Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola



Relevanta dokument
Dokumentation av kvalitetsarbetet

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Arbetsplan/Beskrivning

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Kvalitetsredovisning läsåret

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Lokal arbetsplan för skolan

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Utbildningsinspektion i Södermalmsskolan och Knaftens skola grundskolor F 6

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Myggenäs skola Arbetsplan augusti 2015 juni Förskoleklass Fritidshem Grundskola årskurs 1-5 Förberedelseklass

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

KVALITETSRAPPORT 2014

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2015/2016

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Munkfors kommun Skolplan

Samhälle, samverkan & övergång

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för Insjöns skola och fritidshem 2014/2015

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsarbete i skolan

Innehållsförteckning

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

ARBETSPLAN 2014/2015

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Transkript:

1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara ett stöd i verksamhetens förbättringsarbete. Målgrupp är i första hand den egna personalen, även om dokumentationen också kan användas som underlag för information och beslutsfattande.

2 (9) Innehåll A. Grundfakta B. Underlag C. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse D. Prioriterade åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning E. Uppföljning av pågående arbete för ökad måluppfyllelse F. Helhetsbedömning G. Åtgärder för förbättringar

3 (9) A. Grundfakta Presentation av verksamheten Väderstad skola Box 55 Vallsbergsvägen 21 59021 Väderstad 0142-857 90 Miljö Väderstad skola består av två byggnader. En gammal byggnad från 1929 och en paviljong byggd 1970. Den gamla skolan är en fin och ljus byggnad som består av tre våningar. I den stora byggnaden har vi förskoleklass, samt 5:an på första plan. På mellanvåningen har vi klasserna 3 och 4. Högst upp har vi resurslokaler. Där finns också en matteverkstad och ett rum där vår skolsköterska och talpedagog finns. I den låga skolbyggnaden har klass 1 och 2 samt fritidsavdelningarna huserat under året, även trä- och metallslöjden finns här. Personalrum och expedition finns i andra ändan av paviljongen. Textilslöjden har vi i biblioteksbyggnaden (Folkungasalen). Vi har en matsal som är mycket ljus och fin. Vår idrottslärare har en mycket stor idrottshall till sitt förfogande. Denna nyttjas även av fritidshemmet på eftermiddagarna. Vi har en stor skolgård. Skolan ligger i anslutning till ett skogsområde med elljusspår. Utmärkande för vår verksamhet Väderstad ligger ca 15 km från Mjölby. En stor del av våra elever åker skolskjuts. Vår skola består av elever från förskoleklass till och med klass 5. Vi har en fin idrottshall som vi utnyttjar flitigt. Utmärkande för vår skola är god tillgång till ändamålsenliga lokaler, få elever i klasserna och stor flexibilitet i personalgruppen. Detta bidrar till en anda av trygghet och gemenskap där alla känner alla. B. Underlag Som underlag för kvalitetsredovisningen har vi använt beskrivningar från arbetslag, verksamhetsberättelser, analyser, minnesanteckningar, observationer, utvärderingar från elever, synpunkter vid elevråd, klassråd, matråd, Vänskaparna, föräldrar, kollegiesamtal mm. C. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Vårt elevantal har minskat kraftigt. Detta gör att vi har gott om lokaler att tillgå. I tidigare brukarundersökningar som gjorts under åren får Väderstad skola bra värden på alla områden. Både fritidshemmet och skolan arbetar mycket med det sociala klimatet för att skapa en trygghet på Väderstad skola.

4 (9) D Prioriterade åtgärder enligt föregående års dokumentation Verksamhet Förbättrings-område Insats Förväntad effekt Uppföljning när och hur Normer och värden Lärande och kunskap Elevers ansvar och inflytande Skola och hem skapa större acceptans för andra människor och allas lika värde på skolnivå ta emot elever i behov av särskilt stöd på ett mer adekvat sätt högre måluppfyllelse att eleverna i större utsträckning reflekterar över och analyserar sitt lärande föräldraansvaret värderingsövningar och samtal i mindre grupper övergripande organisatorisk planering tid till pedagogiska diskussioner med all berörd personal individanpassad undervisning, stöd av pedagog planeringsbok, återkommande diskussioner, eleverna formulerar sina egna mål vid samtal påminna om vikten av samarbetet mellan hem och skola förståelse att alla människor är lika mycket värda att dessa elever blir accepterade och känner grupptillhörighet högre måluppfyllelse att eleverna i högre grad reflekterar över sitt lärande att samtliga föräldrar tar del i ansvaret för de mål som sätts upp för eleven veckovis, under klassråd, samtal och konferenser, diagnoser, nationella prov kontinuerliga diskussioner och utvärderingar, familjewebben föräldrakontakt vid behov Övergång och samverkan Skolan och omvärlden skolområdesgemenskapen konferenser och träffar vidga elevernas vyer, få förståelse för andra miljöer studiebesök, besök, resor högre måluppfyllelse, tryggare elever bättre omvärldsuppfattning, större förståelse för andra människor utvärdering utvärdering

