SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING HAMMARBYHAMNENS GRUPP- OCH SERVICEBOSTÄDER Handläggare: Anita Persson Flygare Telefon: 08-508 13 672 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 100-1281/2008 1 (16) 2008-12-19 Verksamhetsplan Hammarbyhamnens grupp- och servicebostäder Inledning UPPDRAG OCH VERKSAMHETÉ Hammarbyhamnens gruppbostad har som uppdrag att ge stöd och service till personer vilka tillhör personkrets 1 i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hammarbyhamnens gruppbostad ansvarar för att ge varje enskild person som bor här ett bra stöd, god service samt god omvårdnad i den dagliga livsföringen. Den enskilde brukaren ska känna trygghet och trivsel i en stimulerande och utvecklande miljö. VÄRDEGRUND Att som funktionshindrad och vuxen människa i mesta möjliga mån själv få bestämma över sitt liv är lika viktigt som för alla andra människor. Som grund i vårt förhållningssätt och bemötande har vi alla människors lika värde. För oss innebär det att utifrån varje enskild människas olikhet se dennes egna resurser och styrka samt att ta tillvara på dessa. Varje enskild person som bor på någon av enheterna inom Hammarbyhamnens gruppbostad, ska känna delaktighet och inflytande i planering av sina insatser och i hur dessa insatser ges. Utifrån en helhetssyn på människan strävar vi efter att den enskildes nätverk ska upprätthållas och utvecklas. För oss innebär det att tillsammans med den enskilde, personal från daglig verksamhet, anhöriga, gode män och andra personer i nätverket forma ett liv som för den enskilde är stimulerande och utvecklande. ENHETENS BRUKARE OCH MEDARBETARE Hammarbyhamnens gruppbostad och servicelägenheter består av fyra enheter Färgargårdstorget, Babordsgatan, Hammarby allé och Torkhusgatan. Här bor för närvarande 24 personer. På Hammarbyhamnens gruppbostad arbetar 32 medarbetare. 28 personer arbetar som vårdare och fyra personer arbetar som samordnare. Medarbetarna arbetar på rullande schema och har sovande jour.
2 (16) Färgargårdstorgets servicebostäder (fristående lägenheter) Babordsgatan 1 gruppbostad Hammarby allé 100 gruppbostad samt en ytterlägenhet Torkhusgatan 1 gruppbostad samt en ytterlägenhet Antal boende 8 Antal boende 5 Antal boende 5+1 Antal boende 5+1 Personal Personal Personal Personal En samordnare (man) Fyra vårdare varav två män och två kvinnor En samordnare (man) Sju vårdare varav fyra kvinnor och tre män En samordnare (man) Åtta vårdare varar fem kvinnor och tre män En samordnare (kvinna) Nio vårdare varav sex kvinnor och tre män Medarbetare och samordnare på varje enhet har en gång i veckan schemalagd konferenstid för att planera och strukturera det fortlöpande arbetet på enheten. ORGANISATION OCH LEDNINGSSTRUKTUR Enhetschefen bildar tillsammans med en samordnare från varje enhet på Hammarbyhamnens gruppbostad samt samordnaren på Söders korttidshem en ledningsgrupp. Samordnaren arbetar 60 % inom vården på rullande schema och 40 % med administration. Samordnaren har en arbetsledande och handledande funktion i arbetsgruppen och är direkt underställd enhetschefen. Ledningsgruppen har mötestid en förmiddag i veckan. Syftet med dessa möten är att informationsflödet mellan enheterna och enhetschefen fungerar. Samordnarna informerar enhetschefen om hur nuläget är på de olika enheterna. Enhetschefen ger information till samordnarna som sedan förs vidare till arbetsgrupperna. Vidare ingår i ledningsgruppens uppdrag att planera och strukturera för verksamhetsutveckling på enheterna, utifrån brukarnas, deras företrädares, egna och medarbetarnas synpunkter och förslag. MEDARBETARNAS DELAKTIGHET I ARBETET MED VERKSAMHETSPLANEN Medarbetarna på Torkhusgatan, Babordsgatan och Hammarby allé har under hösten 2008 (okt-nov) haft planeringsdag för utvärdering av årets VP och inför VP 2009. Alla medarbetare har givits utrymme till synpunkter och förslag inför kommande VP 2009. Åtaganden och arbetssätt är förankrade i arbetsgrupperna inför VP 2009.
