Östergötland ÅRSREDOVISNING 2003 www.lio.se
Innehållsförteckning sid Presentation 3-4 Produktionsenhetsenschefens 5-7 kommentar Verksamhetsgenomgång 7-11 Kund/medborgarperspektiv 12-13 Processperspektiv 14 Utvecklingsperspektiv 15-16 Medarbetarperspektiv 17-23 Ekonomiperspektiv 24 dagen 25-32 Besöksstatistik 33-34 Aktivitetsstatistik 34-35 Landstingetsinformationslinje statistik 36 Landstingets Frågelåda statistik 37 Vårdbarometern 38 Organisationsbeskrivning 38 Ekonomiuppgifter 39-41 resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och kommentarer 2
Presentation Östergötland arbetar på uppdrag av beställarstaben för hälso - och sjukvård vid landstinget i Östergötland. Verksamheten finansieras genom anslag från hälso - och sjukvårdsnämnden. I östergötlands län finns ca 415.000 medborgare. s uppdrag är att erbjuda samtliga östgötar information och kunskap i frågor som rör hälsa och sjukvård. Produktionsenhet Östergötland bildades 2001-01-01. De enskilda verksamheter som ingår har däremot funnits under längre tid. Ingående verksamheter är: Meditrinorna vid Hälso- och sjukvården i Finspång, Universitetssjukhuset i Linköping, Lasarettet i Motala och Vrinnevisjukhuset i Norrköping Kultur i Vården vid Universitetssjukhuset i Linköping Informationsdiskarna vid Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping Vi är 19 tillsvidareanställda medarbetare inom enheten på 14,0 tjänster. Två anställda arbetar med Kultur i Vårdens verksamhet, fem medarbetare tjänstgör vid informationsdiskarna, en anställd arbetar med IT-utveckling och elva medarbetare är sjuksköterskor vid våra Meditrinor. Samtliga anställda vid Östergötland har fullgod formell och reell kompetens för sitt uppdrag. s övergripande uppdrag är att: verka som en av landstingets målmedvetna och långsiktiga satsningar på att utveckla formerna för att erbjuda östgötarna information, kunskap och stöd i en patient/anhörig situation genom olika insatser söka stimulera östgötarnas eget hälsotänkande i vardagen så att möjlighet ges att ta ett större ansvar för sin egen och anhörigas hälsa Uppdraget utförs genom olika insatser och aktiviteter. Verksamheten bedrivs på olika arenor både inom landstingets lokaler och ute i samhället vid för människor naturliga mötesplatser. Verksamheten bedrivs med framgång i samverkan med olika partners och intresseorganisationer. 3
Den information som ges skall alltid vara förenlig med och ett komplement till den information som landstinget och dess medarbetare i övrigt erb juder. Medarbetarna vid lyder under samma regler och förordningar som övrig vårdpersonal beträffande legitimation, sekretess, integritet och bemötande. Östergötland är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Faktaruta antal anställda omräknat i heltider: 14,0 omsättning mkr: 7,6 resultat, mkr: 0,0 eget kapital mkr: 0,9 Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso - och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning För att finansiera Landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9.85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna och externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2002 var ca 8 miljarder kronor. 4
Produktionsenhetschefens kommentar Verksamhet: Produktionsenhetens alla verksamheter och dess perso nal har under året arbetat ihärdigt och långsiktigt i enlighet med det uppdrag och de riktlinjer som avses i Avtal med HSN 2002-2004. Efterfrågan på s engagemang, tjänster och kunskaper avseende insatser och aktiviteter av skilda slag både inom landstinget och i samarbete med andra huvudmän har under året visat på en ständig ökning. Vi har lyssnat till våra kunders åsikter och önskemål och genomfört en rad omstruktureringar i verksamheten för att tillgodose dem. Vi har upplevt ett stort värde av att flytta ut vår verksamhet i samhället i samband med olika arrangemang. Vi har ökat tillgängligheten för vårt 020-nummer, landstingets informationslinje och vi har försökt marknadsföra landstingets frågelåda på nätet som s sjuksköterskor handhar. Verksamheten vid Kultur i Vården har under året funnits samlokaliserade med. Därmed har tillgängligheten, utbudet och servicen för patienter och anhöriga förbättrats i syfte att uppnå målet med att bevara en så hög livskvalitet som möjlig t för människor i en vårdsituation. Informationsdiskarnas verksamhet har varit fortsatt högt belastad. Antalet besökare, de frågeställningar och behov som efterfrågas både från internt och externt håll ökar. Nya arbetsuppgifter tillkommer ständigt. För att möta behovet har vi gjort omstruktureringar genom personalrotation samt öppnat ytterligare en kassafunktion i Norra entrén på. I mars månad 2003 fick vi besked om att produktionsenhetens budget skulle minskas under år 2003 med drygt 1 mkr (12% av budget). Beskedet kom oväntat även om min chef signalerat en minskning av resurser för i framtiden. Olyckliga omständigheter gjorde dock att vi inte fått kunskap om den ekonomiska reduceringen innan vi planerade årets arrangemang, insatser och aktiviteter. Reduceringen fick till följd att vi var tvungna att göra akuta omstruktureringar i vår verksamhet. I viss mån minskades tillgängligheten vid våra fasta lokaler. Utbud och aktiviteter fick i viss mån förändras och ibland minskas. Vi var tvungna att reducera personalstyrkan. I samband med den övergripande omorganisationen och dess prioriteringar inom LiÖ har under andra delen av år 2003 diskuterats fördelar, nackdelar och olika åtgärder för samverkan, samutnyttjande och sammanslagning mellan s verksamhet och annan landstingsverksamhet. Beslutet från landstingsledningen var att s öppna lokaler skulle stängas och kvarvarande verksamhet skulle bedrivas med tyngdpunkt på ett utåtriktat perspektiv. Efter ett gediget utredningsarbete resulterade reduceringen av s verksamhet till att delar av den tidigare verksamheten fr.o.m 2004-01-01 kommer att ingå i det vid LiÖ nybildade Informationscentrum. Verksamheten vid Kultur i Vården kommer från 2004-01-01 att avslutas i sin nuvarande form och integreras i den ordinarie vårdverksamheten vid universitetssjukhuset. Informationsdiskarnas verksamhet kommer från 2004-01-01 att ha sin tillhörighet i närsjukvården. 5
