Bara vanlig antibiotika. Torbjörn Norén Infektionsläkare, Universitetssjukhuset i Örebro
|
|
- Jörgen Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bara vanlig antibiotika. Torbjörn Norén Infektionsläkare, Universitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@orebroll.se
2 Clostridium difficile major pathogen (AAD) 25% of CDI C. perfringens. B. fragilis ETBF K. Oxytoca ETSA Antibiotic associated diarrhoea (AAD) PMC 1-3% Antibiotic therapy 4% Healthy carriers (PCR 53%) Toxin A + B + (CDT) CDI
3 C. difficile B A Spores in soil Al Saif J Med Micro 1996 Cardiff UK 2580 samples: Flodvatten 87% Jord 21% Sjukhusavdelningar 20% swimmingpool 50% dricksvatten 5% Hund 10% katt 2% homo 2% grönsaker 2.4% fiskmage 0% TJ ADP ribosyltransferas CDT ++ A/B Rho Grampositiv enterisk stav 3 Enterotoxiner von Eichel Streiber, 1996, Trends Micro 1. Toxin A 2. Toxin B 3. Binary toxin CTD Aktincytoskelett apoptos
4 Clostridium difficile infektion (CDI) /Toxinbildnande stav Viktigaste orsaken till antibiotikautlöst diarré Smittsamma sporer överlever årtionden (23 år) i miljön Tål: Alkoholer detergenter Kokning 2 tim Strålning 400 rad (4 ggr letal dos människa) Asymptomatisk kolonisation 4% Miyajima PLoS One % Clabots JID 92 21% McFarland NEJM 89 Vuxna 60% antitoxin antikroppar (Viscidi JID 1983)
5 CDI i lilla Sverige 8000 fall/år Sjukhusvård 70% Kostnad SEK/CDI Mortalitet 12 % Ackumulering av sporer på vårdinrättningar? Hygienrutiner tillräckliga? Kliniska utbrott 2.Övervakning Lab/anmälan och typning 1.Antibiotika STRAMA 3.Hygienrutiner och städning - sporocidala medel
6 O27 OO1 O14 OO2 140 O10 O20 O18 O15 OO5 CDI/ pbds* 2013 i 19 länder inom EU *pbds=patient bed-days < >20 /Kerrie A Davies et al., Lancet Inf Dis % PCR-ribotyper (n=138) i 20 länder i EU (n=1112 isolat; EUCLID 2013) 44% 16% 10 18% 11%
7 Multiresistent CD PCR ribotyper Moxifloxacin O27 (SE) 027 (Can) 012 (SE ) Mz Va Em Cm Ip Ri Tc Mx Cip Lev > >32 > > > >32 >32 > >256 >256 >32 >256 >256 >32 >32 >32
8 20% minskning /FHM årsrapport 2015
9 Risk för primär CDI och återfall samvariation Vem är riskpatient? Rubbad kolonflora /Jernberg Microbiology 2010 Hög ålder /multiple ref Uteblivet immunsvar (Wilcox Lancet 2001) AB måste vara kvar trots CDI /Garey J Hosp Inf 2008 Vårdtid på sjukhus /McFarland Inf Control Hosp Epi 1999 Syrahämmande terapi (PPI) /Janarthanan Am J Gastro 2012 Allvarlig CDI (LPK eller CRP) /Eyre CID 2012*** Tidigare sjukhusvård***
10 Antibiotika och risk för CDI -Alla AB kan utlösa CDI Bredspektrum and anaerob activitet 1. Klindamycin 2. Cephalosporiner 3. Fluoroquinoloner } } Orsakar 90% av CDI /Spencer JAC 1998 Alla kända för att orsaka CDI utbrott och effektiva vid restriktionsåtgärder /Johnson NEJM 1999; Thomas CID 2002, Pepin CID 2005 Mindre risk: Aminoglycosider, TazocinTigecyklin Fidaxomycin Tetracycliner /Doernberg CID 2012 Sporhämmning Garneau BMC 2014 Bebakhani CID 2012 /Owen, CID 2008:46 (Suppl 1)
11 Faeces transplantation (FMT) /van Nood NEJM 2013 Randomiserad Gastroduodenal tube Colonoscope/Mattila Gastro pat (89% cure 12 weeks) Nasogastric tube McConnachie, Glascow 90% cure 30g faeces/150 NaCl coffeefilter Silverman Can CG 2010 at home-do it your self Cure 100% 14 weeks n=7. Mixbag-enema 200 ml
12 Studier med olika FMT administration färsk avföring donerad <24 h /Debast CMI 2014 Publika tioner administration cure Follow-up 6 Rektal infusion % Case series 4 Nasogastrisk sond 71-90% 3-4 mån 10 Koloskop % 2-27 mån >500 patienter publicerade efficacy 90% /Mullish QJM sep 2014 Median normaliserad avf 1 dag med koloskop /Brandt Am J Gastro 2012 Ingen signifikant skillnad nasogastrisk adm / Youngster CID 2014 FMT framgångsrik vid SCDI (IVA) / Weingarden J Clin Gastro 2013 Upprepade FMT ger ökad global cure / Lee et al 2014 EJCMI rectal enema (n=94) I 46% II 66% III 81% IV+ 85% follow-up 6-24 months FMT säkert och effektivt (78%) hos 80 immunsupprimerade follow-up 11 mån /Kelly AmJ Gastro 2014
