Lärande & utveckling. www.karlskoga.se



Relevanta dokument
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning Läsår

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Lärande & utveckling.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Välkommen till vår förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Avdelningsplan! för! Havet!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Lärande & utveckling.

Kvalitetsdokument

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lärande & utveckling.

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Verksamhetsplan. Markgatans enhet Markgatans förskola avd. Röd, Blå, Grön, Gul, Backstugan & Ekstugan 2015/16

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Så här går det

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Skogsgläntan

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan Årsunda förskola

Fritidshem och skola i samspel

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Handlingsplan för Saffranets förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Så här går det

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Arbetsplan för Hamneda förskola

Trollskogen Läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Stockholm stad Förskoleundersökning Förskolan Pärlan

Arbetsplan Jämjö skolområde

Bild Engelska Idrott

Kvalitetsrapport Så här går det

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan är till för ditt barn

Skolinspektionen. Uppföljning av tillsyn i Borås kommun. Uppföljningsprotokoll. Denna uppföljning avser förskolan. Bakgrund

Arbetsplan för Kometen

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Transkript:

Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Junibackens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se

Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, teter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om väter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2

Enhetens egna mål [FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] I Junibackens familjedaghem strävar vi efter att barnen ska ha tillit till sin egen förmåga och att de ska bli självständiga. I Junibackens familjedaghem använder vi TAKK (Tecken som stöd) som ett komplement. Arbetet i verksamheten Vi anpassar oss utifrån barnens utveckling och ålder Vi använder TAKK, tecken som stöd, som ett komplement Vi arbetar i större och mindre grupper Vi diskuterar temat efter varje gång Vi tar tillvara på vardagen genom skapande, matematik, utevistelse och lek Språkutveckling: Vi använder oss av TAKK som en naturlig del av verksamheten, en pedagog är huvudansvarig för detta. Vi använder TRAS som ett stöd till pedagogerna för att utveckla verksamheten. Vi uppmuntrar till kommunikation genom att ställa Hur och Varför frågor till barnen. Vi läser sagor, arbetar med rim och ramsor och är närvarande pedagoger som sätter ord på vad som sker i en nära dialog med barnen. Matematikutveckling: Vi använder matematik i vardagen, t e vid måltider, samlingar då vi räknar vilka som är här och vilka som saknas. Vi använder timglas för att mäta tid i olika situationer. Vi bygger efter ritning med magneter, Lego och Plus plus. Vi använder formernas rätta beteckningar som cirkel, kvadrat, triangel m.m. Utveckling inom Naturvetenskap och teknik/framkant: Vi använder det material som vi har inom ämnet. Vi har tre FramKaNTs lådor som cirkulerar i verksamheten som vi arbetar med när vi har tillgång till dem i gruppen. Barnen ska få bra självförtroende och våga prova på och ge uttryck för sina egna uppfattningar. Vi använder oss av tips och idéer från böckerna Russinhissen och Teknikgrytan samt Lillteknis. Vi söker också egen kunskap på nätet. Varje vårtermin har vi Hitta Vilse tema med de äldre barnen där de får lära sig hur man gör om man går vilse. Praktisk - estetisk utveckling: Vi använder oss av olika sorts material när vi skapar. Vi sjunger på varje samling och uppmuntrar barnen till sång och dans där rörelse blir en naturlig del. Det finns utklädningskläder i verksamheten och till påsk klär både barn och pedagoger ut sig till påsk gummor och gubbar. Till midsommar klär vi midsommarstång och dansar. Pedagogisk miljö: Vår utomhusmiljö består av ett flertal lekparker, naturen och promenader i olika miljöer. Inomhusmiljön är både i dagbarnvårdarens eget hem i mindre grupp och i större grupp i grupplokalen. Vi varierar lekmaterial efter barnens behov och intressen. 3

Resultat Språkutveckling Vissa barn använder tecken som stöd för att förstärka språket. Barnen frågar mer frågor om varför och hur. Barnen har lärt sig turordning genom rim och ramsor, sagor och sånger. De äldre barnen kopierar sagoböcker genom att skriva av dem efter egen förmåga. De lekskriver och skriver sina egna namn. Matematikutveckling De äldsta barn känner igen de vanligaste formerna, kvadrat, cirkel, triangel och rektangel. De känner också igen siffrorna och vet hur mycket det är. Intresset för att bygga efter ritning har ökat. Barn i ålder 3-4 år lek räknar, de försöker skriva siffror och räknar men följer inte talraden. Genom att lägga pussel ser vi att barnen fått större förmåga att se delar som en helhet. Vi har ännu inte använt timglasen. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Barnens självförtroende har ökat. De pratar mycket om, ställer hypoteser och analyserar vad som sker när vi arbetar med detta område. Genom Hitta Vilse har 4-5 åringarna lärt sig hur man ska bete sig i naturen, värna om allt levande och hur man ska göra om man kommer bort från de vuna. Praktisk-estetisk utveckling Barnen har känt glädje och har utvecklat sin motorik, kordinationsförmåga och kroppsuppfattning genom sång och dans. Barnen har upptäckt att det finns material även i naturen som kan användas när man skapar, allt behöver inte köpas. De har även mer fantasi om vad som kan användas och hur man kan göra. Barnen använder utklädningskläderna och de rollspelar mycket, det sociala samspelet har ökat. Pedagogisk miljö Genom att barnen har erbjudits en så variationsrik miljö som möjligt har de haft möjlighet att utmana sin motoriska utveckling utifrån intresse, behov och nyfikenhet. Eftersom vi varierar lekmaterial har barnen utmanats och utvecklats. 4