3 (16) KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas NÄMNDMÅL: Minska stadsdelsnämndens miljöpåverkan Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum De enheter som handlar livsmedel ska öka sin andel av ekologiska livsmedel till 15 % och bokföra dessa på baskonto 6442 De enheter som avser köpa eller leasa tjänstebilar ska alltid välja miljöfordon (undantag specialfordon) De enheter som har miljöfordon och som kan tankas med både bensin och miljöbränsle ska alltid välja med miljöbränsle (E85 alternativt gas) så att nämnden uppnår kommunfullmäktiges mål om 85 % förnyelsebart drivmedel. Alla enheter ska vidta energibesparande åtgärder för att minska elförbrukningen. Alla enheter ska sortera ut förpackningar och papper De enheter inom förvaltningen som tillagar eller serverar måltider ska sortera ut matavfall för biologisk behandling. De enheter som har tjänstebilar eller egna bilar ska i största möjliga mån använda dubbfria vinterdäck Vi åtar oss att arbeta miljömedvetet utifrån stadens mål, en hållbar livsmiljö och minska stadsdelens miljöpåverkan. På varje enhet finns ett av arbetsgruppen tillsatt miljöombud. Miljöombuden har som uppdrag att informera, uppdatera och utvärdera miljöarbetet på enheterna. Vi ska under året utveckla våra kunskaper då det gäller ekologisk mathållning för den enskilde som bor på gruppbostad. I mesta möjligaste mån ska vi handla ekologisk mat/basvaror. Vi kommer under året att verka för att minst 15 % av livsmedlen är ekologiska. Dessa bokförs på baskonto 6442.
4 (16) Alla enheter inom gruppbostaden sorterar matavfall och övriga avfall enligt fastighetsägarens direktiv. I gemensamhetsutrymmena på enheterna ska lågenergi lampor finnas. I övrigt ska nedtecknad information för miljöarbetet finnas på varje enhet då det gäller tvätt, städning och allmän hushållning av energin. Varje enskild brukare har en egen lägenhet. Under året är vår strävan att motivera varje enskild brukare/företrädare till att använda lågenergilampor, och att utifrån stadens miljötänkande vara solidarisk då det gäller hushållning av energin. Resursanvändning Genom att involvera brukare, anhöriga och gode män i stadens miljöarbete ser vi möjligheter till bättre resultat. Under APT möten följer vi upp hur miljöarbetet fungerar, en särskild punkt finns för detta. Miljöombuden samarbetar enheterna emellan. Två ggr/år träffas miljöombuden för utvärdering av miljöåtagandet. Under hösten deltar enhetschefen. sker genom att titta på hur de ekonomiska rapporterna för energi och ekologisk mathållning ser ut och jämföra utifrån tidigare rapporter. Utveckling Under 2008 har miljöombuden på enheterna och miljöombudet på Söders korttidshem samarbetat i större utsträckning än tidigare. Genom utvärdering har vi sett att detta är ett bra arbetssätt att utveckla under 2009. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm ska upplevas som en ren, vacker och trygg stad NÄMNDMÅL: Alla enheter inom förvaltningen har utbildad personal i systematiskt brandskyddsarbete Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Det ska finnas utbildade brandskyddsansvariga inom alla enheter samt utbildade brandskyddsombud på respektive underenhet Vi åtar oss att på gruppbostadens alla enheter ha utbildade brandskyddsombud
5 (16) Gruppbostaden har utbildade brandskyddsombud på alla enheter. Om utbildat brandskyddsombud slutar på enheten ansvarar enhetschefen för att tillräcklig kompetens för uppdraget tillförs annan personal. För att säkerställa att brandskyddsrutinerna fungerar följer samordnaren och brandskyddsansvarige på respektive enhet upp brandskyddet genom att gå igenom de punkter på checklistan som gruppbostaden använder sig av. en av brandskyddsrutinerna görs var 6:e vecka. Resursanvändning I och med att enhetschef, samordnare och valda medarbetare från varje enhet tillsammans har genomfört samma brandskyddsutbildning har vi en samlad kompetens i ämnet. Samordnare på enheterna går in för varandra under sjukdom eller semester och genomför