Studieresa till Reggio Emilia 22 maj - 27 maj, 2011



Relevanta dokument
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning Läsår

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Systematiskt kvalitetsarbete

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Skogsgläntan

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Skolplan för Svedala kommun

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Kvalitetsarbete i förskolan

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Avdelningsplan! för! Havet!

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Bild Engelska Idrott

Resa i Förintelsens spår

Kvalitetsrapport Så här går det

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Vi skall skriva uppsats

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

En förskola med barnen i centrum

Arbetsplan för Hamneda förskola

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

Kiwiböckerna metod och begrepp

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Riktlinjer för medborgardialog

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Arbetsplan för Kometen

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Förskollärarprogrammet

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Arbetsplan Jämjö skolområde

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

Minoritetsspråk Åk 9

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Rapport uppdrag. Advisory board

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Två konstiga klockor

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Tränarguide del 1. Mattelek.

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Kvalitetsrapport Så här går det

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Förskolan är till för ditt barn

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Lathund, procent med bråk, åk 8

Välkommen till min föreläsning: Bland QR-koder, fiffiga kompisar, flippade klassrum och interaktiva lärmiljöer.

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Världshandel och industrialisering

Introduktion till Open 2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Kvalitetsrapport Så här går det

Upplägg och genomförande - kurs D

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Transkript:

Studieresa till Reggio Emilia 22 maj - 27 maj, 2011 Förberedelser: Kriterierna för att få möjlighet att delta på studieresan arbetades fram enligt nedan; Varit anställd c:a 3 år i stadsdelen Arbetat projektinriktat över tid Läst litteratur och har kunskap om Reggio Emilias filosofi Har bidragit till utveckling i praktik och teori i sin enhet Vara villig att enskilt eller tillsammans få ett uppdrag att tänka runt frågeställningar för stadsdelen under besöket Utgångspunkten har varit att gruppen ska bestå av flera olika kompetenser som kan bidra till pedagogiska diskussioner i stadsdelen på en gemensam grund. Utifrån dessa kriterier åkte sju pedagoger från fyra enheter, en förskolechef, chefen för stödenheten, avdelningschef samt tre politiker, totalt 13 personer. Den 12 april träffades samtliga i gruppen för att presentera oss för varandra samt diskutera våra förväntningar och formulera frågeställningar inför resan. Fakta: Reggio Emilia regionen har 150 000 innevånare. Staden har blivit känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram i spåren av andra världskriget. Under senare år har befolkningen vuxit tack vare en tillströmning av invandrare från hela välden. Sedan 1964 har Regio Emilia utvecklats till ett centrum för de viktigaste förskolerfarenheterna i världen. Kärnan i verksamheten är c:a 35 förskolor för barnen 3 månader till 6 år. Dessa förskolor har vuxit fram i nära samarbete med föräldrarna och stöttats av en kommun med en stark lokal demokratisk tradition. Ett kännetecken för Regio Emilia är dess förmåga till ständig förändring omprövning och förnyelse, nuet är alltid något provisoriskt och hanterbart. I dagens komplexa samhälle och höga förändringstakt behövs en syn på kunskap och lärande. Lördagen den 21 maj flög vi från Arlanda tillsammans med ytterligare 270 personer från hela Sverige Söndagen: Startades upp med att de kommuner som hade ledare, administratörer och politiker träffade representanter från Reggio Emilia institutet. Detta för att diskuterade fram vilka frågeställningar vi vill ha svar på utifrån våra olika organisationer. Därefter erbjöds en öppen föreläsning om Reggio Emilia ur ett socialt, kulturellt och historiskt perspektiv. Måndag: Introduktion till staden Reggio Emilia och dess sammanhang, Claudia Giudici pedagogista och ordförande för förskoleinstitutet Utställningen Barn har hundra språk var i Stockholm 1981. 107 länder har gjort studiebesök i Reggio Emilia och under året har de tagit emot 18 studiebesök. De ser det som viktigt att ta emot studiebesök utifrån att man i mötet inspirera varandra.

