KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 9 1968

KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 3/1968 O rdinarie sammanträde i Karskrna den 19 februari 1968 (Utdrag ur prtk) Föredrag edamten Agernn utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen fygväsende för år 1967 betitat "Bevingad sjömakt". Stckhm den 23 september 1968. HANS HALLERDT s ekreterare 36 541

KU NG OROGSMANNASÄSKAPET Meddeande Nr 4/1968 KUNG ORLOGSMAN NASÄLLSKAP ET Meddeande Nr 5/1968 Ordinarie sammanträde i Stckhm den12mars 1968 (Utdrag ur prtk) 1. Utsågs edamten Berin sm föredragande ch edamten Tre sm suppeant inm vetenskapsgrenen "Underhåstjänst ch förvatning. Häs- ch sjukvård med navamedicin" för år 1968. 2. Föredrg edamten Nizen utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen "Organisatin ch förvatning" för år 1967 betitat "Förvatningstjänst i regina nivå". 3. Taade edamten Danckwardt över ämnet "Försvarsutredningen; några synpunkter". Stckhm den 23 september 1968. HANS HALLERDT sekreterare Ordinarie sammanträde i Stckhm den 18 apri/1968 (Utdrag ur prtk) 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde edamöterna Einar W aern ch Oscar Linden avgått med döden. Ordföranden yste frid över deras minne. 2. Utsågs edamten Trnerhjem sm föredragande ch edamten Haerdt sm suppeant inm vetenskapsgrenen "Organisatin ch persna. Utbidning" för år 1968. 3. Föredrg edamten Rydström utdrag ur sin årsberättese inm vetenskapsgrenen "Navigatin ch sjöfart" för år 1967 betitat "Aktuea sjöfartsfrågr". 4. Taade edamten Lundström över ämnet "Regaskeppet Wasas återuppbyggnad". Efter sammanträdet föjde demnstratin av skeppet Wasa ch dess träskupturer under edning av edamten Lundström. Stckhm den 23 september 1968. HANS HALLERDT sekreterare 542 543

C BORGENST AM "Skeppsfasf" eer "utbytbart " verkstaden är den i samma skick sm en ny mtr. At utan att varken piten, trafikedaren eer passageraren ägnar mer än en fyktig tanke åt a den maskinteknik sm är förbrgad i dess inre. r-------------------------------------, ne J samband med en s k driftknferens anrdnad av marinförvatningens verkstadsbyrå hö dess chef marindirektör CURT BORGENSTAM ett föredrag berrande manna underhåsprbem 1 v ad avser mate- j beredskap ch dnftsakerhet. avvaktan på en mera faetabetnad art1ke 1 ämnet angre fram, beyser författaren här prbemen i kåseri/rm. - Fygpanet verkar nästan stiastående i rymden. Endast mtrburet ch de ätta vibratinerna skvarar m att vi är på väg med gd fart. Genm fönstret skymtar en av mtrerna, sm gav åtskiiga tusentas hästkrafter när vi startade. En mä;1gd raffinerade maskindear, hpkmpnerade ti ett paket sm väger cirka två tn, eer ca ett havt kg per hästkraft. Hur många bitar är det? Gissningsvis ett par tusen, sm vi rv ar runt ch fungerar timma efter timma. Maskineriet övervakas av en pit sm iband kastar en bick på sina instrument, men sm knappast har sett ett kuager eer en hysnycke på nära hå. Och at frtsätter att fungera i 2000 drifttimmar mean översynerna utan annan tisyn än instrumentkntr ch rengöring av fiter. Armbandsuret visar 20.37. Innanför betten finns eva små kugghju agrade i rubiner, ett baanshju sm svänger exakt 300 gånger i minuten, regerat av en spirafjäder, tunn sm ett hårstrå. Hea denna inveckade ch fina mekanism fungerar med str exakthet i år efter år utan att ägaren ägnar en tanke åt antaet eer funktinen hs dess finmekaniska dear. Vi andar på fygpatsen. På andra sidan igger ;ungaren där en mtr under ppet av en förmiddag kan bytas mt en ny eer nyrenverad. I verkstaden tas mtrn isär ch inspek:eras, dess sitna dear bytas, varpå den hpmnteras ch prvas. När den ämnar 544 -- "Vi kan inget va, men vi siktar på att vara kara för prvtur m fjrtn dagar, m inget förutsett inträffar!" Det var beskedet sm fartygschefen fick på knferensen. Kring brdet satt en verkstadsdirektör, en verkstadsingenjör, en fartygschef, två marindirektörer, en verkmästare ch en förvatare i en dryg timme ch diskuterade "faet". I fartygets maskinrum std uppbördsmaskinisten, en ingenjör ch en förman böjda över en ritning. Samtidigt svävade en fartygschef ch en fttijchef med tihörande staber i kunnighet m nästa avgångstid. De tvåhundrafemti besättningsmännen visste inte m ch hur övningsprgrammet skue ändras eer hur många kväar de kunde panera hs famijen eer på stadens förustesestäen. På maskinrumsdurken åg en svarvad gjutjärnspjäs, sm en gång varit en så kaad "startsid". Det var den sm var "faet", ch s m std i centrum för aas intressen. Därför att den råkade vara sprucken! Och därför att det naturigtvis inte fanns en ti ikadan! Varken på varvet eer hs mtrtiverkaren, sm hade ttt svagt minne av att ha gjrt startsiden för ett par decennier sedan. Den ycksaiga järnbiten satt på en skeppsdiese av så kaad "rbust" typ. Hundrati tn bastant gjutjärn. Effekt 3000 hk. En vikt av 37 kg/hk brde ge garanti för driftsäkerheten, m det nu inte var så att järnet satt på fe stäen! Kring denna rbusta mtr fanns draperat ett rmb av handbckade kpparrör med ventier sm måste stå rätt, e-drivna jech vattenpumpar ch separatrer. De tretusen hästarna med tibehör vårdades av två maskinister, tre högbåtsmän ch ytterigare ca 15 man maskinpersna med hytter ch mässar, persnaprbem ch sciaa inrättningar, viket at ska inrymmas inm det fytande samhäe sm ett större fartyg utgör. För att hindra atför tråkiga maörer, sm nu det här med startsiden, görs regebundet s k "kvdragningar" ungefär varje 2000:e drifttimme. Då säpas några tn av maskinens ädare dear ut med 545

hjäp av tajr ch bck, mycken möda ch trätr m utebiven permissin m m. I dåig beysning, i ett trångt maskinrum ch med en persna sm skiftas två gånger m året, görs en rengöring ch en inspektin (med de primitiva instrument sm finns tigängiga) varpå det hea sätts ihp igen. skue några tekniska prbem eer frågr uppstå vid en sådan översyn mbrd, så bir fartyget iggande tis de rätta vise männen har uppspårats, samats ch fattat sitt besut under hård press ch tidsnöd. Ofta bir besutet ungefär detta: "Det går ng ett tag ti; vi har inte tid att reparera det nu, ch förresten har vi i aa fa inte de reservdear sm behövs!" Och så åtskijs man med mer eer mindre gtt samvete, den ene stt över att ha tjänat in en reparatinskstnad åt stat ch skattebetaare, den andre med förhppningen att han ska fått en annan kmmendering när fuskreparatinen definitivt ger upp. Men en ch annan kanske har en dunke känsa av att den s k "rbusta" maskintekniken i sjäva verket är en tämigen spröd kuiss sm inte riktigt mtsvarar ett fartygs krav på gångberedskap ch driftsäkerhet. "Järn är starkt, sägs det, mycket järn brde atså vara ännu starkare! Men - tänk m det inte stämmer!" Vad är nu sutsatsen av detta? Ska vi ha fygmtrer i stäet? Nej, exempet var extremt ch vades btt för att iustrera det paradxaa faktum att driftsäkerhet vinnes icke genm str vikt utan genm str erfarenhet. Det är rent sjävbedrägeri att ita ti vikten sm en genväg ti styrka. En knstruktin bir inte håbarare för att den yxas ti grvt ch kumpigt. Kedjan är inte starkare än sin svagaste änk. Avgörande för driftsäkerheten är den knstruktiva msrgen m de mängder av änkar sm en mtrknstruktin utgör. Sådan msrg måste baseras på systematisk bearbetning av drifterfarenheter från många ika enheter. Fygmtrn i vårt exempe knstruerades för tjugu år sedan ch gick då kanske inte mer än ett par hundra timmar mean översynerna. Sedan dess har tusentas exempar byggts, körts ch renverats. Mätprtk har uppgjrts, samats ch degivits tiverkaren, begrundats ch burit frukt i frm av knstruktiva förbättringar. 546 Mtsvarande drifterfarenheter från den tunga mtrns översyner mbrd bir av praktiska skä tämigen fruktsamma. Mätverktygen är primitiva, ch persnaen kan i praktiken adrig bibringas samma vana vid arbetet sm en kunnig mtrmntör eer avsynare. Erfarenheterna stannar nästan undantagsöst inm maskinpersnaens egen kategri ch kan säan befrukta en knstruktiv utvecking av detajerna. Inm fygtekniken har däremt utbytessystemet bivit en nödvändighet. Det har ckså sagit igenm på ett ferta andra tekniska mråden, t ex bi- ch teetekniken. Vad marinen beträffar, har utbytessystemet redan tidigt framtvingats inm trpedbåtsvapnet. Dess knstruktins- ch underhåsprbem skue överhuvudtaget ej vara ösbara på annat sätt. Liknande principer, ehuru med högre maskinvikter ch ängre drifttider, har under de senaste åren börjat tiämpas även inm ma- 547