13 FMT infektion USÖ ref Studie pat FMT adm Cure Follow-up Grahn, Läkarstudent 2014 Retrospektiv studie Rektal infusion 60 % (71% ett års follow-up) 4 år n=6 Enkel poliklinisk FMT procedur USÖ Familjedonator faeces (färsk < 24 h kylskåp) Screening: F-odl + C.diff HIV Hep ABC Patient slutat med vancomycin< 24 h, Premedicinering: loperamid 2x1 + diazepam 5 mg och microlax Prep. mixer i dragskåp. 1-2 dl portion in 500ml NaCl. Lavemangspåse och plastkateter min Sängläge 1 h rotation Måltid efter 2 h CSK (Bäck) FMT 43 cure 60,5 % RYHOV (Magnusson) 4 proffsdonatorer cure 70 %
14 Finnarna och mrcdi Fryst faeces: 22/23 patients cured 12 veckors follow-up/ Satokari AP&T 2014 Två friska proffsgivare: CRP Hb s-kreatinin, leverenzymer. Microbiologi:F-odling, Cd odling+tox A/B test. EHEC C&M mikroskopi. HBV HCV HIV 1-2 och Tp Patient: Va > 36 h laxativ: PEG Preparation (Biobank) 30 g of feaces 0.9% NaCl 150 ml 20mL 85% glycerol Burk med skruvkork Frys -80 C 1.5 h (-20 C 2 veckor) T-dag; Tinas i rumstemp 4-5 h 2x100 ml 200mL in Ceacum
15
16
17 EKSJÖ Utbrottet (Toepfer et al Läkartidningen jan 2014) Ökad förekomst av CDI (22 CDI/ vårdagar) Höglandet (Eksjö) 34% pos Jönköping/Värnamo 21% pos 94/202 (46%) Ribotyp 19c/046 Multiresistent-Mx % Pos CDI c/046 /Åkerlund SMI Eurosurveillance 2011
18 Fas I Information - Översyn av hygienrutiner och städ med Virkon - Anmälningsplikt-blankett - Strama utbildning - Dygnet runt diagnostik 3h Fas II Intervention - Patientevakuering Avdelningsstädning Klorin 1:10 följt av CDI fall rutin slutstäd - daglig städ ökat 5-7 dagar 50% minskning av CDI Sjukhusassocierad CDI 75% Mortalitet (all cause) 30% 6 mån Liknande resultat: Hughes J Hosp Infect 2013
19 Växjö lasarett ribotyp /2014 Första lokaliserade utbrottet av denna stam i Sverige (vad vi vet?) 6 vårdavdelningar och IVA Avliden i colit samma rum 20/11 Index Kir klin 25/11 Man elektiv Kir AB profylax Totalkolit CDI Vårdhygien kontaktad Omgivningsprover 3 st positiva för CD /10-25/11 7 patienter 027 Alla utom 2 epidemiologiskt samband (n=21) 11/12-30/12 4 patienter 027 5/1-13/2 11 patienter 027 Strikta isoleringsrutiner Klorstädning á la Jönköping Diagnostik uppmaning AB policy PipTazo (Garneau BMC 2014)
20 Ystad lasarett 27 patienter juni 2012-dec 2013 Medicin och kirurg avdelningar Påtalade brister i städ och hygienrutiner 10 dödsfall 2014 inom 30 dagar (trots colectomi) Ej 027- PCR ribotyp 017(toxin A neg) Ingen anmälan till IVO- två med ansvariga avstängda av sjukhusdirektör Polisanmälan och utredning (SKL Göran Stiernstedt) KVÄLLSPOSTEN : Ett av offren var en 50-årig kvinna som besökte sjukhuset får att få sitt sår omlagt. Bara några dagar senare var hon död.
Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk
Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk Torbjörn Norén Infektionsläkare Hygien och Smittskydd, Univesitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@orebroll.se UMEÅ SFVH 2015 C. difficile
Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI)
Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI) Torbjörn Norén Infektionsläkare Hygien och Smittskydd, Univesitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@orebroll.se
Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?
Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem? Torbjörn Norén Infektionsläkare Hygien och Smittskydd, Nationellt referenslaboratorium CDI,, (NRL) Universitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@regionorebrolan.se
CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?
CDI i Sverige Diagnstik ch behandling - behövs EU anpassning? Trbjörn Nrén Infektinsläkare, Univesitetssjukhuset i Örebr trbjrn.nren@rebrll.se Östersund Infektinsveckan 29 maj CDI i lilla Sverige 8000
Clostridium difficile infektion (CDI) nytt om diagnostik och behandling
ÖREBRO COUNTY COUNCIL Clostridium difficile infektion (CDI) nytt om diagnostik och behandling Torbjörn Norén MD, PhD Infektionsläkare Universitetssjukhuset I Örebro SE 701 85 Örebro Torbjorn.noren@orebroll.se
Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror
Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror Torbjörn Norén MD, Ph D Infektionsläkare Universitetssjukhuset i Örebro Nationellt referenslaboratorium för kliniska CDI isolat torbjorn.noren@orebroll.se
Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Magsjuka Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smittsam magsjuka Bakom symtom kan finnas mycket Kräver snabba reflexer Kräver läkarbedömning Ring vårdhygien + MAS tel:0498-268047 Smittväg från tarm till
Clostridium difficile i sjukvården
Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar i Sverige och Europa Thomas Åkerlund Barbro Mäkitalo 20150416 Clostridium difficile syfte med presentationen Övervakning och
Clostridium difficile Vårdhygieniska aspekter
Clostridium difficile Vårdhygieniska aspekter -Epidemiologi och prevention Anders Johansson Vårdhygien Västerbotten Hur ska framgångsrikt preventionsarbete drivas? Individnivå räcker inte, vi måste höja
Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012
Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag
Clostridium Difficile
Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren
HCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Att väcka den spor som sover..
Att väcka den spor som sover.. Å slå ihjäl den!! Torbjörn Norén MD, PhD Infektionsläkare Hygien Universitetssjukhuset i Örebro 701 85 Örebro torbjorn.noren@orebroll.se SFVH 13 april 2011 Sporbildande bakterier
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion
Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion Paula Mölling, Molekylärbiolog, Doc Paula Mölling, Marita Neander, Bo Söderquist, Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska
Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö
Clostridium difficile diagnostik Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö Clostridium difficile Anaerob, gram positiv stav Sporbildande Producerar toxiner som A och B Orsakar diarré/kolit Indikation: Diarre
Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting
Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 7/1 landar flygplan från Dubai på Arlanda. En 35 årig man med feber och utslag åker till akuten Karolinska
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Riktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Influensa och graviditet
Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa
Del 6_9 sidor_13 poäng
En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en
Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska
Smittsam magsjuka Hindra spridning i vård och omsorg Malin Järv Hygiensjuksköterska Definitioner Smittsam magsjuka innebär: - akut - infektiös magtarmsjukdom - en vårdtagare och/eller personal - inkubations-
Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära 7 000 personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.
HIV Grundutbildning för lokalt smittskydd och strama ansvariga sjuksköterskor och läkare 14 april 2016 Inger Zedenius sjuksköterska Global estimates for adults and children 2014 People living with HIV
Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Handlingsprogram för ESBL Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Hygienrutiner 4 Placering av vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande
Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI
Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Strama nätverket Strama-rådet och expertgrupper SMI/Strama
Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset 2011-2013
Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset 2011-2013 Svensk Förening för Vårdhygien Studiedagar Conventum, Örebro 2013 1 Vi som deltar från Höglandssjukhuset
Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling
Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum
Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet
Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet Gastroenterit som luftsmitta Clostridium Norovirus Spridning eller smitta via
Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare
Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Clostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm
VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid
Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus
Hot Topics in Perioperative Medicine Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Risk Stratifiering Är INTE en NY klassifierings system! Bra mortalitetsprediktion trots begränsningar Risk Stratifiering
Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?
Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Hepatit C behandling. Proteashämmarnas plats i terapin. Johan Westin 2010
Hepatit C behandling Proteashämmarnas plats i terapin Johan Westin 2010 Interferonbaserad behandling för hepatit C 1985 Interferon (NANB) 1996 Interferon + Ribavirin 2001 PEGinterferon + Ribavirin Hur
Tuberkulos. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom, för många fortfarande förknippat med stigma och dödsskräck
Tuberkulos Tuberkulos är en långsamt förlöpande sjukdom, som smittar vid långvarig, nära kontakt, där 90% av de som smittas aldrig blir sjuka och de som insjuknar kan få behandling och bli helt friska.
