IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016



Relevanta dokument
Arbetsplan Årsunda förskola

Skolplan för Svedala kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Kvalitetsarbete i förskolan

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Kvalitetsredovisning Läsår

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Qualis kvalitetssäkringssystem

Kvalitetsrapport Så här går det

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Centrala Östermalms Förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskollärarprogrammet

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan för Kometen

Förskolan Skogsgläntan

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Kiwiböckerna metod och begrepp

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Arbetsplan Jämjö skolområde

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Verksamhetsplan Arbetsåret 2014/15

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Avdelningsplan! för! Havet!

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen

Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

ARBETSPLAN 2014/2015

Tällbergs skola och fritidshem

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Lokal arbetsplan läsåret

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Skolinspektionen Nyanlända 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Kvalitetsanalys för Föräldrakooperativet IUS Blåbäret läsåret 2013/14

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Så här går det

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

INNEHÅLL UTVECKLINGSSAMTAL KARLAVAGNEN

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Utvecklingsprojekt i Södermanland

Transkript:

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016 Reviderad februari 2016

Tallbackens vison med IKT Nyckelord Nyfikenhet Delaktighet Medvetenhet Kompetens Organisation Teknik 1. Nyfikenhet: På Tallbackens förskola uppmuntras nyfikenhet. Är man nyfiken vill man prova och det skapar ett lärande. Nyfikenhet,forskande och upptäckande ligger nära varandra och det är vad vi håller på med mycket i förskolan. Barn är naturligt nyfikna och ofta insatta i It-teknik och pedagogerna arbetar på ett utforskande arbetssätt och upptäcker nya användningsområden gemesamt. 2. Delaktighet: Vi lär tillsammans! På förskolan ska det finnas möjlighet att delta och arbeta tillsammans med IKT både med barn och vuxna. Det är i mötet med varandra som lärandet förstärks. Vi delar med oss av vår kompetens och erfarnehet i vardagen. Alla kan inte vara experter men vi kan dela med oss av vad vi kan. 3. Medvetenhet: Vi ska göra medvetna val. Det ska finnas ett pedagogisk syfte när vi köper in lärplattor,teknik, laddar ned appar, planerar och använder IKT med barnen. Det är viktigt att granska, diskutera och våga vara kritisk inför val av appar och pedagogiska användningsområden.

4. Kompetens: Vi använder oss av olika arenor för kollegialt lärande och kontinuerlig fortbildning. IKT kommer att vara ett återkommande inslag på APT, utvecklingsgruppsmöten och på arbetslagens reflektionstid. Vi har köpt in boken Mediepedagogik på barnens villkor. Alla kommer att gå på föreläsning/workshop under våren med fokus på lärplattor och två pedgoger fortsätter att gå IKT 7,5 poäng under ht-2016. Det är viktigt att vi lär tillsammans, både vuxna och barn. 5. Teknik Det ska finnas fungerande teknik och program på förskolan. Vi inventerar fortlöpande behov och planerar efterhand vad som ska investeras. Vi har idag lärplattor och projektorer på alla avdelningar, på två avdelningar finns appel-tv och de kommer att troligtvis att utökas i antal, vi kommer att köpa in trådlösa webbkameror och ev mikroskop till lärplattorna och alla avdelningar behöver fungerande högtalarsystem. Men som vi tidigare sagt det ska alla inköp vara medvetna val och inom årliga budgetramar. 6. Organisation: Det ska finnas en fungerande organisation kring IKT. IKT pedagogen ska ha ett uppdrag och tid för det utifrån behov. Förskolan har en ledningsgrupp och en utvecklingsgrupp som träffas och följer upp IKT målet kontinuerligt. Organsiationen för kollegialt lärande är ett fokusområde på Tallbackens förskola. 2015 Läroplan för förskolan 98/10 Förskolans uppdrag Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