kunna utföras på ca ett dygn m erfrderiga yftanrdningar finnas ch instaatinen i övrigt är rätt utfrmad. I vad mån principen kan tiämpas även för högre effekter sammanhänger med utveckingen av kraftöverföringar av ika sag. Experiment- ch knstruktinsarbete pågår f n på fera hå med kppingar ch växar, resp eektrisk överföring för sammankppingav ett större anta mtrer med gemensamt kraftuttag. Sammanfattningsvis kan sägas, att maskinteknikens strävan efter ökad materie beredskap ch driftsäkerhet på grundva av de praktiska erfarenheterna icke kan baseras på ökade vikter. Vägarna ti framgång synes i stäet vara: ) standardisering 2) Utnyttjande av serietiverkade enheter 3) Underhå genm utbytessystem. En utvecking efter dessa injer medför ej btt ökad driftsäkerhet, utan även ägre vikt, mindre utrymme ch mindre krav på den sjögående maskinpersnaen i fråga m både anta ch kvaitet. "Why nt take advantage f ur exchange engine pan, Chief? just sip yur d unit ut and sip in ne f ur recnditined engines" rinens amänna mtrteknik, där en mstäning skett ti mindre, ättare, snabbgående mtrer. Det är därvid ej i första hand vinsterna i vikt ch utrymme sm varit avgörande, utan främst möjigheterna att basera underhået på utbytessystem ch grundservice i verkstad. Vi har i dag tigång ti ätta diesemtrer av mycket hög teknisk kvaitet. Dessa byggas i stra serier ch har systematiskt finsipats i sin detajutfrmning tis de nått en mycket hög driftsäkerhet. Trts en så förhåandevis åg vikt sm ca 5-10 kg/hk kan man räkna med en gångtid av 5-10 000 timmar mean översyner i verkstad. Drifttiderna är såunda i praktiken ängre än för de ädre, ångsamgående typerna. Mnteringsarbetet med dessa mtrtyper mbrd har underättats genm införande av eastiska ansutningar för rör ch drivaxar samt standardisering av mtrerna ch deras dear. Ett mtrbyte bör 548 549

B GRANATH Tiföritighetsmått - Skrivbrdsargument? TiS dec 1963 fanns införd en artike betitad "Tivaratagande av erfarenheter från >naterieens användning" av edamten J af Pe tersens ch byråintendenten W Sabeström. Artiken behandade marinens materieuppföjningssystem System 63, sm sedan utveckats ti System 64, ch avsutas på föjande sätt: "Genm materieuppföjning av ifrågavarande sag finns möjighet att studera fera av de faktrer t ex materie, rganisatin ch persna sm har ett avgörande infytande på vapensystemens effektivitet. Man kan genm en sådan kartäggning effektivt tigdgöra sig erfarenheterna på såvä dagens sm mrgndagens marina system." Med anedning av denna sutsats ch med hänsyn ti att mer än fyra år förfutit sedan den frmuerades har kmmendörkapten B GRANATH, chef för MF V apenavdenings kntrkntr, funnit anedning att undersöka i vad mån förhppningarna uppfyts. Den- J na granskning utgör samtidigt en kmmentar ti edamten Nerpins artike i TiS februarinummer 1968. Observatin ch sutedning Mycket av vad sm presteras inm dagens teknik skapar beundran ch förvåning. Beundran för den kmpicerade ch förfinade tekniken ch förvåning över att så kmpicerade apparater överhuvudtaget fungerar. Vä genmarbetade tekniska ösningar samt precisin ch kvaitet i prduktinen har möjiggjrt dessa impnerande resutat. Många stra prjekt skue inte ha kunnat genmföras utan hög kvaitet. Det är då frågan hur denna kvaitet kmmit ti 550 uttryck. Enkast är att säga: "Materieen ska fungera". För materie där risk för iv ch em föreigger har kvaitetskrav av denna karaktär tidigt angivits i definierade funktins- ch tiföritighetskrav. Kraven har presenterats såsm sannikheter för funktin under varierande mijöbetingeser samt vidmakthåits genm stränga underhåskrav. Eftersm sannikheten = är ytterst sparsamt förekmmande har givetvis kraven inte kunnat.sättas så högt, men för många kmpnenter igger funktinssannikheten mycket högt - på gränsvärdet mt 1. De tekniska resutaten visar ckså att så höga sammansatta funktinstigängigheter är möjiga att uppnå. Resutaten har dck ej uppnåtts utan mödsamt ch ihärdigt arbete. Funktins- ch tiföritighetsdata är sannikhetsstrheter ch bygger på fakta från utförda bservatiner. Ju större anta bservatiner, sm underaget är grundat på, dest säkrare bir predikteringen. Många exempe från det dagiga ivets sjävkara händeser kan tagas för att visa vad jag menar. Växingen mean dag ch natt, årstidernas växingar ch paneternas röreser är exempe på händeser, vars tiföritighet är så hög att vi icke ifrågasätter de uppgifter sm ämnas i amanackr ch astrnmiska uppsagsverk. Fenmenen har bserverats ch upptecknats sedan urminnes tider. Utan kunskap m den verkiga mekaniken ch agarna för systemet.s funktin hade man tidigt fått en sådan mängd data att förutsägeser kunde göras med förvånande tiföritighet. Vi har andra exempe sm igger ss närmare ch där ckså täta bservatiner under ånga tider övertygat ss m systemens höga tiföritighet. När vi på mrgnen vrider på vattenkranen förväntar vi ss p g a erfarenheten att vattnet ska strömma ur kranen, ch sker inte detta funderar vi ej på vattenedningsnätets knstruktin ch möjiga svaga punkter. Vi tiåter ss kanske i stäet att förmda att ett väsentigt fe i frm av en drppande kran hs grannen just håer på att repareras. I rege är ckså denna vår förmdan riktig ty våra tidigare bservatiner utvisar, att detta är det fe sm vanigen inträffar. På samma sätt förväntar vi ss att det eektriska ju.set ska tändas då vi sår ti strömbrytaren på väggen. Inträffar inte detta så kar vi först gödampan, sedan säkringen ch därefter m vi har någn apparat inkppad sm är trasig. Förutm en intuitiv uppfattning m systemets funktinssäkerhet har vi 551