Vi har efter besluten om förändring försökt se nya möjligheter och trots reduceringen i pengar bibehålla en så hög kvalité, god tillgänglighet och hög trivsel som möjligt i verksamheten. Vi har ansträngt oss för att visa respekt och ödmjukhet för varandra istället för att hamna i en situation där alla klagar på allt och alla. Genom att hela tiden tala om och diskutera hur vi kan arbeta smartare för verksamhetens och dess brukares bästa tycker vi att vi trots reduceringen lyckats göra en mycket god arbetsinsats i enlighet med mål och uppdrag. Ekonomi: Det ekonomiska resultatet för Östergötland år 2003 visar ett underskott på 32 tkr. Vårt mål var att trots reduceringar nå ett 0 resultat för 2003. Omständigheter som beskrivs under ekonomiuppgifter (sid 39-41) gjorde dock att vi inte fullt ut kunde nå målet om ett 0 resultat. Personal: Medarbetarnas delaktighet, kunskap och engagemang är en av de viktigaste förutsättningarna för en verksamhets resultat och utveckling i positiv riktning. År 2003 har inneburit stora förändringar för verksamheten och dess medarbetare. De stora omstruktureringarna och nedläggning av verksamheten i sin nuvarande form har varit ett tungt beslut för personalen att motta. Det känns mycket viktigt att på peka att personalens goda insatser inte på något sätt påverkat de beslut som tagits kring verksamhetens förändring. Tvärtom har alla utfört ett arbete och insatser som vi fått mycket beröm för både från våra uppdragsgivare, våra kunder och arbetskolleger. Ibland måste beslut fattas som bedöms få de minst negativa effekterna för vårt landsting och dess invånare. I våra hjärtans minnesfack kommer vi alltid bevara vår tid tillsammans med stolthet och glädje. Med de erfarenheter, kunskaper och den kompetens vi skaffat oss går vi nu vidare mot nya utmaningar och mål. TACK till personalen ni är fantastiska. Utveckling: Betydelsen av hälsoinformation fortsätter få allt större uppmärksamhet, både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Forskning, studier och trender pekar på att efterfrågan på information om hälsa, sjukdomar och alternativ kommer fortsätta öka. I takt med ökad efterfrågan ökar även utbudet av information. Det kommer att vara en viktig uppgift att säkra kvalitén i den information som tillhandahålls. Vi måste fortsätta att vara lyhörda för och ha en förändringsvilja till de omstruktureringar som ständigt och snabbt sker i vår omgivning. Vi måste ha ett öppet sinne för och en vilja till att se möjligheter i nya arenor, kommunikationsvägar, kundkategorier och samverkanspartners. Vi hoppas att landstinget i Östergötland även i framtiden skall vara föregångare till att ge östgötarna möjligheter till kunskap och information i frågor som rör hälsa och sjukvård. Ia Linde Ia Linde Produktionsenhetschef Östergötland 6
Jag vill tacka ALLA medarbetare för goda arbetsinsatser, uppmuntran och stöd under år 2003 Verksamhetsgenomgång Avtal 2002-2004 om allmän hälso- och sjukvårdsinformation mellan Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), och Östergötland beskriver uppdraget avseende informationsinsatser och andra aktiviteter som skall erbjudas och tillhandahållas östgötarna. Vision/devis skall öka Din kunskap om hälsa, sjukdom och egenvård samt stärka din ställning som patient Din hälsolina ska: ge patienter, anhöriga och allmänhet informationsunderlag för att kunna ta aktiv del i och beslut om sin egen vård och behandling, ge kunskap och stöd, för att när så är möjligt, främja tillfrisknande, minska risk för återinsjuknande samt förhindra insjuknande och verka för uppnående av en optimal livskvalitet, tillhandahålla information som ökar förutsättningarna för allmänheten att förstå rättigheter, möjligheter och begränsningar i vården, genom information och kommunikation verka för friskare medborgare. 7
Kultur i vården ska: integreras i verksamheten i syfte att vara en kvalitetshöjande faktor i vården, aktivt medverka till att skapa en positiv miljö för patienter, anhöriga och personal, uppvisa mångfald och verka för att tillgodose olika kulturers behov, vara ett komplement för att bevara och utveckla en individs kunskap, förmåga och färdighet för att uppnå en optimal hälsa och livskvalitet. Verksamheten vid informationsdiskarna ska: med en hög servicenivå erbjuda de människor som besöker sjukhusen de upplysningar och den information som efterfrågas vid kontakten, visa människor tillrätta inom och utom sjukhusens lokaler på ett tillmötesgående och individanpassat sätt, vilket är särskilt angeläget för personer med nedsatt funktion, bemöta varje person med likvärdig integritet och respekt, informationsdiskarna ska vara centralt belägna och i nära anslutning till sjukhusens entréer. Samverkan Verksamheten vid ska: vara en samarbetspartner och ett komplement till kliniker, enheter och vårdpersonal inventera och planera för nya vägar och arenor i syfte att på bästa sätt förmedla hälso - och sjukvårdsinformation till befolkningen utveckla samarbete med olika partners och intresseorganisationer för att vidga kompetensen och därmed kunna ge optimal service till våra kunder beakta samhällsutvecklingen inom hälsoinformationsområdet i syfte att tydliggöra behov och framtidsvyer inom området. Verksamheten vid ska vara lätt tillgänglig och präglas av öppenhet samtidigt som individens integritet ska skyddas. ska vara centralt belägen i nära anslutning till ett för människor naturligt gångstråk. Alla lokaler ska vara handikappanpassade och ha en trivsam och inbjudande miljö. s verksamhet skall genom olika kommunikationsmedel vara lätt för östgötarna att nå. 8
Sjuksköterskorna Maria och Ingrid går igenom och aktualiserar litteratur att tillhandahålla vid våra Meditrinor Information för hjälp att sluta röka ges vid 9
Exempel på utställning av patientförening vid Kommunens Äldredagar är alltid mycket välbesökta och är ett utmärkt tillfälle för att möta den äldre befolkningen 10
Sjuksköterska Angelika Bergholtz tar emot besökare vid kommunens personaldagar i Linköping Vid tjejmässan i Linköping träffar flickor i alla åldrar 11
