I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: förskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen



Relevanta dokument
Arbetsplan läsåret

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Handlingsplan och sammanställning efter genomförd kartläggning på förskolan av 42 barn, April 2016 (Juni 2016)

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Babblarnasvärld skapad av barnen. Vetlanda här växer människor och företag

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Förskolan Sjöstjärnan

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Årsberättelse 2013/2014

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan Vitklöverns förskola

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Årsberättelse 2013/2014

Vår verksamhet under läsåret

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

KVALITETSREDOVISNING

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Årsberättelse 2013/2014

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsplan för HT 2010 VT 2011

Systematiskt kvalitetsarbete

Bamses Verksamhetsplan. För

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Förskolan Solstrålen Tenstavägen 101

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: högstadieskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Förskolan Sjöstjärnan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Lokal arbetsplan för förskolan

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Transkript:

I SKOLAN NYHETSBREV Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen Tema: förskolor Nummer 2 November 2014 Barn- och utbildningsförvaltningen Köpmangatan 14 861 82 Timrå Växel: 060-16 31 00

Från teori till praktik Nytt läsår nya möjligheter. Genom nyhetsbrevet vill vi lyfta det betydelsefulla och viktiga arbete som dagligen bedrivs ute i våra verksamheter av vår personal. Varje nyhetsbrev kommer att ha ett tema, och det här numret handlar huvudsakligen om Timrå kommuns förskolor. Ett axplock från några av våra övriga verksamheter presenteras också i varje nummer. Läsåret 2014-2015 kommar att handla om vårt utvecklingsarbete. Vi i förvaltningsledningen har under tidig höst mött all personal för att presentera vår plattform för ledning och styrning. Denna höst går vi från teori till praktik genom att följa upp verksamheten på ett nytt sätt. I slutet av november är det äntligen dags för skolledarna ute på våra förskolor och vuxenutbildning att tillsammans med personalen starta sin utvecklingsresa. Vi ser fram emot ett utvecklande läsår. Bilder är ett sätt att förstärka kommunikationen. Kommunicera med tecken och bilder För att förbättra barns möjligheter att kommunicera erbjuder barn- och utbildningsförvaltningen all personal inom förskolan fortbildning. Genom kurser i Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får förskolorna verktyg att anpassa kommunikationen efter barnens behov. Målet är att all personal ska få utbildning i AKK. Två tredjedelar av personalen har redan gått och nu är vi inne på den sista tredjedelen, säger Louise Maxén, specialpedagog och kursledare. Tillsammans med Annelie Bringerud, förskolelärare och specialpedagog, är Louise ledare för kurserna i AKK. Kompletterar talspråket Ann-Christin Isaksson Förvaltningschef Birgit Edén Biträdande förvaltningschef Erik Sidebo Biträdande förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Timrå kommun Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för kommunikation som ersätter eller kompletterar talspråk. Det handlar om att förstärka och förtydliga kommunikationen med till exempel tecken, bilder och föremål, förklarar Louise. För barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter är Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) en möjlighet att kunna kommunicera med omgivningen. Men Louise betonar att tecken- och bildstöd är något som alla barn kan dra nytta av. Det kan stödja barnens förståelse, språkutveckling och förmåga att uttrycka sig, säger Louise. Ett stöd för personalen Kurserna är uppdelade på sju teman som erbjuds vid tre tillfällen vardera. För att deltagarna ska hinna träna hemma innan nästa tema, anordnas varje kurstillfälle med ett visst mellanrum. Utvärderingarna från de två första omgångarna har varit över förväntan. AKK-fortbildningen har tagits emot väldigt positivt, avslutar Louise.

Ingela Söder och ett förskolebarn spelar gitarr. Gemensamma sångsamlingar på Bergeforsens förskola Varje fredag sedan 1991 stämmer Ingela Söder gitarren på Bergeforsens förskola. Det som började som en sångsamling i det egna avdelningshuset slutade med gemensamma sångsamlingar för förskolans sex avdelningar. Efter 22 år är levande musik ett uppskattat inslag i verksamheten. Det är både för och nackdelar med att sjunga så många, men samtidigt så prioriterar vi vikten av att de får sång med instrument varje vecka, säger Ingela. Samarbete över avdelningshusen Förskolan består av två småbarnsavdelningar och fyra syskonavdelningar uppdelade på tre stycken hus. Fredagarnas gemensamma musikstunder delas upp mellan förskolans rosa hus och bruna hus. Två avdelningar samlas i rosa huset, och fyra avdelningar samlas i det bruna huset. När vi samarbetar över både avdelningar och hus så stärks gemenskapen på förskolan, säger Ingela. En påse med material Förutom gitarren är en kasse med material en viktig del av sångsamlingarna. I den finns bilder och fysiska saker som barnen kan koppla ihop med sången. Det material som hör ihop med veckans sånger får sedan följa med till sångsamlingen i en korg. Jag tänker att man ska konkretisera låtarna. Då blir det lättare för barnen att förstå vad de sjunger om, berättar Ingela. Sångsamlingarna uppskattas även av de minsta barnen. Förutom att sångsamlingarna har blivit en tradition är de viktiga för barnens utveckling och för förskolans pedagogiska verksamhet. Det är bland annat bra för barnens språkträning, att bevara sångskatten och ett sätt att uppmärksamma aktuella saker. Sång, rytm och musik är glädje, säger Ingela. Föreläst på Mittuniversitetet Ingelas mångåriga arbete med sångsamlingar har uppmärksammats av Mittuniversitetet, där hon har föreläst tre gånger om upplägget. Det gav Ingela ytterligare bekräftelse på att musiken och sången är betydelsefull. Det var inte så dumt att vi köpte in den där gitarren för 22 år sedan, avslutar Ingela.