Resultatöversikt Vi hällde varmt vatten i två burkar. Den ena burken fick en mössa, den andra fick vara utan. Vi väntade en stund så fick barnen känna, vad hade hänt med vattnet? Barnen tyckte burken som hade mössan på fortfarande var lite varm, burken utan mössa var kallare. De konstaterade att mössan håller kvar värmen, därför är det bra att ha mössa på sig när det är kallt ute. Barnen lär sig hur de ska göra om de kommer bort från de vuna. Man kan göra stopptecken på marken och klä ett träd för att signalera till de som letar att här är det något som inte är som vanligt. De lär sig också bygga koja och göra det mysigt. Då har man något att göra medan man väntar på att bli hittad. 5

6

7

8

9

Analys och bedömning Enligt resultat i personal enkäten har vi ett förhållningssätt som främjar barns utveckling och lärande och våra diskussioner handlar ofta om det. Vi har genomfört den pedagogiska planeringen fullt ut. Språkutveckling Vi har närvarande pedagoger som visat intresse för vad barnen har att berätta och uppmuntrar till kommunikation. Vi har benämnt och bekräftat. Vi som pedagoger har använt TAKK och det har även inspirerat barnen att komma till tals. Vi utformar verksamheten med TRAS som underlag men vi kan bli bättre på det. Matematikutveckling Vi har varit närvarande pedagoger som har erbjudit material som stimulerar barnens matematiska utveckling. Vi har jobbat regelbundet med matematik och väver in det naturligt i vardagen. Vi synliggör matematiken för barnen och diskuterar ofta i matematiska termer. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Vi pedagoger har skaffat mer kunskap eftersom vi letar i böcker och på nätet så vi pedagoger kan stilla barnens nyfikenhet. Vi är medforskande, eperimenterar och utforskar tillsammans med barnen. Vi använder eperimentlådan eller motsvarande material som stöd för barnens lärande men vi kan bli bättre på det. Praktiskt- estetisk utveckling Vi är tillåtande pedagoger och ser till att det finns material för barnen att skapa av efter eget intresse. Pedagogiska miljön Barnen får ofta önska vart vi ska gå när vi är ute. Vi utnyttjar de olika rummen i lokalen samt det material som finns. Vi är mer nöjda med hur utevistelsen stimulerar barnen än den pedagogiska inomhusmiljön i grupplokalen. Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Vi ska arbeta för att barnen ska fortsätta använda sig av TAKK i vardagliga situationer samt att vi pedagoger ska bli ännu bättre på att använda oss av TAKK i verksamheten. 10

Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Vi ska arbeta för att barnen ska fortsätta att använda sig av matematiska begrepp i verksamheten. Vi ska planera in aktiviteter med timglas och tidsuppfattning. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Vi ska fortsätta hålla vardagseperiment levande i den dagliga verksamheten. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Vi är tillåtande till användandet av skapande material i verksamheten. Vi fortsätter att värna om barnens hälsa genom att t e förlägga mycket av verksamheten utomhus. Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Barnen ska få önska vilken lekpark, skog m.m. vi ska besöka. Vi ska fortsätta anpassa innemiljön utifrån aktuell barngrupp. 11

Starka sidor Vi använder vardagen till lärande och utveckling genom att arbeta i stor och liten grupp Vi planerar, följer upp och dokumenterar regelbundet Vi är närvarande pedagoger som ger barnen utrymme för dialog och reflektion Vi pedagoger söker kunskap på egen hand Utvecklingsområden Arbeta med turtagning i barngruppen Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Utvärderingsmetod Dokumentationer Observationer Enkäter Framtiden och verksamhetsutveckling Kompetensutveckling Vi får bra material och idéer från framkantsgruppen. Vi har pedagogiska diskussioner i egna gruppen och på APT. Vi använder oss av internet och böcker för att hitta inspiration. Vi använder oss av den kunskap vi fått från tidigare kompetensutveckling. 12