här ckså i vår erfarenhet ett fesökningsschema ch standardisera febeskrivningar sm erfarenheten givit ss. Vad jag genm dessa exempe veat visa är att man för ik system, genm bservatiner, medvetna eer medvetna, kan skaft sig en uppfattning m deras tiföritighet utan att behöva någ1 kunskap m systemens tekniska uppbyggnad ch arbetssätt. Restdta tet bir i hög grad berende av två egenskaper hs ss, nämigen för mågan att bservera ch förmågan att dra sutsatser. Tiföritighetstekniken tiämpad på materie i amänhet stäe, samma krav på sina utövare ch dessutm tikmmt!r en viktig fak tr nämigen vijan att utnyttja de instrument, sm står ti vårt fö r fgande. Definitinsprbem När man har knstaterat prbemets existens gäer det att på et så enket sätt sm möjigt taga fram några strheter 30m ger ett måt, på tiföritigheten. Fera definitiner finns i ika pubikatiner t ex i Handbk teknisk systempanering, Bestämmeser för System 64 Ett avsevärt arbete har utförts vid FOA/FTL ch inm Svenska Eektriska kmmissinen (SEK). Ett utsktt inm SEK har un der ång tid varit syssesatt med att taga fram definitiner inm tiföritighetsmrådet. Arbetet har skett i intim samverkan med internatinea eektriska kmmissinen. Försag finns ti en tiförit!iahetsteknisk rdista men några fas tstäda nrmer inm mråd t finns ännu ej. Detta är bekagigt enär just definitinerna för dessa mråden är betydesefua för den sm ska tka resutaten av tiföritighetsundersökningar ch sm ska stäa praktiska tiföritighetskrav. Vad sm därför står ti buds är definitiner sm praktiskt utnyttjas i system där man söker föja upp tiförigbeten inm ika materiemråden. Inm marinförvatningen har man i "Handbk Teknisk systempanering" angivit några definitiner sm sedan någt förändrade praktiskt utnyttjats i materieuppföjningssystemet, System 64. Man använder här des MXBF (= medevärde mean fe) ch des tigängighetskvter. Tigängighetskvterna kan vara grundade antingen på drifttider (funktinstigängighetskvt) eer på kaendertider (kartigängighetskvter). Medevärde mean fe 552 är ett på bserverade värden grundat statistiskt medevärde på materieens karaktäristiska driftvärde mean två fe ch är en för aa ch envar begripig strhet. Tigängighetskvt är kvten mean en tid (drifttid eer kaendertid) ch samma tid ökad eer minskad med materieens brukbarhetstid. Kvten får såunda betraktas sm ett kvaitetsmått uttryckt såsm sannikheten för att en enhet vid en gdtyck i g. tidpnkt inm ett givet tidsinterva befinner sig i ett v1sst funktwnsnstånd. Detta kvaitetsmått är mijö- ch rganisatinsberende, viket kmmer ti uttryck genm brukbarhetstiden, sm icke enbart är berende av materieen utan även av dess kringutrustning nämigen persna, reservdear ch verktygsutrustning. Tigängighetskvterna bir härigenm mera "tigängiga" än m edevärdet mean fe, därför att de kräver betydigt mera arbete ch överväganden innan man kan tigdgöra sig betydesen av dem. De har därför hittis ej kunnat nyttiggöras på samma sätt sm medevärden mean fe. Befintig materieuppföjning Känsan för tiföritighet är inte ny, såsm inedningsvis antyddes. N yheterna igger i sättet att presentera måtten för tiföritighet. Att en känsa för tiföritighet ch behvet att på någt sätt föja upp denna visar den mångfad av ggböcker ch jurnaer sm finns i vår rganisatin. Några exempe är edrörsböcker, fe- ch reparatinsjurnaer, eer histrikkrt i anäggningsregister. Det gemensamma för dem är att de utgör skriftiga febeskrivningar, i första hand kaendertidsbundna men med möjighet ti kmpettering med driftvärden. Det råder fu frihet för den sm för dessa jurnaer att uttrycka händeser ch fe på sitt eget sätt. N ågn frmaisering av skrivsätt eer materiebenämningar är ej föreskriven. Det är därför möjigt att identiska fe ch händeser kan uttryckas på ika sätt, varigenm ckså de sutsatser man i efterhand ska dra av materiaet kan kmma att bi ika. Så änge bservatinsmateriaet är av ringa mfattning är det möjigt att överbicka för en mänskig hjärna men ganska snart får materiaet en sådan mfattning att det bir mycket svårt för en människa att s rtera ut väsentiga uppgifter ch att ur dessa dra riktiga sutsatse r. När en rapprteringsrutin kmmer i detta äge 553

kmmer den antingen att sjävdö d v s inga uppgifter kmmer ir eer ckså kmmer den av rutin att gå i tmgång, men inga bear betade uppgifter kmmer ut. Exempe på båda typerna av utvecking finns. Man har då km mit i ett äge sm möjiggör en överbick över materieens tiför itighet. Orsaken härti anser jag igga däri att man vid uppbygg nad av sina rutiner ej gjrt kart för sig hur man ska utnyttja er håna uppgifter ch hur sutsatserna ska presenteras. En bidra gande rsak har ckså varit att man saknat hjäpmede för att be arbeta stra mängder av statistiskt materia. Den mderna datatekniken har därvid bivit ett utmärkt hjäp mede för att kara sådana uppgifter. En förutsättning för att den na teknik ska ösa våra uppgifter är att den maskin sm skaösa prbemen matas med uppgifter i en sådan frm att den kan arbeta med dem. Vi tvingas därför att tänka m ch att ändra våra rutiner ch marbeta våra rapprteringsunderag så att de bir möjiga att bearbeta i en datamaskin. Vi tvingas ckså att på nytt tänka igenm hea prbemet med vår materieuppföjning ch bestämma ss för hur tiföritigheten för materie ska uttryckas. Inm de mråden där kraven på tiföritighet har varit störst har sådan tiföritighetsuppföjning av materieen kmmit ängst. Fyget startade först med sitt driftanayssystem, numera DIDAS. Marinen har någt senare kmmit med System 64. Underaget fö r dkumentering av inträffade händeser har i dessa system utfrmats het annrunda än för de ädre rutinerna. Banketterna är utfrmade sm stansunderag ch ger reativt sparsamt utrymme för öpande text. Huvuddeen av uppgifterna ämnas genm kryssning i rutr. Varje bankett utgör ckså en uppgiftsde sm behandas separat. Man får såedes ingen öpande uppräkning av händeser sm i en ggbk. Bearbetning av uppgifterna, sm med tidigare rutiner måste göras för hand, utföres nu i datamaskinen. Hur resutatet kan se ut framgår av bid. Resutat Man bör nu jämföra resutaten från de ädre manuea rutinerna med de nya datasystem. Resnemangen hänför sig ti erfarenheter 554 från marinens System 64. Systematisk bearbetning ch presentatin av resutat från de ädre metderna har förekmmit i mycket ringa utsträckning. I den utsträckning bearbetning har förekmmit har denna endast utförts på teematerie ch resutaten har ej givits någn amän spridning. För den materie där tiföritigheten föjts upp genm System 64 har resutat kntinuerigt presenterats sedan systemet tgs i bruk. Resutaten har presenterats på istr där drifttider, anta fe, feyttringar, medetider mean fe, funktinstigängigheter m m har sammanstäts ch rdnats i ika kmbinatiner för materieen. Uppbyggnaden av ch innehået i de ika istrna har i sitt ursprungiga skick beskrivits i van reaterade artike i TiS 1963. De har senare avsevärt förbättrats ch mdifierats för att bi mera ättkade ch tirättaagda för de ika abnnenter de är avsedda för. Listrna är f n indeade i fyra huvudgrupper: ) Funktinssäkerhet ch tigängighet 2) Materieanays 3) Underhå (Driftjurnaer) 4) Reservdear Uppäggningen är gjrd med inriktning på att få fram tiföritighetsvärden för hea vapensystem, genm att summera tiföritighetsvärden för huvudenheter. De karaktäristiska tiföritighetsmåtten är medetid mean fe (MTBF) ch funktinstigängighet (FTG), vika uttrycker hur materieen tekniskt fungerar i sin rganisatinsenhet. Möjigheter ti mtsvarande presentatin har ej funnits i de manuea systemen. Ttat uppföjs f n i System 64 ca 100 huvudenhtc:ter av vika kan sammansättas ca 15 vapensystem. Uppföjningen är begränsad ti vapenmateriel För denna vapenmaterie framtages såunda tiföritighetsvärden ch andra uppgifter på de ika typer av istr sm van angivits. Dessutm kan ur "råistr" även andra uppgifter ämnas. Erfarenheten är att aa uppgifter sm hittis begärts m materieen, utm uppgifter m persnafe, kan besvaras. Materiaets knfidens bir givetvis berende av anta, enheter, drifttid ch rapprteringsnggrannheten. A v dessa är rapprteringsnggrannheten den svåraste att få ett grepp m. Men det är tviveaktigt så att rapprteringsviigheten vid många förband är åg i synnerhet för enkare fe, sm är ätta att åtgärda ch för vika reservdear finns på patsen. En möjighet ti kntr av rapprteringen igger 555