på Tallbackens förskola 2016 Alla pedagoger på förskolan använder digital teknik tillsammans med barnen som ett stöd i verksamheten och digital teknik används för att skapa interaktiva digitala lärmiljöer. Indikator: IKT ska synliggöras i verksamhetens pedagogiska verksamhet och lärmiljöer samt genom dokumentation på varje avdelning. På arbetslagsmöten delger vi dokumentation och reflekterar processer i verksamhetens utveckling och barns lärande samt lärmiljöer. Pedagogerna tar stöd i digital teknik för att lyfta fram lärprocesserna. Pedagogerna använder digital teknik i sitt utforskande arbetssätt tillsammans med barnen. Utvärdering: Digital teknik används i form av lärplattor och datorer på våra avdelningsreflektioner. Vi tittar på film/foton och reflekterar tillsammans i arbetslagen och tillsammans med barnen. Vi använder den digitala tekniken dagligen i vårt arbete med barnen och i deras lärmiljöer. Några pedagoger har gjort medvetna val av filmer och bilder samt skapat spellistor i you tube som stöd i undervisningen. Nya indikatorer 2016; Användningen av IKT skall öka för att skapa interaktiva lärmiljöer. Antalet medvetna val av filmer, bilder och appar i undervisningen skall öka. Förskolan har organiserat för kollegialt lärande och kompetensutveckling inom IKT. Indikator: Alla pedagoger har fått möjlighet att tillägna sig kompetensutveckling inom IKT. Förskolan har organiserat workshop och IKT är ett återkommande inslag på APT och arbetslagsmöten. Ledningsgruppen följer upp fokusområdet IKT vid varje möte. Ledningsgruppen ska göra en kompetensinventering av pedagogernas behov inom IKT samt inventera teknikbehovet vid varje termin. Föreläsning /workshop lärplattan i förskolan i juni 2016. En eller flera pedagoger kommer att delta i en utbildning i IKT 7,5hp Uppsala Universitet under ht-2016 IKT är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och ska ingå i förskolans årshjul. IKT pedagogen ska ha tid för sitt uppdrag utefter behov. IKT pedagogen ska ha ett skriftligt uppdrag. Tallbackens förskola och Tärnans förskola samarbetar kring fokusområdet IKT.

Utvärdering: Ledningsgruppen har påbörjat en kompetensinventering. Alla pedagoger har fått möjlighet att gå på föreläsning under hösten. Två pedagoger går just nu 7,5 hp IKT i Uppsala. IKT ingår i vårt års-hjul på förskolan. Workshops/kollegialt lärande planeras under utvecklingsgruppsmötena vt 2016. Föreläsning/workshop i juni 2016 med fokus på barns delaktighet och arbete med lärplattan. Utvecklingsområde: Det kollegiala lärande ska öka på förskolan. Indikator: Antalet arenor och tid för det kollegiala lärande med fokus på IKT har ökat. Förskolans teknik ska uppdateras och utökas under året Indikator: Tekniken fungerar och antalet lärplattor har ökat. IKT rådet och förskolchef ska inventera teknik och behov av förbättringar och inköp. Utifrån behov och förbättringar görs en tidsplan för inköp av lärplattor och annan teknisk utrustning. Appar och program ska vara medvetet utvalda och fria från reklam och i linje med förskolans läroplan och värdegrund. Utvärdering: Inventering och inköp av vilken teknik som behövs görs kontinuerligt, utifrån behov och ekonomi. Strategier för hur vi väljer ut appar och program behöver uppdateras. Utvecklingsområde: Föreläsning/workshop i juni planeras och det kollegiala lärandet ökar bland pedagogerna med fokus på val av appar och program. Ny indikator: Gemensamma reflektioner och val av antalet strategiska val av val av appar och program har ökat. Ansvar Förskolechef har det övergripande ansvaret att IKT planen implementeras, följs och utvärderas. IKT pedagogen har ett särskilt ansvar att driva utvecklingen utifrån IKT planen. Pedagogerna på förskolan har ett ansvar och uppdrag att arbeta i enlighet med IKT planen. Uppföljning och Utvärdering IKT planen följs upp regelbundet och utvärderas årligen.