Likabehandlingsplan 2013 gällande för Rönnens förskola
Likabehandlingsplanens innehåll 1 Inledning 2 1.2 Mål och syfte 3 2 Definitioner 4 2.1 Diskriminering 4 2.1.1 Direkt och indirekt diskriminering 4 2.1.2 Trakasserier 4 2.1.3 Annan kränkande behandling 4 3 Nulägesanalys 5 3.1 Förebygga diskriminering och annan kränkande behandling 5 3.1.1 Allmänt 5 3.1.2 Diskriminering på grund av kön 6 3.1.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet 7 3.1.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning 7 3.1.5 Diskriminering på grund av funktionshinder 7 3.1.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning 7 3.2 Upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling 7 3.2.1 Allmänt 7 3.2.2 Diskriminering på grund av kön 8 3.2.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet 8 3.2.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning 8 3.2.5 Diskriminering på grund av funktionshinder 8 3.2.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning 9 3.3 Utreda och åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling 9 3.3.1 Allmänt 8 3.3.2 Arbetsgång vid diskriminering och annan kränkande behandling 8 3.4 Ansvarsfördelning 10 4 Kommande åtgärder under 2013.10 5 Blanketter 5.1 Anmälan av kränkande behandling/trakasserier 12 5.2 Åtgärder vid kränkande behandling/trakasserier 13 2
3
1 Inledning. Alla barn skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till förskolan som ska kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Den nya diskrimineringslagen (2008:567) och skollagens kapitel 14 a (2008:571 förstärker och förtydligar skolans ansvar. Bestämmelserna är till för att tillvarata barns rättigheter och betona förskolans skyldighet att arbeta mot diskriminering och annan kränkande behandling. Dessutom skall personalen uppmuntra och stärka barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra människor utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Förskolan har ett särskilt ansvar för att barn som utsätts för kränkningar får den hjälp de behöver. Varje förskola skall också ha en likabehandlingsplan. Bestämmelserna syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Bestämmelserna tydliggör även förbudet för förskolans rektor eller annan personal att fatta beslut som innebär att barn som utsätts för någon form av kränkande behandling. Förskolan skall också övervaka att inte barn utsätter varandra för kränkande behandling. All personal är ansvarig för barnens trygghet. Det innebär att alla vuxna på förskolan reagerar på diskriminering och annan kränkande behandling samt granskar verksamheten kritiskt. Personalens medvetenhet och kunskap om detta ska öka. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från förskolans personal. Vår målsättning är: Alla barn ska känna sig trygga i förskolan. 1.2 Rönnens förskolas mål och syfte. Barnen ska känna att ALL personal på Rönnens förskola arbetar aktivt för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Vårt mål och syfte är att efter varje läsår utvärdera och därmed kartlägga hur vi aktivt har arbetat mot diskriminering i alla dess former och annan kränkande behandling. Beroende på utvärderingens resultat vidtas lämpliga åtgärder under kommande läsår. 4
2 Definitioner Vid all diskriminering och annan kränkande behandling är det alltid det enskilda barnets/förälderns upplevelse vi utgår ifrån. 2.1 Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. 2.1.1 Direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlats, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Ett exempel på detta är om förskolan väljer att endast erbjuda pojkarna i barngruppen att följa med till brandstationen. Indirekt diskriminering är när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt där alla behandlas lika men som i praktiken innebär att ett barn missgynnas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Ett exempel på detta är om förskolan bestämmer sig för att endast servera skinka till julen och inte serverar ett annat/liknande alternativ för de barn som har en annan trosuppfattning. 2.1.2 Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Ett exempel på detta kan vara om ett barn blir hånat och/eller tillrättavisat för sitt språk. 