SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET 2013-2014



Relevanta dokument
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Läsår

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Kvalitetsarbete i förskolan

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Avdelningsplan! för! Havet!

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för Kometen

Kvalitetsrapport Så här går det

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Kvalitetsrapport Så här går det

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Förskolan Skogsgläntan

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Arbetsplan Årsunda förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HARNÄS LÄSÅRET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsplan Jämjö skolområde

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan för läsåret

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 305 Borgen

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskollärarprogrammet

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Lärande & utveckling.

Välkommen till vår förskola

Enkät i förskoleklass

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kvalitetsdokument 2014/2015, Prästkragens förskola

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Likabehandlingsplan 2015

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola

Medarbetarundersökning 2015

Skolplan för Svedala kommun

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Transkript:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN HATTSTUGAN LÄSÅRET 2013-2014 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Förskolan har under läsåret satsat på arbetet med språk och kommunikation. Personalen har använt olika material såsom flanosagor, ramsor, sagopåsar och barnen har fått göra en egen gemensam saga utifrån bilder. Vid planering inför lucia tydliggjorde och konkretiserade avdelningen Humlan de olika sångerna för barnen. Allt för att barnen skulle förstå vad de sjöng om. Inom miljöarbetet Grön Flagg och temaområdet konsumtion arbetade personalen tillsammans med barnen om vikten av att vara rädd om våra leksaker och vår miljö. De arbetade också med återvinning och skapade med material från naturen. Lekhallen möblerades med olika lekhörnor och bl.a. gjordes en affär där barnen kunde få prova olika rollekar. De äldsta barnen gjorde studiebesök på kommunens häst- och smådjursgård Väderbacken. Matematikarbetet har utvecklas genom att de äldre barnen på förskolan samtalar och håller koll på almanackan, väder och temperatur. Vid matsituationen är det mycket matematiskt tänkande; hel eller halv smörgås, mycket ett lite mat/mjölk m.m. Veckans kock som under en dag arbetar tillsammans med vår kokerska får prova på teknik på många olika sätt. I våra olika konstruktionsmaterial (lego, kaplastavar, clics) bygger barnen både fritt och efter ritningar. Under året har både innemiljön och arbetsmiljön kunnat förbättras på alla tre avdelningar genom inköp av soffor och ljuddämpande bord. För de barn som har ett annat modersmål än svenska hade vi ambitionen om att kunna tillhandahålla böcker på barnens hemspråk genom att låna böcker från biblioteket. Detta har inte kunnat genomföras eftersom biblioteket inte haft tillräckligt med böcker och inte heller kunnat rekvirera fler. Föräldrars inflytande sker oftast vid lämning och hämtning. Vi har inte haft några speciella samrådsmöten. HELHET/ALLSIDIGHET Förskolan lägger stor vikt vid att skapa trygghet och struktur genom att barnen ska kunna förstå och känna till förskolans rutiner. Då stärks de i sin självständighet, känner trygghet och får tillit till sin förmåga. Förskolan lägger stor vikt vid att träna på- och avklädning, att själv plocka fram tillgängligt lekmaterial, plocka undan m.m. På samlingarna har personalen skapat trygghet för barnen genom att de fått bestämda platser/prickar på golvet. De dagliga samtalen med barnen är en stor del av förskolans arbetssätt. Alla barn ges kommunikations- och talutrymme. Det är viktigt att man ska känna att man får vara Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken 1