i att stämma av antaet ferapprter mt reservdesförbrukninge Så har gjrts i enstaka fa ch man har därvid översagsvis kunna knstatera att antaet rapprterade fe är skrämmande ågt, ca 20 / av antaet verkigen inträffade. Detta får dck anses vara undan tagsfa, men amänt kan man säga att en förbättrad rapprterings viighet är önskvärd. Man måste dck kmma ihåg att trts a är System 64 ganska nytt ch existerar jämsides med andra mt svarande rutiner, viket gör att det ej har trängt igenm ch accep terats överat. Vägen ti bättring är utbidning ch uppysningsverksamhet. Infytandet på tiföritighetsmåtten av anta fe ch driftti( kmmer autmatiskt fram på istrna genm att datamaskinei räknar ut knfidensgränser för MTBF ch FTG. Litet anta fe c krta drifttider ger såunda vida knfidensgränser. Härav föjer ckså den sutsatsen, att materieuppföjningssystemet ger de snabbaste svaren för materie av mängdkaraktär med hög bruksft ekven ch med sådan teknisk uppbyggnad att en tiföritighetsanay över huvud taget är meningsfyd. De praktiska resutaten bestyrker detta påstående. Såunda ha man inm teemateriemrådet för vissa nyevererade apparate speciet kncentrerat sig på materieen under garantitiden för at ha vä underbyggda egna tiföritighetsvärden ch egen festatisti att stäa upp mt everantörens interna festatistik. För en de artierimaterie har man med bättre tyngd kunnat påpeka knstruktinssvagheter sm bör undvikas i samband med nyknstruktir av ikartad materie. Avsaknaden av vä grundade tiföritighets värden har man i ett annat fa kunnat knstatera vara tii st nackde b a vid utarbetande av vårdföreskrifter för materieen Ytterigare intressanta uppysningar kan erhåiias genm att sam manstäia funktinstigängighetsvärden med träffsannikhetsvärden. Man har ckså kunnat finna att för materie med åg bruksfrekvens icke inm rimig tid ger några vä underbyggda tiförit ighetsvärden, varför sådan materie brde rapprteras på ett förenkat sätt. Om möjigt bör dck samma rapprteringssystem bi behåas för att få ett enhetiga system för a marin materie. Ett enhetigt materieuppföjningssystem är ckså förutsättning en för att man ska kunna få tiföritighetsmått för funktine ;; system. 556 Utnyttjande Man kan såedes med fg påstå att i fråga m tiföritighetsvärden för materie rapprterad i System 64 finns ett ganska gtt underag även m det för en de huvudenheter är behäftat med brister. Prbemet är att få materiaet förstått, accepterat ch bearbetat. Stra svårigheter föreigger härvidag ch ösningen är densamma sm för rapprteringsviigheten, nämigen utbidning ch uppysning. Vi måste ha kart för ss att tiföritighetstekniken är ung ch de tankegångar sm tiämpas ch framförat den nmenkatur sm används inte är amänt bekant ch förstådd. Det är därför naturigt att svårigheter ch tveksamheter uppstår vid tkning av resutaten. Aven m datamaskinen srterar fakta ch utför ika prgrammerade beräkningar ch tabeeringar åt ss kan den inte fatta giska besut. Det måste vi göra sjäva, men maskinen kan hjäpa ss i vissa vasituatiner m vi instruerat den på rätt sätt. Vad datamaskinen ämnar ifrån sig i frm av istr (ut-put) får därför närmast jämföras med baansräkningen i ett bksut, nämigen vår stäning efter händeser under en bestämd tidsperid. Ar man inte nöjd med resutatet måste man göra detajgranskning på misstänkta siffrr. När det gäer istrna från ett materieuppföjningssystem med de sannikhetsvärden ch den feanays sm där presenteras är det dck svårt att göra ett uttaande m man är nöjd eer inte. Man får sig föreagd ett siffermateria ch uppgifter i en frm sm man tidigare ej träffat på. Man får såedes ett resutat av en teknik ch en behandingsmetd utan att äga kännedm m dem. Anedningen härti är ej att de ansvariga underåtit uppysning i samband med systemets intrduktin, utan att man febedömt den tid ch den insats sm behövts för uppysningsverksamheten. Tiföritighetskraven har ckså frtfarande i iten utsträckning kmmit ti uttryck vid bestäning av ny materie. Det har inte heiier varit möjigt att för ika materiesag eier huvudenheter faststäa krav på tiföritighetsvärden, trts att visst underag föreegat. Kraven på tiföritigheten har atså varit för svagt frmuerade för att stimuera ti ett utnyttjande av de erfarenheter sm materieuppföjningssystemet kan ge. Värdefut materia har därför egat utnyttjat. Men det finns dck kart att användas ch i samband med undersökningar ch 37 557

V V 00 V V i HUV-HSP rim. A istan AVSER TIDEt.: HUVUDENHET : HUDVO- VALT- U.N fnhfj U RfK N1NG TIUV.-N NR ANTA 06.10.15-&7.08.15 E N H E f E N S FORRADSBENÄMNING SANDARENHET COCOC2 D 02CO SJNOARE COC061 010500, HCGF RE K VE NS.DE L C00002 010500,.HCGF REKVENSOEL.INDIKATORENHET COC064 1020000 r.!no KAIORENHET COC064 r20000 r. INDI KA ORENHET SAKORGAN: f E Y T T R N G FE8 ESKRIVNING AVHGANDE BILDKVALITET 10-FREKVENS INST A! i öga KRISTALLSTROMMAR UG MOTT AGARSKYODARSPANN I NG OVERSLAG GN I STGAP OXICERAT GNISTGAP AVST.I.MNINGSINC FUNGERAR EJ I"AGNET FREKV-SPEKTRA OSTABILT HOG BRUSF AK"OR.G KHIST ALLSTROJ'! KRISTALLSTROMMEN UG INGEN BILD LJUSSVAG BILD U.G RORSiROH I V35 AVSTJ.NCSTRIHNING OMOJLIG SVAGA MÄMARKEN NEDG.H;GET ELEKTRONROR UTBYTT GLAPP POTENT OMHER SVAGT BILDRC'R NGET GROVSVEP P. B-ENHETEN SJ.NDARE X BILDFORSf>RKARE X H GLEDARE X 0-10 min= 1 10-30 min= 2 INOM G.UO Tf(. INfVAU f NISI( 30min- 2 rim = 3 R : P TRIM REP REP REP REP REP REP REP REP REP RE P REP REP ;F-12 Ej ttord = 3 fart TIUS.AGM. AT- fgfn SJW f '" FELPAFOLJO SYSTEM 6C 09.09.67 SIOA 105 IHitÄ,ANDf OVNINGAitNA. T t D SFOROROJ N I NG INGICK EJ övningen INGEN OLAGENHET I NGEN OLAGENH ET ANNAN H-ENH UT NYTT JAO INGI CK EJ I övningen INGI CK EJ OVNINGEN INGEN OLA GENHET INGI CK EJ I övningen INGI CK EJ I OVNINGEN fo ID 11 fo $1 «.1 30 2D 10 10 20 3D.U 51 40 10 80 90 USTA:21 1 f DEN TYAPUNKTARE SOM HAR DEN STORSTA ANDELEN DEN - TYAPUNKTARE SOM Fig 2...... ""OVRIGA -. PUNKTARE FORDELNING AV SUMMAN EFFEKTIV OUUKBAAHETSTID FELANALYs FöR MATERIEL BRUK f<>- fö COC04 0 010000, SANDARE/mE T C00040 010000 SNOARENHI::T COC061 0 1 O tco -- OOL:LA T OR COC002 D 0500, HCGF RE K VE NSOE INGEN BILCSIGNAL TRH'.NING HF-OH m mu f REP. LISTA 22A I t-.g I CI<. EJ övningen C0006 rz r. INDIKAT ORENHE T COC06 Ir020000. INDIKAT ORENHET c64rz. INDIKATORENHET COC06020000. INDIKATORENHET 000002 1020000!.I NO KAORENHET 0000031020000 I.INDI KAORENHET RORSTRO"i I V2t O V27 FOR STOR 1-:.I..TLINJEN FORSVANN P VARJE 10001'! KAL BRER HIGS T AGGARNA FORSVANN D.U IGA I".UARKEN OiG EMISSION ELEKTRONROR V28 LJUSSTYR!I..A PÅ FINROR EJ REGLERBAR OJG SKARPA P FINRORET ENH A INGEN SYNK INGEN OLAGENHET INGICK EJ övningen INGICK EJ övn i NGEN T I DSFORDROJN I NG r;.., 1 Mer!n 2 rint =' tagei..gu s. - 1 - Driftstpp 2 - Mydtat 1tt 3 =""-årk.nia;n6rd MATERIELANALYs FI:JR MATERIEL BRUK :";/::;." HMJOENHET: 26.09.67.SUMMA DIIFTY:r.IOEN USTAN AVSER TJOEN : 15.10.66-15.09.67 HLIVVDENHETER: 11 SUMMA EFFEKTIV OBRUKBARHETSTID: 104 TIM ANTA FEL: 46 37 841 (Fa.SOKNING + ff'aaationstiot PROCENTUELL RJROB.NING AV ANTA FEL PA B'UiETD.: PROCENTVa 90 1!0 70 60 50.t 30 :O O FOIIADSIEN.J;MNING 10 20 :JJ..O SO 60 70 80 90 f a.caxx.. SJ.NDARENHET xxxxxacca ca INDIKATORENHET x MOT T AGARE.HET xaa aaaa AVS T..NDSENHET a 00 SERVO-BX-SVEPENHET ODD aaaaacaxx ANTENNENHET xxxxxxanaaa HAR DEN NÄST STORSTA ANDELEN ENPUNKTAREN TOTALT XXXXXXXXX X 0000 DIJD<<ODD KONTROLLENHET

