Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan så åt man t.ex nästan aldrig asiatisk eller afrikansk mat. Som thai-mat, kebab eller cous-cous. Man åt mycket svensk husmanskost som blodpudding, isterband och pölsa. De kryddor som användes var salt, peppar, rosmarin och timjan, alltså europeiska kryddor. Kryddor som citrongräs, lime och chili var ovanligare. T.ex saffran var mycket vanligare som julkrydda, medan man idag också använder det till vanlig vardagsmat. Maten idag är mycket mer blandad och roligare. Fast i vissa fall har maten också blivit onyttigare. T.ex så fanns knappt take-away för 30 år sedan, medan det nu kanske används för mycket. För 30 år sedan så lagade man maten från grunden, och nu äter man mycket halvfabrikat, vilket är onyttigare. Så maten har både förändrats både till det bättre och till det sämre.
Matens kemi Uppdrag 2 I detta uppdrag ska jag undersöka några olika matvaror. Men jag börjar med att sammanfatta vad jag vet om dem: Ris: Det växer ris i Asien(det är väldigt vanligt där) och i Afrika. Ris är en stråväxt och är det näst mest odlade sädesslaget i världen. Jag brukar äta ris till många maträtter t.ex ris och kyckling och ris och fisk. Jag tycker ris är gott, jag har i alla fall inga problem med det. Mjöl: Mjöl är oftast gjort av vete, det så kallade vetemjölet. Det finns också andra sorter t.ex majsmjöl, potatismjöl och barkmjöl. Jag brukar äta mjöl till många bakverk och vissa maträtter t.ex så äter jag pasta som innehåller mjöl. Äpple: Äpplen växer på träd och kan vara gröna, röda och gula. Jag äter äpple ganska så ofta. Då äter jag den typ rå, fast sköljd. Ibland äter jag äppelkaka eller äppelpaj också. Jag tycker att äpple kan vara väldigt gott. Äggvita: Äggvita är det yttersta lagret på det innersta lagret på ett ägg. Alltså finns äggvitan precis innanför skalet. Jag äter äggvita då och då, när jag t.ex äter stekt ägg. Weetabix: Weetabix är frukostflingor av vete som produceras av Weetebix Limited of the United Kingdom. Jag har aldrig ätit de flingorna. De ser inte så goda ut heller... Friterad lök: Friterad lök är lök som har blivit friterad. Det finns massor med olika sorters lökar, t.ex gullök, rödlök, purjolök, vitlök osv. Jag är ganska så säker på att jag har ätit det till någon sorts maträtt, men jag är inte helt säker... Jag tycker att lök kan vara gott till mat, för att det smakar mycket och maten blir mycket roligare då. Kokosflingor Kokosflingor är riven kokos. Det växer på kokospalmer som är 20-30 m höga. De växer kring 10-20 st kokosnötter i toppen av varje kokospalm. Jag har ätit det när
jag var mindre, men jag tycker inte om det längre. Jag tycker det påminner mig om choklad och jag gillar verkligen inte choklad. Laborationen: Matens kemi Mat Ätit / Inte Ätit Observationer Ris Ätit Den är vit/gul/genomskinlig och ganska så hård. Riset är uppdelat i flera små korn. Den luktar typ ingenting. Risgrynen har små hål i sig, som en ost. Alla är inte lika stora och de har ej samma form. Mjöl (Vete) Ätit Den är väldigt finfördelad, som ett pulver, ungefär. Den låter ingenting och är len. Den luktar lite svagt av någonting, men jag kan inte sätta fingret på vad det är. Den är vit. Äpple Ätit Det ser ut som några gulbruna runda ringar med ett hål i mitten av sig. Det luktar starkt och stickigt, tycker jag, och luktar nästan som ett övermoget plommon. Det är segt och hårt och den ser ganska så rynkig ut. Äggvita Ätit Det luktar surt och sticker till i näsan. Det luktar nästan vinäger... Det ser ut som ett gult och vit pulver som klumpar sig när man rör det. Men det är mjukt. Vetekakor/Weetabix Inte ätit Det ser ut som ganska så små bruna flingor och är krispiga och hårda. Det luktar lite skog och luktar faktiskt inte så gott.
Matens kemi Mat Ätit / Inte Ätit Observationer Friterad lök Ätit Jag tycker att det luktar som friterade mandlar, alltså tycker jag att det luktar rätt så gott. Det luktar rätt så starkt och fräscht, tycker jag. Den är gulbrun och ser lite ut som flingor. Det är krispigt, hårt men samtidigt segt. Kokosflingor Ätit Det luktar ganska så starkt och gott, men luktar tyvärr lite choklad... Det ser ut som små snöflingor, ungefär, och de är vita. De är faktiskt ganska så hårda.