Nedan redovisas under förändring, konsekvens, åtgärd den omplanering vi gjorde av vår verksamhet i samband med reduceringsbeslutet i mars 2003. Denna planering och dess insatser är de som vi genomfört under år 2003 och fram till beskedet om nedläggning av i sin nuvarande form som kom november 2003. Under varje perspektiv har vi kortfattat beskrivit de förändringar från vår initiala planering som vidtagits för att ha en verksamhet i ekonomisk balans och ändå genomföra våra insatser i enlighet med Avtal i möjligaste mån. Perspektiv Kund Förändring: Tillgängligheten för våra kunder att besöka oss i våra lokaler har minskats vid Mjölby, city Norrköping och i Motala. Vi har ibland varit tvungna att tacka nej till deltagande i olika arrangemang och aktiviteter. Begränsningen beror på att personalminskning har genomförts. Konsekvens: Det har funnits ett viss missnöje med den minskade tillgängligheten. Vi tycker ändå att människor i allmänhet visat förståelse för att det ibland måste bli så. Vi har kunnat konstatera en ökning av förfrågningar per telefon då man minskat besökstillgängligheten. Det har fått till följd att vi skickat mycket mer material per post än tidigare. Det har ibland varit en stor besvikelse då vi varit tvungna att tacka nej till deltagande i olika aktiviteter. Ett viktigt verktyg för oss som sjuksköterskor går förlorat då vi minskar arenorna för ett direkt möte med våra kunder. Åtgärd: Vi har försökt vara ännu mer tillgängliga för alla östgötar genom att delta i aktiviteter på olika arenor i hela länet. Vi har blivit bättre på att alltid koppla våra telefoner till en tillgänglig resurs då lokalerna är stängda. Vi har blivit bättre på att arbeta över gränserna på våra olika Meditrinor och se olika lösningar för att hålla tillgänglighet och kvalité så hög som möjligt för våra kunder. Vi har blivit bättre på att selektera i vilka arrangemang och aktiviteter vi skall delta. Vår kompetens öka då vi arbetar med flera olika områden. Strategiska mål Vi har fortsatt arbetet med att våra kunder dvs. patienter, närstående, studerande, personal och allmänhet skall vara nöjda och tillfreds med våra tjänster. Detta gäller i lika hög grad interna och externa samverkanspartners. Vi har tillhandahållit information och kunskap för att stärka patientens och närståendes ställning. Vi harunder år 2003 arbetat ännu mer preventivt på olika arenor med information om hälsa och sjukvård, för friskare medborgare. Vi har satsat ännu mer på att samverka med övriga interna partners för att ge våra kunder ett samlat budskap. Kritiska framgångsfaktorer Personalens professionalism och bemötande är avgörande faktorer för vårt arbete. Våra kunders möjligheter och vilja till att ta emot information och kunskap är av stor betydelse för att lyckas i vårt arbete. Våra samverkanspartners satsningar på preventivt arbete har även betydelse för vårt arbete. Tillgängligheten för våra kunder är av stor betydelse för att nå olika grupper. 12
Mått och nyckeltal Besöksstatistik. Aktivitetsstatistik. Enkätundersökningar. Vårdbarometerns undersökningar. Efterfrågan på våra tjänster internt och externt. Vår strävan är att söka mäta om ohälsotalet bland östgötarna minskar. Handlingsplan Vi kommer att fortsätta med de enkätundersökningar som vi genomfört år 2000 och 2002. Jämförelse och eventuella förändringar genomförs i enlighet med resultaten. Vi fortsätter deltagandet i Vårdbarometern. Personalens kompetens kommer att säkras via utbildning av olika slag. Vi kommer att arbeta vidare med vårt BSC i syfte att utvecklas och ständigt anpassa och förbättra våra tjänster. Vi kommer att vara lyhörda för nya arenor och samverkans möjligheter. Vi kommer att delta i olika interna och externa forum och arbetsgrupper för att samverka i hälsobudskapet till våra kunder. Förslag till friskfaktorer för vinterns aktiviteter visas i s skyltfönster Statistik för verksamheten redovisas separat på sidorna 33-35. Vi bedömer att 100% av verksamheten är tillgänglig via e-post och internet Vi bedömer att 100% av verksamheten uppfyller avtalet med HSN 13
Perspektiv Process Förändring: Landstingets övergripande förändringsprocess påverkar naturligtvis även s verksamhet. Vi har i dagsläget inte kunskap om hur vår verksamhet och dess former och uppdrag kommer att se ut efter årsskiftet 2003/2004. Konsekvens: En verksamhet som är föremål för förändring och där förändringen inte till alla delar består av att växa och utvecklas utan ibland av en utbudsminskning och nedtrappning är en verksamhet i obalans. Det finns stor risk för att man tappar fart, att arbetsmoralen tar skada och att arbetsglädjen minskar. Det är svårt att planera för framtida insatser både på lång och kortare sikt. Det finns risk för att man fra mstår som oklar och att tilliten till verksamheten minskar. Åtgärd: Vi försöker att göra det till en så kort process som möjligt där vi snabbast möjligt får klart för oss vilka riktlinjerna i vårt uppdrag kommer att vara. Vi försöker få alla medarbetare att förstå varför förändringen kommit till stånd. Vi försöker att peppa varandra att upprätta en hög arbetsmoral och arbetsglädje under processens gång. Dels för att våra kunder inte skall märka av vår osäkerhet och dels för att vi skall kunna fokusera på vårt ny/gamla uppdrag när det är klart utan att tappa fart och lust. Strategiska mål Vi har att arbetat med att nå välutvecklade samarbetsmetoder med våra samverkanspartners. Vi har sökt metoder för att identifiera samhällets aktuella behov vad gäller hälso- och sjukdomsinformation. Vi har varit lyhörda och haft en positiv attityd till att möta de nya förutsättningar som kommer att gälla i samband med Landtingets behov av besparingar och samverkan av olika verksamheter. Kritiska framgångsfaktorer För att metoderna skall fungera att arbeta efter krävs att de är kända, förankrade och accepterade av alla medarbetare. Det måste vara möjligt och planerat hur man följer upp och förbättrar arbetsprocessen. Vi måste få kunskap om förändringar så att vi kan ha en framförhållning i vår planering. Det måste finnas vara ett gott samarbete med våra samverkanspartners. Mått och nyckeltal Antal beskrivna processer som fungerar. Antalet samverkansprojekt. Antalet planerade förbättringsprocesser. Handlingsplan Information och förankring i arbetsgruppen för att skapa en positiv attityd till gällande förutsättningar. Arbetsgrupper tillsätts som arbetar med olika ansvarsområden för att identifiera, beskriva, granska, utvärdera och förankra verksamhetens samtliga processer. Arbetet genomförs med delmål om tre processer i taget som sedan förankras och beslutas i hela arbetsgruppen. Arbetet upprepas fortlöpande genom alla verksamhetens processer i en ständigt återkommande kvalitets kontroll där insatsen sätts i relation till utbytet. Arbetsgrupper i samverkan med blivande samverkanspartners tillsätts. Vi bedömer att 100% av verksamheten har rutiner för avvikelserapportering. 14