som man är och vara uppskattad för detta. Vid maten finns barn som har olika dieter och detta blir naturligt för barnen och skapar en delaktighet i andra kulturella seder. Våra egna traditioner är advent, lucia, påsk och midsommar men förskolan satsar också på skidlopp, julgransplundring. Alla barn erbjuds att delta men det är frivilligt. När man väljer att inte delta erbjuds alternativa aktiviteter. Förskolan arbetar mycket med att skapa förutsättningar för trygghet och struktur. Under framför allt hösten sker många inskolningar och då grundläggs rutinerna som skapar tillit och förutsägbarhet. Detta ger barnen tilltro till sig själva och gör att man bättre förstår sig själv i förhållande till andra. Barnen får del av vår svenska kultur och har respekt för andra kulturer. Måluppfyllelse inom detta område är stor, men vi behöver tillsammans med föräldrar arbeta för att utveckla arbetet för de barn som har annat modersmål än svenska. Vid inskolningar och vid utvecklingssamtal används tolk, men vi ska tänka på att även ha uppföljningssamtal efter inskolning med tolk. HÄLSA OCH RÖRELSE Barnen utvecklar sin grovmotorik och koordinationsförmåga genom att vistas mycket ute oavsett årstid. De gungar, cyklar, klättrar, springer och balanserar. De kan spela fotboll på sommaren och på vintern ordnas ett skidlopp. Om man inte åker skidor så går man, det finns alltid alternativ. I samband med temaområdet snö upptäckte barnen många nyanser av vinter; snö, slask, kyla frost. Genom att reflektera över kylan på vintern upptäckte barnen också att man behöver mera kläder. På gården, i skogen och i vår närmiljö får barnen upptäcka naturen och kan genom detta förstå vikten av välbefinnande och rekreation. Vi har egen kokerska och antalet krav- och ekologiska produkter utökas årligen. Vi har en vegetarisk lunch/vecka. Förskolan har deltagit i en riksomfattande tävling för att öka användandet av kravprodukter. Vi ökade från användandet från 64 till 86%. Genom arbetet med Grön Flagg och temaområdet konsumtion utvecklades känslan för att värna om både miljö och hälsa. Barnen får många möjligheter till lek och rörelse. Det är bra att ha temaområden/aktiviteter som stärker hälsa och rörelse. Barnen behöver få mer tid för att själva klara på- och avklädning. Diskussioner om mat och hälsa förs tillsammans med barnen. Införandet av veckans kock bidrar till att stärka känsla för hälsosam och nyttig mat. Det finns hos pedagogerna, en stor medvetenhet kring matens betydelse för hälsan. Vi ska arbeta för att utveckla gården för att kunna erbjuda ytterligare möjligheter till motoriska lekar och till utmaningar för barnen.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION De allra yngsta barnen kommunicerar ofta genom kroppsspråk, och de lyssnar och förstår instruktioner även om de inte har ett eget tal. De utvecklar förmågan att lyssna, reflektera och försöker förstå andras perspektiv. För att alla barn ska utveckla ett nyanserat språk förekommer högläsning på alla avdelningar, man delar ofta även gruppen för att barnen alla bättre ska kunna förstå och kommentera. På alla avdelningar finns skriftspråket synligt och det gör att barnen tidigt får intresse för symboler och skriftspråk. Det dagliga samtalet är prioriterat och viktigt. Diskussionerna vid matbordet är utvecklande där allt från istappar till gräsklippare ventileras. Genom att personalen veckovis roterar vid matborden varieras samtalsämnena även på detta vis. Det är viktigt att det är tillåtet att fundera över frågor. Sagoberättandet har utvecklats och barnen fantiserar och skriver egna sagor både enskilt och tillsammans. Barnen kan återberätta både sagor, händelser och aktiviteter de deltagit i. Vi uppmuntrar föräldrar som har barn med annat modersmål än svenska att hålla fast och utveckla sitt modersmål med barnen. Språk och kommunikation är ett prioriterat område på förskolan. Det finns en stor måluppfyllelse inom området. Det är bra att dela på gruppen när pedagogerna läser för barnen. Då kan man bättre anpassa böckerna efter barnens behov. Genom att läsa böcker och föra diskussioner kring detta utvecklar barnen förmågan att lyssna, reflektera och uttrycka sin egen uppfattning. Vi behöver fortsätta försöka utveckla arbetet med barn som har annat modersmål. LEK Leken ute och inne är viktig och prioriteras. I leken lär man sig regler, man hjälps åt, man bygger tillsammans, förhandlar, fördelar material och roller, bygger efter beskrivningar. Barn bearbetar sina upplevelser i lekar och delger andra sina upplevelser. Förskolan har en bra utemiljö med varierande öppna ytor och småhörnor som inbjuder till upptäckter och skapande. Vi har en plan för fotboll eller springlekar. Förskolan har bra material för lek inomhus och lärmiljöerna förändras beroende på barn och barngrupp. Vi använder våra pengar väl och har lyckats köpa in ett bra och varierat lekmaterial. Pedagogerna försöker ständigt förändra och förnya lekhörnorna, men förskolan behöver budgettillskott för att göra inköp av ytterligare lekmaterial. Lekredskapen utomhus behöver rustas upp och vi behöver tillföra något nytt på gården. Vid gemensam diskussion har framkommit att arbetslagen anser att de behöver bli mer samspelta om regler/förhållningssätt kring lekar och lekmaterial.

