Lokal verksamhetsplan Förskolan



Relevanta dokument
Lokal verksamhetsplan Förskolan

Resultatredovisning. Förskoleområde D. Söderköpings kommun. Verksamhetsåret Söderköpings Vision 2020 MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER

Kvalitetsarbete i förskolan

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Lokal verksamhetsplan Grundskola F-6 inklusive fritidshem Björkhagaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Så här går det

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Förskolan Skogsgläntan

Avdelningsplan! för! Havet!

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Arbetsplan för Kometen

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Arbetsplan Jämjö skolområde

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Qualis kvalitetssäkringssystem

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Skolplan för Svedala kommun

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Kvalitetsredovisning Läsår

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan Årsunda förskola

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Citronens förskola

Årsberättelse 2013 /2014

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

En förskola med barnen i centrum

Kvalitetsanalys för Föräldrakooperativet IUS Blåbäret läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Förskollärarprogrammet

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Centrala Östermalms Förskolor

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola

Investera i förskolan

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsrapport 2016

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Beslut för gymnasieskola

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Arbetsplan 2013/2014 Olaus Petriskolan inkl fritidshem

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Transkript:

Lokal verksamhetsplan Förskolan Förskoleområde D Broby, Norrtull, Sankt Anna och Solrosens förskola Söderköpings kommun Läsåret 2015/2016 1

Söderköpings Vision 2020 Nationella mål och resursplan KF Skolplan BUN Verksamhetsplan BUN Uppföljningsplan BUN Lokal verksamhetsplan Chef/R.O. Resultatredovisning Chef/R.O. MÅL NY VERKSAMHETS- PLAN STRATEGIER RESULTAT- REDOVISNING AKTIVITETER ANALYS RESULTAT 2

Innehållsförteckning sid Grundfakta om verksamheten 3 Tillbakablick föregående verksamhetsår 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4 Centralt prioriterade mål i förskolan 5 Språk 5 Systematiskt kvalitetsarbete 6 Lokalt prioriterade mål för Förskoleområde D 8 Broby 8 Norrtull 9 Sankt Anna 10 Solrosen 11 3

Grundfakta om verksamheten Förskoleområde D består av Broby förskola, Norrtulls förskola, Sankt Anna förskola och Solrosens förskola. BOA som står för Barnomsorg på Obekväm Arbetstid och erbjuder barnomsorg på de tider som förskola och fritidshem inte har öppet samt Sankt Anna skola och fritidshem hör även till samma område. Sankt Anna skola och fritidshem har en egen verksamhetsplan. På områdets förskolor var det i augusti 2015 93 inskrivna barn i åldern 1-5 år. Personalgruppen består i augusti 2015 av 17,7 årsarbetare, fördelat på 21 pedagoger varav 54 % är förskollärare samt 46 % är barnskötare. Katarina Ortheden är ansvarig för områdets verksamhet. På varje förskola finns arbetslagsledare som tillsammans med förskolechef främsta uppgift är att driva utvecklingsfrågor. Inför verksamhetsåret 2014/2015 tillsattes en tjänst som förstelärare för förskolan. Förstelärartjänsten syftar till att skapa samsyn och gemenskap i verksamheterna och driva det systematiska arbetet framåt. Förstelärarens främsta uppgift är att agera som stöd för verksamheten i form av handledning i arbetet med uppföljning och utveckling av verksamheten. En områdesassistent delas med övriga förskoleområden som står för administrativt stöd. Förskolebyggnaderna lever inte upp till de krav som ställs på dagens förskola om en utmanade och kreativ miljö för barnen tillika arbetsmiljö för barn och personal. Renovering/ombyggnadsbehov föreligger. Tillbakablick på föregående verksamhetsår De förbättringsområden vi främst såg som angelägna att arbeta med inför verksamhetsåret 2014/2015 för att nå ökad måluppfyllelse var att vi såg ett behov av att hitta metoder/strategier för att tydligare ta reda på vad och på vilket sätt föräldrar önskar mer/bättre information om barnens vistelse på förskolan, att arbeta vidare med att göra både inne- och utemiljön än mer lockande, vi behövde även hitta någon ny strategi för att fördjupa medvetenhet/kunskap kring barns delaktighet och inflytande bland pedagogerna samt och på ett bättre sätt synliggöra det vi gör och vår målsättning för alla och envar. Vi har en hög medvetenhet om betydelsen av barns inflytande i verksamheten och har flera goda, konkreta exempel på där det har utvecklats men vi måste fortsätta verka för att göra det tydligare och mer synligt att så sker. För att se resultat och måluppfyllelse har vi använt oss av pedagogernas självskattning av verksamheten, BRUK ett verktyg för självskattning av kvaliteten i verksamheten och som görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument loggbok, barnintervjuer, reflektioner i arbetsgrupperna samt kommunens gemensamma föräldraenkät. Vi ser sammanfattningsvis att vi hade relativt god måluppfyllelse enligt verksamhetsplanen 2014/2015. Vi kan också utläsa i kommunens föräldraenkät att vi har positiva samt förhöjda siffror räknat i procent. Samsynen mellan förskolorna i kommunen har ökat och vi ser en styrka i den gemensamma kompetensutvecklingen som genomförts som tex Framtidsfrön Arbetsklimatet på förskolorna är ganska gott men det finns en känsla av en mer och mer pressad arbetssituation då barnantalet ökat i våra befintliga grupper under året. 4