Perspektiv Utveckling/förnyelse Förändring: I samband med förändrade strukturer på våra loka ler, dess öppethållande och bemanning har vi förändrat våra arbetssätt. Från den 1 januari 2004 kommer inte att finnas i sin nuvarande form informationsdiskarna och kultur i vården och dess personal kommer då att tillhöra någon annan organisation. Konsekvens: Det är svårt att upprätta en effektiv organisation då personalen är osäker på sitt uppdrag framledes. Det är svart att förstå att allt det goda arbete som man fått beröm för inte skall genomföras i framtiden. Det är svårt att mobilisera kraft för nytänkande i en osäkerhetssituation. Det finns en risk att man inte tillvaratar erfarenheter som finns i verksamheten då man är fokuserad på att starta något nytt. Det finns en oro att inte få plats/platsa i en ny PE. Det finns en sorg kring att splittra gruppen. Det finns de som tycker att det skall bli spännande och välkomnar nya arbetsuppgifter. Åtgärd: Vi har blivit mycket bättre på att arbeta över gränserna och täcka upp så att tillgängligheten blir så god som möjligt. Att förändra sina a rbetssätt i en pressad situation för även det goda med sig att man lyfter blicken och tvingas tänka på nya möjligheter. Att tvingas ifrågasätta sina rutiner gör att man upptäcker nya möjligheter för insatser som ibland kan vara ännu smartare. Vi pratar mycket om vad det är vi vill värna om och varför vi vill det, relaterat till var verksamhets respektive personalperspektiv. Vi försöker att fokusera på ett verksamhetsperspektiv och i det tillvarata personalens alla goda erfarenheter hand i hand med nytänkande. Strategiska mål Vi har haft ett öppet sinne för och en vilja till att se möjligheter i nya arenor, kommunikationsvägar, kundkategorier och samverkanspartners. Vi har varit lyhörda för och haft en förändringsvilja till de omstruktureringar som ständig t och snabbt sker i vår omgivning. Vi har varit observanta på att kunna stå för kvalitén i den information och kunskap vi förmedlar. Vi har varit varsamma om de goda relationer och arbetsmetoder som vi utvecklat och vill vårda och värna. Vi har ständigt förnyat och utvecklat informationen på www.lio.se Vi har accepterat och arbeta utefter även de riktlinjer som vi inte kunnat/varit med att påverka. Kritiska framgångsfaktorer Det måste finnas tillgång till kompetens för genomförande av utveckling. Det måste finnas faktiska möjligheter att avsätta resurser utan att daglig verksamhet blir lidande. Det måste vara ett öppet klimat för nytänkande, idéer, utveckling och förändringar. Det måste finnas en viss framförhållning så att man upplever att man vet vad man har att planera efter. Det måste finnas en positiv attityd i hela verksamheten till förändring. Det måste vara tillåtet att lyckas mindre bra ibland. 15
Mått och nyckeltal Genomförda, påbörjade och planerade utvecklingsprojekt. Intresse från samverkanspartners både gamla och nya. Deltagande i olika projekt tillsammans med samarbets- och samverkanspartners. Besöksstatistik på s hemsidor. Hur väl förändringsprojekt lyckas genomföras och få genomslagskraft och acceptans. Handlingsplan Vi kommer att mäta antalet, genomförda, påbörjade och planerade utvecklingsprojekt. Vi kommer att utveckla våra hemsidor och mäta antalet besökare på desamma. Vi kommer att genomföra en årlig Hälsomässa i samarbete med interna och externa samverkanspartners. Vi kommer att göra upp en handlingsplan för deltagande i ett stort antal aktiviteter på olika arenor ute i samhället där människor möts. Vi planerar för och kommer att genomföra de samverkansförändringar som åläggs oss. s sjuksköterskor i samarbete med patientförening för hjärt-lungräddning 16
Perspektiv Medarbetare Förändring: I samband med att en utbudsminskning sker måste också personalstyrkan minskas. Vikariat tillsätts/förlängs inte. Då medarbetare slutar ersätts inte deras tjänster. Konsekvens: Det uppstår oro bland medarbetarna. Man blir osäker. Tilltron till verksamheten minskar och därmed också arbetsglädjen. Att arbeta hårt, motiverat och kreativt samt komma med nya uppslag och idéer är svårt att hitta kraft till då man inte vet hur arbetet skall se ut om några månader. Att som ledare inte kunna skydda sina medarbetare för sådana här omständigheter är oerhört otillfredställande. Att inte kunna ge sina medarbetare klara besked känns som en stor och tung brist. Åtgärd: Det är viktigt att vi pratar om vad som sker. Att alla känner sig informerade i så stor utsträckning som det är möjligt är ytterst väsentligt. Det är min uppgift att vara klar, ärlig och rak mot mina medarbetare även om besluten strider mot min vilja. Det är även min uppgift att genomföra de beslut som tas på bästa sätt både för medarbetarna men också som företrädare för landstinget. Det är oerhört viktigt att vi pratar om och förstår att de beslut som tas och som vi kanske upplever som negativa tas i tron att det här är det bästa vi kan göra just nu med de resurser som står till buds. Det är viktigt att vi kommer ihåg att det som vi ev. upplever som negativt inte har något att göra med att vi gjort/gör ett dåligt arbete. Vi måste komma ihåg och vara stolta över allt det goda arbete vi utfört tillsammans och även minnas att inget varit förgäves. Strategiska