Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror



Relevanta dokument
Clostridium difficile infektion (CDI) nytt om diagnostik och behandling

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?

Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk

Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI)

Att väcka den spor som sover..

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Influensa och graviditet

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Del 6_9 sidor_13 poäng

PM Medicinskt. Gastroenterit

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Bara vanlig antibiotika. Torbjörn Norén Infektionsläkare, Universitetssjukhuset i Örebro

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Clostridium difficile årsrapport 2011

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Clostridium difficile halvårsrapport

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

Neurokirurgiska CNS infektioner

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Meningokock-utbrott på scoutläger i Japan

Clostridium Difficile

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Del 4_5 sidor_13 poäng

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Att döda Norovirus. -såpa, borste eller klor

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

BESLUT Datum

Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling. vaccin vid meningokockfall REKOMMENDATION

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Clostridium difficile diarré (CD)

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

Clostridium difficile årsrapport 2012

Gastrointestinal cancer

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Multiple choice frågor

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Rådgivningssjuksköterskor

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

Rationell antibiotikaanvändning

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Hygienombudsutbildning

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Multiresistenta bakterier

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre?

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Definition av vårdrelaterad infektion

Malmö Kost Cancer undersökningen

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

PRODUKTRESUMÉ. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 kapsel innehåller 250 mg Saccharomyces boulardii stam CNCM I-745 (frystorkad).

Kostnadsminimeringsanalys av antibiotikaprofylax vid elektiva sectio

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt).

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?

Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten

Transkript:

Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror Torbjörn Norén MD, Ph D Infektionsläkare Universitetssjukhuset i Örebro Nationellt referenslaboratorium för kliniska CDI isolat torbjorn.noren@orebroll.se

Vad kostar Clostridium difficile sjukvården? Antal nosokomiala fall av CDI överstiger 8 x MRSA i England (2 ggr fler dör) Kostnad 5-15000 per fall för närvarande: 340 miljoner/år USA: 3 miljoner fall varje år; $ 1,1 biljoner/år minst 60% av CDI patienter >65 år Om 40 år så är dubbelt så många >65 år. Europa: population 457 miljoner; 3000 miljoner/år

Kolonisation/immunitet Tidig kolonisatör Dag 3-6 Amning halverar kolonisation (Tullus 1989 CMI) Tolerans/ej rec??? Humant och Bovint Colostrum skyddar mot CDAD (Kim JID 1984, Kelly AAC 1996, Lyerly Inf. Imm. 1991) Från 1.5 år kan barn få CDI Vanligaste orsak 32% (Langley 2002 ICHE) Vuxna 60% Ak (Viscidi JID 1983) kolonisation 4% På sjukhus/sjukhem 25% Antikroppssvar 48 ggr mer protektivt (Kyne et al 2000 NEJM) Specifikt IgA(faeces) lågt hos recidivpatienter (Wilcox Lancet 2001).

Clostridium difficile huvud orsak (AAD) 25% of CDI Antibiotika associerad diarré (AAD) C. perfringens. B. fragilis ETBF K. oxytoca PMC 1-3% Antibiotikabehandling 4% Friska bärare (PCR 53%) Toxin A + B + (CDT) CDI

1. Epidemiologi Cure p=0.02

Epidemiologi i tidevarvet NAP1/027 Toxin produktion A 16x B 23x Warny Lancet 2005 Hög sporulering Åkerlund 2008 Cure p=0.02 Va Mz 1. Ökad morbiditet Severe CDI = SCDI 7% 1991 18% 2003. Mortalitet 4.7% 13.8% (Pepin CMAJ 2004) Zar et al,cid 2007 2. Failure Metronidazol Failures 9% 2002 to 25% 2004 Relapse (> 65 år) 28% to 58% (Musher CID 2005)

900 CDI epidemi Quebec Canada CDI/100 000 800 700 600 500 400 300 > 65 år 18-65 år Total incidens Sverige >60 år 203/100 000 Karlström 2008 Örebro >65 år 447/100 000 200 100 0 1991 1993 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Pepin CMAJ 2004

NAP1/027 Scandinavien Norge 3 fall 2007 PMC 1 Oslo 014 Danmark Sjaelland Obruten epidemi sen 2006 (Jensen) Finland Index 44 man PMC okt 2007 + 2 Helsinki Södra (klinisk CDI): 49% 027 Sverige 3 /1325 Moxi S 027 isolat 5 kliniska fall 027 2008-11 Cure p=0.02