2.1.3 Annan kränkande behandling. Med annan kränkande behandling menas en kränkning av barns värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn upplever som kränkande men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara diskriminering vilket innebär en upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag under en viss tid. Detta kan också vara slag, knuffar, hot, svordomar, öknamn, utfrysning och blickar. Ett exempel på kränkning av barns värdighet kan vara ständig och destruktiv utövning av makt. Att vid en situation som tillexempel under påklädning skapa en hotfull stämning och medvetet men outtalat peka ut och kränka ett barn och utnyttja barnets sårbarhet för att barnet inte kan klä sig själv. 5
3 Nulägesanalys 3.1 För att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling arbetar vi på Rönnens förskola med följande områden 3.1.1. Allmänt Förskolan är inspirerad och arbetar utifrån Reggio Emilia filosofin vilket innebär att förskolan vilar på demokratins grunder. Pedagogerna för regelbundna reflektioner och diskussioner om vår barnsyn. Det innebär för oss att vi ser barnen som kompetenta samhällsmedborgare som formas utifrån den grupp som de tillhör. Den tillåtande atmosfären skapar förutsättningar och ger en bra grund för demokratiska värderingar. Start: Socioemotionellt program 1-3 år. Detta program har kommit till för att underlätta och systematisera förskolans arbete med att utveckla barns sociala och emotionella kompetens. Detta ger barnen en möjlighet att på ett positivt sätt samspela med omvärlden och känna igen de grundläggande känslorna och att förhålla sig till sina känslor. Stegvis: Socioemotionellt program 3-5 år. Stegvis är ett undervisningsprogram för förskolan ämnat främja barnens sociala och emotionella kompetens för att motverka våld. Med hjälp av detta program kan hem och förskola mötas kring önskvärda normer och värderingar. I programmet tränas: Social kompetens, vilket handlar om samarbete. Att dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv. Empati, att se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla. Positiv självhävdelse, att hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck. Självkontroll, att använda tankarna för att få kontroll över känslorna. Ansvarstagande, att hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete. Barnmöten Dessa möten vilar på demokratins grunder och är ett möte där man deltar på lika villkor. Vilket innebär att alla är lika viktiga och bli lyssnade på med respekt. Barnråd Var tredje vecka har vi ett barnråd som träffar förskolechefen där det finns två representanter från varje enhet, barnen är i åldern 2 5 år. Vi vill lägga till en dimension till i det demokratiska lärande. Här kommer man som representant för sin enhet och tränas i att framföra gruppens åsikt och i dialog med förskolechefen komma fram till ett beslut. Projektgrupper. Där samlas barn i små grupper för att utifrån sina personligheter, behov och förutsättningar delta i projektarbeten som grundar sig på barnens intressen. Konflikthantering 6
Vi använder oss av problemlösningsmodellen som är framtagen i stegvisprogrammet. Stopp: Upptäck och förstå egna känslor. Avläs andras känslor. Tänk: Ta fram olika idéer. Välj den bästa lösningen. Gör en plan. Gå: Pröva planen. Fungerade den? Om inte, pröva en ny plan. Pedagogiska diskussioner Pedagogerna reflekterar och utvärderar kontinuerligt verksamheten. Vid utvärderingen den 30 november 2012 reflekterade vi över följande: Vad är en kränkning? Man fråntar ett barns/individens självkänsla.- rättigheter att säga sitt ord, sitt egna sätt att vara. Hur undviker vi att kränka barnen? Vi tar barnet åt sidan och lyssnar och samtalar med barnet. Detta förhållningssätt innebär att man ej får skälla/skrika på barnen Personalen stationerar ut sig. En vuxen finns tillgänglig i varje rum för att kunna upptäcka, avstyra och stötta barnens eventuella konflikter i samspelet med varandra. Stora arbetslag Mångfalden i arbetslaget främjar en ständig dialog kring barnsyn och pedagogens förhållningssätt. Detta gör att negativa beteenden mellan barn barn eller vuxen barn upptäcks tidigt och åtgärdas. 