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Transfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca
A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala
Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala 2018 10 16 Utbrottshantering VRE Evidensbaserade åtgärder för att minska risken för smittspridning
Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se
Tuberkulos Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se 9 miljoner människor/år insjuknar 1,5 miljoner människor/år dör 1/3 av jordens befolkning är bärare Smittämnet Mycobacterium tuberculosiskomplexet
Del 3 5 sidor 14 poäng
5 sidor 14 poäng Diana 43 år. Du arbetar som AT-läkare på husläkarmottagningen i Östhammar, och morgonens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 43-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen
Från Antibiotika till Clostridium Difficile
Från Antibiotika till Clostridium Difficile 1. Clostridium difficile här och nu Under det senaste decenniet har det skett en dramatisk ökning av användningen av bredspektrumantibiotika i de nordiska länderna.
Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19
Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen
Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Aspirationspneumoni. Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset
Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset Historik Beskrivet första gången 1893 Mendelsons syndrom 1946 pneumoni p g a aspirerat maginnehåll dyspné, cyanos, takykardi,
Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS
Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS Antaganden, Malmö En stor del av antibiotika på sjukhus ordineras av kollegor utan
Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
ANELÄK Premedicinering till barn
1 (6) ANELÄK Premedicinering till barn Dosering enligt detta dokument får ske av sjuksköterska utan särskild ordination av narkosläkare när det gäller barn utan komplicerande sjukdom. Barn som fått premedicinering
Antibiotikaronder på sjukhus bakgrund, utförande och utmaningar Fredrik Resman,
Antibiotikaronder på sjukhus bakgrund, utförande och utmaningar Fredrik Resman, 180323 Agenda Rationell antibiotikabehandling och dess barriärer Vad är en antibiotikarond? Projektet i Malmö 2013 Vad behövs
Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013
Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11
Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT
Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt.
DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. Hundbett vanligare i armen,
Clostridium difficile årsrapport 2011
Clostridium difficile årsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficileinfektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
Intraabdominella infektioner - mikrobiologi
Intraabdominella infektioner - mikrobiologi Christian G. Giske, MD/PhD Professor/Medicinskt ledningsansvarig överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset InfektionMikro
DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Rationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009
Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva
PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.
PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls
ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Mikroorganismer och cancer
Mikroorganismer och cancer Vilken betydelse har bakterier, svampar, parasiter för cancerutveckling? 1 Mikroorganismers betydelse för cancerutveckling Svårt ämne a: studera Lång latensad, flera steg Exogena
48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.
48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA? I vad mån ska guidelines styra behandlingen? Jan Sjölin Infektionskliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala Jävsredovisning Advisory board, konsultuppdrag,
Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018
Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018 Ola Blennow: Candidainfektioner på IVA- epidemiologi Helena Hammarström: Betaglukan
Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö
Läkemedel och miljö Marie-Louise Ovesjö Hur hamnar läkemedel i miljön? Varför bekymra sig om detta? Läkemedel kan påverka levande organismer I dag finns inga heltäckande rutinmetoder för att rena dricksvatten
Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö
Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama Håkan Hanberger SIR- IVA-Strama 2009-11-25 Informationsväg Mikrobiologi SIR Intensivvårdsdata Inrapporteras till
Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården?
Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården? Per Hall, professor Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Karolinska Institutet Stockholm Hemoglobin Normalvärde för kvinnor
KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA
KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA Parainfluensavirus typ 2 Giardia duodenalis Legionella pneumophila Cyclospora
Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?
Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 150210 sidan 1 Organisation av smittskydd Socialstyrelsen Tillsynsmyndighet Folkhälsomyndigheten Smittskyddsläkare
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018
Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018 På vilket sätt hänger antibiotikaresistens ihop med en god hygien? Hur kan en god hygien
Malaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se
Malaria och Babesia Likheter och skillnader Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se Malaria och Babesia Gathany Krisp Parasiter som bor inuti röda blodkroppar K Persson
Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan
Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset
Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset Upplägg HAP/VAP - Agens Varför inhalationsbehandling? Vilka antibiotika? Klinisk evidens? Biverkningar?
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Tentamensnummer... MEQ fråga 2. 10 p. Tentamen Klinisk Medicin HT 2010
Sida0 MEQ fråga 2 10 p Tentamen Klinisk Medicin HT 2010 Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får bara
Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med
(tillägg till /Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med konstaterat bärarskap/infektion med ESBLproducerande bakterier och övriga multiresistenta gramnegativa
VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 2018, Karlstad. Exemplet Värmland
VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 218, Karlstad Exemplet Värmland Del 1 Det första fallet Smittskydd Strama Vårdhygien Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Överläkare vårdhygien Region Västmanland Exemplet