Uppdrag 3 + 4 I detta uppdrag ska jag ta reda på om vissa matvaror innehåller stärkelse eller inte. Till min hjälp använder jag jod som reagerar på stärkelse (om jod berör någonting som innehåller stärkelse så färgas maten som innehåller stärkelse blå). Men innan jag börjar laborera så ska jag skriva vad jag vet om stärkelse: Stärkelse innehåller många glukosmolekyler och är den vanligaste sortens kolhydrat. Stärkelse finns t.ex i pasta, potatis och bröd. Laborationen: Matens kemi Mat/Vätska Förutsägelse (+ eller -) Test med jod (+ eller -) Ris + + Mjöl + + Äpple - - Äggvita + - Vetekaka + + Friterad lök - - Kokosflingor - - Vatten - - Potatismjöl + + Sirap + - Matolja - - Mjölk - - MAT HEMIFRÅN: Majsstärkelse + + Godis + + Potatis + + Palsternacka + + Ärta + + Pasta + +
Matens kemi Sammanfattning(vad innehöll stärkelse): Ris, mjöl, vetekaka potatismjöl, majsstärkelse, godis, potatis, palsternacka, ärta och pasta innehöll stärkelse. Likheter mellan de matvaror som innehöll stärkelse: Vetekaka och vetemjöl innehåller ju båda två vete. Och allting innehåller kolhydrater. Det är mat man odlar och äter ofta, förutom godis. Inget av det som innehåller kolhydrater är kött, allting är någon sorts växt. Vad ska jag äta om jag vill få i mig stärkelse: Om jag vill äta stärkelse så ska jag äta mat med kolhydrater i sig, t.ex ris, pasta och vete. När äter jag stärkelse: Jag äter ofta mat med stärkelse. T.ex så äter jag pasta, potatis, ris, bröd, flingor och ibland såser med t.ex majsstärkelse i. Hur kan jag få reda på vad som innehåller stärkelse: Om man vill ta reda på vad som innehåller stärkelse, så kan man undersöka med jod. Eller söka på internet. Eller ta reda på om maten innehåller t.ex vete eller annat som man odlar. Varför äter man stärkelse: Man behöver äta stärkelserik kost för att få i sig energi. Kroppen behöver energi (och varierad kost) för att funka som den ska. Vad stärkelse är: Stärkelse innehåller många glukosmolekyler och är den vanligaste sortens kolhydrat. Stärkelse finns t.ex i pasta, potatis och bröd. Var kommer stärkelse ifrån: Stärkelse kommer från växtriket och är faktiskt växternas byggstenar. Genom fotosyntesen så skapar växterna syre och samtidigt druvsocker. Och växterna kan göra stärkelse av druvsockret. Alltså kommer all stärkelse från växterna. Jod: Jod är ett grundämne som inte bara används för att bedöma om något innehåller stärkelse eller inte, det används också som desinfektionsmedel.
Uppdrag 5 + 6 I detta uppdrag ska jag ta reda på om vissa matvaror innehåller druvsocker eller inte. Vi ska testa detta med hjälp av reagensstickor som reagerar och färgas vid beröring av druvsocker. Men först skriver jag vad jag vet om druvsocker: Jag vet att druvsocker är samma sak som glukos, vilket är en av de enklaste sortens kolhydrater. Glukos är också en väldigt enkel sorts socker. Stärkelse är uppbyggt av glukosmolekyler, men stärkelse är en långsam kolhydrat tvärtemot glukos som är en snabb kolhydrat. Laborationen: Matens kemi Mat / vätska Förutsägelse (+ eller -) Resultat (+ eller -) Ris + - Mjöl + + Äpple + + Äggvita + - Vetekaka + + Friterad lök - + Kokosflingor + - Vatten - - Potatismjöl + - Sirap + + Matolja + + Mjölk - - Honung + + Sammanfattning (vad innehöll druvsocker): Mjöl, äpple, vetekaka, friterad lök, sirap, matolja och honung innehöll druvsocker. Vad bör man äta om man vill få i sig druvsocker: Om man vill äta druvsocker så ska man leta bland mat som innehåller stärkelse t.ex vete. Men man kan också
Matens kemi hitta druvsocker i olika frukter och olika trögflytande vätskor som t.ex honung, sirap och matolja. Jag skulle välja honung. (Mat med glukos är nästan alltid söta livsmedel.) Hur kan man ta reda på om något innehåller druvsocker: Om man vill testa om något innehåller druvsocker så kan man testa med reagensstickor eller söka på internet. Och det mesta som innehåller någon sorts kolhydrat innehåller även druvsocker. Vad finns det för andra sockerarter: Det finns många andra sockerarter. T.ex fruktos, sackaros, galaktos och laktos. Fruktos är den sötaste sockerarten och finns i frukter och bär. Sackaros är rent vitt socker. Det kallas även strösocker. Glukos+fruktos=sackaros. Galaktos är en till enkel sockerart som finns i t.ex mjölk. Laktos, även kallat mjölksocker, finns i mjölk.