mål Avgörande för vår verksamhets framgång är att vi har medarbetare som har en hög kompetens för sitt arbete, som känner delaktighet, motivation och trivsel. Våra medarbetare måste kunna arbeta självständigt och ha en hög egen problemlösningsförmåga. Våra medarbetare måste känna sig trygga och tillfreds i sin yrkesroll. Våra medarbetare måste ha en positiv inställning, förhållningssätt och vilja till att arbeta med verksamhetens mål tillsammans med andra aktörer. Kritiska framgångsfaktorer Det måste finnas tillgång till och möjlighet att anställa medarbetare som har ett personligt engagemang och känner stort ansvar för sitt arbete. Arbetsplatsen måste vara av hälsofrämjande karaktär och samhörighets- och vikänslan måste vara hög. Det måste vara ett öppet klimat för nytänkande, idéer och förändringar. Möjligheter att avsätta resurser för kompetensutveckling måste finnas. Medarbetarnas vilja och förmåga till att arbeta i hög samverkan med andra aktörer inom LiÖ måste vara god. Mått och nyckeltal Antalet PoU-samtal.och antalet utvecklings och utbildningsprojekt. Antalet medarbetare med egna ansvarsområden. Utnyttjande av friskvårdstid. Personalomsättning.och antalet sökande till vikariat och tjänster. Sjukfrånvaro relaterad till arbetsmiljö. Närvaro vid och vilja till aktiviteter utanför verksamhetens dagliga områden. Antalet medarbetare som är positiva till att arbeta med samverkanspartners. Handlingsplan RegelbundaPoU-samtal av god kvalité och med individuella handlingsplaner. God planering och uppföljning av utbildningsaktiviteter. Regelbundna personalmöten i frekvent omfattning och av god kvalité. Samhörighetsaktiviteter av olika slag. God information så tidigt som möjligt till alla medarbetare om förändringar. Gott och rättvist ledarskap med stort engagemang, god kompetens och hög kvalité 17
Vid allt om hälsan mässan i Älvsjö finns det mycket att se, göra och lära. Man kan tex. vara med på bild. eller tävla. 18
eller äta förstås.. åså spegla sig men är detta rätt? 19
Sommar och fest är skönt -och kul 20
Vi är i hatt - dock inte i hatten!! Ibland förkovrar vi oss lite också. Här i Söderköping får vi stöd av konsult Hans Almroth 21
Förkovring i all ära men äta är det något speciellt med 22
Bettan slutade hos oss under året. Men oj vad mycket kul vi har att minnas - Tack Bettan och Lycka Till Julen är redan här, gröten är uppäten och julklapparna har delats ut 23
Perspektiv Ekonomi Förändring: I mars 2003 fick vi en reducering av vår budget för innevarande år på drygt 1 mkr. Detta reduceringsbeslut hade vi inte kunskap om innan. Liksom alla andra har vi sedan fått oss ålagt att genomföra det förslag för besparingar som landstingsledningen lagt för att få en budget i balans år 2004. Då vi inte hade kunskap om reduceringen av budget på 1 mkr i rimlig tid gjorde vi vid helårsbedömning maj 2003 ett sparförslag där vi såg oss kunna spara drygt 50% av det föreslagna under första halvåret och därefter genom att begränsa insatserna i verksamheten nå en budget i balans vid årsskiftet Vi har även minskat personalbemanningen och inte tillsatt tjänster/vikariat/sjukfrånvaro. Konsekvens: Reduceringar i budget har gjort att måst avstå vissa planerade satsningar såsom viss utbildning och deltagande på nya arenor. Då man tvingas tänka och planera med begränsade resurser får det ibland till följd att man kommer på lösningar som man kanske inte tänkt på först. Man upptäcker färdigheter hos medarbetare som man inte hade kunskap om. Det är dock slitsamt för personal att fara runt och täcka för varandra och alltid var kort om personal. Åtgärd: Vi har blivit bättre på att utnyttja interna resurser och möjligheter för kompetenshöjning och utbildning. Vi har inventerat vår verksamhet både materiellt och personellt för att kartlägga dess verkliga resurstillgång och sedan ta den tillvara fullt ut. Vi har utnyttjat personalen maximalt. Vi har omfördelat vårat material mellan våra Meditrinor så att det utnyttjas optimalt. Strategiska mål Vi har tillsett att vi har kostnadseffektivitet mot ingångna avtal och mot vår budget. Vi har planerat vår tillväxt inom budgetens ramar. Vi har i möjligaste mån planerat för det sparbeting på 1 mkr. som ålagts oss redan i år. Vi har planerat för kommande års sparbeting. Vi har samplanerat vår budget, våra investeringar och besparingar med våra nuvarande och kommande samverkanspartners. Kritiska framgångsfaktorer Avtalet med hälso- och sjukvårdsnämnden måste svara upp mot s verksamhetsidé, uppföljningsplaner och möjligheter. Budgeten måste vara realistisk. Budgetering och kontinuerlig uppföljning måste följas på ett professionellt sätt. Information från avtalsnämnden om besparingar måste komma oss till del i god tid. Förändringar i personalbemanning måste kunna planeras i god tid. Mått och nyckeltal Regelbunden budgetuppföljning av hög kvalité. Kapitaltillgång. Positivt budgetresultat. Handlingsplan Vi måste skapa en kostnadsmedvetenhet i hela verksamheten där alla känner delaktighet och ansvar för att vi skall hålla vår budget och genomföra bästa möjliga insatser inom dess ram. De åtgärder som planeras i verksamheten måste vara realistiska i förhållande till vår budget. Vi måste ha en plan för att möta resultaten i delårsuppföljningarna. Vi måste samplanera budget med våra samverkanspartners. 24