Nationell Incidens 50/100 000 (Karlström, CID 1998) 8000 CDI fall/year Örebro CDI incidens 120/100 000 test-positivitet 18-20% öppenvårds CDI 20% Mortalitet 12% Cure p=0.02 Ännu ingen NAP1/027 spridning ÖUH 6.5 CDI/1000 inläggningar EU 1.1 (ESGCD) USA 1-20 (Lai, Inf. Contr. Hosp. Epid. 1997) Quebec 2004 22.5

ÖREBRO COUNTY COUNCIL Laboratorierapportering av Clostridium difficile

Nationella typningsdata /SMI Cure p=0.02

027 Inte bara 027 001 UK epidemisk stam (Mz resistant 24% mean 3.5 g/l Baines JAC 2008) 012 (Serogrupp C ermb+ Klindamycinresistens, Utbrott) 078 Gris/djurisolat (Holland) 017 Toxin A negativ utbrottsstam (Polen, Asien) Cure p=0.02 O27 (SE) 027 (Can) 012 (SE ) Mz Va Em Cm Ip Ri Tc Mx Cip Lev 0.19 0.5 2.0 8.0 >32 0.003 0.32 1.5 >32 >32 0.75 0.5 >256 6.0 >32 0.004 0.47 >32 >32 >32 0.25 0.75 >256 >256 >32 >256 >256 >32 >32 >32 Multiresistent 012 (SE) (Norén CMI sep2009) 1993 012 Moxi S (1996 90% R) Hyperendemisk 2000: Njur, Geriatrisk & Inf Klin 40% type 012, (18% övriga avd, 6% öppenvård)

Epidemiologi C. difficile i Sverige Multiresistenta Mox R <1% 1-10% 11-35% Dominerande PCR ribotyper Åkerlund et al, Eurosurveillance 2008

2. Diagnostik Cure p=0.02

Handläggande av CDI snabb diagnos o behandling? Infektionsläkare Intern medicinare Direkt metronidazol Vänta på resultat Hematolog Gastroenterolog Kirurger Dilatation? Barnläkare Vad göra? Distriktsläkare Vänta

Nuvarande diagnostik avseende Clostridium difficile infektion (CDI) Diarré Buksmärta Feber Tox odling TC 2. Odling+toxintest 3. Toxin snabbtest A/B, A Typisk klinisk bild 3 lösa avföringar AB sjukhus Hög ålder Immunosuppression Celltest tox B CTBA Reference standard EIA - toxin A and B GDH (glutamate dehydrogenase) RT-PCRs tcdb tcdc, gdh 2 steg Andra orsaker?? 2011 01 01 LAMP/Xpert/inhouse

EIA är inget alternativ Loop mediated isothermal amplification (LAMP), cytotoxin B celltest (CTBA) and toxin A+B EIA compared to toxigenic culture C. difficile (TC) and CTBA testing 369 specimen of C.difficile infection (CDI) Assay CTBA+TC LAMP CTBA EIA ImmunoCard 1 Sensitivity 0.97 (62/64) CI 0.89 0.99 0.65 (42/64) CI 0.53 0.77 0.5 (9/18) CI 0.26 0.73 Specificity 0.98 (299/305) CI 0.96 0.99 1.00 (305/305) CI 0.99 1.00 1.00 (96/96) CI 0.96 1.00 PPV 0.91 (62/68) CI 0.82 0.97 1.00 (42/42) CI 0.92 1.00 1.00 (9/9) CI 0.66 1.00 NPV 0.99 (299/301) CI 0.98 1.00 0.93 (305/327) CI 0.90 0.96 0.91 (96/105) CI 0.84 0.96 1 105/369 specimens analyzed EIA PPV=positivt predictive value, NPV=negative predictive value, CI=Confidence interval

3. Riskfaktorer, klinik och Cure p=0.02 behandling

Sjukhus Riskområde 33700 vs 25/100 000 Antibiotika PPI Mucosaskada Kemoterapi -strålning -kirurgi Hög ålder Immunitet Nutrition Tidigare CDI

Symptomfritt bärarskap 4% Miyajima PLoS One 2011 16% Clabots JID 92 21% McFarland NEJM 89 TPN, PPI Immobilization AB Ökad kolonisering Norovirus enterovirus Exogen transmission hyperendemisk miljö Noren JCM 2004 Sjukhem 59 61% Riggs CID, 2007;45,992 8 Hygien Städning Klor? Kolonization endosporer