Prioriterade områden för kommande verksamhetsår Att alla barn i Söderköpings kommunala förskolor ges maximala förutsättningar att utveckla ett rikt språk är ett centralt prioriterat område. Det förslag till handlingsplan för Söderköpings kommunala förskolors arbete med språkutveckling och flerspråkiga barn, som precis har tagits fram, ska under verksamhetsåret fastställas och implementeras. Under det gångna verksamhetsåret tror vi oss ha hittat metoder/strategier för ökad föräldradelaktighet. Dessa metoder/strategier har vi skapat i vårt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och det material som gemensamt tagits fram i SKA pärmen. Under kommande verksamhetsår ska detta material implementeras och vid verksamhetsårets slut ska samtliga pedagoger vara väl förtrogna med materialet i SKA pärmen. Att ha ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete som alla känner sig delaktiga i, att alla vet varför vi gör som vi gör tror vi kommer att utveckla verksamheten för såväl barn som föräldrar, där vi har förskolor med god kvalitet. Samtliga förskolor i området arbetade förra verksamhetsåret med att vid verksamhetsårets slut ha skapat en lärmiljö som möjliggör barns inflytande och på ett tydligt sätt stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära, samt utvecklat en metod som informerar föräldrarna om detta. Den kunskap och inspiration som pedagogerna samlat på sig under föregående verksamhetsår kring lärmiljö och lekens betydelse ligger nu som grund till årets prioriterade område; att vi under kommande verksamhetsår skapat en lek och lärmiljö som stimulerar barns inflytande, nyfikenhet och lust att lära. 5

Centralt prioriterade mål i förskolan Alla barn i Söderköpings kommunala förskolor ges maximala förutsättningar att utveckla ett rikt språk. BRUK och brukarenkät Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) VT 2016 VT 2015 Resultat Resultat Resultat kommunen Vi är medvetna om språkets grundläggande betydelse för barns utveckling och lärande 4 3,91 3,96 Vi diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling 4 3,75 3,67 Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den kommungemensamma föräldraenkäten. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) Personalen utmanar och stimulerar mitt barns nyfikenhet och lust att lära 4 3,71 3,67 Mitt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan 4 3,75 3,73 6

Fasställa och implementera handlingsplan för Söderköpings kommunala förskolors arbete med språkutveckling och flerspråkiga barn Språkpilotsträffar Maria Palmgren Utvärderingssamtal Workshop erna Utvärderingssamtal dec 2015 Kompetensutveckling Språkpilotsträffar Maria Palmgren Utvärderingssamtal Litteraturstudier Arbetslagsledare Utvärderingssamtal Språkpilot Föreläsning Lasse Andersson Pedagogik för moderna barn erna Utvärderingssamtal Leken som pedagogiskt verktyg Språklek Utvärderingssamtal Rörelselek Utvärderingssamtal Alla pedagoger ska vid verksamhetsperiodens slut känna sig väl förtrogna med verktygen i Söderköpings kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. BRUK 7