dagen Bakgrund och syfte Den 5 oktober 2002 genomfördes dagen en dag i hälsans tecken för första gången. Stärkta av det positiva gensvaret från förra året började vi under våren 2003 att planera för årets dag. Det kändes väldigt roligt och vi hade ju lite erfarenhet nu, men det var också en utmaning att göra 2003 års dag ännu bättre. Syftet var liksom tidigare år att: nå ut till väldigt många med vårt budskap och visa upp vår verksamhet skapa en mötesplats för och lära känna andra aktörer inom hälso - och sjukvårds informationsområdet ge alla goda verksamheter inom landstinget en chans att visa upp sig och sin verksamhet ge föreningar och intresseorganisationer möjligheter att visa sin verksamheter få tillfälle inbjuda interna och externa aktörer som tack för alla gånger vi fått delta/närvara och för att få samarbeta i framtiden bygga broar mellan verksamheter för att förenkla samarbete och öka kunskapen om varandra göra en rolig aktivitet i vår verksamhet som stärker samarbetet i den egna arbetsgruppen ge människor ökad kunskap och information i frågor om hälsa- och sjukvård nå ett steg närmare på vägen mot målet - friskare östgötar Planering Ännu ett gäng glada systrar (4:e oktobergruppen) startade planeringen av vår hälsomässa. Dagen för dagen en dag i hälsans tecken planerades till den 4:e oktober på Cupolen i Linköping. Planerna och idéerna var många och tidvis högflytande. Mötena var frekventa. Telefonen och mailen gick varm. Vi slet stundtals vårt hår och tankarna störde ibland vår skönhetssömn. Men! Med glada tillrop till varandra och med stöd från övriga arbetskamrater lyckades vi dock från första planeringsmötet i april till i slutet av september ha ett program som vi med stolthet beundrade och vi förvånade oss nästan över att det blivit så bra - igen. Nu infann sig den gamla oroskänslan. Tänk om det inte kommer några besökare. Inte lika stark oro som förra året. Men i alla fall. Genomförande Med stor glädje slog vi lördagen den 4:e oktober upp portarna till Cupolens lokaler kl 11.00. Vår lycka var stor när vi såg folkmassan därutanför som väntade på att få komma in på vår hälsomässa. En fantastisk dag - ännu en gång. Det här är bra! Över 1500 besökare och alla verkade glada, intresserade, nyfikna och nöjda. Aktiviteten under dagen var total. Vi slet med att tillgodose önskemål från utställare och föreläsare, fixa mikrofoner, förrätta dragningar, dansa med barnen, informera/informera/informera, bjuda på hälsobröd, lättost och morotskaka OCH tusen andra saker. De fikastunder vi planerat in för personalen lyste ännu ett år med sin frånvaro, trots att vi borde ha lärt oss. Men vad gjorde det. Vi var jätteglada, stolta, trötta och hungriga då vi vid 17-tiden samlades över en bit mat för att sammanfatta dagen. 25
Utvärdering Av de 42 utställare som deltog svarade alla på vår enkla utvärderingsblankett med sju frågor om vad man tyckte om dagen och förbättringsförslag till kommande år. Samtliga tyckte att de hade fått det intresse eller mer som de hoppats på av besökarna. Samtliga utställare tyckte att de fått det stöd och än mer, som man kan förvänta sig av arrangören dvs.. Samtliga besökare ombads att fylla i en utvärderingsblankett med tre frågor: -vad man tyckte om dagen -om man kände till innan man kom hit -om man tror sig komma att utnyttja s verksamhet mer i framtiden Alla som svarade var positiva till dagen och dess utbud. Många fler än förra året uppgav att de kände till s verksamhet även innan de kom hit. Det stora flertalet uppgav att de trodde sig komma att utnyttja s verksamhet ännu mer i framtiden. Sammanfattning Mycket arbete och succé för konceptet får bli kortvarianten av vår resumé av dagen. priset I samband med dagen utdelades för tredje året Hälsopriset -. Hälsopriset instiftades år 2001 i ett samarbete mellan Apoteket AB, Försäkringskassan och. Priset utdelas för framstående insatser inom hälsoinformationsområdet. Priset består av en penningsumma på 10.000 kr samt ett diplom Priset kan sökas av enskild individ, förening eller organisation. Jury är representanter för Apoteket, Försäkringskassan och. Juryn hade ett svårt arbete att bland 29 välmeriterade ansökningar utse en vinnare och enades därför om att utse tre förstapristagare som får 3.333 kr vardera. År 2003 års Hälsopris utdelades under högtidliga former av Anna-Lena Sörensson, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden vid LiÖ till: Birgitta Larsson Apoteket Kronan Birgitta får priset för att: -under många år verkat som en eldsjäl för att motivera människor att ta ett aktivt beslut om att sluta röka. Med ett engagemang utöver det vanliga har hon ihärdigt arbetat med att sprida kunskap om hälsovärdet av att bli rökfri 26
Lokala Hälsorådet Ödeshög Lokal hälsorådet får priset för att: -aktivt ha arbetat för att samordna olika aktörer som har intress e kring att främja folkhälsan bland kommunens invånare. Genom att samverka kan man erbjuda ett brett utbud och på så sätt nå ut till många olika människor med ett hälsobudskap och ha möjlighet att erbjuda aktiviteter av många skilda slag Riksföreningen Osteoporotiker i Östergötland Föreningen får priset för att: -med idérikedom och engagemang arbetat för att sprida information och kunskap om osteoporos (benskörhet). Man har aktivt sökt sprida vikten av tidig diagnos, vad man kan göra för att förebygga skador, aktiviteter som är bra för den som är benskör och hjälp till självhjälp för ett bättre dagligt liv Vi önskar att alla skulle kunnat få pris och tackar för det stora intresse som visats. Hälsopriset s pristagare 2003 mottar blommor, diplom och prischeckar av Anna-Lena Sörenson 27
Det fanns ingen risk att missa när och var vår dag gick av stapeln- -och det gjorde man som sagt inte heller 28
Syster Eva visar intresserade besöker hur vi ser ut inuti Tänk att lite gurkvatten och bröd kan var så gott 29
Barnen och ungdomar skall ha kul på en hälsodag och- -det såg de ut att ha 30
Några kom tidigt, här är klockan 09.30! och vi öppnar 11.00! Vi avslutar dagen med? mat förstås och glatt men lite trött samvaro 31
32
Statistik Besöks- och verksamhetsstatistik har registrerats under år 2003 och redovisas nedan. Besöksstatistiken har registrerats under mars och oktober månad, vilka är de månader som bedöms spegla ett genomsnitt av s besöksfrekvens. Aktivitetsregistrering har genomförts under hela år 2003. Registrering av samtal till 020-numret, landstingets informationslinje har genomförts under hela år 2003. Likaså har antalet frågor till landstingets Frågelåda på www.lio.se regitrerats. Besöksstatistik Antal personer som besökt våra Meditrinor under mars och oktober månad år 2003 Lokal Mars månad Oktober månad Mars + Oktober / 2 x 12 månader = besök per år Finspång 182 212 2364 Mjölby 112 672 Motala 522 627 6894 1211 1509 16320 ViN 524 611 6810 Norrköping city 419 207 (öppet mån-ons) 3756 Antal besök i lokalen under mars månad=2.951 Antal besök i lokalen under oktober månad=3.185 Beräknat antal sammanlagda besök i lokalerna i länet under år 2003= 36.816 Antal olika aktiviteter som utnyttjats vid besök på Lokal Mars månad Oktober månad Mars + Oktober / 2 x 12 månader = per år Finspång 223 211 2604 Mjölby 162 972 Motala 822 904 10356 2214 2386 27600 ViN 612 721 7998 Norrköping city 503 511 6084 Antal aktiviteter som nyttjats vid besök i lokalerna under mars månad=4.502 Antal aktiviteter som nyttjats vid besök i lokalerna under oktober månad=4.767 Beräknat antal aktiviteter som nyttjats i lokalerna i länet under år 2003=55.614 Antal telefonsamtal i frågor 4 Lokal Mars månad Oktober månad Mars + Oktober / 2 x 12 månader = per år Finspång 44 66 660 Mjölby 21 126 Motala 67 72 834 431 519 5700 ViN 211 202 2478 Norrköping city 92 102 1164 33