brandskyddsrutinerna på enheterna. Om samordnare ej kan gå in, går enhetschefen in och tillsammans med brandskyddsombud genomför de rutinkontroller som finns på enheterna. En övergripande årscirkel på enhetsnivå är utarbetad av ledningsgruppen under planeringsdag hösten 2008. av brandskyddsarbetet under APT är inplanerad för hela året 2009.Under APT mötena följer enhetschefen upp med medarbetarna att brandskyddsrutinerna efterföljs samt att checklistan är signerad av samordnare och brandskyddsombud. Utveckling Under 2009 har vi tydligare uppföljningssystem för brandskyddsfrågor jämfört med tidigare år.
6 (16) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna ska erbjudas ökad valfrihet och mångfald NÄMNDMÅL: Den enskilde har ökade valmöjligheter inom äldreomsorgen, stöd och service till funktionshindrade, förskola samt individ- och familjeomsorgen Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheternas kvalitetsgarantier ska finnas tillgängliga på enheterna och på hemsidan Vi åtar oss att informera varje enskild brukare och dennes företrädare om kvalitetsgarantin. Kvalitetsgarantin kommer att skrivas på lättläst. Enhetschef och samordnare ansvarar för att kvalitetsgarantin kommer att finnas synlig och tillgänglig på enheten. Enhetschefen ansvarar för att kvalitetsgarantin skickas till gode män. Enhetschef och samordnare följer upp åtagandet på ledningsgruppsmötet i feb- 09. av garantin görs under brukarmöten på de olika enheterna. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Kvaliteten inom stadens omsorgsverksamheter ska öka - trygghet, värdighet och valfrihet ska prägla hela omsorgen NÄMNDMÅL: Insatser i form av stöd och service till personer med funktionsnedsättning präglas av trygghet, inflytande och delaktighet Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel personal med grundutbildning (funktionshindrade) 87 % Tertial Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheter inom stöd och service till funktionshindrade ska utse stödperson till alla brukare inom verksamheten
7 (16) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Samtliga enheter inom stöd och service till funktionshindrade ska ha en genomförandeplan för varje brukare Vi åtar oss att erbjuda varje brukare och dennes god man delaktighet och inflytande i upprättandet av genomförandeplanen. 1g/år) Utifrån biståndshandläggarens beställning av insatser för den enskilde brukaren upprättar vi en genomförandeplan. Genomförandeplanen ska omfatta den enskildes hela behov av stöd och omsorg, samt garantera trygghet, värdighet och ett gott bemötande. I samråd med brukaren och god man upprättas genomförandeplanen med mål och delmål samt tid för uppföljning och utvärdering. Övriga dokument såsom "Mitt behov av ditt stöd" och den enskildes vardagsplan ingår i genomförandeplanen. Synpunkter utifrån den enskildes individuella plan enligt LSS tas tillvara och ingår i genomförandeplanen. Enhetschefen ansvarar för att genomförandeplanen upprättas. Samordnaren svarar för att planera ett möte där den enskilde, god man, samordnare och stödperson ingår. Genomförandeplanen har hittills upprättats i pappersform och alla inblandade har fått en kopia av planen. Innan 2008 års slut upprättas alla genomförandeplaner i Parasol. Brukaren och eller god man har skrivit under planen, samt stödperson och samordnare på enheten. Resursanvändning Genom att ta tillvara på synpunkter och förslag i den enskildes nätverk vill vi verka för att genomförandeplanen är ett bra och "levande" dokument för att tillgodose den enskilde brukarens hela livssituation. Självbestämmande, hälsa, fritid, meningsfull vardag är ledord som bör genomsyra varje enskild brukares genomförandeplan. Genomförandeplanen för den enskilde följs upp 1g/år. I uppföljningen deltar den enskilde, god man samt stödperson och samordnare. Genomförandeplanen ska göras i Parasol. Syftet med uppföljningen är att utvärdera delmål och mål för den enskilde. Hur har stödet utformats? Har det fungerat? Vad bör tilläggas?