Pedagogiska tankar blandas med lek på Timrådalens förskola Pussel, målning och lek förmiddagarna på syskonavdelningen Haren har något för både stora och små. Onsdagen den 22 oktober var det full aktivitet på avdelningen Haren. Koncentrationen var hög när barnen lekte, lade pussel och skapade konstverk. Logiskt tänkande och problemlösning Annica Welander är förskolechef för Timrådalens förskola, och berättar att leken är ett sätt för barnen att träna sina förmågor. I lek med pussel och leksaksdjur tränar barnen logiskt tänkande och problemlösning, till exempel genom att sortera efter färg och antal, säger Annica. Mönster och former När de större barnen lekte spenderade fyra av de minsta barnen på avdelningen Haren förmiddagen med att måla. Genom att skapa mönster och former när de pusslar och målar utvecklar barnen sin kreativa förmåga. Samtidigt tränar de sin motorik och utvecklar sin nyfikenhet och fantasi, avslutar Annica. Koncentrationen är hög när ett barn på Timrådalens förskola lägger pussel.

Ett glatt kompisgäng på Tynderö förskola. Naturen som grund för lärande på Tynderö förskola Naturen är en viktig del av verksamheten på Tynderö förskola. Med skogen in på knuten finns många möjligheter till lek och rörelse. Den 28 oktober hade barnen på Tynderö förskola mycket spring i benen. Sandlådan och växtligheten inbjöd till både fartfylld lek och utforskande i lugnare takt. Upptäcka och utforska Monika Ersson Johannesson är förskolechef för Tynderö förskola, och berättar att de tar vara på möjligheterna som utemiljön innebär. Naturen är en väldigt viktig del av verksamheten. Det finns mycket som skapar nyfikenhet och lärande, allt från att värna om naturen och djuren till att få kunskap om olika växter och djur, säger Monika. Naturgrupper Förskolan tar särskilt vara på naturen under våren och hösten. På våren och hösten har förskolan några veckor med naturgrupper, då personalen och barnen går till skogen för att upptäcka och utforska, avslutar Monika. Naturen ramar in förskolans lekplats och inbjuder till lek.

Axplock från webben Läs fler nyheter på www.timra.se/utbildning-och-forskola/aktuellt Skuggspelsteater på Vivsta skola Publicerad den 24 september 2014 Krokodiler, häxor och busiga spöken. Karaktärerna var många när årskurs 2 på Vivsta skola lärde sig om skuggspelets historia den 23 september. Tillsammans med Pygméteatern i Stockholm fick de lära sig att gestalta historier, tillverka dockor och spela skuggspel. Läs mer Timrå gymnasium deltar i utvecklingsinsats Publicerad den 26 september 2014 På vilket sätt kan ett forskningsbaserat arbetssätt vara till grund för skolutveckling? Det ska Timrå gymnasium ta reda på när de hösten 2014 deltar med sitt nya Studiecentrum i den regionala utvecklingsinsatsen Forskning lyfter norr. Läs mer Ett lyft för matematiken Publicerad den 3 oktober I september gick startskottet för Matematiklyftet i Timrå kommun. Under läsåret 2014/15 kommer 81 stycken lärare i Timrås grundskolor att delta i Skolverkets utvecklingsinsats, som ska stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Läs mer Föreläsning om integration Hur kan förskolor skapa förutsättningar för effektiv kommunikation? Den frågan ställde Sonia Sherefay, när hon tisdagen den 23 september föreläste om kulturell mångfald och integration för Timrås förskolepersonal. Drygt 70 stycken förskolelärare samlades i Arenaskolans evenemangssal för att lyssna på eftermiddagsföreläsningen. Sonia Sherefay var glad över att se så många på plats, och poängterade vilken viktig roll förskolan har för barn med utlandsfödda föräldrar. Förskolan är en av de första integrationsarenor barn och utlandsfödda föräldrar möter, berättar Sonia. En förskolelärare lyfte att det är lätt för språkliga missförstånd eftersom möjligheten till tolk inte finns i den dagliga kontakten med utlandsfödda föräldrar. Bilder är jätteviktiga i kommunikationen, de kan förenkla mycket, säger Sonia. Ett önskemål från personalen Susanne Wadell är utvecklingssamordnare på Timrå kommun, och hjälpte till att anordna föreläsningen tillsammans med Timrås förskolor. Vi tror att föreläsningar kan stärka personalen och ge dem inspiration i arbetet med integration. Det är dessutom ett önskemål från förskolepersonalen, säger Susanne. Vikten av kommunikation Föreläsningen avslutades med en frågestund, där Sherefay och förskolepersonalen diskuterade vikten av att våga kommunicera om olikheter, regler, normer och seder. Vi måste våga prata och sätta oss in i varandras uppväxtvillkor och eventuella kulturella skillnader. Att våga fråga kan minska onödiga konflikter, avslutar Sonia. Redaktör Lisa Källberg, Informatör Barn- och utbildningsförvaltningen, Timrå kommun Ansvarig utgivare Ann-Christin Isaksson, Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen, Timrå Kommun Har du tips på nyheter som rör utbildning och förskola? Skicka ditt nyhetstips till: lisa.kallberg@timra.se