SKAPANDE Barnen ges stor möjligheter att utveckla sin skapande förmåga, de har tillgång till eget fritt skapande på sina egna avdelningar. Det finns möjlighet till att rita, måla klistra m.m. De får prova på många olika tekniker när det gäller att rita, måla och skapa i olika material. I det nyligen gemensamt iordningsställda rummet för skapande finns ytterligare möjligheter. Utomhus finns mycket skapande i sandlådan där det byggs och grävs. Sångsamlingar förekommer varje dag och i många gemensamma aktiviteter förekommer sång, dans och musik. Det är vikigt att det finns material tillgängligt för barnen, men det är också viktigt att vi ibland har styrda skapande aktiviteter för de barn som annars inte spontant väljer detta. Det finns ett bra utbud av skapande material, och det nyinredda gemensamma rummet intill lekhallen har fått en bra start i användandet. Musik, dans och rörelse kan utvecklas ytterligare då barn är duktiga på att sjunga och finner stor glädje i sång och rörelse. Skapandet är väl tillgodosett på förskolan MATEMATIK Barnens matematiska tänkande utvecklas och börjar på småbarnsavdelningen med att räkna och sortera, att pussla, fingerräkna med ramsor och sånger. På syskonavdelningarna fortsätter arbetet med matematik i vardagssituationer; halv smörgås, lite vatten. Lägesord används ofta vid promenader och vid styrda lekar. Lego-, duplo-, clics-, kaplastavs- och järnvägsbyggen utvecklar matematik och logiskt tänkande. Sortering av material, jämförelse pojkar-flickor. Matematiska resonemang och begrepp förs vid på- och avklädning. Temperaturmätningar har varit i fokus under vintern och siffror och skillnader noterades. Siffrorna på digitaltermometern blev intressanta en dag då temperaturen förändrades mycket under loppet av en samling på c:a 20 min. Pedagogerna söker hela tiden utvecklingsmöjligheter samtidigt som barnens ges inflytande över verksamhet och innehåll. Material med tanke på matematik, logiskt tänkande behöver ständigt förnyas.