5 (9) E. Uppföljning av pågående arbete relaterat till nationella målen Normer och värden/uppföljning likabehandlingsplan I klasserna har vi jobbat med etiska frågor, normer och värden i den dagliga undervisningen. De lägre åldrarna har arbetat med drama- och värderingsövningar. I år 3-5 har arbetet bestått av pedagogiska och etiska diskussioner. Under året har skolan även jobbat med Vänskapare. Vänskaparrepresentanter har funnits för FSK-5. Hela skolan har haft gemensamma friluftsdagar och temadagar. Hela skolan har haft en gemensam temadag inom elevens val. Skolan har haft kontakt med resursenhetens kuratorer i arbetet med normer och värden. Förskoleklassen har gemensamma raster med övriga elever vilket har skapat större gemenskap och ett tryggare klimat på skolan. Vänskaparna har planerat rastaktiviteter vissa raster för alla elever på skolan. Samarbetet har skapat tryggare elever och större gemenskap över årskursgränserna. Det är viktigt att vi ger de äldre eleverna möjlighet till bland annat dramaövningar i mindre grupper. Klasserna 3-5 har samarbetat med bland annat musikundervisning. Inom projektet Skapande skola har eleverna fått ta del av ett antal föreställningar som utgjort underlag för diskussioner om normer och värden. Lärande och kunskap Vi har arbetat mer uttalat med formativ bedömning, metakognition och analysförmåga. Förskoleklassen har jobbat med språklig medvetenhet och matematisk begreppsbildning. De har även arbetat mycket med skapande verksamhet. I år 1 fortsätter sedan arbetet med läsinlärning, läsförståelse, skrivträning och den grundläggande matematiken. Det engelska språket introduceras i år 1. I år 2 arbetade vi vidare med läsning, läsförståelse och förmågan att kunna uttrycka sig i tal och skrift. I år 2 introduceras de fyra räknesätten och i engelska tillkommer att kunna läsa korta ord och enkla fraser. I år 3 har de nationella proven genomförts i svenska och matematik. I år 1-5 har dessutom olika diagnoser och tester genomförts för att kunna hjälpa eleverna på bästa sätt. Alla klasser har arbetat med naturvetenskap och teknik för alla (NTA-lådor). Klasserna har flitigt använt vår matematikverkstad för att förstärka matematikförståelsen på ett praktiskt sätt. Under året har all personal som undervisar i matematik genomgått skolverkets satsning Matematiklyftet. Arbetet med den språkliga medvetenheten i förskoleklassen har gett goda resultat. Den screening som görs på höst- respektive vårtermin, i alla förskoleklasser i Mjölby kommun, visar att den språkliga medvetenheten har ökat markant. Arbetet med läsinlärningen i år 1 har resulterat i att flertalet elever har kommit i gång med läsningen. Utifrån de genomförda DLS-proven i läsförståelse för år 1 och 2 kommer några elever att få extra stöd. Efter genomförda diagnoser och färdighetstester i matematik kommer de elever som behöver att få extra stöd. Resultatet av de nationella proven i år 3 visar att klassen som helhet har en god måluppfyllelse i svenska och matematik. De elever som inte når målen kommer att få fortsatt extra stöd. Resultatet av lästestet SL-40 i år 4 visar att klassen som helhet har goda resultat och fortsätter att jobba mot kunskapskraven i kursplanen. Måluppfyllelsen i år 5 är överlag god. De elever i år 5 som har haft behov av extra stöd har under sina år på skolan fått mycket hjälp men trots detta är det några elever som inte har nått kunskapskraven. Vi ser en stor utmaning i att få alla elever att nå kunskapskraven. På skolan måste vi utnyttja våra resurser på bästa sätt och ha en stor flexibilitet bland personalen genom omfördelning av resurser.