8 (16) Utveckling Alla genomförandeplaner skrivs i Parasol. Avvikelser och klagomål noteras i den enskildes dokumentation (i pappersform) under 2009 kommer vi att notera avvikelser och klagomål i Parasol. Utifrån brukaren i fokus åtar vi oss att erbjuda den enskilde brukaren en stödperson. Varje brukare har en stödperson. Syftet med stödmannaskapet är att säkra att brukarens behov av trygghet, värdighet och ett gott bemötande blir tillgodosedda. Ett policydokument finns utarbetat på enheten. I dokumentet finns beskrivet vad som åligger en medarbetare med uppdraget stödperson. För att bli stödperson krävs att medarbetaren har tillräcklig kompetens för uppdraget och vet vad uppdraget innebär. En ny medarbetare kan under en tid få en mentor som stöd. Diskussioner förs om vem som är mest lämplig att vara stödperson för brukaren. I mesta möjliga mån tillvaratas önskemål från brukaren själv och dennes företrädare. Utifrån det policydokument som finns på enheten strukturerar varje enskild stödperson sitt uppdrag gentemot brukaren. Planering för tandläkarbesök, besök hos husläkare, inhandling av kläder etc. Stödpersonen har som hjälp den egna pärmen med brukarens årscirkel. I brukarens årscirkel ingår även planering inför födelsedagar, fester på daglig verksamhet, jul och nyårsfirande och annat som är viktigt för brukaren. Under ordinarie stödpersons ledighet eller sjukdom finns vice stödperson inplanerad för att säkra att brukarens insatser blir tillgodosedda. Samordnaren på enheten har i uppdrag att stödja och handleda stödpersonen i arbetet. Resursanvändning Genom att stödperson med längre kompetens kan vara mentor för ny stödperson tas kompetens tillvara och utvecklas. Samordnaren och stödpersonen följer i samtal två ggr/år upp hur åtagandet som stödperson fungerar. I en speciell blankett dokumenteras samtalet och datum för nästa uppföljningssamtal. Stödpersonen och enhetschefen följer under medarbetarsamtal upp hur stödpersonens arbete fungerar och om något måste åtgärdas.