Handtvätt Tvål o vatten Inte EtOH Tagytor och städning? Taurocholate solution (Manchester UK) Germination 70% EtOH Klor 1% hypochlorite Perasafe Virkon 3% Klordioxid (ClO 2 ) 4,0 Chlorine dioxide Log10 reduction 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 200 ppm 400 ppm 800 ppm 1500 ppm 0,0 Chrome Glass Plastic PVC

CDI typisk klinisk bild Diarré 3 oformade avf /24 h (gröna slemmiga) Bukvärk (knip) Feber 38 39 C Riskfaktorer: AB Tidigare sjukhusvård Hypotension Leukocytos s laktat s kreatinin s albumin ÌVA Peritonit Kolektomi Bedside medicine avgörande för CDI diagnos Kräkningar Norovirus /Sepsis Koo CID 2009 Typhelit No d. no cure (swab Curry JCM 2011) Hård avföring inte CDI Upprepad testning lönar sig inte Deshpande Clin Gas Hep 2011

Standard terapi Metronidazol 400mg (500mg) x 3 x VII/X - interaktion, graviditet - diffusion inflammatorisk mucosa + billig Cure 93 98% Recurrence 6 16% Teasley 1983, Wilcox 1992 Wenich 1996 Vancomycin 125 mg x 4 x X - VRE vancomycin resistent enterokock (Does this happen? No!) - Dyrt 10 x Mz + Hög koncentration 1000 x MIC tarmlumen

AB Koncentration på platsen för CDI? Metronidazol 100% abs i ileum Brytpunkter serumkoncentration känsliga isolat <4 mg/l (http://www.srga.org) I COLON metronidazol 9 mg/l (0.8 24, Bolton Gut 1986)(iv 6 23mg/L) MIC 90 0.25 1.0 mg/l 1. Inflammatorisk tarm 9 26 mg/l (Krook J. Clin. Path 1981) 2. Gallsekretion 14% (Molavi Med. Clin. N.Am. 1982 0 mg/l Vancomycin 3100 mg/l 9 26 mg/l

Recidivierande CDI 25-40% Första Mz 400 mg x 3 x X (US Vanco) Andra Vancomycin 125 mg x 4 x X Åtföljt av nedtrappning eller puls regim 44, 31 and 14%. (McFarland Am J gastro 2002) Vancomycin 125 mg po varannan dag (pulsbeh.) x 6v eller längre. Vancomycin nedtrappning/puls: 125 mg po x 4 x 10, 125 mg x 2 x 2 v, och 125 mg 1 x 1 1 2 v och 125 varannan dag Tot 6 v eller längre (Tedesco 80 talet)

Multipelt recidivierande CDI Probiotika Saccharomyces boulardii (jästsvamp) 5 studier med låg efficacy (Surawicz McFarland Lewis, Bleichner, Kotowska) Lactobacilli (GG plantarum rhamnosus) Inga övertygande data Bioterapi Frisk donator faeceslavemang rektalt (eller Gastrojej. sond) 500 ml efter behandlingsvar på oralt Vancomycin (50 80% permanent Cure) Schwan Lancet 1983, Bowden Am.Surg. 1981 Faecal flora cocktail commensalt lavemang (Tvede Lancet 1989, Jorup Läkartidningen 2006) ICKE toxinproducerande CD (Viropharma) Immunterapi (IV gammagobulin) Whey protein (Numan Gut 2007) CFs(Ag) C. difficile HÖNS IgY protektion Hamster (Mulvey Can. 3rd ICDS) Vaccin (Sougioultzis Gastroent. 2005)

Behandlingspreparat på gång Toxin-bindning Tolavamer Genzyme Fase III Icke AB polymer (tas ej upp) Ramoplanin Oscient 25/29 Fase III Dificlir Fidaxomicin OPT-80 Difimicin Optimer 2012 Nitazoxanide Romark 68/76 Fas III (Musher CID 2009) Rifaximin Salix Fas III (prevents relapse following Va) Rifalazil ActivBiotics Epidemic strains may be resistant Resistant isolates develop during treatment Oxazolidin (linezolidderivat) ej resorb Fas II

Dificlir Fidaxomicin macrocyclic macrolide narrow spectrum, saves Bacteroides minimal gut up take CDI Vancomycin 125 mg qid Tolavamer Fidaxomicin OPT-80, 200 mg bid Cure 90 % 42 % 92% Rec 24 % 6 % 13%* Weiss Int J Antimicrob. Agents 2009 *p=0.004 poster ICAAC 2009

Tack för ordet!!