik skoltid och god måluppfyllelse. Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut om att genomföra en särskild satsning för att stärka förskolornas medvetna och språkliga arbetssätt. År 2012 införde förskolenämnden en socioekonomisk peng, som skapar bättre förutsättningar att ge ökat stöd för barns språkutveckling. Förskolor som har barn som tilldelas socioekonomisk peng kan med hjälp av dessa pengar höja sin personaltäthet och lättare arbeta med färre barn i olika grupp konstellation. Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON 08-706 82 33 TELEFAX 08-733 38 36 forskolenamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

2 (6) Under år 2012 kommer barn- och utbildningsförvaltningen att starta ett språkutvecklingsprojekt, som involverar alla kommunala förskolor. Projektet, som kommer att pågå under en treårsperiod, kommer att fokusera på en utveckling av det språkmedvetna arbetssättet och barns flerspråkighet i förskolan. I slutet av projektet kommer förskolornas interkulturella arbetssätt att särskilt uppmärksammas. Den övergripande målsättningen med projektet är att förskolornas ska ha ett arbetssätt som ger alla barn förutsättningar till att optimalt utveckla sitt språk. Projektplan 2012-2014 Projektet kommer att delas in i tre olika fokusområden, varav det systematiska språkmedvetna arbetssättet kommer att utgöra grunden för helheten. De tre olika delarna hör nära samman. Erfarenheter och kunskaper från tidigare fokusområden används i nästkommande fokusområde. År 1-2012 Systematiskt språkmedvetet arbetsätt. År 2-2013 Barns flerspråkighet. År 3-2014 Interkulturellt förhållningssätt År 1-2012 Systematiskt språkmedvetet arbetsätt. Under detta år kommer arbetet i första hand att bestå av att öka den språkliga medvetenheten hos alla förskolans medarbetare. Det är av stor vikt att alla medarbetares arbete präglas av ett medvetet språkligt förhållningssätt. Under året har alla förskolechefer ett särskilt ansvar att de pedagogiska diskussionerna kring förskolans språkliga arbetssätt ges stort utrymme. År 2012 kommer den övergripande målsättning vara: Att alla barn erbjuds rika möjligheter till språkstimulans inom förskolans vardagliga aktiviteter. Språkpärm Som stöd och handledning till medarbetarna kommer en språkpärm att framarbetas. Den kommer att följa hela projektet. Tanken med pärmen är att den ska ligga som grund för stadens förskoleverksamhet och utgöra en modell för hur språkutvecklingen kan stimuleras på ett systematiskt sätt. Pärmen kommer att bestå av två delar, en faktadel och en del med konkreta arbetsmetoder med tips och idéer. Faktadelen ska ha sin grund i vetenskapen och i beprövad erfarenhet. Den ska även innehålla verksamhetens mål och riktlinjer. En arbetsgrupp av stadens förskolechefer kommer att arbeta fram pärmens struktur och utforma mål och riktlinjer. Den kommer även att skriva de olika avsnittens faktadelar. Språkpärmens andra del kommer att arbetas fram av förskolornas språkombud. Förskolornas två specialpedagoger, med särskild inriktning på språk, ska här vara behjälpliga.