9 (16) Vi åtar oss att utifrån varje enskild brukares behov verka för att anpassade tekniska och pedagogiska hjälpmedel utformas. Ofta är det så att medarbetaren på enheten påvisar när brukarens behov av olika hjälpmedel såväl kommunikativa såsom tekniska behövs. Medarbetaren påvisar behovet till god man och övriga. God man ansöker om individuella hjälpmedel enligt LSS. I samråd med arbetsterapeut, logoped och sjukgymnast utprovas den enskildes olika hjälpmedel. I en brukares vardag kan ingå att ha en speciellt anpassad väckarklocka som berättar att nu är det dags att stiga upp. Speciella handdata finns för att strukturera vissa brukares vardag. Vissa brukare har vardagsplaner utifrån röstdata eller foto och picto-bilder. Medarbetarna på enheten dokumenterar varje enskild brukares hjälpmedel och när dessa hjälpmedel ska uppgraderas. sker under utvärdering av brukarens genomförandeplan 1g/år. Årscirkel finns på enheterna inför 2009 med inskrivna datum för uppföljning och utvärdering. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro (alla nämnder) 7 % 6,5 % Halvår Medarbetarindex (alla nämnder) 70 60 År Andel sjukskrivningar där kontakt tas med den sjukskrivne på första dagen (alla nämnder) tas fram 2009 Tertial NÄMNDMÅL: Ett ledar- och medarbetarskap som fokuserar på resultat i verksamheten, engagemang och ansvarstagande samt varje medarbetares betydelse för helheten Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Tillämpa stadens rehabiliteringsprocess Alla enheter ska ha en plan avseende systematiskt arbetsmiljöarbete för att åstadkomma en hälsosam arbetsmiljö
10 (16) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla enheter ska ha åtaganden som är kopplade till de förbättringsområden som medarbetarenkäten visade 2008 Alla enheter ska öka sitt indexvärde avseende fråga om APT i medarbetarenkäten Vi åtar oss att arbeta för en arbetsplats med god hälsa bland medarbetarna samt att tillämpa stadens rehabiliteringsprocess. Alla medarbetare ska känna till mål, uppföljning och resultat för verksamheten. Ledningen ska skapa ett sådant klimat att medarbetaren kan känna att denne tillhör ett "team" och är viktig i arbetet. Ledningen ska verka för att vi alla tillsammans strävar efter att uppnå en verksamhet med nöjda brukare och medarbetare som trivs och känner delaktighet och inflytande i arbetet. Policydokumenten för en god arbetsmiljö ska finnas på varje enhet och vara förankrade hos alla medarbetare. Alla ska känna till hur arbetsskadeanmälan och tillbudsrapporter fungerar. Akutpärm är uppdaterad och tillgänglig på enheterna. Tydliga rutiner och checklista finns vid introduktion av nyanställda och timvikarier. Information om stadens rehabiliteringsprocess ska ges till medarbetarna. Enhetschefen ansvarar för denna information och samarbetar med PA konsulten i stadsdelen då det gäller rehabiliteringsprocessen. Rutiner för sjuk och friskanmälan finns på enheterna. Medarbetaren ringer enheten och arbetsledaren vid sjuk och friskanmälan. Under tredje sjukdagen ringer arbetsledaren medarbetaren för att höra hur denne mår. av sjukfrånvaron sker kontinuerligt. Blankett för korttidsfrånvaro finns som hjälp i samtal mellan enhetschef och medarbetare. För att minska sjukfrånvaron är det viktigt att uppmärksamma tidiga signaler från medarbetaren om att något inte är bra och att försöka hitta gemensamma lösningar. Utifrån behov erbjuds medarbetarna handledning för stöd i arbetet. I behov av lyftteknik får medarbetarna detta. Stadens subventionerade friskvårdskort erbjuds. Alla erbjuds ett gratis SMIK-kort för subventionerat pris till stadens simhallar. En medarbetare går under hösten 2008 en utbildning till hälsocoach. Han ska ges möjlighet att inspirera och informera övriga för en hälsosam arbetsplats. Varje medarbetare har en kompetensutvecklingsplan där det framgår var medarbetaren befinner sig idag då det gäller kompetensutveckling och vad medarbetaren framöver behöver få ytterligare kompetens i. Enhetschef och