NATURVETENSKAP/TEKNIK Barnen utvecklar förståelse för naturens kretslopp genom att förskolan följer årstidsväxlingarna. Barnen intresserar sig för maskar, sniglar, fåglar, blommor m.m. Det här är upptäckter som barnen ofta själva står för. Teman som introducerats av pedagogerna är snö snösmältning, att blanda färger, att göra färgsnurror skapade också nyfikenhet och nya lärdomar om både naturvetenskap och teknik. Uteleken ger även barnen en omsorg om miljön som är viktigt i vårt arbete med Grön Flagg. Genom att uppmärksamma och dokumentera ett rävbesök på gården och en enorm hagelskur fick barnen ett direkt vardagslärade i naturkunskap. I höstas gjordes smågrupper i samband med skogsutflykterna. Detta gjorde att lärandet kunde utvecklas och gav större meningsskapande. Barnen får praktiskt uppleva både teknik och naturvetenskap, genom arbetet i kök tillsammans med vår kokerska. Veckans kock får då hjälpa till med dagens lunch. Vardagsteknik och naturvetenskap intresserar barnen mycket. Temaområden initieras både genom barnens intressen och genom pedagogernas planering. I viss mån dokumenteras lärandet, men detta kan förstärkas ytterligare. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Varje dag uppmärksammas barnen när de kommer till förskolan, de tas emot av en pedagog och föräldrar får möjlighet till samtal. Pedagogerna arbetar för att alla barn ska utveckla sina tankar, att de ska fungera i grupp och lära sig respekt och ansvar. Vi har regler för vår samvaro på förskolan, men de är inte nedskrivna. Man får, från det man är liten, lära sig att bjuda på frukt, att välja sång, hämta matvagnen, ta för sig av maten och samtidigt lära sig att vänta på sin tur. Förskolan har ett värdegrundsmaterial som de arbetar efter utifrån de iakttagelser som gjorts i barngruppen. Personalen för ofta diskussioner med föräldrar och har ett nära samarbete med föräldrar gällande lek och samspel mellan barnen. Pedagogerna finns hela tiden i barnens närhet och tillvaratar barns lärande och hjälper vid behov till vid samlek och samspel. Barns empati och hjälpsamhet uppmuntras. Den årliga planen för likabehandling har utvärderats och ny plan för det kommande året har gjorts upp. Rutiner och regler är viktiga. Det ger trygghet och skapar gemenskap. Uppkomna situationer och dilemman nyttjas till diskussioner om ansvar, respekt och förståelse för andras situation.

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 17 4 12 6 16 5 9 7 15 7 16 6 Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 7 10 1 3 Analys av årets resultat Svarsfrekvensen stannade på c:a 39% och detta är alldeles för litet för att vi ska kunna dra några långtgående slutsatser. De föräldrar som svarat på enkäten är nöjda och de anser att barnen är trygga och att får en god pedagogisk verksamhet på förskolan. Vi har inte kunnat översätta föräldraenkäten detta har kanske påverkat svarsfrekvensen.

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt 2014. Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra". 4 3 Medelvärde 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fråga nummer Svarsfrekvensen på 62% gör att vi inte kan dra för långsgående slutsatser. Trivseln bland personalen är god och tillfredsställande när det gäller kompetens för och meningsfullhet i arbetet. Arbetsbelastningen upplevs vara stor då den nya bemanningsorganisationen genomfördes och förskolan minskade personaltätheten på småbarnsavdelningen. Personalen har ökat sina kunskaper om läroplanen och det har samtidigt gjort att man upplever ökade krav på bl.a dokumentation.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Vi ska utveckla helhet och allsidighet genom att Vid behov följa upp inskolningar med tolk Ge barnen mer tid för av- och påklädning Vi ska utveckla barnens lärande inom olika områden genom att Arbeta för att utveckla gården med grovmotoriska utmaningar Arbeta för att rusta upp och förnya lekutrustningen Förnya material till lekhallen Möblera för nya aktiviteter t.ex. teknik på avdelningen Humlan (syskonavdelning) Använda barnens självporträtt för pedagogisk dokumentation på Humlan (syskonavdelning) Göra experiment tillsammans med barnen på Myran (syskonavdelning) Använda samtalsbilder vid speciellt uppkomna situationer på Myran (syskonavdelning) Göra naturvetenskap och teknik synligare på Knatte (småbarnsavdelning) Utveckla dramaleken på Knatte (småbarnsavdelningen) Ort: Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Bilaga Nr 1 Organisation på Hattstugans förskola Nr 2 Rutiner för kvalitetsarbete