3 (6) Förskolecheferna kommer att ansvara för att implementering av språkpärmen sker kontinuerligt på de olika förskolorna under projektåren. Kartläggning av förskolornas språkliga miljöer Samtliga förskolor ska genomföra en pedagogisk kartläggning av den språkliga miljön. Denna ska särskilt beskriva hur medarbetarna integrerar det språkliga arbetet i vardagens aktiviteter. Här kommer det att vara ett särskilt fokus på hur förskolan organiserar sitt arbete, så att stort utrymme finns för dialog, reflektion, högläsning samt sagoberättande i mindre grupper. I kartläggningen kommer en självskattning att ingå, för att möjliggöra att årets nuläge kan jämföras med nästkommande års nuläge. Förskolecheferna ansvarar för att kartläggningen görs. Forskningsbaserad verklighet Vi kommer att arbeta för att koppla en doktorand eller forskare till två av våra förskolor under projektets gång. Minst en av dessa förskolor ska vara belägen i ett av våra områden som präglas av flerspråkighet. Syftet är att synliggöra hur förskolornas nuvarande språkliga arbetssätt fungerar, hur det kan utvecklas och hur vi säkerställer att verksamheten arbetar efter ny aktuell forskning. Doktorandens/forskarens slutsatser, analyser samt förslag på utveckling kommer att ligga till grund för projektets framgent. Kompetenshöjande åtgärder I syfte att höja personalens kompetens planerar barn och utbildningsförvaltningen att erbjuda alla medarbetare en föreläsning om medvetet språkligt arbetssätt. Förskolecheferna kommer att delta på den årliga konferensen om flerspråkighet, som anordnas i Stockholm. Utifrån föreläsningarna kommer respektive förskola att arbeta vidare med att utveckla det medvetna språkliga arbetssättet. Ombudsträffarna med förskolornas språkombud kommer under året att fokusera på systematiskt språkmedvetet arbetsätt, med tyngdpunkt på dagliga aktiviteter i förskolan. Förskolecheferna kommer att ha ett särskilt ansvar att de kompetenshöjande åtgärderna resulterar i att förskolorna vidareutvecklar sina respektive arbetssätt och att medarbetarnas språkliga medvetenhet ökar. År 2-2013 Barns flerspråkighet. Under år 2013 kommer arbetet i första hand att fokusera på hur vi kan stärka barns flerspråkighet. Förskolan har i uppdrag att stödja de flerspråkiga barnens utveckling av såväl svenska som sitt/sina modersmål. Det är av avgörande betydelse för språkutvecklingen hur mycket stimulans och tillgång till sina olika språk barnen får.

4 (6) Barnens motivation för att kommunicera på sina olika språk kan ha avgörande roll för språkutvecklingen. Det är därför av stor viktigt att barnens olika språk på olika sätt finns representerade och synliggjorda på förskolan. År 2013 kommer den övergripande målsättningen vara: Att alla barn erbjuds rika möjligheter att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål? Individuella språkplan På de kommunala förskolorna kommer en individuell språkplan att upprättas i samband med barns start i verksamheten. Språkplanen ska innehålla en kartläggning över vilka språk, som möter det enskilda barnet (hemma, med släkt, med kamrater och på förskolan). Denna individuella språkplan ska revideras vid behov och i samband med det årliga utvecklingssamtalet. Under 2013 kommer en gemensam modell för språkplanen att utformas. Förskollärarna kommer att ha ett särskilt ansvar för att alla barn inskrivna i verksamheten har en individuell språkplan. Språkpärm Språkpärmen ska kompletteras med innehåll gällande det systematiskt språkmedvetna arbetssättet, som stödjer barns flerspråkiga språkutveckling. Faktadelen kommer att arbetas fram av förskolechefernas arbetsgrupp. Den praktiska delen kommer att arbetas fram av förskolornas språkombud. Förskolecheferna kommer att ansvara för att implementering av språkpärmen sker kontinuerligt på de olika förskolorna under projektåren. Kartläggning av förskolornas språkliga miljöer med fokus på flerspråkighet Samtliga kommunala förskolor ska först utvärdera den pedagogisk kartläggning av den språkliga miljön som gjordes under 2012. Därefter görs en ny kartläggning av förskolans språkliga miljö. Fokus för denna är hur medarbetarna integrerar det språkliga arbetet i vardagens aktiviteter och hur de skapar förutsättningar för de flerspråkiga barnens språkutveckling. Förskolecheferna ansvarar för att denna utvärdering och kartläggning görs. Vänförskolor Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut att införa vänförskolor i syfte att minska segregeringen mellan olika stadsdelar. Det innebär att två förskolor belägna i två olika stadsdelar kommer att genomföra gemensamma aktiviteter. Under dessa möten kommer barn att få ökade möjligheter att träffa andra barn, som har samma modersmål och/eller kulturell bakgrund. Forskningsbaserad verklighet Barn- och utbildningsförvaltningens mål är att den doktorand eller forskare, som vi har kopplat till projektet, ska synliggöra hur förskolornas nuvarande språkliga