Mätverktyg Andelen positiva enkätsvar, snittresultat per förskoleområde hämtat ur den enkät som grundats på BRUK genomförd av pedagogerna. (Skalan är 0-4, där 4 är den högsta poängen i skattningen.) VT 2016 VT 2015 Resultat Resultat Resultat kommunen Uppföljning, utvärdering och utveckling är naturliga inslag i verksamheten 4 3,81 3,69 Förskolan har utarbetade strategier för hur olika typer av förbättringsarbete ska dokumenteras för att de ska vara möjliga att följa upp och utvärdera 4 3,68 3,20 Kompetensutveckling Workshop erna Utvärderingssamtal Föreläsning Lars Andersson Pedagogisk kommunikation erna Utvärderingssamtal Pedagogiska samtal Lagledarträff erna Utvärderingssamtal APT Arbetslagsledaren Utvärderingssamtal Uppföljning Försteläraren Utvärderingssamtal 8

Lokalt prioriterade mål Förskoleområde D Att vi under kommande verksamhetsår skapat en lek och lärmiljö som stimulerar barns inflytande, nyfikenhet och lust att lära. Självskattning enl.bruk Broby förskola Att under verksamhetsåret skapa en tydlig och stimulerande lärmiljö inomhus. Självskattning enl. BRUK Föräldraenkät Förskollärarna Genomgång av befintligt material samt ev. komplettering. Uppdatering samt byte av lekmaterialet. Medveten fördelning av anpassat material för olika åldrar i de olika rummen. Reflektion och diskussion Reflektion och diskussion sep 2015 Kontinuerligt varje månad Tydlighet kring materialets placering. Kontinuerligt observera, dokumentera och följa upp vilka processer som intresserar barnen och anpassa utbudet utifrån det. /ansvarig pedagog dec 2015 samt 9

Norrtull förskola Att vid verksamhetsårets slut skapat en lärmiljö som möjliggör barns inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattning enl. BRUK Föräldraenkät Förskollärarna Samtal och reflektion i barngruppen samt arbetslaget. Medvetandegöra barns eget inflytande. Barnens eget synliggörande av sitt inflytande. Kommunicera till barn och föräldrar hur man kan se och uppleva barns reella inflytande i förskolans verksamhet. Förskollärarna /barnen Pedagogisk dokumentation och diskussion Foton, filmer, berättelse Samtal och reflektion i barngruppen. Studiebesök/diskussion med andra förskolor för att få inspiration. Kunskaper om barngruppens specifika behov av utmaningar och stimulering i lärmiljön. Observationer/logg av barngruppen samt gemensam reflektion Pedagogisk dokumentation dec 2015 samt Sankt Anna förskola Att under verksamhetsåret använda den utvändiga lärmiljön mer i verksamheten. Självskattning enl. BRUK Föräldraenkät 10

Medveten utevistelse samt komplettera med inspirerande lekmaterial. Se möjligheterna till lek och lärande utomhus oavsett väder/ årstid. Pedagogisk dokumentation Kontinuerligt varje månad Att under verksamhetsåret öka sam hörigheten med samtliga verksamhetsformer förskola- skola-fritidshem i Sankt Anna. Självskattning Samtliga verksamheter använder verktyget Grön Flagg och arbetar med temat Vattenresurser Åldersblandade temadagar Arbetslagen Utvärdering Projekt/forskning vatten Arbetslagen Pedagogisk dokumentation Kontinuerligt Vattenlek och experiment. Studera kretsloppet i utemiljön. Kompetensutveckling Gemensam träff samtliga pedagoger med utgångspunkt Grön Flagg/Vatten med erfarenhetsutbyte och diskussioner Arbetslagsledaren Utvärdering 11

Solrosen förskola Att vid verksamhetsårets slut skapat en lekmiljö som stimulerar barns nyfikenhet och lust att lära, gör barnen delaktiga samt att kunna fungera enskilt och i grupp. Självskattning enl. BRUK Föräldraenkät Förskollärarna Uppdatering samt komplettering av lekmaterialet. Låta barnen göra aktiva val samt delta i lekmiljöns utformning i samspel med övriga barn och vuxna. Ge förutsättningar till lek såsom tid, delaktighet, material samt möjlighet att spara leken/aktiviteten. /barnen Reflektion och diskussion Reflektion, barnintervjuer Kontinuerligt varje månad Introduktion vid ny situation såsom nytt barn/material. Tydlighet kring materialets placering. Information till barnen avseende tillgång på material samt dess placering. /ansvarig pedagog Reflektion och diskussion dec 2015 samt dec 2015 samt Information till föräldrarna angående lekens betydelse. Föräldramöten. Utvecklingssamtal. Veckobrev Mentor Föräldraenkät våren 2016 12