6 (9) Vi kommer att fortsätta att vara extra uppmärksamma på de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Det gäller även att uppmuntra och stimulera de högpresterande eleverna. Simundervisning sker kontinuerligt till elever som har behov. Detta genomförs i Mjölby Simhall och framförallt till elever i år 3-5. Elevers ansvar och inflytande Förskoleklassen har under den fria leken fått välja aktiviteter och ta eget ansvar. Eleverna har fått ta med sig klassens maskot hem över en helg och sedan berätta vad de har gjort. Eleverna i år 1-5 har varit med och ansvarat för klassråden. Klasserna har även valt ut två representanter för vartdera elevrådet, matrådet och Vänskapare (även FSK har haft representanter i antimobbningsarbetet). Samtliga elever har också fått framföra sina tankar kring sina skriftliga individuella utvecklingsplaner. År 1-2 har haft en elevens valbok där eleverna själva har haft möjlighet att ta ansvar för delar av sin utbildning. År 3-4 har haft temadagar i elevens val där de själva har planerat sitt skolarbete. I år 5 har ansvaret ökat för att planera sin egen tid (eget ansvar-lektioner). År 5 har agerat gruppledare vid ett flertal tillfällen vid åldersblandade aktiviteter. De har även utformat och genomfört en teateruppsättning för hela skolan samt föräldrarna. Det innebar ett tematiskt arbete där bild, musik, svenska, slöjd och historia ingick. I slöjden har eleverna haft inflytande över val av material och arbetsuppgift. Under klassråden har eleverna vågat framföra sina åsikter till förbättringar inom skolan och klassen. Elev- och matrådsrepresentanterna har tagit stort ansvar för sina uppgifter och informerat övriga i klassen efter dessa träffar. Skola och hem Första kontakten med föräldrar sker vårterminen före skolstart. De lärare som tar emot nya elever har ett lära känna - samtal tidigt under hösten. Under höstterminen har vi ett föräldramöte i samtliga klasser. Utvecklingssamtal äger rum under höst- och vårtermin. Kontinuerlig information skickas till vårdnadshavare. Vid behov tas extra kontakt med föräldrar. Vi upplever att vi har ett gott samarbete med föräldrarna. Vi har under året erbjudit och genomfört läxhjälp för klass 1-5. Det har uppskattats av elever och föräldrar. Vi hoppas att kunna erbjuda läxhjälp även nästa läsår. Vår förhoppning är att fler föräldrar kommer och besöker skolan nästa läsår. Under vårterminen har utvärderingsenkäter skickats hem till vårdnadshavare för samtliga elever. Övergång och samverkan Förskoleklassen har haft musiklek 30 minuter i veckan med lärare från Kulturskolan. Vi har överlämnandekonferens när eleverna byter lärare och stadium. Vid matematiklyftets träffar har vi haft möjlighet att diskutera pedagogiska frågor över stadierna. Vi önskar mer samarbete och pedagogiska träffar med de andra skolorna. Personal från resursenheten använder vi vid behov. Även i år har vi haft överlämnandeträffar med Trojenborgsskolans personal. Sammansättningen av klasserna inför 6:an fungerade bra. För oss som arbetar i en landsbygdsskola är det viktigt att känna delaktighet med det övriga skolområdet. Skolan och omvärlden Förskoleklassen och 4:an har haft besök av räddningstjänsten. Klassen har besökt äldreboendet Folkungagården. De har också varit i Gamla Linköping och besökt Fenomenmagasinet. Klass 1 och 2 har varit på teaterföreställningar i Mjölby samt sett teaterföreställningar på skolan. Där deltog även klass 3. Klass 3 och 4 har cyklat till Tåkern och klass 4 och 5 har cyklat till Rök.