5 (6) arbetssätt med fokus på flerspråkighet fungerar och hur det kan utvecklas. Syftet är också att säkerställa att verksamheten arbetar efter ny aktuell forskning. Kompetensutveckling I syfte att höja personals kompetens planerar barn och utbildningsförvaltningen att erbjuda alla medarbetare en föreläsning om flerspråkighet. Utifrån föreläsningen kommer respektive förskolchef att ansvara för att varje förskola arbetar vidare med att utveckla det medvetna språkliga arbetssättet, som främjar barns flerspråkiga utveckling. Ombudsträffarna med förskolornas språkombud kommer under året att fokusera på systematiskt språkmedvetet arbetsätt och särskilt uppmärksamma barns flerspråkighet. År 3-2014 Interkulturellt förhållningssätt Under år 2014 kommer projektet i första hand att arbeta med att förstärka ett interkulturellt förhållningssätt. Sundbybergs kommunala förskolor ska vara kulturella mötesplatser och barns olika kulturella bakgrunder ska ses som tillgångar och uppmärksammas på ett konstruktivt sätt. Verksamhet ska präglas av respektfulla möten där mångfald möts av öppenhet, nyfikenhet och förståelse. År 2014 kommer den övergripande målsättningen vara: Att alla förskolor utvecklar och förstärker sitt interkulturella arbetssätt. Språkpärm Språkpärmen ska kompletteras med innehåll kring hur förskolorna utvecklar sitt interkulturella arbetssätt och hur medarbetarnas interkulturella förhållningssätt kan stärkas. Faktadelen kommer att arbetas fram av förskolechefernas arbetsgrupp och den praktiska delen kommer arbetas fram av förskolornas språkombud. Implementering av Språkpärmen kommer att ske kontinuerligt på de kommunala förskolorna under projektåren och förskolecheferna ansvara för att så sker. Kartläggning av förskolornas språkliga miljöer med fokus på flerspråkighet Samtliga kommunala förskola ska först utvärdera den pedagogiska kartläggningen av den språkliga miljön som gjordes under 2013. Därefter görs en ny kartläggning av förskolans språkliga miljö utifrån projektets tre fokusområden, språkligt medvetet arbetssätt, barns flerspråkighet samt interkulturellt förhållningssätt. Förskolecheferna ansvarar för att denna utvärdering och kartläggning görs. Vänförskolor Under vänförskolornas gemensamma aktiviteter kommer barn att få ökade möjligheter att träffa andra barn som har samma modersmål och/eller kulturell bakgrund.

6 (6) Forskningsbaserad verklighet Barn- och utbildningsförvaltningens mål är att under projektår tre låta den doktorand eller forskare, som vi har kopplat till projektet, synliggöra hur förskolornas nuvarande interkulturella arbetssätt ser ut, hur det kan utvecklas och hur vi kan säkerställa att verksamheten arbetar efter ny aktuell forskning. Kompetensutveckling Alla medarbetare kommer genom olika forum att få ta del av de observationer, reflektioner och förslag till förbättringsområden som den doktorand eller forskare som är kopplad till projektet har sett på de två förskolor han/hon studerat närmare. Ombudsträffarna med förskolornas språkombud kommer under året att fokusera på det interkulturella förhållningssättet. Goda exempel från de olika förskolorna ska lyftas och synliggöras. Förskolchef ansvarar för att varje medarbetare får rika möjligheter att utveckla förskolans arbetssätt genom de kunskaper och erfarenheter som erövrats under projektet. Utvärdering av projektet I samband med förskolornas årliga verksamhetsberättelser ska projektet Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång utvärderas. Denna utvärdering, bestående av resultat, analys och framtida åtgärder, ska presenteras för såväl förvaltningen som för förskolenämnden. Under första kvartalet 2015 kommer den slutliga utvärderingen av projektet att ske och redovisas för förskolenämnden. Som grund för utvärderingen kommer förskolornas årliga utvärderingar och doktoranden eller forskarens arbete och slutsatser att ligga. Resultatet på frågan Personalen arbetar aktivt med mitt barns språkutveckling i kommunens årliga kundenkäter under perioden 2010 2014 kommer särskilt att beaktas. Kostnader Projektet beräknas att finansieras inom gällande budgetramar. Barn som vistas i Sundbybergs kommunala förskolor har rätt att få de bästa förutsättningarna som finns för utveckling och lärande. Språkutveckling är nyckeln till lärande och framgång. Verksamhetschef Barn och utbildningsförvaltningen