panering för underhåsrganisatinen igger många frågr ch väntar på svar, sm endast kan erhåas ur ett materieuppföjningssystem. Presentatinsmetder En bidragande rsak ti svårigheten att tigdgöra sig ett materia kan igga i den använda presentatinsmetden. En datamaskin ämnar i rege sitt resutat i frm av siffrr ch text rdnade i rader eer kumner. Man får ett tabeverk sm för många bereder besvär därför att man inte kan få en sammanfattande överbick av at materia (se exempe fig 1). Det är emeertid möjigt att prgrammera en datamaskin så att den ritar stapediagram ch kurvr, en presentatinsfrm, sm de festa är mera bekant med. Resutat ch uppgifter ämnas ckså för avgränsade tidsperider, viket gör att man måste studera fera papper ch istr m man vi skaffa sig en uppfattning m resutatet för ängre tidsperider. En förbättrad överbick ch äsbarhet skue såedes vara möjig m man mera utnyttjade grafisk framstäning ch för tabeer använde accumuerat siffermaterial Detta är möjigt att åstadkmma. Exempe härpå visas i fig 2. Eknmiska synpunkter ADB-system är dyrbara. I en de fa kan persnareduktiner göras men den reea vinsten i detta avseende trde vara befintig enär ADB-persna ftast är högt kvaificerad ch väbetad. I fråga m materieuppföjningssystem för studium av tiföritigheten har sådana tidigare icke funnits. Här gäer det atså en utökning av verksamheten med nya kstnader, sm icke ger direkta kstnadsminskningar på annat hå. För att verksamheten ska vara försvarbar måste dck kstnadsminskningar eer effektivitetshöjningar kunna redvisas på annat sätt. Det bör dck vara tiåtet att ange att dessa vinster verkar på ång sikt med hänsyn att man arbetar inm ett tidigare devis känt ch bearbetat mråde. Effektivitetshöjningar kan anses åstadkmmas genm ::ttt man skaffar sig underbyggda tiföritighetsmått på sin materie, vi ket man tidigare inte haft. 560 Kstnadsminskningar kan man få inm underhåsverksamheten, tack vare att man med tiföritighetsmåtten kan bedöma m utförda underhåsåtgärder haft åsyftad verkan. Underhåsintervaerna kan förängas ch mfattningen av vårdåtgärderna kan minskas. Dessa är mycket viktiga ch betydesefua åtgärder i tider då underhåsansaget minskar medan materieens kmpexitet ökar. sutrd En uppföjning av materieen är nödvändig för att man ska kunna verifiera att den fungerar på avsett sätt ch med begärda prestanda. Resutatet av uppföjningen måste uttryckas i mätbara ch jämförbara strheter d v s i tiföritighetsmått. Man måste kmma ifrån subjektiva uttaanden ch skrivningar m materieens funktin ch detta kan endast åstadkmmas genm att använda tiföritighetsteknikens mått. J ag rör mig då inte ängre med skrivbrdsargument utan använder bserverade fakta sammanstäda på ett giskt sätt. Argumentatinsförmågan bir ckså starkare då man framför nya bjekt eer försag ti ändringar m kraven kan grundas på bserverade fakta uttryckta på ett ganska enket sätt. För materieen måste tiföritigheten byggas in redan på knstruktinsstadiet. För ss sjäva måste vi bygga in tiföritighetsbegreppen i ss ch göra dem ti våra ydiga instrument i vår strävan att åstadkmma effektiv krigsmaterie. 561

N-E WERIN Sysfem 64 ch underhås rapprtering terie sm erfrdras för att vapensystemen ch rganisatinen kring dessa ska göras at effektivare. De grunder sm därvid användes är ika funktinssäkerhetsmått. Dessa är: ----------------------------------------, Kmmendörkapten R Nerpin har i sin artike i TiS februari 1968 framfört försag med syfte att tigdse perativ chefs önskemå m underhåsinfrmatiner. De önskade infrmatinerna fick dck inte vara för detajrika utan brde kunna inemmas i svar på frågr typ: "Hur många attackföretag återstår att göra med kan kanske därför vara av intresse att närmare under mina trpedbåtar"? F ör att erhåa underag /ör svaren har ett samspe mean System/M ch peratinsanay tiska spe föresagits. Det system, System 64, sm är särskit framtaget för materieuppföjning är därvid inte nämnt, ch det söka viket underag detta kan ämna för besutsfattning. Kapten N-E WERIN, 1. ärare på vapenfficers- J skan, BÖS, behandar i denna artike detta ch ämnar ett försag ti schematisk ösning. medetid mean fe sm stppat eer stört anä).;gningen = (MTBF) = Driftvärde Anta fe funktinstigängighet N et t = (FTGN) = Driftvärde Driftvärde + Obrukbarhetsvärde funktinstigängighet Effektiv = (FTGE) = Driftvärde Driftvärde + Fesökningstid + Reparatinstid System 64 startade i december 1964 ch har sedan dess varit i bruk. Systemet är knstruerat för autmatisk databehanding ch har ti ändamå "att insama materieerfarenheter ch msätta dessa i sådana åtgärder att önskvärd effektivitet erhåes hs aktuea vapensystem (befintiga ch panerade)". Erfarenheterna från materieen samas in genm särskida rapprtbanketter. Innehået i rapprterna ska ämna uppgifter m drifttider, m inträffade fe ch m vidtagna underhåsåtgärder. Uppgifterna samas därefter upp i dataregister (magnetband) ur vika det finns möjighet att göra sammanstäningar för presentatin av materieens egenskaper. Presentatinen sker genm utskrift av istr ch istrna förväntas ge den återkpping från verksamheten med befintig mate- 562 kartigängighet Brutt = (KTGB) = Kaendertid - Tid för stpp ------------------------, ch kartigängighet N ett = (KTGN) = Kaendertid Kaendertid - Obrukbarhetstid Kaendertid Funktinssäkerhetsmåtten ch de ytterigare uppgifter n1 materieen sm ämnats på rapprtbanketterna presenteras på ika typer av istr. Dessa är indeade i fyra huvudgrupper. Inm varje sådan grupp skaistr tagas fram enigt föjande: 563

Grupp Område Lista Innehå 1 Funktinssäkerhet 11 Sammanstäning per vapensystem ch tigängighet 12 A Sammanstäning per huvudenhet 2 Materieana y s 21 Uppgift på de enheter inm en huvudenhet sm de festa feen 12 B, C Sammanstäning per materieindivid inträffat på ch de enheter sm rsakat de ängsta brukbarhetstiderna. Grafisk framstäning 22 A Detajredvisning för materie i bruk av feyttringar, febeskrivningar ch fepåföjder för en viss huvudenhetstyp 22 B T?ter av föregående detajred- 1 V!Sng 23 Listr för förrådsstäd materie (ej kar) 3 Underhå 31 Prgnser (ej kar) 32 Uppföjning per materieindivid avseende de fe sm inträffat ch de underhåsåtgärder sm vidtagits kmpetterade med gjrda ch panerade insatser i frm av mantimmar ch kstnader för underhå 4 Reservdear 41 Sammanstäning för varje materidindivid över de enheter ch detajer på vika åtgärder vidtagits samt driftvärdesinterva me!- an fe på samma enhet 42 Sammanstäning för varje huvudenhetstyp över de enheter ch detajer på vika åtgärder vidtagits 43 Listr för förrådsstäd materie (ej kar) För att erhåa underag för bedömning av System 64 möjigheter väjs här de resutat m rdinarie uppföjningen a v trpedsystem ämnar. Granskningen är knuten ti de ika huvudgrupperna enigt vanstående tabe. Benämningarna på trpedsystemen ch deras funktinsvärdesdata har med hänsyn ti.sekretessen ändrats varför 564 ämnade värden endast är fik t i va. För ett principiet studium a v System 64 har detta förfaringssätt ingen betydese. Grupp 1, funktinssäkerhet ch tigängighet Resutat av systemsammanstäningen v1sas bid. Två trpedsystem A ch B är där representerade. System A System B HUVUDENHETER MTBF FTGNI FTGE IKTGNI MTBF FTGNI FTGE IKTGN Radar 0.9171 0.987 0.991 0.9171 0.987 0.991 Trpe typ 21 37 0.612 0.856 0.973 Trpe typ 22 --;;- -;:;;---,------ Ttat: 1 118 0.8821 0.9741 0.9881 32 0.561 0.8461 0.965 Bid 1 En jämförese mean de båda systemen visar att system A är funktinssäkrare än system B. Medetiden mean fe för system A är nära fyra gånger ängre än mtsvarande tid för system B. Nu behöver detta i ch för sig inte vara utsagsgivande. Feen kan vara små ch ätta att reparera. En kmpetterande ch mera innehåsrik bid ger värdet för FTGN. System A kräver för 88 timmars drift en brukbarhetstid av 12 timmar ch system B kräver för 56 timmar drift en brukbarhetstid av 44 timmar. Utnyttjandegraden för system A kan med ett ungefärigt värde sättas sex gånger så hög sm den för system B. För den perative chefen är dessa resutat inte tifyest eftersm de endast redvisar ett visst vapens tigängighet. Kmpetteras de däremt med även vapenpattfrmens tigängighet så erhåer den perative chefen med detta ett värdefut underag för sina bedömanden. Pattfrmen, fartyget, föjs idag inte upp av system 64 men det synes värdefut att så vre faet. Skue System 64 inte vara ämpigt för just den typen av uppföjning så bör det system sm kmmer ti användning dck sm sutprdukt ämna ett värde sm 565

