Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.



Relevanta dokument
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden

Riktlinje för anhörigstöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humanas Barnbarometer

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen Allmänna utskottet Socialnämnden

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är;

Dokumentering och utvä rdering

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Protokoll från styrgruppens möte den 9 december 2015

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

DOM Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland.

Frågor och svar om gode män i Växjö

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våld i nära relationer

Vad vill vi åstadkomma?

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Minnesanteckningar från möte i kommunala pensionärsrådet

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Granås fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Kvalitetsredovisning Lingårdens förskola

Samhälle, samverkan & övergång

Likabehandlingsplan för FP/FT Gysär IP/IN Läsåret 11/12

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET SMIF Förbundsstyrelsen, protokoll nr

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Styrgrupp och Projektledningsgrupp. Minnesanteckningar, möte Styrgruppen och Projektledningsgruppen Miljösamverkan Skåne

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Till dig som bryr dig

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN

FÖRENINGSSTADGAR PO-Skåne

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

KALLELSE VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 2 december 2011 Tid: kl ca Plats: VKL, Västerås Lokal: Långsvan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Information skolpliktsbevakning

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Vetlanda Här växer både människor och företag

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Guide till handledare

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärarförbundet. Arboga U10. Verksamhetsberättelse

Barn- och ungdomsutskottet

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/347-NF-010 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se

Angående uppföljning av tillsyn läsåret

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Transkript:

Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen i Habo Helene Ottevik Familjebehandlare socialförvaltningen i Habo. Sammanfattning Projektet startade med en inventering av hur det ser ut när verksamheterna i Habo möter Barn som anhöriga I samverkan har en handlingsplan utformats och många verksamheter som direkt och indirekt träffar Barn som anhöriga Har kunskap och verktyg att möta dem. Ett flertal verksamheter inom kommun och landsting i Habo har tillsatt barnombud. Engagemanget är stort och en tilltro finns att detta ska fortgå. Bakgrund Habo är en kommun på drygt 11000 invånare. Det är en kommun som ständigt växer och nya utmaningar synliggörs. POSTADRESS Box 212 566 24 HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 I Habo finns en hel del föräldrar och syskon med psykisk ohälsa men också allvarlig somatisk ohälsa. Många Barn som anhöriga i dessa familjer lever ett ganska problemfritt, mår efter omständigheterna ganska gott och har god kunskap om föräldrar eller syskons besvär. Det finns också barn som inte mår så bra. Det kan vara barnet som inte blivit sett, inte vet vad som händer i familjen. Just det barnet kanske ändrar sitt beteende och därmed blir missförstått, skuldbelagt samt utvecklar en psykisk ohälsa. För att öka kunskapen och använda befintliga resurser optimalt, avsätts mycket tid på samverkan i kommunen. Då handlar det om verksamheter som regelbundet träffar barn. Barn som anhöriga finns också indirekt med i verksamheten som endast vänder sig till vuxna. Hur kan samverkan se ut här? Hur kan vi i Habo kommun tidigt gå in med stöd och hjälp och information för familjerna? Hur kan vi i Habo använda våra gemensamma resurser för att tillsammans se till så Barn som anhöriga blir sedda? INTERNETADRESS www.habokommun.se TELEFON 036-442 80 00(vx) TELEFAX 036-442 81 60 (vx) E-POST info@habokommun.se