Uppdrag 7 + 8 I detta uppdrag ska jag ta reda på vad som innehåller fett med hjälp av de matvaror jag använt förut. Vi ska testa detta genom att gnugga matvarorna mot ett brunt papper, och om pappret blir genomskinligt så innehåller matvaran fett. Men först ska jag skriva vad jag redan vet om fett: Fett är väldigt energirikt, framhäver smakämnen och är värmeisolerande. Man behöver fett för att fett funkar som skydd åt mindre organ, fett bygger och reparerar celler, tillverkar hormoner och tar upp nödvändiga vitaminer. Fett består av kol, väte och syre och det finns tre olika sorters fett - mättat fett, enkelomättat fett och fleromättat fett. Laborationen: Matens kemi Mat / Vätska Förutsägelse (+ eller -) Resultat (+ eller -) Ris - - Mjöl - - Äpple - - Äggvita + - Vetekaka - - Friterad lök + + Kokosflingor + + Vatten - - Potatismjöl - - Sirap + - Matolja + + Mjölk + Jag vet att mjölk innehåller fett, men fetthalten är så pass liten att vi inte fick något resultat. Sammanfattning: Friterad lök, kokosflingor, matolja och mjölk innehöll fett. Mat som innehåller fett brukar innehålla smör, olja eller liknande. Undantag finns.
Uppdrag 9 + 10 I detta uppdrag ska jag ta reda på om vissa matvaror innehåller protein eller inte. Till min hjälp använde jag reagensstickor som reagerar och färgas vid beröring av matvaror med protein. Men först ska jag sammanfatta vad jag vet om protein: Protein är ett väldigt viktigt ämne som är uppbyggt av aminosyror. Vissa aminosyror kan kroppen göra själv, men andra aminosyror måste vi få i oss genom maten. Alla våra vävnader är uppbyggda av proteiner, t.ex muskler, kollagen, naglar, hår och skelett. Vi behöver även proteiner för vårt försvar, transport genom kroppen och sammandragningar (antagligen muskeln?). Hormoner och enzymer är exempel på proteiner. Laborationen: Matens kemi Mat / Vätska Förutsägelse (+ eller -) Resultat (+ eller -) Ris - - Mjöl - + Äpple - + Äggvita + + Vetekaka - Vet inte, på grund av att jag inte kunde tolka färgen på reagensstickan. Friterad lök + + Kokosflingor - + Vatten - - Potatismjöl - - Sirap - - Matolja - + Men jag är inte säker... Mjölk + + Sammanfattning: Jag tror att de flesta av matvarorna innehöll protein (i alla fall lite). Alla matvaror förutom vatten, ris, potatismjöl och sirap. Jag är faktiskt ganska förvånad över resultatet, men det kan vara jag som inte uppfattar resultatet
Matens kemi av reagensstickorna tillräckligt väl. Det jag är säker på, i alla fall, är att mjölk och ägg innehåller protein. Och kött och böner osv, men det fick vi inte pröva med. Men jag litar faktiskt inte ett dugg på mitt resultat...
Uppdrag 11 + 12 I detta uppdrag ska jag ta reda på vad marshmallows innehåller. Till detta använder jag jod (för stärkelse), reagensstickor (för druvsocker och protein) och brunt papper (för fett). Laborationen: Matens kemi Matvara Hypotes Stärkelse? Druvsocker? Fett? Protein? Marshmallows Jag tror att marshmallows innehåller fett, stärkelse och druvsocker. Det innehåller inte stärkelse, konstigt nog. Det innehåller druvsocker. Det innehåller inte fett. Det innehåller lite protein. Sammanfattning: Druvsocker och protein fanns i marshmallows, men tydligen inte stärkelse och fett. Enligt innehållsförteckningarna så skulle det innehålla stärkelse också, men när vi laborerade så kom vi fram till det motsatta resultatet. Vi testade flera gånger, med inget resultat. Konstigt, enligt mig. Marshmallows är inte så nyttigt. Innehållsdeklarationer: Tack vare innehållsdeklarationer kan man ta reda på vad matvaran innehåller för ingredienser, vilken typ av vitaminer och mineraler matvaran innehåller, hur mycket energi matvaran innehåller och hur mycket protein, kolhydrater, fett, natrium, vitaminer och mineraler matvaran innehåller. Det kan vara väldigt bra med innehållsdeklarationer för dem som är allergiska, för att annars skulle de kunna få i sig saker som dem inte tål, utan att de vet det. //Moa 6d med hjälp av Sara