67% av alla barn går på någon form av förskola, 88% av 3-6 åringarna och 41% av 0-3 åringarna. Det finns 34 kommunala, 15 i samarbete med de kooperativa, 14 statliga och 21 fristående med religiös inriktning Claudia påtalade vikten av rättighet till utbildning för alla barn i välden med kvalité. Var finns kvaliténs kärna i vår pedagogiska verksamhet? Kvaliteten kommer utifrån idén om människans kunskap. Kvalitén finns i förmågan att plocka fram barns kompetenser och lyssna på barnen. Staden tränar på att satsa på barnen, delaktighet för alla invånare i staden ökar känslan för förskolan och framtiden Besök på Internationella Loris Malaguzzi Centret och på deras förskola/skola Där vi fick möjlighet att se hur miljön kan vara som en pedagog, miljön relaterar till aktivitet. Vi fick också se mycket goda exempel på pedagogisk dokumentation och föräldrars delaktighet. En delaktighetskultur råder inom hela förskolan/skolan där verksamheten hela tiden kommuniceras med föräldrarna. Hela skolan är en ateljé som ger förutsättningar att utforska tillsammans med barnen Tisdag Bilden av barnet: Daniela Lanzi, pedagogista Vad menar vi med det kompetenta barnet? Förmåga att relatera till omvärlden. Kropp som kan tala och lyssna, förmåga till alla sinnen. Hur arbetar vi med helheten? Vem är jag, när tar jag slut? Hur bra är vi på att fånga ögonblick som barnet har? Barnets sätt att se på verkligheten, barns sätt att förstå världen. Lärandet är en ständig växelverkan med andra barn och vuxna. Vilka skatter kan vi ge till våra barn som de kan ta med sig i livet. Föreläsningen lämnar många viktiga ställningstagande som vi i Skarpnäck måste förhålla oss och ta ställning till Samtliga deltagare delades upp att besöka någon av de kommunala eller kooperativa småbarnsförskolorna (3 månader till 3 år) i staden. De använder trapporna som en plats att mötas i. En gynnsam plats för barnen istället för att se farliga platser. Miljön var verkligen en utforskande plats med lutande plan samt olika material, nivåer på golv som vägg. Vi delade med oss våra erfarenheter från studiebesöken under kvällens gemensamma middag Onsdag Besök på årsförskolorna ( 3-6 år) De flesta förskolor har ett så kallat torg som förenar förskolans alla avdelningar. Det är en mötesplats men kan även inrymma matsal och plats för pedagogisk dokumentation. Där inte torget finns används gården för detta ändamål. Vi såg tilltron till barns förmåga i många olika situationer. De har en tro till att barnen själva till stor del kan lösa problem och utmana varandra. Pedagogerna höll sig lite vid sidan om och barnen förstår att de väntar in dem. Det fanns ett klimat för känslor och också möjligheten till att lära av varandras misstag. Det kollektiva ansvaret var tydligt bland barnen, de hjälps åt när någon får svårigheter. Barnen ser varandra som en resurs. För att detta ska fungera måste de vuxna vara närvarande och väl förberedda och vara med i de processer som sker mellan barnen och de vuxna.

Torsdag Progettazione och dokumentation, Simona Bonilauri, pedagogista och Elena Maccaferri, pedgogista Dokumentation av ett projektarbete har tre nyckelord, observera, dokumentera och tolkning. Dokumentationen kan innehålla många olika uttryck, vad var det som hände? Vad var det jag gjorde? Hur stämmer det med de frågor jag ställde? Vikten av att diskutera med sina kollegor, så här gjorde jag. Så här gjorde du. Vad händer i själva läroprocessen samspelet med barnet och sig själv. Viktigt att kasta tillbaka bollen och föreslår något nytt och utvecklande. Dokumentationen måste vi arbeta med. Som vuxen är man i relation hela tiden, lyssnar på barnen vad som händer med barnen här och nu. Det ska finnas en rörlighet och en flexibilitet till barns olikheter. Vad menas med tolkning? Ett värde som du ger i den specifika händelsen med just dessa barn. Du har ett ansvar för tittandet och en viktig hjälp till själreflektion och dokumentationen kan innehålla många olika uttryck. Viktigt att spara spåren hur barn lär. Då först kan vi arbeta vidare i så nära samspel med barnen. Vi fick följa ett projekt med hur tre barn byggde stolar av lera. Många olika frågeställningar belystes och konkretiserades utifrån förmiddagens föreläsning. Eftermiddag Delades vi upp i grupper för att diskutera projektarbetet. Ledningsgrupperna från de olika kommunerna träffades igen för att diskutera lördagens frågeställningar. Mycket spännande att höra hur andra kommuner tänker om förskola och organisation Fredag Parallella föreläsningar: 1. Barn med särskilda rättigheter 2. Att skapa ett samfund: delaktighet mellan staden och förskolorna 3. Staden och dess service 4. Utställning The Wonder of Learning Eftermiddag Carla Rinaldi, pedagogista och ordförande i Reggio Children Har denna vecka något slut eller är det en början på något nytt? Något har förändrats, de kunskaper man har sätts på spel. Hur gör man förskola är viktigt? Handling och ord ska söka varandra. Demokrati är något vi skapar tillsammans. Etik och estetik ska bli befruktade, en värld som vi måste skapa tillsammans. Vi ser det som en möjlighet att bygga upp en stad som har tid och platser för barn att bygga upp sin identitet. Veckan avslutades med en gemensam sommarbuffé på en av förskolorna där föräldrarna hade dukat upp som en manifest för föräldrars delaktighet