11 (16) medarbetare ansvarar tillsammans för att det som är bestämt genomförs och följs upp. Resursanvändning I ett led för att minska sjukfrånvaron på Hammarbyhamnens grupp och servicebostäder utbildar sig en medarbetare till hälsocoach under hösten 2008, med uppföljning av utbildningen under våren 2009. Uppdraget till medarbetaren är att sprida och förankra friskvårds och hälsofrågor till alla på enheterna och alla på Söders korttidshem. Hälsocoachen kommer att gå runt på de olika enheterna och under personalmöten, APT och planeringsdagar informera och inspirera i hälsofrågor. av arbetsmiljön sker under APT-möten i personalmöten, planeringsdagar och under medarbetarsamtal. Genom att vi delar upp oss i olika smågrupper/tvärgrupper och diskuterar är vår ambition att alla får komma till tals. Utveckling I och med att enhetschef och arbetsplatsombud från enheterna och Söders korttidshem kontinuerligt ska träffas och arbeta med frågor rörande arbetsmiljö, ser vi möjligheter till utveckling. Hälsocoachen kan bidra till tips i friskvård. Medarbetare och ledningsgrupp ska under året 2009 fortsätta arbetet med den gemensamma värdegrunden för grupp- och servicebostäderna. Vi åtar oss att upprätta en plan för systematiskt arbetsmiljöarbete Enhetschefen och arbetsplatsombuden på enheterna och arbetsplatsombudet på Söders korttidshem kommer att träffas under våren 2009 för att arbeta fram en plan för systematiskt arbetsmiljöarbete. I planen ska bland annat finnas datum för skyddsronder och brandskyddsrond. Resursanvändning Genom att arbetsplatsombud på enheterna och arbetsplatsombudet samarbetar med enhetschefen i arbetet att ta fram en plan för systematiskt arbetsmiljöarbete ser vi möjligheterna till tydligare uppföljning och utvärdering i arbetet. av arbetsmiljöarbetet sker under personalmöten, planeringsdagar och på APT möten. Datum för uppföljning och utvärdering är inskrivna i enhetens årscirkel för 2009.
12 (16) Utveckling Genom ett gemensamt arbetsmiljöarbete ser vi möjlighet till positiv utveckling rörande dessa frågor. Vi åtar oss att arbeta med de förbättringsområden som framkommit utifrån svaren i medarbetarenkäten 2008. Utifrån de svar som framkommit i stadens medarbetarenkät våren 2008 arbetar vi med de olika förbättringsområdena. Under hösten 2008 har enkäten diskuterats i ledningsgruppens planeringsdag och under planeringsdagar med ledningsgrupp och medarbetare. Under de inplanerade träffar som enhetschef och arbetsplatsombud har 1:a kvartalet 2009 ska vi diskutera och planera för fortsatt arbete utifrån enkätens svar. Vi kommer att arbeta i olika tvärgrupper på APT möten och i planeringsdagar, för gemensam analys av vad vi behöver förbättra och hur vi kan göra det. Som stöd i arbetet använder vi oss av stadens utarbetade material ett dialogverktyg. Ledningsgruppen ska till medarbetarna redovisa förslag till förbättring då det gäller ledningsfrågor. I samråd med medarbetare och utifrån synpunkter och förslag kan ledningsgruppen med enhetschef och samordnare verka för att synpunkter och förslag från medarbetarna tas till vara. Vi följer upp arbetet under personalmöten, planeringsdagar och APT. Som stöd har vi enhetens årscirkel för 2009. Utveckling Med tydligare system för uppföljning och utvärdering ser vi möjligheter till större utveckling i verksamheten.