V V' '-1 V C' C' :-::Mr wrvt<n.. I) ANTA USTAN AYSER TIDEN e LISTAN AVSU TIDEN: VAT- IANO fnhftb&s.. A ENHETEN$ HUVtA tns UI.Ufi'f,., QOOOO 010201 KI\AFUGGRf()AT.I<URSifttDnAJC" 000003 060000.IC.L'ASINOIKATCJt.KU" SG YRO 000003 070101 HfiS.U:KAR E Bid 2 ff(yttijng ENHET 13 U!'HT U.WEJEN UTSUTEN HMHEN UTSLITEPI 1'40TCR EGENfART IC.ARV.IT UH!YfT 10 "' :ID :J) 1:::1 ' 1 "' TS UtEP 2 ENS,.IN' LOGG F'-INGERAR EJ 2 tc.ugghju PI fu69 NERSLI JET Te'f'TT Bid 3 0-10... - 10-30Jnin = 30m.in- 2 tim ""' J Kn i OftOH - 5 = 2 Ei tt&d =- 3 FELPAFOJD SIIM 12 0VNINGAIHA SYSTEM 64 JIGJCa EJ OWIIIIfrfGEfr RE SEAYFC!Rf IIIIUNtf UJJnT JAT I A:f:SERVf(ffJAI CI UTNYTJAI t IJWGICk EJ 1 OY.. HtGf" 1t 1 NGE:" (tu,.,h r NGEN OLA,ENHfT tt INGICK EJ DWJIIJIIrtEN 1 2 = Orifttpp = rityd t str - 3 = AnmärkningsvGrd MATERIELANALYs FÖR MATERIEL BRUK J W{VK HUVUDENHETe M 0000-000000 Trpe 21 ista21 HUVUDENHETER e 3 SUMMA EFFEKTIV OBRUKBARHETSTIO. 174 T1M I>NTA1 FH e 15 IR..SOu-IIHG + REPARA TIOHSTOJ rtocentv8j.. fotdelning AV AHTAL fb. PA ENHEU: P'ROCNTUaJ. FOII.D6.ffi"«:ö AV SiMM.AN EFFemV O.t./U..UHETSTID,... "" «< 30!ID 10 I'OIIAOS a EHXMH G,...,..... x..xmxxx x:: xxxxx:xxxxmxxxxxxxxxx::xx:xx HuTU.dinat ruaent xxrx:x:n:::xx:xxx:xxxxx:x::x:rxxxxxxxxxxxxxmxxxxx stativ x """ Kuraindikatr OOb Kursgyr DD< aaaaau Omfrmre 1000 Hz cuu:r:a....,...,. C :ID!ID 10 10......,..... ENPUNKTAR!'N TOTALT XXXXXXXXX X 000 OOIXODOO OEN TYAPUNKTARE SOM r OVRIGA HAR OEN STORSTA ANDELEN PUNKTARE OEN TYAPUNKT ARE SOM HAR OEN NAST STORSTA ANDELEN 1 -- -- FELANAL YS FOR MATERIEL BRUK SYSEM 64 HtMIDfNHfT,! 000Q..()()()000 Trpe 21 SAKOIGANe V.J. W/YK USTA 2 2. fo FO- HUM> HING fllv.-n NI "" FORR.AOS6ENAMNING 000003 010203 GEJriEAATORENHEt 000003 01():203 GENEfUTORENHET 0000 ()3 O 0201.+ NfGAA TOREHt!ET 000002 010206 i'\eic.aisii ENHFJ 000003 010206 K"NIS fnmh 000003 010206 MEKAM1SK fwhet ()00003 010206 I'IHAWI S I( ENHET 00 0003 O 0206 HEI('AJr,jJ SK ENHn 000003 010206 P'!HANISK ENHE 000003 010207 RHAnH ET 000003 0100q IUIIIIOVERPI.NH FE,ESKRIVNING IHIBtVAU - INGEH P'\ANOVERSTROM 1 2 "'"NSU.O...SIItEU HMGT SIG J\JSTERINC DiGA ELLER INGA SP*MINGJA... IGET '11fRT1kASVEP MH AORCE SIG FRIN CfNTitUM 2.. OXIDATION P kontaet S, 1 UIEP ENSU EJ!f' AJIHUOf P FIN&I'OIIEN TILL IUTSI IN/'IJTNIN(; 1\1 E fuprfger,r [J 1 ie P 2 KJGGkJE:DJI SKJIHN IJI"U!TfiiiN' A E '! H EN H UR funi'tt Ofri 1 ire' 2 UtET 101NORAR ' UH!YT1' ENI-ETER: 12-19,211 TA:Uifi!AD MINkELVIS.UE t'j VRI05AFI IJifP 1 HGGCI'IIERFOR[hö IIIHWffrtKE"\1 SKURI FE I 1-..SHNC 15 t-1'1 Uttr 2 Ff.ENt-f! UR fupci'it JO" UAEP EGEPtf.&fi:T FUPCGEFIAR EJ REP 2 IITIX,ANDf ICK fj OVHINGE".. UtGICJ. EJ C!V UGUI " I fifi AJ! H-Etft< Ui'IIYTT JAD 1t IGIU. EJ OWJii;JNfEN - Jt.iiiN H-H t- t"yttjao it INGEN (LAHNHf I"'.HAVSHNO EJ UiSfALU!IIIH REP Mer6n2rim = 4