2 (6) Hur kan vi i Habo kommun skapa rutiner Föra barn på tal och skapa sådana rutiner som gör att barn som anhöriga inte glöms? I texten nämns barn vilket inkluderar alla barn upp till 18 år. Syfte och mål Tillsammans hitta sätt där alla vet att Barnen som anhöriga är vårt gemensamma ansvar. Öka förståelse och kunskapen hos de olika verksamheterna. Kunskapen ska möjliggöra möjligheter som kan användas i de olika verksamheterna. Alla ska veta var de kan söka hjälp om kunskapen saknas. Alla ska känna att det finns ett gemensamt ansvar att Föra barnen på tal. Organisation Socialförvaltningen i Habo. Individ och familjeomsorgen (IFO) står som ansvarig för projektet. Projektets genomförande Projektet startade upp med en inventering på de arbetsplatser som i sin verksamhet direkt eller indirekt träffar barn som anhöriga. Projektansvarig har 25% av tjänsten som projektledare. Information om tankar runt mål och syfte gjordes under arbetsplatsträffar. Frågor runt rutiner och tankar diskuterades. Varje verksamhet ombads att utse en eller två representanter som kan finnas med på gruppmöte och vara delaktig och språkrör för sin verksamhet. Det är gjort 42 arbetsplatsbesök inom 18 verksamheter.(se under rubriken samarbete) Flera verksamheter har fått 2 3 besök. 1 besök har gjorts på företagarnas frukostmöte samt att det alltid är en stående punkt på dagordningen i samverkansgruppen. Till första träffen kom 9 representanter. Skolhälsovård en representant, hemsjukvården två representanter, funktionshinderomsorgen en representant, socialpsykiatrins boendestöd två representanter, barnhälsovården en representant., psykiatrins öppenvård en representant, fritidsförvaltningen en representant. 3 representanter har inte deltagit efter första träffen barnhälsovården, funktionshinderomsorgen och öppenpsykiatrin. Vårdcentralen hade ännu inte utsett några representanter. 9 nya har tillkommit. Förskolan en representant, skolhälsovården en ytterligare representant, hemtjänsten fyra representanter, vårdcentralen två representanter, individ och familjeomsorg en representant. 4 ytterligare tillkom i samband med rapportens tillkomst. Funktionshinderomsorgen en representant, funktionshinderomsorgen barn och unga en representant. socialpsykiatrin en representant samt, barnhälsovården en representant.

3 (6) De som representerat sina arbetsplatser fick med sig frågor till respektive verksamhet. bil 1 Svaren på frågorna gav en god grund för vidare diskussioner. En diskussion handlade om utbildning. Här kommer gruppen fram till att det passar bäst med Barnombuds utbildning. Föra barnen på tal. Sedan önskades kunskap om vad man kan förvänta sig av varandra och hur samverka med de olika verksamheterna kan se ut. Ett förlängt gruppmöte gav Carina Linden social sekreterare inom IFO information om barnkonventionen. Ett gruppmöte fanns personligt ombud Christina Randow med och informerade om den verksamhet hon representerar. Vid samma tillfälle fanns även Linda Frank med och gav en information om det nationella projektet. Sista gemensamma träffen diskuterades ärendegången för alla verksamheter. Detta sammanfattades och blev tillsammans med inventeringen till en handlingsplan som alla kan hitta vad ev. samverkanspartner kan bidra med. Flera verksamheter har själva utformat sin verksamhetsrapport/handlingsplan medan andra har fyllt på med uppgifter och förtydligande. Allt är avstämt med ansvarig verksamhetschef som har gjort sina ändringar så det ska stämma med lagen och verksamhetens uppdrag. bil2 En dag utöver träffarna deltog 18 personer från 8 verksamheter förskola, skola, kultur- och fritidsförvaltning, hemsjukvården hemtjänsten, socialpsykiatrins boendestöd och individ- och familjeomsorg i Barnombudsutbildningen. Gruppen tillbringade hela dagen tillsammans och åt gemensam lunch. Två personal från skolhälsovården och två från IFO deltar i pågående Beardslee s Familjeinterventions utbildning som startade upp i maj. Gruppmötena har varit fulla av entusiastiskt prat och ett stort engagemang. Projektansvarig deltog i Konferensen Barn som anhöriga i Malmö mars 2013. Två personer har deltagit i Qulturums lärande seminarier. En broschyr utarbetats som används som information till föräldrarna. Ett flertal från olika verksamheter deltog i konferensen Barn som anhöriga april 2013 på Högskolan i Jönköping. Som arbets- och informations material finns en pärm med en del upptryckt material samt hänvisningslänkar till Barndialogen. bil 3