3.1.2 Diskriminering på grund av kön I SDF Centrum i Malmö Stad är det ett prioriterat mål att arbeta med ett genus perspektiv. Rönnens förskolas utvecklingsområde är att få upp ögonen för den genus problematik som existerar i samhället och därför även på vår förskola. En genusgrupp har bildats med deltagare från varje enhet som under hösten har fått till uppgift att vara genusambassadörer på sina enheter för att sätta igång diskussioner kring genus problematiken. Ambassadörerna deltog även i en bokcirkel: Rosa den farliga färgen på FOU. och i analysen kan vi se att det är ett utvecklingsområde att öppna ögonen för den problematik som finns i samhället och därmed på vår förskola Utfall: Den siste november redogjorde ambassadörerna för deras upplevelser under hösten för oss andra på förskolan. Vi diskuterade olika dilemman och kunde under redovisningen själv höra hur olika vi uppfattar och tycker om olika begrepp som vi använder oss av dagligen. Utvecklingsgruppen ska nu diskutera hur vi går vidare med genusarbetet. En föreläsning är inbokad till nästa kompetensutvecklingsdag med deltagare från FOU. Vi fortsätter arbeta aktivt med att reflektera över den miljö vi erbjuder barnen i vår förskola för att motverka att vara bärare av stereotypa könsroller. Vi förebygger diskriminering på denna grund genom att: Personalen tar ansvar för hur de talar med barnen Vi arbetar för att få in fler män i förskolan 7
3.1.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Vi uppmuntrar våra olikheter och ser dessa som tillgångar i vår verksamhet. I personalgruppen finns stor mångfald vad det gäller etnisk tillhörighet. Vid nyanställning försöker vi få en bra sammansättning av pedagoger som kan kopplas till barnens etniska tillhörighet. 3.1.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Det råder ett öppet klimat på förskolorna för att förbereda barnen på ett allt större internationaliserat samhälle. Mångfalden bland barn och pedagoger är en del av vår vardag. Hänsyn tas till kosten ur ett religiöst perspektiv 3.1.5 Diskriminering på grund av funktionshinder På förskolorna arbetar vi för att möjliggöra så att alla barn kan delta i verksamheten på ett liknande sätt oavsett funktionshinder. I läroplanen Lpfö 98 står det att arbetslaget skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde. Om ett barn inte kan delta i ett visst evenemang pga. sitt funktionshinder, så erbjuder vi ett likvärdigt alternativ. Allergiker får specialkost som är likvärdig den vanliga kosten. Förskolorna anpassar sin miljö för att alla barn oavsett funktionshinder ska kunna delta på ett likvärdigt sätt i verksamheten. Barn som har allergier ges medicin för att kunna delta i verksamheten på ett likvärdigt sätt. Vi har kontinuerlig kontakt med specialister inom berörda områden då det behövs, t.ex. audionom, logoped, psykolog. 3.1.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning Respekt för varandras olikheter. 3.2 Upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling 3.2.1 Allmänt 8
För att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling arbetar vi på följande sätt: Föräldrasamtal. Vi har daglig kontakt med föräldrar, där de har möjlighet att för pedagogen berätta om sitt barns upplevelse av sin förskolevistelse. En gång per läsår inbjuder vi till enskilda föräldrasamtal där barnet också ska delta. Vid föräldrasamtalen beskriver pedagogerna, föräldrarna och barnet i den mån det går sin upplevelse av vistelsen i förskoleverksamheten. Detta skapar en gemensam bild av barnets upplevelse av sin förskola. Barnmöten och barnråd Under barnmöten och barnråden diskuteras händelser som förekommit. Aktiva, lyssnande pedagoger Pedagogerna är lyhörda, uppmärksamma och aktivt deltagande i verksamheten. De intar ett barnperspektiv och tar barns känslor på allvar. Pedagogerna är stationerade där barnen är. Vilket innebär att pedagogerna är tillgängliga för barnen hela tiden. Observationer och dokumentationer. Genom dessa instrument synliggörs barnens förhållningssätt gentemot varandra och om det t.ex. föreligger utanförskap. Start och stegvis Programmet ger tillfälle att diskutera känslor och händelser som förekommit under förskolevistelsen. 