direkt kan kmpettera ch fuständiga uppgifterna från System 64. Från underhåissynpunkt är det av intresse att göra en jämförese mean FTGN ch FTGE. Skiiinaden mean dem är ett mått p å den väntetid sm uppstått innan reparatin kunnat påbörjas. För sy stem A är den för 100 timmars drift 9 timmar ch för system I. för samma drifttid 29.5 timmar. För båda vapensystemen cirk 1 75 Of av brukbarhetstiden. Dessa väntetider ger ett visst mått på hur underhåissäkerheten är rdnad ch bör kunna tjäna sm deunderag då frågr m un derhå ch reservdesfördening på ika instanser diskuters större sammanhang. skinaden i tigängighet mean de båda systemen kan ur bid 1 direkt häredas tii att den är rsakad av system B dåiga eded ningsfunktin. Vi man veta huvudanedningen ti detta så måst< istrna i grupp 2, materieanays studeras. Grupp 2, materieanays Anayserna utförs på istrna 21, 22 A ch 22 B. Lista 21, bid 2, ger en grafisk presentatin av den prcentue ;. fördeningen av anta fe ch summa brukbarhetstid fördeade p 3 i Trpe 21 ingående enheter. Man knstaterar snabbt att cirk; 85 / av brukbarhetstiden är att hänföra ti huvudinstrumentet Orsakerna ti brukbarhetstiden redvisas på ista 22 A, bid 3 Enigt denna ista kan de festa feen hänföras ti den mekanisb enheten men även andra enheter uppvisar fe. Genm att studer; feen ch åtgärderna mt dem så bibringas man ätt misstanker att instrumentet är utsitet. Den giska föjden av detta bir, at vederbörigt sakrgan måste överväga frtsatt ch kanske kstsan reparatin med även åg tigängighet av materieen sm föjd, ee' utbyte av instrumentet i sin hehet. Lista 22 B, ämnar en sammanstäning av tid ti fe efter tiii sagning, vidtagna åtgärder, teknisk fepåföjd, fartegenskaper, in verkan på övningar, huvudanedning ti väntetid ch m febser vatin gjrts vid peridiskt underhå eer ej. Särskit huvudanedningarna ti väntetid bör kunna ämna vik tigt underag ti underhåsrganisatinens uppbyggnad ch äve1 ti frågr m reservdears utfrmning med hänsyn ti att even 568 rueit byte bör kunna ske utan insats av kvaificerad persna. Sm huvudanedningar redvisas väntan på: persna vid egen instans persna från annan instans ch väntan på reservdear. Grupp 3, underhå För prgnsen avses ista 31 utnyttjas. Listan är ännu ej prgrammerad men dess innehå förväntas medge uppskattningar av föjande: underhåskstnader för förrådsstäd materie underhåskstnader för materie i bruk ch beräknad tidpunkt för översyn ch kstnad för översyn. Samtiga uppgifter verkar vara av strt intresse. Både för verksamheten i fred ch verksamheten i krig. Den beräknade tidpunkten för översyn bör kunna igga ti grund för grvpaneringen för varv ch reparatinsresurser. Man kan här fråga sig varför istan ännu ej är framtagen. Berr det på att rganisatinen kring System 64 har för små resurser eer berr det på att våra förvatande myndigheter inte har intresse av eer kraft för att tigdgöra sig uppgifterna? Med ista 32 sker uppföjning per materieindivid i vad avser inträffade fe ch vidtagna underhåiisåtgärder. Listrna för den aktuea periden är för många för att presenteras här, men en sammanstäning av deras uppgifter visar för t ex Trpe 21, att 186 mantimmar tagits i anspråk för materieens underhå. Av tiden faer 135 timmar på persna från annat förband ch 51 timmar på egen persna. Presentatinen av arbetsinsatsens mfattning ch fördening förefaer även den kunna ämna viktigt underag för besutfattning kring frågan m underhåsrganisatinens utfrmning i krig. Grupp 4, reservdear För beräkning av reservdesbehv har istrna 41 ch 42, (ex ista 42 bid 4) tagits fram. Sammanstäning över enheter sm repare- 569

..... "'!:"' -:;; <(,..., ;;; "'"., > H 5 ; - -.. z z J,,..... N :..... "' :: "' z....... :: "' " a:.. ;! z "' "' "' '..... ;; w it " "' r,. z... Q" 5-00 00 z : 00 00 i! n g 00 00 ::> V) 00 00 t 00.. - 1111 3 c "' -!;; z 1111 g - e( " C) 1- J:.. 'j... [ ii 8 J: - -.. --.. z u 12 w z.. "' z "'a.!i.. w = e- c J: III E-<.. 5 >t:i <:t w J: (!)"' '1 w z c w _:: "' z>... - ::: z -':c "' z :;; " III Zi ' - 2 <<, > "'! <:O.,,.,,.. =>i:s "' III... -- " - - -..,. "' "'."'! J...... "' c 4 w.. "'..! :: "' b,.!.. " "' 00 00 00 - - NO - 00 - - -- 00 00 00 "' - - - - w J: w w w.. V> J:.. z J:...,_.. w.. z w z w,..... "'... " z w w.. "'.... "' N ;; - - ::: "'...,. "' ; "' " 4... "..,..... " "'., => ",.. c... ".. =>!!.. " 00 00 0 0 00 00 00 - - - -.... w.. "'.. "' z V) V).. "'.. ' a: g " "' N :r "' C' w "',..... "' i rats, bytts ut ch kasserats, presenteras des för individ ch des för huvudenhet. Uppgifterna bör kunna tjäna sm viktigt underag då antaet ch arten av de artikar sm ska förrådshåas bestäms. De bör även kunna användas för att bestämma vad ch hur mycket sm ska håas des mbrd ch des iand. En sammanstäning av behvet iand ch beräknad peratinsfrekvens kan kanske ämna underag för reservdesbehvet i ika baser. Möjigheten synes särskit värdefu då det gäer att snabbt bestämma reservdears fördening på ika instanser för nytikmna fartyg ch fartygsförband. Vymen av dessa enheters behv kan presenteras i ett reativt tidigt skede m intensifierad uppföjning görs redan under framtagningen av deras utrustningar. Granskningen ger vid handen att System 64 kan ämna ett i många fa unikt underag för besut. Det trde dck inte kunna ämna svar på den av kmmendörkapten Nerpin knkretiserade frågan: "Hur många attackföretag återstår att göra med mina trpedbåtar"? Det förefaer emeertid vara så att man för att få svar på frågan måste utnyttja både System M ch System 64. System 64 skue då ämna erfrderigt underag för en riktig bestämning av arten ch mfattningen av den förrådshåna materieen. Omfattningen får då givetvis ses mt bakgrund av den ivsängd sm respektive vapensystem förutsatts att få ch eventuet med hänsynstagande ti peratinsanaytiska spe. System M r bir därefter att redvisa de faktiska tigångarna vid en viss tidpunkt. Om tigången på materie sm är direkt avgörande för stridseffekten då jämföres med behvet för viss förväntad återstående drifttid, så har man underättat för sektin II att ämna svar på den perative chefens frågr. För att kmma ifrån atför precisa beräkningar vid för många tifäen kan man kanske tänka sig den möjigheten, att system M sår arm då underhået inte är säkrat. Hänsyn skue då vara tagen ti de underhåsresurser sm respektive chef dispnerar över ch armgränsen sätts vid visst anta återstående drifttimmar. Svaret på den perative chefens fråga skue i så fa före denna gräns kunna göras berende av återstående ammunitinseffekter ch tigång på drivmede, en räkneperatin sm kan karas utan datamaskin. 570 571

Den presenterade ösningen är mycket schematisk, men kansh principerna ändå är användbara. Förutsättningen för att ösninger ska ge riktigt resutat synes dck vara att ett ytterigare ch inti mare samarbete kmmer ti stånd mean på ena sidan perati v chefer ch på den andra, chefer i ika förvatningar. C P ALGERNON Årsberättese i fygväsende 1967 (2. avsnittet) '' ) Bevingad sjömakt 6. Styrka ch uppgifter idag Framstäningen begränsas ti attackhangarfartygens uppgifter. Ubåtsjakthangarfartygens r ch verksamhet inm ubåtsjaktkrigföringen har nyigen berörts i en årsberättese. Det är inte möjigt att här ange de ika fttrnas uppgifter såsm det frmuerats av den marina edningen - en sådana infrmatin står av naturiga skä inte att få. Det är däremt möjigt att mt bakgrund av de engagemang sm attackhangarfartygen tagit de i sedan VK 2 sut, dra vissa sutsaser m deras uppgifter idag. Vid VK 2 sut fanns 25 större attackhangarfartyg ch 8 mindre av Essexkassen rustade eer under byggnad samt 74 eskrthangarfartyg. Sammanagt utnyttjades 111 hangarfartyg under VK 2. De ttaa förusterna uppgick ti 11. Ett kännetecknande drag för den marina fygkrigföringen under VK 2, i varje fa i Stiahavsmrådet, var att vare sig det gäde amerikanska eer japanska hangarfartygsperatiner så engagerades hangarfartygen i rege med fientigt andbaserat fyg, frånsett de fåtaiga men dest mer ryktbara tifäen då hangarfartyg uppträdde på båda sidr ex.vis saget vid Leyte ch Midway. Vid Kreakrigets utbrtt 1950 var sju attack, fyra ätta ch fyra eskrthangarfartyg rustade. I västra Stia havet fanns i sutet av juni 1950 endast CVA 45 Vaey Frge. Fartyget berdrades ti kreanska farvatten ch fick medebart uppgifter att understödja '' ) I det första avsnittet skidrade edamten Agernn de amerikanska fttrnas fördening, hangarfartygsstyrkrnas sa mmansättning, deras vapensystem samt b e fäsförhandena. Å rsberättesen avsutas i detta nummer. 572 38 573