13 (16) Vi åtar oss att möjliggöra delaktighet för medarbetarna i verksamheten. Medarbetarna på Hammarbyhamnens grupp och servicebostäder har APT en gång i månaden. 10 ggr/år. APT är uppdelade så att enheterna Färgargårdstorget och Babordsgatan har gemensamma träffar och enheterna Hammarby allé och Torkhusgatan har gemensamma träffar. Vi har under åren prövat olika former för APT och kommit fram till att denna form fungerar relativt bra. Vid för stora APT kommer många medarbetare inte till tals. Inför APT diskuterar de olika arbetsgrupperna frågor som de anser bör lyftas fram. Enhetschefen får i god tid frågorna till sig för att ges möjlighet till förberedelse. Under träffarna diskuterar vi bland annat de olika ansvarsområden och följer upp hur arbetet fungerar. Ansvarsområdena är lättlästombud, hygien och livsmedelsombud, kvalitetsombud, miljöombud, arbetsplatsombud, kompetensombud, fritidsombud samt ansvariga för beställning från Simonssen. Under 2009 ska tydliga lönekriterier finnas för medarbetarna. Innan medarbetarsamtalet förbereder sig enhetschef och medarbetare för genomgång av kriterierna. Medarbetarna på enheterna ska ha tillgång till aktuella forskningsrapporter inom området och kunna vara uppdaterade. På alla enheter ska tidningen Intra finnas, för att ge information och tips i arbetet runt personer med funktionshindret utvecklingsstörning. Alla ska vara uppkopplade till stadens intranät för att nå information i frågor som rör stadens arbete. Medarbetarna ska själva kunna söka kunskap på internet i frågor som rör arbetet med personer med funktionshindret utvecklingsstörning. Särskilda rutiner ska finnas för att de som inte deltagit under APT ges information om vad som framkommit. Till de medarbetare som är långtidssjukskrivna eller föräldralediga ansvarar samordnare och enhetschef för att information om vad som händer på enheten och beslut som är tagna framförs. Resursanvändning I och med att vi tar tillvara varje enskilds intressen och kompetens då det gäller de olika ansvarsområdena är vår intention att medarbetaren ska känna delaktighet och inflytande i arbetet. De som tillhör olika ansvarsområden samarbetar med varandra enheterna emellan och har sina egna träffar för planering och uppföljning.
14 (16) I personalmöten under planeringsdagar och i APT följer vi upp arbetet. Med årscirkeln som hjälp ser vi vad som har gjorts och vad som återstår. mellan medarbetare och stödperson sker två ggr/år. I utvecklingssamtal mellan medarbetare och enhetschef följer vi upp hur medarbetaren trivs på enheten, förslag om förbättring och frågor som rör delaktighet och inflytande. Utveckling Medarbetare och ledning ska under året tydliggöra för varandra frågor om delaktighet och inflytande. Utifrån den gemensamma värdegrunden ska vi verka för en trivsam arbetsplats för alla, oavsett kön, sexualitet, ålder eller religion.
15 (16) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans NÄMNDMÅL: Stadsdelsnämnden håller sig inom fastställd budget Vi åtar oss att ha en budget i balans vid 2009 års slut. Verksamhetens budget består av de medel som varje brukare genererar i form av omsorgsnivåer. Lönelistor och transaktionslistor kontrolleras varje månad av enhetschef. Medarbetarna får information om budget under APT. Åtgärder måste vidtas om resultatet visar på ett varaktigt underskott i budget. Medarbetarna ska känna till budgetens ramar och förhålla sig därefter. Medarbetarnas delaktighet och förståelse av budgetens ramar är viktig i planering av omvårdnadsarbetet på enheten. Enhetschefen söker stöd av budgetcontrollern i frågor angående budget. Varje månad följer enhetschefen upp personallönelistor och transaktionslistor och korrigerar felaktigheter. 10 ggr/år följer enhetschef upp budgeten genom budgetprognoser. Budget controller och verksamhetschef tar del av prognoserna.
16 (16) Budget 2009 Enhet 650 Budget 2009 Tkr Enhetens intäkter Summa 302 Taxor/avgifter 0 304 Hyror -860 305 Bidrag -120 306 Försäljning 0 308 Övriga intäkter -59 430 Interna intäkter -16 076 SUMMA INTÄKTER -17 115 Enhetens kostnader Summa 501 Löner inkl pf 15 419 508 Personal soc. Kostn 48 561 Hyror 1 092 568 Fastighetskostnader 42 592 Bidrag 0 593 Entreprenadköp 7 594 Förbrukningsmaterial 239 595 Livsmedel 90 599 Övriga kostnader 171 450 Interna kostnader 7 SUMMA KOSTNADER 17 115 ENHETENS RESULTAT 0 Övriga frågor Bilagor