3.2.2 Diskriminering på grund av kön Förskolans personal är observant på om verksamheten tillgodoser alla barn oavsett kön. 3.2.3 Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. All personal på förskolan är observant på hur barn grupperar sig i lek och hur de tilltalar och bemöter varandra. 3.2.4 Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning All personal på förskolan är observant på hur barn grupperar sig i lek och hur de tilltalar och bemöter varandra. 3.2.5 Diskriminering på grund av funktionshinder. 9
Personalen observerar om alla barn kan delta i verksamheten på ett liknande sätt oavsett funktionshinder. 3.2.6 Diskriminering på grund av sexuell läggning. Personalen är uppmärksamma så att inga barn diskrimineras pga. familjens sammansättning. Personalen är observant på hur barnen tilltalar varandra. 3.3 Utreda och åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling 3.3.1 Allmänt All personal är ansvarig för barnens trygghet. Varje incident av kränkande behandling ska villkorslöst resultera i en reaktion från förskolans personal. 3.3.2 Arbetsgång vid diskriminering och annan kränkande behandling Då det gäller att utreda diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt annan kränkande behandling använder vi följande arbetsgång i ett eller flera steg: a) Samtal med de berörda barnen/barnet. b) Barnmöten c) Stegvis d) Använda sig av litteratur/dramatisering/dockteater som gör det möjligt för barnen att relatera till likvärdig händelse. e) Samtal/åtgärdsprogram i samråd med vårdnadshavare. I de fall diskrimineringen eller kränkningen är utförd av en vuxen mot ett barn ska den person som upptäcker detta agera enligt följande i ett eller flera steg: a) Omedelbart samtala med den som agerat tvivelaktigt b) Dokumentera händelsen. Den vuxne ska användas sig av blanketten: Personals kränkande behandling av barn. c) Rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar muntligt och skriftligt. Förskolechef vidtar därefter lämpliga åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering eller annan kränkande behandling samt tar eventuella kontakter med berörda myndigheter. Händelsen dokumenteras i följande steg: Dokumentation av kränkande behandling Genomförda åtgärder: föräldrakontakt 10
Åtgärdsprogram Uppföljningssamtal enligt överenskommelse i åtgärdsprogrammet. 3.4 Ansvarsfördelning Förskolechef ansvarar för att: Likabehandlingsplan upprättas varje år. Likabehandlingsplanen förankras hos all personal. Att rutinerna i likabehandlingsplanen följs Att kompetensutveckling sker inom området. Personal ansvarar för att: Ansvarar för att likabehandlingsplanen genomsyrar verksamheten. Likabehandlingsplanen förankras hos vårdnadshavare på ett föräldramöte. Rutinerna i likabehandlingsplanen följs 4 Kommande åtgärder under 2013 Under det kommande året fortsätter vi med det redan beskrivna likabehandlingsarbetet. Förskolechef Implementera den nya likabehandlingsplanen i januari månad. Sammanställning av utvärdering från personalen i november/december månad därefter startar arbetet med en reviderad likabehandlingsplan gällande för 2014 Personalen Läsa och diskutera på enhetsmöten. Januari/februari månad. Planera arbetet med likabehandlingsplanen för respektive barngrupp. Februari/mars månad. Under våren presenteras likabehandlingsplanen för föräldrarna. Vid föräldrasamtalen i maj/juni och nov/dec månad diskuteras likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna. Utvärdering i december reviderad likabehandlingsplan i december för nästkommande år. Barnen 11
Barnen blir informerade i barnrådet om den nya reviderade Likabehandlingsplanen för 2013. 12
Anmälan av kränkande behandling/trakasserier Datum. Ärendet anmält av Kortfattat händelseförlopp inkl. datum, tid och plats: Samtal med berörd personal, datum. Samtal med vårdnadshavare, datum. Ärendet är avslutat, datum 13
Åtgärder vid kränkande behandling/trakasserier Datum. Händelseförlopp, se bilaga 1 Ansvarig: Åtgärder: Ärendet avslutat,, datum, namnunderskrift förskolechef.. 14
15