andstigningar i Pjngjangmrådet samt så mt fientiga markstyrkr ch kmmunikatiner. Förstärkningar berdrades ti mrådet under smmaren 1950. Fyra av de sju attackhangarfartygen var snart engagerade i Krea. De andra hangarfartygen fördeades med en ti hemmafarvatten ch två ti Medehavet, där spänningen i Osteurpa successivt ökat efter brytningen mean Mskva ch Begrad. Sjunde fttans fartyg ch fyg understödde andstigningarna vid Inchn. Under tiden dessförinnan hade amerikanska fygvapnets attackpan måst överge baserna i Sydkrea ch perera från amerikanska baser, viket ökade betydesen av Sjunde fttans fyginsatser. I samband med den kinesiska invasinen i sutet a v året kringrändes den. armekåren i närheten av Chsinreservaren. Samtidigt hade det taktiska fyget ur Air Frce berövats möjigheterna att uppträda från framskjutna baser. Hangarfartygsfyg insattes med 200-300 företag per dygn. I varje för:::tag kunde fygpanen uppträda - 1 / 2 timme i måmrådet ch kunde utföra mean fem ti ni attackanfal Det har efteråt ansetts karagt att genm dessa kraftfua insatser av främst marinfyget kunde den föjande evakueringen av c:a 100.000 man med utrustning genmföras med betydiga föruster. Under återstden av Kreakriget ökades hangarfartygsbeståndet med över 50 / genm rustning av reservfttans enheter ti ttat 18 fartyg. Nästa större engagemang, där hangarfartygsförband var inban dade, ägde rum 1955 nrr m Frmsasundet i samband med den kinesiska invasinen av Tachenöarna. A v Stiaha vsfttans ni hangarfartyg berdrades fem medebart ti dessa farvatten. De mer än 1.800 fygföretag sm genmfördes under en dramatisk vecka dkumenterade USA möjigheter att ingripa utan att tigripa kärnvapeninsats. Ett reativt ugn återstädes i mrådet. 1958 startade righeterna åter med en kinesisk uppaddning på fastandet ch dekaratinen m Frmsas befriese. Detta edde så småningm ti beskjutning av öarna Quemy ch Matsu. Sjunde fttan ingrep åny med attackhangarfartygsstyrkr i en ring kring Frmsa, un derstödjande natinaistkinesiska underhåstransprter ti öarna. Samtidigt med dessa righeter segade Libannkrisen upp. På den ibanesiska presidentens önskemå intervenerade amerikanarna snabbt. Inm 12 timmar från rder kunde Sjätte fttans båda attackhangarfartyg understödja marinkårens andstigningar för att säkra fygbasen i Beirut. Under fyra dygn ufttransprterades anne- 574 trupp ti staden, medan Sjätte fttans fyg upprätthö uftherravädet. Medehavsfttan hade tidigare under ånga tider varit hårt engagerad. Utveckingen i Sydösteurpa har tidigare berörts. Den pitiskt kritiska våren 1951 dubberades Sjätte fttans styrkr under viss tid, miitär hjäp utvades ti Jugsavien. För att unde.rstry.ka det amerikanska engagemanget ch Medehavsfttans kapacitet, m bjöds president Tit att medföja hangarfartyget <:=ra Sea. Denna utvecking pågick atså samtidigt med Kreaknget. 1956 under Suezkrisen hös hangarfartygen i hög beredskap i östra Medehavet ch skyddade evakueringen a v 1.700 amerikan.ska miitärer. frå Israe ch Egypten. Ett havår senare bröt r1gheterna ut 1gn 1 frm av det kmmunistiska htet att överta ednmgen av Jrdamen. Denna gång utnyttjades Sjätte fttan sm en demnstratin av USA besutsamhet att värna Jrdaniens berende. Under sutet av 50- ch början av 60-taet sker en gradvis förstärkning av hangarfartygsstyrkrna. Frresta-kassens större ha? garfartyg börjar kmma i tjänst i at större anta c fram u 1961 tikm sju nya attackhangarfartyg ink! det atmdnvna Enterprise CVAN - 65. 1960, i samband med att Svjets tryck mt Berin ökar, höjs den amerikanska vedergäningskapaciteten på krt sikt ch på ika sätt. B a tar detta sig uttryck i en 50 / föstärkning av Sjätte fttan samtidigt sm en krafti. föstärkmng.. av attackdivisinerna mbrd genmförs. Denna skarpnmg av karnaddningskapaciteten upprätthös under c:a ett år. Den kuminerade sedermera i särskida beredskapsövningar i Västindien sm undanhös amänhetens infrmatin. 1963 är Sjunde fttan i eden igen. Denna gång i Thaiand ör att understödja marinkårens peratiner rsakade v Kmmumstkinas överträdese av edupphörsöverenskmmesen 1 Las. Samma år på hösten bryter Cubakrisen ut. Andra fttans hangarfartygsförband förstärks. Under drygt två månader genmförs över 120 fygföretag per dag i samband med Cubakarantänens upprätthåande. Samtidi-t vidmakthås styrkan i Medehavet för att gardera eventuea svjetiska framstötar mt Turket, meda?. t attacng.rfartyg ur Första fttan baseras fram u Hawau fr att mjhgra en snabbare förstärkning av de tre attackhangarfartygen 1 SJunde fttan. 1964-65 förskjuts tyngdpunkten för de pitiska ch miitära 575

engagemangen at mer mt Sydstasien. De första insatserna av hangarfartygsbaserat fyg i Vietnam ägde rum 1965. Under påföjande år förstärks Sjunde fttan ti tre a fyra attackhangarfartyg. Detta anta är frtfarande nrmat baserat ti Vietnam-farvattnen. En ständig patruering upprätthås utanför kusten des i söder des i nrr. Huvuduppgiften är attack huvudsakigen mt må i Nrdvietnam. Under det senaste året har mfattningen ch även effekten av attackföretagen mt det starkt uftförsvarade Nrdvietnam ökat främst under mörker ch dåigt väder. Okningen bn devis sättas i samband med att det tidigare beskrivna nya attackfygpanet Intruder tiförts förbanden. Under 1967 i kriget mean Israe ch Arabänderna ökas beredskapen vid Sjätte fttan. En tyngdpunktsförskjutning av USA irjtresse i Medehavet mt öster har sedan dess kunnat förmärkas. Den ökade svjetiska aktiviteten med insatser av svjetiska sjöstridskrafter i östra Medehavet sedan senare deen a v 1967 trde nu närmast styra Medehavsfttans dispsitin. Attackhangarfartygsförband ur de ika fttrna har sammanfattningsvis tagit aktiv de i knfikter ch begränsade krig under de senaste båda decennierna enigt föjande. Datum ------ - ------------------------ Juni 1950-53 Maj-dec 1951 Febr 1955 Okt 1956 Apri-maj 1958 Aug-dec 1958 Jui 1960 Sept 1960 Nv 1960 Febr-apri 1961 Juni 1961 Maj 1962 Okt-dec 1962 1964-68 1967 L68 576 --- Kris Krea J ugsa vie n Evakuering av Tachenögruppen Suez Libann Quemy Matsu Kng Berin Guatemaa Nikragua Las Dmini kanska Repubiken Thaiand Kuba Vietnam Israe Krea Mt bakgrund av attackhangarfartygens engagemang i samband med van angivna kriser kan uppgifterna för dessa styrkr frmueras. Uppgift för CVA ----- Fygunderstöd vid andst.peratiner D : vid evakueringar Fygunderstöd tis baser för andbasera t f y g upprätta t s Direkt taktisk samverkan med armeförband Demnstrera amerikansk närvar Färdighåning för bckad, spaning ch anfa Genmförande ch skydd av transprter av kvaificerad krigsmaterie (fygpan, ammunitin etc) Bidra ti strategisk vedergäning med kärnvapen Exempifiering Inchn, Libann (ch Kuba) Hungnarn, Suez, Tachens, Kuba Libann, Thaiand, Krea Krea, Vietnam Jugsavien, Tachcns, Jrdanien, Libann, Kng, Quemy Matsu, Dminikanska repubiken, Krea (1968) Kuba, Guatemaa, Nikaragua Krea, Vietnam Berin, Libann, Kuba m f mråden Ovanstående sammanstäning medger ytterigare några sutsatser m utnyttjandet hittis av de amerikanska attackhangarfartygsförbanden. Förbandens fördening ch strategiska rörighet har möjiggjrt snabba insatser när så erfrdras inm vitt skida gegrafiska mråden. Förbanden har varit direkt inbande i fertaet kriser efter VK 2. Styrkrna har kunnat utnyttjas mångsidigt. Den expse över insatser sm gjrts sedan VK 2 sut får anses ge tiräckig beysning av de amänna uppgifter sm,ttackhangarfartygsförbanden hittis tideats i "fred" med detta Segrepps reatin värde, d v s täckande ett spektrum från mindre internatinea kriser ti större knfikter ch begrä 1sade krig. 7. Styrka ch uppgifter i framtiden Tveköst har en successiv svängning i uppgiftsstäningen ti ch det avsedda utnyttjandet av hangarfartygsförbanden ägt rum under 577