4 (6) Resultat Projektet har bidragit till att, redan innan handlingsplan var antagen av ledningen, har flertalet börjat arbeta med att se Barn som anhöriga. Det har fått en god spridning i de flesta samanhang. De flesta verksamheter har tagit till sig att alla har ett ansvar. Ju fler som påtalar för föräldrar vikten av kunskap för barnen motiverar föräldern och ger dem större förståelse för hur viktigt det är att ta med barnen. Projektet har också ökat samverkan och förståelse mellan de olika verksamheterna, det har gett verktyg. Rädslan att vara någon som ska prata med barnen har stillats genom mer kunskap att de olika professionerna kan dela på uppgifterna. Slutsatser Kunskap övergreppar rädsla. Att ha kunskap, information och god förankring både för de som aktivt möter föräldrar och barn och för ledningen är en förutsättning för god samverkan. Att den som informerar måste vara tydlig och kontrollera att buskapet kommer fram. Ser inte verksamheten tydligt att det handlar om deras egen målgrupp och att det inte bara skapar merarbete är det svårt att se vinster för personalen. Många arbetsplatser är pålagda rutiner som är dåligt motiverade. Att de flesta verksamheter vet att andra har lyft frågan med föräldern och trott att det räcker. Att det finns ett stort intresse och engagemang runt Barn som anhöriga i de verksamheter som finns representerade i arbetsgruppen. Många upplever - Äntligen har vi mandat att se dessa barn. Den negativa slutsatsen är att Lanstingets verksamheter i Habo är mycket eftersatta i frågan Barn som anhöriga. Eftersom vårdcentral och Barnhälsovård inte kan göra en egen ärendegång just för Habo och det inte finns någon handlingsplan från huvudman finns den inte beskrivna i vår handlingsplan. Ansvarig för primärvården i psykiatrin kan inte beskriva gången utan hänvisar till ansvarig för barnombuden inom landstinget. Samarbete I Habo finns en samverkans grupp som alla arbetar nära barnen. Där verksamheten endast möter förälder har vägen i några fall varit lång då arbetsbelastning och personalomsättning varit mycket stor Hemsjukvård, hemtjänst och boendestödjare från socialpsykiatrin har från början sett behovet och prioriterat arbetsgruppen. Arbetsgruppen är representerad av. En specialpedagog från förskolan

5 (6) Två representanter från skolhälsovården. Skolsköterska och kurator En fritidsledare från Kultur och Fritid. En sjuksköterska och en arbetsterapeut från hemsjukvården Fyra undersköterskor från hemtjänsten Två boendestödjare från socialpsykiatrin. Två familjebehandlare från individ och familjeomsorgen.(inkl. projektansvarig) Två sjuksköterskor från vårdcentralen. Persoligt ombud. Anhörigkonsulenten har under våren tillträtt sin tjänst har deltagit efter det. Primärvården inom psykiatrin fanns representerad första gången. Barnhälsovården fanns representerade första gången. Kvinnohälsovården anser sig representerade genom vårdcentralen. Funktionshinderomsorgens biståndhandläggare fanns med första gången. I samband med att handlingsplanen skrevs har fler verksamheter anslutit sig. Funktionshinderomsorgen biståndhandläggare. Funktionshinderomsorgen barn och unga utförare. Barnhälsovården. Räddningstjänsten har deltagit genom att bidra till handlingsplan. Kostnader har inte lagts på information och utbildning då naturliga samarbetspartner har kunnat användas. Utvecklingsområde Det finns fler verksamhetsområden att arbeta runt. Barnombud bör utses inom alla verksamheter. Nytillkomna Barnombud behöver utbildning till hösten. Handlingsplanen måste vara ett levande dokument och revideras och växa allt eftersom förändringar sker i kommunen. Huvudansvarig för barnombudsgruppen bör ansvara för att respektive verksamhetsområde har en genomgång per år. IFO är huvudansvarig tillsvidare och kommer att vara så tills handlingsplan är godkänd och samverkande förvaltningsledning utsett var samoringen för gruppen ska ligga. Spridning av utvecklingsprojektets resultat Styrgruppen för delprojekten kommer att ta del av dokumentation och göra det tillgängligt på Barndialogens hemsida.

6 (6) Lokalt i Habo kommer alla förvaltningar att ha möjlighet att påverka handlingsplanen och se till att Barn som anhöriga alltid är ett ämne på agendan. Dokument och bilagor Frågor till de olika verksamheterna. bil 1 Handlingsplan bil 2 Länkar till barndialogen bil 3 Redovisning av ekonomi 2013 0301 2014 0401 Lönekostnad 121 000:- Arbetsmateril 1 154:- Mat 2 976:- Konferens och resa 787:- Summa 125 917 :- Habo 2014-06-13 Betty Svensson Helene Ottevik Karlsson