Vid återträff den 23/8 framkom följande reflektioner: Politiker Bra att politiker var med. Nyttigt för oss politiker. Vi kan vara med pedagogiska diskussioner i stadsdelen på gemensam grund. Fantastisk med återträff där vi får möjlighet att där vi kan dela med oss till varandra. Hur kan vi tillsammans sprida kunskapen i stadsdelen? Praktik teori och kunskapsutveckling till personal. Viktigt som politiker att få en gemensam diskussion. Vi förstår mer det pedagogiska arbete som drivs ute på förskolorna (miljö,material,projekt) Gemensam hållning i stadsdelen kring vissa frågor kring struktur och organisation ex pärm vid hämtning till föräldrar som ökar föräldrars delaktighet av barnets vardag. Vår stadsdel har kommit långt. Ett exempel på det är introduktionen för ny personal som är fantastisk. Bra med denna grupp som är representerar olika kompetenser som kan driva arbetet vidare på olika nivåer. Viktigt att träffa nästa grupp och lämna över stafettpinnen. Hur kommer de sig att de har lyckas. Historian ser olika ut i Italien /Sverige när det gäller skola/omsorg. Vad är värdet att åka så många dagar. Det var för mycket historia i föreläsningarna. Det saknades framtidsdiskussioner kring att vi är i en förändringstid och ett nytt samhälle. Mer studiebesök. Pedagoger Vitamininjektion som startade redan innan resan som finns med varje dag i arbetet med. barnen. Fantastisk fortbildning som vi kan sprida i vår enhet och driva utvecklingsfrågor. Värdefullt att få dela med politiker, chefer, och andra pedagoger. Idéer och inspiration som var direkt genomförbara. Bra med föreläsningarna som gav tid för reflektion. Viktigt att vara mentor på sin förskola. Det är bra att de är flera på en förskola som har åkt på studieresan för att driva arbetet framåt. Hur hittar vi vårt sätt i Skarpnäck i dialog med Reggio Emilia? Vår grupp kan vara ett utvecklingsforum. Viktigt att följa upp hur vi arbetar vidare ute i verksamheten. Chefer Bygga broar emellan förskolor. Viktigt med mångfald i vår grupp som gör att vi kan driva pedagogiska frågor i stadsdelen tillsammans. Härligt att se all energi hos pedagoger Hur tar vi ansvar som chef, politiker, och pedagoger tillsammans med föräldrar för barnen i våra verksamheter? Demokratisk - process- fostran Unika samspel med närvarande pedagoger Gemensamma frågeställningar att jobba vidare med. Hur gör vi med platserna framöver? Hur ska vi sprida kunskapen? Pedagogisk dokumentation kopplad till delaktighet. Gemensam hållning i hela stadsdelen ex pärm vid hämtning och lämning

Hur utvecklar vi miljön med genomskinlighet på våra gamla förskolor Hur bjuder vi in föräldrar och vad kan de bidra med i verksamheterna? Demokrati som genomsyrar verksamheterna. Samverkan med skolan. Gruppen enades om vikten av att fler få tal del av och göra resan nästkommande år.