7 (9) År 5 har deltagit i räddningstjänstens frågetävling Mjölbyfemman. De har även deltagit i Vi i 5:an samt utfört ett studiebesök på Väderstadverken. Folktandvården har besökt klasserna FSK, 3 och 5. Alla klasser på skolan besökte regelbundet kommunbiblioteket och fick tips om böcker av bibliotekarie. Hela skolan har varit i Sya och åkt skidor. Vi har också besökt kyrkan i olika sammanhang. Hela skolan har genomfört ett projekt tillsammans med Snilleblixtarna och Väderstadverken. Detta kopplade vi sedan ihop till ett fortsatt arbete med entreprenöriella inslag. Eleverna har deltagit i beslutsprocessen för att skapa en konsert med försäljning för att få intäkter till en resa till Stockholm för hela skolan. Där besökte vi Naturhistoriska riksmuséet. Fsk-2:ans konsert skedde i samarbete med Östgötamusiken. Skolan har också genomfört en gemensam friluftsdag på Åsabackarna. De äldre eleverna cyklade och de yngre åkte buss. Vi ser ett behov av att våra elever får möta människor från andra verksamheter och kulturer. Det blir tydligt vid våra utflykter utanför Väderstad att många av våra elever inte har någon större erfarenhet av exempelvis större städer. Vi hoppas att även nästa år kunna genomföra besök och projekt tillsammans med andra verksamheter för att vidga elevernas vyer. Bedömning och betyg Våra verktyg för bedömning är Infomentors omdömesdatabas, nationella prov, diagnoser och standardiserade tester samt Skolverkets omdömesblanketter. Majoriteten av eleverna når kunskapskraven. För de elever som inte når kunskapskraven finns åtgärder dokumenterade i bland annat elevens skriftliga individuella utvecklingsplan samt åtgärdsprogram. Alla elever som inte har nått kunskapskraven har fått extra resurs av pedagog. F Helhetsbedömning Vilka är framgångsfaktorerna? Vad fungerar och leder framåt? Dessa faktorer för framgång anser vi utmärker vår skola: Samarbete mellan personal och elever, elever emellan och personal emellan. Det skapar trygga elever och ger god förutsättning för lärande. Vi har höga förväntningar att alla elever ska nå målen och ges möjlighet att nå målen. Flexibla och genuint intresserade pedagoger. Ett gott samarbete med hemmen. Fortbildning inom olika områden. Vilka är de allvarligaste bristerna i måluppfyllelsen? De allvarligaste bristerna i vår måluppfyllelse är: Att alla elever ej når kunskapskraven. Att tid och handledning i att skriva pedagogiska planeringar har saknats. Att det inte har funnits en övergripande organisation och planering på skolnivå av arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Vilka är de viktigaste orsakssambanden? Vilka av bristerna i förutsättningar och processer har störst negativ inverkan på måluppfyllelsen? Störst negativ inverkan på måluppfyllelsen: Bristen av planering och kontinuerlig utvärdering av organisationen i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

G 8 (9) Åtgärder för förbättringar Verksamhet Förbättrings-område Insats Förväntad effekt Uppföljning när Normer och värden Lärande och kunskap Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden skapa större acceptans för andra människor och allas lika värde på skolnivå ta emot elever i behov av särskilt stöd på ett mer adekvat sätt högre måluppfyllelse att eleverna i större utsträckning reflekterar över och analyserar sitt lärande föräldraansvar en del föräldrar saknar Familjewebben skolområdesgemenskap vidga elevernas vyer, få förståelse för andra miljöer värderingsövningar och samtal i mindre grupper övergripande organisatorisk planering tid till pedagogiska diskussioner med all berörd personal individanpassad undervisning, stöd av pedagog samt resursenheten återkommande diskussioner, eleverna formulerar sina egna mål vid samtal påminna om vikten av samarbetet mellan hem och skola utvärderingsenkäten bör lämnas ut tidigare på terminen så att den kan utgöra diskussionsunderlag vid konferenser och träffar studiebesök, besök, resor förståelse att alla människor är lika mycket värda att dessa elever blir accepterade och känner grupptillhörighet högre måluppfyllelse att eleverna i högre grad reflekterar över sitt lärande att samtliga föräldrar tar del i ansvaret för de mål som sätts upp för eleven högre måluppfyllelse, tryggare elever bättre omvärldsuppfattning, större förståelse för andra människor och hur veckovis, under klassråd, samtal och konferenser, diagnoser, nationella prov kontinuerliga diskussioner och utvärderingar, föräldrakontakt vid behov utvärdering utvärdering

9 (9)