Antal personer som haft övriga frågor tex. pfn. frågor, klagomål, fria valet/annan vårdgivare/läkemedel Lokal Mars månad Oktober månad Mars + Oktober / 2 x 12 månader = per år Finspång 11 46 276 Mjölby 12 72 Motala 61 37 588 209 319 3168 ViN 176 192 2208 Norrköping city 162 61 1338 Vi kan med glädje konstatera att antalet personer som besökt våra Meditrinor ökat avsevärt under det senaste året. Trots att vi minskat våra öppettider vid en del av våra Meditrinor har antalet besök ständigt ökat. Vi upplever också att de besök vi har idag är av mer och mer planerad karaktär samt att det är väldigt många som återkommer till i olika ärenden. Nedan presentera en enkel jämförelse i besöksstatistik för år 2001, år 2002 och år 2003. År 2001 År 2002 År 2003 Beräknat antal aktiva besök i våra lokaler 23.826 vilket gör ca 110 besök per dag Beräknat antal aktiva besök i våra lokaler 29.730 vilket gör ca 140 besök per dag Beräknat antal aktiva besök i våra lokaler 36.816 vilket gör ca 174 besök per dag Härutöver tillkommer de besök som kommer till oss för att läsa en dagstidning eller annan tidskrift eller för att bara koppla av en stund. Dessa besök uppgick år 2003 till ca 6.930 dvs ca 31 per dag Aktivitets statistik. Under det senast året har vi medverkat i en mängd olika aktiviteter både inom våra ordinarie lokaler, ute på andra mötesplatser i samhället, på egen hand och tillsammans med andra aktörer. Vi upplever att samverkan med andra och att ibland flytta ut på samhällets olika arenor är mycket positivt sätt både för att nå ut med vårt budskap och för utveckla både vår verksamhet och oss själva. Många aktörer tex. Apotek och medborgar- och demokratikontor önskar att vi finns me vår verksamhet i deras verksamhet vid bestämda ständigt återkommande tidpunkter tex 1 dag per vecka. Vår erfarenhet är ändå att det i en tid med begränsade resurser är mer effektivt att nå ut med vårt hälsobudskap till så många som möjligt om vi gör tillfälliga satsningar å många olika arenor. Vår erfarenhet vid anordnade av olika arrangemang såsom studiebesök, utställningar och annat är att många människor idag vill ha en sinnesupplevelse. Man vill titta, känna, testa, förstå med alla sina sinnen. Vi försöker därför att vara flexibla och delta i skilda aktiviteter och erbjuda olika former av hälsobudskap. Som exempel kan nämnas att: -medelantalet vid ett studiebesök är 11 vilket gör ca deltagare 2.376 år 2003 -medelantalet besökare vid föreläsningar/föredrag är 100=12.800 deltagare per år 34
Aktivitets statistik. 1. Vi tar emot studie- och andra besök=216 ViN och city NiF 78 62 32 44 LiM 2. Vi gör besök i andra verksamheter=77 ViN city NiF LiM 32 21 14 10 VCM VCM 3. Vi anordnar föreläsningar/föredrag/utställningar etc.=128 ViN city NiF LiM VCM 31 61 14 22 4. Vi deltar i aktiviteter tillsammans med andra aktörer=120 ViN city NiF LiM 47 31 31 19 5. Vi ger information/föreläsningar/föredrag=95 ViN city NiF LiM 42 26 16 11 6. Vi går på kurs utbildning etc.=139 ViN city NiF LiM VCM VCM VCM 44 42 12 21 4 12 4 7. Vi har utställningar egna och tillsammans med andra aktörer=92 ViN city NiF 28 25 18 21 8. Trivselaktiviteter=48 ViN city NiF LiM LiM VCM VCM 8 10 6 6 6 6 6 9. Övrigt, tex. presentation av på varuhus, stormarknader och liknande=72 ViN city NiF 21 17 16 18 10.Sammanlagda aktiviteter=995 ViN city NiF LiM LiM VCM VCM 331 295 159 172 10 18 10 Nedan presenteras enkel jämförelse i aktivitetssstatistik för år 2001, år 2002 och år 2003. KiV KiV KiV KiV KiV KiV KiV KiV KiV KiV Info Info Info Info Info Info Info Info Info Info Info ViN Info ViN Info ViN Info ViN Info ViN Info ViN Info ViN Info ViN Info ViN Info ViN År 2001 År 2002 År 2003 Registrerade genomförda aktiviteter 490 Registrerade genomförda aktiviteter 617 Registrerade genomförda aktiviteter 995 35
Samtal till landstingets informationslinje Numreringen används i den dagliga registreringen för att underlätta sammanställning 1. avgifter: 2. sjukresor/ färdtjänst 3. fritt val 4. privata vårdgivare: sg/läkare 5. vänetider 6. remisser 7. journaler 8. tandvård 9. hänvisning vårdgivare 10. pfn 11. hsan/pf 12. patientkort /frikort 13. telnr till. 14. felringning 15. busringning 16. övrigt 17. medicinska summa samtal genomsnitt per dag: jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec summa 17 16 17 24 13 18 28 23 18 15 15 14 218 8 10 7 9 3 7 12 5 10 7 8 6 92 21 29 22 16 17 17 19 25 18 16 19 21 242 12 10 15 14 10 12 15 13 9 9 12 9 141 15 12 14 14 10 10 9 12 14 16 8 5 138 8 6 7 9 7 8 8 7 10 8 7 5 92 7 5 9 6 4 5 5 5 11 8 11 5 81 8 6 9 8 4 4 6 9 4 4 4 5 76 16 17 13 20 31 12 16 13 25 17 12 11 193 4 7 8 4 7 3 2 4 5 4 5 4 57 2 3 1 2 3 1 2 3 4 4 3 4 34 4 4 2 2 3 5 6 5 3 3 3 2 40 12 13 14 9 17 16 19 19 11 13 21 16 170 3 4 1 2 6 6 10 7 6 4 6 11 66 - - 2 - - 1-1 - - - 2 6 24 14 15 15 19 20 19 32 27 16 14 18 316 22 21 14 17 11 13 14 21 32 22 27 20 234 + 183 177 190 169 185 158 193 204 207 176 186 168 2.196 + 2.196 9 9 9 9 9 8 8 10 9 8 9 9 36
Frågelådan på nätet www.lio.se Under de två senaste åren har ansvarat för landstingets Frågelåda på nätet www.lio.se. Många frågor till "Frågelådan" kommer också via e-post från andra verksamheter inom LiÖ. Under år 2003 kom det ca 10 frågor per månad från andra adresser som besvarades via Frågelådan som handhas av s sjuksköterskor. 60 Antalet frågor till www.frågelådan.lio.se under 2003 50 Anm: Sammanlagt var det 6323 besökare på lio.se som klickade på ikonen www.frågelådan.lio.se under 2003 51 40 Av dem var det 356 personer som skrev in en frågeställning och mailade iväg den under 2003. 32 35 35 33 30 28 27 29 27 21 22 20 16 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 37
Redovisning av Vårdbarometern 2003 Vårdbarometern är en telefonundersökning till allmänheten med olika frågor som utförs av ett oberoende företag, Eureka, och genomförs på uppdrag av de landsting/regioner som deltar i undersökningen. Undersökningen genomförs en gång per kvartal. Under år 2003 har haft en fråga med i vårdbarometern i syfte att ta reda på hur välkänt är bland östgötarna. Vi d tre tillfällen har 250 personer fått frågan: Landstinget har en verksamhet som heter, känner Du till den? Resultat: kvartal 1 2002 kvartal 1 2003 kvartal 2 2002 kvartal 2 2003 kvartal 3 2002 kvartal 3 2003 Ja, jag känner till och dess verksamhet Ja, jag känner till men är lite osäker på dess verksamhet Nej, jag känner inte till 18% 18% 17% 14% 19% 19% 22% 19% 17% 20% 23% 23% 53% 62% 63% 60% 54% 54% Vill ej svara 7% 1% 3% 6% 4% 4% Organisationsbeskrivning Östetrgötland Ekonomiuppgifter MB-grupp Ia Linde produktionsenhetschef IT-utveckling Kultur i Vården på Informationsdiskar NiF ViN ViN HSV 38
Resultaträkning (tkr) Not Bokslut 2003 INTÄKTER Budget 2003 Bokslut 2002 Koncernbidrag 6 0 0 Försäljning sjukvård till nämnd 0 0 0 Försäljning av utbildning 0 0 0 Försäljning övriga tjänster 94 65 202 Statsbidrag 0 0 0 Övriga bidrag 1) 7 479 8 497 8230 Sålda material, varor, övriga intäkter 14 20 5 Summa verksamhetens intäkter 7 593 8 582 8 437 KOSTNADER Lönekostnader 2) -3 481-4 011-3 632 Arbetsgivaravgifter -1 550-1 786-1 500 Övriga personalkostnader 3) -158-364 -274 Summa personalkostnader -5 189-6 161-5 406 Kostnader för köpt verksamhet 0 0 Verksamhetsnära material och varor -2 0-13 Övriga verksamhetskostnader -2 445-2 418-2 720 Summa övriga kostnader -2 447-2 418-2 733 Summa verksamhetens kostnader -7 636-8 579-8 139 Avskrivningar -23-44 -23 Summa avskrivningar -24-44 -23 Verksamhetens nettokostnader -67-41 275 Finansiella intäkter 36 42 49 Finansiella kostnader -1-1 -2 Årets resultat 4) -32 0 322 Övriga noter till resultaträkningen: Not 1) Den stora skillnaden av intäkterna mellan budget och utfgall 2003 var att fick ett besparingskrav på ca 1 mkr 3 mån in på verksamhetsår 2003. Not 2) Lönekostnaderna är lägre än budg och utfall 2002 beroende på långtidssjukskrivningar som ej ersatts m vikarier och även på grund av att man stängde i Mjölby och att andra vikariat löpt ut och ej ersatts. Not 3) Planerade utbildningsinsatser ställdes in p g a det kraftiga besparingskravet 2003. Not 4) Den stora skillnaden mellan resultat 2002 och 2003 var att fick ett besparingskrav på 1 mkr 3 mån in på verksamhets år 2003 och att man betalat av en ombyggnation i Finspång då försvinner till 2004 39
Finansieringsanalys (tkr) Bokslut 2003 Bokslut 2002 Tillförda medel Resultat efter finansnetto -32 322 Justering för avskrivningar 23 23 Miskning av kortfristiga fordringar 37 24 Ökning kortfristiga skulder 45 Summa tillförda medel 28 414 Använda medel Nettoinvesteringar 0 0 Ökning av kortfristiga fordringar 0 0 Minskning av kortfristiga skulder 28 0 Summa använda medel 28 0 Förändring av likvida medel 0 414 Balansräkning (tkr) Not Bokslut 2003 Bokslut 2002 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier 98 122 Datorutrustning 0 0 Summa anläggningstillgångar 98 122 Omsättningstillgångar Kundfordringar 0 10 Övriga kortfristiga fordringar 14 35 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 5 10 Kassa och bank 1 145 1 145 Summa omsättningstillgångar 1 164 1 200 Summa tillgångar 1 262 1 322 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 977 655 Årets resultat -32 322 Summa eget kapital, se not 945 977 40
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 71 4 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 1) 247 341 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 Övriga kortfristiga skulder 0 0 Summa kortfristiga skulder 318 345 Summa skulder 318 345 Summa eget kapital och skulder 1 263 1 322 Not till eget kapital varav rörelsekapital 846 855 varav anläggningskapital 98 122 Övriga noter till balansräkningen: Not 1) Beloppet i bokslut 2003 avser skuld för semesterlöneskuld 234 tkr, okompenserad övertid 13 tkr. PE 059-2003 Resultat: -32 413:- Vid start av 2003 hade fått en godkänd ersättningsnivå på 8 497 000:- Den 11 mars kom beskedet att de erlagts ett besparingskrav och den totala ersättningen sänktes till 7 479 000 vilket innebar en reducering med 1 018 000:- s mål har dock alltid varit att klara denna reducering och trots allt nå ett 0 resultat för 2003.? För att uppnå detta lades i Mjölby ned fr o m 030401.? City () stängde helt under sommarmånaderna juni, juli och augusti.? Fr 1/9 har City endast varit öppet måndagar och tisdagar? Motala har under en längre tid endast haft möjlighet att ha ett sporadiskt öppethållande.? Ovannämnda begränsningar av öppethållandet har skett p g a långtidssjukskrivningar där personalen ej ersatts och flertalet vikariat har gått ut och ej förlängts eller på annat sätt ersatts. Mot slutet av året såg det ut som att alla neddragningar givit resultat och allt pekade mot att trots allt skulle göra ett överskott på ca 150 000:-. När allt blev klart kring, den då stundande, omorganisationen till 2004 visade det sig att i dess dåvarande form med öppna lokaler skulle läggas ned och ingå i ny verksamhet. Finspång hade ett par år tidigare investerat i en ombyggnation av sina lokaler. Denna investering hade efter 2003 en kvarstående skuld på 193 650:- som var tvungen att betalas i sin helhet, då man ej längre kommer att nyttja dessa lokaler. Denna sist nämnda kostnad blev för stor för att bära, för att samtidigt klara sitt mål att nå ett nollresultat, varför nu slutade på ett litet negativt resultat på 32 413:-. Linköping som ovan Produktionsenhetschef Ia Linde /gm Malin Klaar 41
Snipp, snapp, snut nu är sagan slut. Tipp, tapp liten vän Hoppas snart vi ses igen. 42